Bakgrund: COVID-19 är ett virus som fick sin spridning år 2019 i Wuhan, Kina. Detta virus fick snabbt spridning till många delar av världen och fastställdes senare som en pandemi. Att som sjuksköterska arbeta på sjukhus med patienter som drabbats av detta virus kan vara både givande och utmanande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser vid vård av patienter med COVID- 19 på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design. PubMed och CINAHL var databaserna som användes. Totalt baseras resultatet på 15 vetenskapliga artiklar och en manifest analys av artiklarna har genomförts. Resultat: Resultatet resulterade i tre kategorier och sex subkategorier och dessa var: En betydande roll med subkategorierna: Att möta utmaningar i vårdandet och att övervinna utmaningar i vårdandet. En ny arbetsmiljö med subkategorierna: Att känna rädsla för att bli smittad och Att arbeta med Isolerade patienter. Utmaningar avseende skyddsutrustning och kommunikation med subkategorierna: Att känna sig begränsad i användandet av skyddsutrustningen och Att känna en barriär i kommunikationen. Diskussion: Huvudfynden diskuterades i förhållande till sjuksköterskan Florence Nightingale och personcentrerad vård. Att vårda dessa patienter ansågs medföra olika utmaningar men trots det kunde de se ett värde i vården de gav. Slutsats: Denna litteraturöversikt kan ge en förståelse för vad sjuksköterskorna behöver för att kunna genomföra en god vård och vad som skulle behöva utvecklas för att detta ska kunna ske. Att belysa detta utifrån sjuksköterskornas perspektiv är av vikt för att de ska känna sig förstådda. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: Tidigare forskning har belyst sjukvårdspersonalens upplevelser under Covid-19 pandemin. Artiklarna visar på den pressade situationen hälso- och sjukvårdspersonal arbetade under med påverkan på omvårdanden och patientsäkerheten. Mot den bakgrunden är det viktigt att även få patienternas upplevelser beskrivna. Syfte: Att beskriva upplevelser under isoleringstiden på sjukhus hos patienter med Covid-19. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans (2002). Resultat: I resultatet beskrivs patienternas olika upplevelser i två teman; uppgivenhet och hoppfullhet, med subteman; att ha skuldkänslor, att bli berövad sin frihet, att ha tankar på döden, att inte få tillfredställande vård och att ha tillit till hälso- och sjukvårdspersonalen, att få stöd från omgivningen, att få mening genom livsåskådning. Slutsats: Den nya kunskapen om patienters upplevelser under isoleringstiden kan tas tillvara då liknande situation uppstår i framtiden samt hos de patienter med Covid-19 som vårdas isolerade för närvarande. Examensarbetets resultat kan användas av sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal för reflektion kring patienters lidande och den vårdande relationens betydelse i liknande pandemier med isolering och rädsla för smitta. / Background: Previous research has shed light on healthcare staff's experiences during the Covid-19 pandemic and the pressured situation healthcare staff worked under with an impact on nursing care and patient safety. Hence, it is important to have the patients' experiences described. Aim: To describe experiences during the isolation period in hospitals for patients with Covid-19. Method: A qualitative literature study with descriptive synthesis according to Evans (2002). Results: In the results, the patients' different experiences are described in two themes; resignation and hopefulness, with sub-themes; to have feelings of guilt, to be deprived of one's freedom, to have thoughts of death, to not receive adequate care and to have trust in the healthcare staff, to receive support from the surrounding, to gain meaning through a conception of life. Conclusion: The new knowledge about patients' experiences during the isolation period can be used in similar future situations and for the Covid-19 patients who are currently being cared for in isolation. The thesis result can be used by nurses and other healthcare personnel for reflection on patients' suffering and the importance of caring relationships in similar pandemics with isolation and fear of infection.

This project concerns the ideation surrounding apossible facility that would offer euthanasia, and how a facility of that kind would look like. Euthanasia, in this case is defined as an intervention that is given after an explicit request from the patient where theintention is to aid in the cause of the patient’s death. The aim of the project is to envision a facility that is based on aiding the dying patient in their last experience of life. Making the architectural surrounding a contributor to a self-chosen, dignified, and merciful end of life.

Bakgrund: Sömn är ett fenomen som alla upplever. Den utgör cirka en tredjedel av våra liv. Många gånger reflekterar vi inte över vår sömn och våra sömnvanor. Fysiologiska faktorer som tillkommer under en sjukhusvistelse tvingar patienter på en dålig sömnhygien.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att identifiera icke farmakologiska åtgärder gällande ljud, ljus, aktivitet, rutiner och temperatur samt hur sjuksköterskan kan tillämpa dessa vid fysiologisk störd nattsömn på sjukhus.Metod: Databassökningarna har utförts i Cinahl, Medline och Pubmed. I litteraturstudien granskas tretton kvantitativa studier och en meta-analys.Resultat: Resultatet uppvisar ett antal åtgärder för att främja sömn. I dessa ingår tysta perioder, öronproppar, musik, vitt brus, ögonmask, ljusbehandling, flexibla medicineringstider, mindfulnessmeditation, akupressur, tibetansk yoga, massage och temperaturpåverkan genom ljusbehandling.Slutsats: Öronproppar, musik, ögonmask och flexibla medicineringstider är kostnadseffektiva och kräver inga stora resurser i form av vårdpersonal, tid, material och vidareutbildning. Tysta perioder, vitt brus, ljusbehandling, mindfulnessmeditation, akupressur, tibetansk yoga, massage och temperaturspåverkan genom ljusbehandling ansågs ha god effekt enligt studierna men vara svåra att tillämpa.Nyckelord: litteraturstudie, omvårdnadsåtgärder, sjukhus, sjuksköterska, sömn. / Background: Sleep is a phenomenon that everyone experiences. It makes up a third of our lifetime. Many people don’t reflect on our sleep and our sleeping habits. Physiological elements that supervene during a hospital visit forces patients upon a poor sleep hygiene.Aim: The aim of this literature review is to identify nonpharmacological interventions concerning noise, light, activity, routines and temperature and also how a nurse can apply these towards physiological sleep disturbance at night in hospitals.Method: The database searches were conducted in Cinahl, Medline and Pubmed. In this literature review thirteen quantitative studies and one meta-analysis were reviewed.Result: The result exhibits a number of interventions to promote sleep. These include quite times, earplugs, music, white noise, eye mask, bright light, flexible medication times, mindfulness meditation, acupressure, Tibetan yoga, massage and temperature influence through bright light.Conclusion: Earplugs, music, eye mask and flexible medication times are cost-effective and don’t demand any large resources like nursing staff, time, material and further education. Quite times, white noise, bright light, mindfulness mediation, acupressure, Tibetan yoga, massage and temperature influence through bright light believed to have a good effect according to the studies but where difficult to administer.Keywords: literature review, hospital, nurse, nursing interventions, sleep.

Bakgrund: Palliativ vård tillhandahålls inom olika sammanhang och behovet av vård ses öka i takt med att vi lever längre idag. Den palliativa vården syftar till att minska patientens lidande och förbättra deras livskvalitet mot slutet av livet. Sjuksköterskorna ger omvårdnad i en utmanande situation med svåra symtom och existentiellt lidande, där specifik kunskap behövs för att möta den svårt sjuke människan och dess närstående. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i ett palliativt skede på sjukhus. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar. Databassökning genomfördes i Cinahl och Scopus. Artiklarna kvalitetsgranskades med Olsson och Sörensens bedömningsmall och analysen genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom: Att vara nära döende och död väcker känslor, Utveckling sker vid arbete med palliativ vård, Patient och närstående är i centrum och Svårigheter att tillhandahålla god palliativ vård. Konklusion: Sjuksköterskor i litteraturstudien upplevde många utmanande känslor i samband med palliativ vård, känslor som behövde hanteras. Det fanns en strävan hos sjuksköterskor att ge en god palliativ vård men brist på kunskap och brister i arbetsmiljön försvårade det. Sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård i sjukhusmiljö behöver få mer kunskap, stöd att hantera sina känslor och en förbättrad arbetsmiljö.

Arbetet som beskrivs i denna rapport utgörs till stor del av en utredning och kartläggning av funktionen och utformningen av huvudkylsystemet vid Sundsvalls sjukhus. Detta genomfördes i syfte att vidare kunna diagnostisera systemet och även ta fram åtgärdsförslag avseende eventuella förbättringsområden. Huvudkylsystemet innefattar fyra olika kylproducenter som utgörs av två kylmaskiner och två olika frikylesystem, varav det ena nyttjar lagrad snö för att kyla systemet under sommaren och det andra nyttjar kall uteluft för att kyla systemet under vintern. Dessa producenter samarbetar för att tillgodose sjukhusets kylbehov, som utgörs av både processkyla för diverse maskiner samt ren komfortkyla och avfuktning. Metoden för att utföra arbetet har till stor del bestått av att inhämta och sammanställa information och data avseende kylsystemets funktion och drift. Data och flödesscheman över systemet som tillgängliggjorts av Region Västernorrland har studerats och använt som utgångspunkt för kartläggningen, tillsammans med information från samtal med personal på sjukhusets driftavdelning samt platsbesök vid sjukhuset. Resultat av arbetet utgörs till stor del av en beskrivning av huvudkylsystemet, ett sankey diagram som åskådliggör kylbalansen i sjukhuset samt koefficienter för respektive kylproducents energi- och kostnadseffektivitet. Därefter har tre kortfattade åtgärdsförslag tagits fram och presenterats i ett eget kapitel. Dessa innefattar utökade mätningar av levererad kyla, nyttjande av uteluft i ventilationskanal för kylning samt vidrör kort ett förslag om optimerad samstyrning av systemets producenter.

Det personcentrerade förhållningssättet tar sin utgångspunkt i att vården ska vara individanpassad och patienten ska göras delaktig i sin vård. För att åstadkomma detta är kommunikation en viktig aspekt. Sjuksköterskor har ett ansvar utifrån kärnkompetenserna att vårda utifrån patientens villkor. Syftet med denna kandidatuppsats var att belysa sjuksköterskors upplevelser av ett personcentrerat förhållningssätt inom slutenvård. Metoden som använts är en litteraturöversikt med kvantitativ och kvalitativ forskning där 10 artiklar har inkluderats. Resultatet samanställdes i två olika huvudteman, Individuella förutsättningar för att bedriva personcentrerad vård och Organisationens betydelse för förutsättningarna att bedriva personcentrerad vård. Tre subteman presenteras under varje huvudtema. Resultatet påvisade att sjuksköterskor upplevde utmaningar med att vårda personcentrerat då tidsbrist, bristande teamsamverkan och olika prioriteringar var hindrande faktorer. Sjuksköterskor upplevde dock att genom att vårda med ett personcentrerat förhållningssätt ökade vårdkvalitén och patienternas delaktighet. I diskussionen ställs vikten av att göra patienten synlig i vårdandet mot de utmaningarna sjuksköterskors ställs inför i en hektisk arbetsmiljö.

Bakgrund: Trycksår uppstår genom långvarigt tryck på huden eller genom att olika hudlager förskjuts i förhållande till varandra. Trycksår kan klassificeras som en vårdskada och kan orsaka ett fysiskt och psykiskt lidande för patienter inneliggande på sjukhus. God kunskap finns om trycksårsprevention och om vilka adekvata omvårdnadsåtgärder som kan vidtas i det preventiva arbetet. Trots denna kunskap är prevalensen av trycksår på sjukhus fortsatt hög. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors attityder gällande trycksårsprevention på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt användes där totalt 13 artiklar analyserades. Av de 13 artiklarna var nio kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Attityder till olika trycksårspreventiva verktyg där sjuksköterskornas attityder till riskbedömningsskalor, tekniska riskbedömningshjälpmedel, checklistor samt sjuksköterskornas kliniska bedömning identifierades. Attityder till kunskap om trycksårsprevention där korrelation mellan olika typer av kunskap och sjuksköterskornas attityder till trycksårsprevention framkom. Attityder till faktorer som försvårar trycksårsprevention där sjuksköterskornas attityder till hinder såsom tidsbrist och hög arbetsbelastning identifierades. Slutsats: Sjuksköterskornas attityder till trycksårsprevention är avgörande för att säkerställa en hög patientsäkerhet. Genom att identifiera sjuksköterskors attityder till främjande och hindrande faktorer för trycksårsprevention kan vården anpassas och onödigt lidande hos patienterna undvikas.

Bakgrund: Sepsis är en av de dödligaste sjukdomarna som varje år drabbar omkring 50 miljoner människor världen över, varav elva miljoner avlider. Sepsis orsakas av att immunförsvaret överreagerar på en infektion någonstans i kroppen, vilket orsakar en utbredd inflammation. Denna reaktion ger upphov till metabola och cirkulatoriska rubbningar hos värden. Sjukdomen har ett snabbt förlopp och yttrar sig initialt med en kombination av flera diffusa symtom. Detta är något som försvårar och gör en tidig identifikation till något av stor betydelse. Därför blir sjuksköterskors kunskaper och kompetens avgörande för patienters överlevnad, eftersom sjuksköterskor ofta är den första yrkesgruppen att komma i kontakt med patienter som har drabbats av sepsis.  Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors kunskaper och erfarenheter av att identifiera sepsis hos patienter på sjukhus. Metod: Studien genomförs som en litteraturstudie och inkluderar tio vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats, från databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Efter databearbetning och analys framkom det tre huvudkategorier: sjuksköterskors medvetenhet och kunskap om bedömningsinstrument (1), betydelsen av utbildning och erfarenhet för kunskapen att identifiera sepsis (2) och sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som försvårar identifikation av sepsis (3).  Varje huvudkategori delades sedan in i flera underkategorier för att undersöka frågan närmare. Slutsats: Sjuksköterskor med längre yrkeserfarenhet och genomgången sepsisutbildning hade bättre kunskaper om sepsis och olika bedömningsinstrument. Sjuksköterskors kunde erfara svårigheter med att identifiera sepsis hos äldre patienter på grund av komplexa hälstotillstånd och sjukdomens diffusa symtom. Brister inom organisationen och teamarbete var också av stor betydelse för identifiering av sepsis.

Bakgrund: Covid-19 är det senaste coronavirus som upptäckts, de tidigare varianterna är SARS och MERS alla tre virus leder till svår luftvägsinfektion. Covid-19 var det största utbrottet av coronavirusfamiljen och ledde till en pandemi. I en vårdrelation ska patienten kunna känna en gemenskap med sjuksköterskan och medverka i sin egen vård. Patienter uttryckte bland annat oro över brist på kunskap om sjukdomen covid-19 samt att sjuksköterskors visat distans gentemot dem. Syfte: Syftet var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som har insjuknat i Covid-19. Metod: En allmän litteraturöversikt med totalt 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som analyserats. Resultat: Resultatet presenteras under tre kategorier: ''Brist på kunskap'' ''Den egna rädslans inverkan'' ''Skyddsutrustningens inverkan''. Det framkom att olika faktorer påverkade sjuksköterskors arbete för att ge den vård som bör ges till patienter som vårdades på sjukhusen. Detta innefattade faktorer som fysisk press, andfåddhet, rädsla för sjukdomen, rädsla för att smitta andra, oro för felagerande, brist på vetenskaplig information om viruset. Slutsats: Klara riktlinjer och vidare forskning krävs för att ha beredskap inför framtida hälsorisker för att erbjuda en god och säker vård. Ledningen bör i framtiden erbjuda utbildningar samt information för att förbereda sjuksköterskor inför framtida utmaningar.