Digitala vårdsystem är idag ett av sjukvårdens främsta verktyg för att erbjuda en effektiv och säker vård.  Tidigare forskning har dock visat att vårdpersonalen ofta upplever både för- och nackdelar med digitala vårdsystemen. I den här studien har 800 medicinska sekreterare, undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på ett sjukhus i Region Halland fått chansen att svara på en enkät om deras upplevelse av digitala vårdsystemet VAS (Vårdadministrativt system). Studien visar att vårdpersonalen inom alla yrkesgrupper har en övervägande negativ upplevelse av VAS men att medicinska sekreterare har en mer positiv upplevelse än övriga yrkesgrupper och att läkare och sjuksköterskor har de mest negativa upplevelserna av VAS. Andra faktorer som kan påverka upplevelsen har också studerats och jämförts med resultaten av enkäten. Viss korrelation kan ses mellan upplevelse av tillräcklig utbildning, ålder och yrkesverksamma år och upplevelsen av VAS. Utifrån enkätens fritextsvar går att utläsa att vårdpersonalen i allmänhet upplever VAS som ologiskt, ineffektivt, inte särskilt användarvänligt eller intuitivt. De upplever även regelbundet tekniska problem. Vårdpersonalen uppskattar dock att många andra program de använder är integrerade med VAS och att alla vårdgivare i Halland är kopplade till samma system.

Under den andra halvan av 1800-talet genomgick den svenska sinnessjukvården stora förändringar. Nya sjukhus byggdes, den ekonomiska situationen förbättrades och sinnessjukvården i stort genomgick en professionalisering. Det fanns även en behandlingsoptimism som bidrog till en övertygelse om att de patienter som blivit intagna skulle komma att lämna sjukhusen som nya människor. Detta blev dock inte fallet. Istället blev sinnessjukhusen överfulla med patienter som aldrig skulle bli utskrivna. Vården kom istället att bestå av vila och övervakning. Under denna tid fanns det även tydliga motsättningar mellan läkarens bild av sina patienter och patientens egna bild av sig själv och systemet hon befann sig i. I denna uppsats möter vi fem kvinnliga patienter som var intagna på Vänersborgs hospital och asyl i början av 1900-talet. Kvinnorna var intagna av olika anledningar och hade olika bakgrund, men trots det möttes de ändå av samma inställning, där nästan allt de sade och gjorde tolkades av deras läkare som tydliga sjukdomssymptom. Patienterna såg inte sig själva som sinnessjuka, och de ville därför bli utskrivna från sjukhuset och återvända till sina nära och kära. Kontrasten mellan läkaren och patientens upplevelser utforskas i denna uppsats. Slutsatsen är att patienterna utlämnades helt till läkarna och deras bedömningar och tolkningar, då de varken hade möjligheterna eller resurserna som hade krävts för att stå upp emot dessa inflytelserika och mäktiga män. Det finns dock en ljusglimt, för trots alla försök att isolera och avskärma dessa kvinnor bröts aldrig bandet mellan de fem patienterna och deras familjer. I slutändan fick samtliga återvända till sina nära och kära, döda eller levande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur möjligheterna ser ut för invånarna i Region Västernorrland att påverka beslutet om nedläggningen av förlossningen vid Sollefteå sjukhus. Studien har genomförts som en fallstudie av nedläggningen där proteströrelsen samt regionfullmäktige har undersökts. Det empiriska materialet har samlats in genom frågeundersökningar med personer som är aktiva inom proteströrelsen samt genom kvalitativ textanalys där regionfullmäktiges protokoll från 2016 och fram till idag har analyserats. Resultatet visar att medborgarnas proteströrelse har varit omfattande men att de officiella kanalerna för medborgarinflytande är begränsade. Resultatet visar även att det inte finns några tecken på förändrade positioner i frågan hos de olika partierna i regionfullmäktige.

Communication is essential for the survival of an organization. The management formulates strategies to ensure thatthe organization will get to where they want it to go. The strategy is then communicated to the co-workers through the line manager. But who is to say that the co-worker experience the message the same way as the line manager or the management for that matter? The purpose of this study is toinvestigate how the middle managers at Southern Älvsborg Hospital experience strategic internal communication andfurther how they communicate with their co-workers.Through a case study approach, the case being the communication of the hospitals research strategy, I conducted 13 interviews.I analyzed the material from the interviews using a hermeneutical approach and I used an interpretative approach to get a deeper understanding. The results show that the middle managers experience that the communication occurs through the transmission model. They also show an increased information overload, mainly due to e-mail. The middle managers strive for a sense making approach to communicationand they believe that this is best achievedthrough meetings. Only half of them have communicated or will communicate the research strategy with their co-workers,using different strategies; 1) handing over the responsibility to a researcher, 2) handing over the responsibility to aresearch manager, 3) interpreting the information and dialoguing about it and 4) interpreting and dialoguing about theinformation and then working with it in various teams and thus reflecting on what it means for their own unit. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

Sömn är en viktig del av människans liv, den är viktig för att människan skall uppleva hälsa och välbefinnande. Att bli inlagd på sjukhus är en stor omställning vilket innebär ny, ovan miljö och andra rutiner än de som råder hemmavid vilket kan påverka sömnen. Trots att sömn är betydelsefull är det svårt att finna vårdvetenskapliga artiklar inom ämnet.Syftet med studien är att beskriva vilka faktorer som påverkar vuxna och äldres nattsömn på sjukhus och äldreboende.Resultatet baseras på en litteraturöversikt där 19 stycken kvantitativa artiklar har analyserats och faktorer som påverkar vuxna och äldres nattsömn tagits fram. De faktorer som framkom var oro och bekymmer, smärta/smärtfrihet, ljud, ljus, sömnrutiner, bekvämlighet och fysisk beröring.Resultatet visar att sjusköterskan har en viktig roll för att främja patientens nattsömn. I diskussionen tas olika omvårdnadsåtgärder upp som sjuksköterskan kan tillämpa för att främja nattsömnen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Alla människor har ett individuellt behov av sömn och har olika sömnmönster. Dessa mönster kan ändras då människor hamnar på sjukhus och leda till otillräcklig sömn. Sömn har visat sig ha en stor betydelse för kroppens återhämtning och rekreation, speciellt vid sjukdom. Forskning visar att när patienters sömnmönster störs bidrar detta till minskad samverkan av de fem olika sömnstadierna vilket leder till att patienter välbefinnande kan påverkas i negativ riktning. Syftet med föreliggande studie är att ur inneliggande patienters perspektiv beskriva störande faktorer som påverkar deras sömn. Syftet är också att utifrån forskningsresultat beskriva omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskor kan använda sig av för att främja patienters sömn. Studien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar, nio kvantitativa och fyra kvalitativa. Analysmodellen är en litteraturöversikt där syftet har varit att skapa en överblick över forskning över ett givet område. I resultatet framkom faktorer som exempelvis smärta, oro, ljud och en tupplur kan minska patienters möjligheter till sammanhängande sömn. Smärta och ljud visade sig vara de faktorer som stör inneliggande patienter mest. Det framkom viktiga omvårdnadsåtgärder i syfte att främja patienters sömn, men också vikten av att skaffa sig kunskap om sömnens betydelse och vara flexibla inför patienters individuella behov. Författarna menar att genom att erbjuda god smärtlindring, undanröja onödigt störande ljud, minska oro genom kunskap och information samt att tänka på hur vi bemöter patienter kan vi ge möjligheter att skapa förutsättningar för en god nattsömn för patienter. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom, ofta förknippad med oro och ångest hos den drabbade. Patienter kan hamna i en akut kris till följd av sjukdomen och det plötsliga insjuknandet. Ett tydligt samband finns mellan livsstil, utvecklandet av och risken för återinsjuknande i sjukdomen. Patientinformation utgör en viktig del i vården och rehabiliteringen av hjärtinfarktpatienten. Informationens liksom vårdandets yttersta mål är att vägleda patienten mot en högre grad av hälsa och välbefinnande samt att lindra eller förhindra lidande. Vårdtiden för en okomplicerad hjärtinfarkt beräknas till 3-6 dagar. Under vårdtiden ska patienten hinna landa i sin nya situation och samtidigt hinna ta till sig given information. Patientinformation faller till stor del inom sjuksköterskans ansvarsområde. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva patienters upplevelser av information i samband med hjärtinfarkt, under vårdtiden på sjukhus. Sju kvalitativa artiklar har granskats utifrån Evans modell. Kvalitativ forskning syftar till att skapa förståelse för ett fenomen genom att likheter och olikheter identifieras ur informanternas levda erfarenheter. Analysen resulterade i fem teman, två av temana innehåller subteman: Upplevelser av alltför generell information, Svårigheter att ta till sig information, subteman: Tidpunktens betydelse vid information, Betydelsen av rätt mängd information, Upplevelser av informationens innehåll och information som anses viktig, subteman: Medicinsk information, Livsstilsråd, Metoder och hjälpmedel som tydliggör informationen, Det pedagogiska mötets betydelse vid information. Alla temana går in i varandra och måste alla samverka för att nå resultat. Upplevelser av generell information och behov av individuellt anpassad information löper som en röd tråd genom hela resultatet. Det bästa sättet att tillhandahålla individuell information enligt patienterna i resultatet var i det enskilda pedagogiska möte, mellan vårdare och patient, där patientens livsvärld bejakas i den stunden hon eller han fick information. / Uppsatsnivå: C

Sömn är ett grundläggande behov för människan och har både skyddande och reparerande effekter. En tillfredsställande sömn har stor betydelse för att kroppen ska kunna återhämtas och det finns risk att vårdmiljö kan leda till försämrad sömn för patienter. Syftet med studien är att identifiera vilka faktorer som stör nattsömnen för patienter på sjukhus och sjukhem samt beskriva hur sjuksköterskor kan främja sömnkvaliteten. Uppsatsen är en litteraturöversikt och bygger på nio kvantitativa studier, där sju studier är utförda på sjukhus och två på sjukhem. Studierna är analyserade enligt en analysmodell framtagen av Friberg (2006a). Resultatet utgörs av tre huvudrubriker, sömnkvalitet, störande faktorer i vårdmiljö samt sömnbefrämjande åtgärder. Huvudrubriken sömnbefrämjande åtgärder innefattar fyra underrubriker, vilka är förändrade vårdrutiner, omvårdnadsåtgärder, ljuddämpande åtgärder samt sjuksköterskors uppfattning. Resultatet visar att patienter skattar sin sömnkvalitet sämre under vårdtiden jämfört med i hemmet. Olika miljöfaktorer som stör sömnen har identifierats, exempelvis ljud och buller samt omvårdnadsåtgärder under natten. För att främja patienters sömnkvalitet infördes bland annat utbildning av sjuksköterskor, ljuddämpande åtgärder samt fysisk aktivitet. Dessutom kan förändrade vårdrutiner, bland annat genom att kontroller av blodtryck, puls och dylikt utförs före sänggående, samt ett antal omvårdnadsåtgärder främja nattsömnen. För att patienter ska få tillräckligt med sömn är det av stor vikt att vårdrutiner skapas utifrån ett patientperspektiv. Omvårdnadsåtgärder under natten bör minimeras och undvikas i största möjliga mån och sjuksköterskor bör främja en god sovmiljö. Uppsatsen har resulterat i ett antal omvårdnadsåtgärder vilka kan främja patienters sömn på sjukhus och sjukhem. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund och problemformulering: Ett grundläggande behov hos människan är sömn. På sjukhus och äldreboende störs patienters sömn av diverse olika faktorer. Sedativa läkemedel är vanligt och många patienter introduceras till detta under sin vistelse på sjukhus eller äldreboende. Tidigare forskning visar på att sömnbrist kan leda till bland annat försämrat immunförsvar, irritabilitet och koncentrationssvårigheter. Sömnen är viktig för människan då det är under den perioden som kroppen återhämtar sig, bearbetar dagen och producerar viktiga hormoner. Syfte: Syftet är att beskriva interventioner allmänsjuksköterskan kan använda för att främja patienters nattsömn på sjukhus och äldreboende. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats med hjälp av Fribergs modell (2012).Resultat: De inkluderade studiernas resultat presenteras under följande kategorier: Yttre faktorer som påverkar patientens nattsömn och patientens inre funktioner som påverkar nattsömnen. Dessa kategorier har fem subkategorier: rutiner, aktivitet och den sociala miljön, den fysiska miljön, sensoriska och fysiologiska funktioner samt emotionella funktioner. Diskussion: Författarna lyfter i diskussionen fram resultatet från sömninterventionerna tillsammans med senaste forskningsresultat rörande interventioner som kan tillämpas i praktiken. Här diskuteras miljön runt patienterna, flexibla medicintider, sjusköterskans förhållningssätt, ökad medvetenhet och evidensbaserat vårdande. Vidare diskuterar författarna vilka hinder sjuksköterskan kan stöta på vid interventioner för bättre sömn samt att mer forskning krävs inom ämnet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Tidigare forskning visar att den palliativa vården är vanligast i hemmen men i takt med en ökande och åldrande befolkning blir den palliativa vården på sjukhusavdelningar alltmer efterfrågad och behoven för detta ökar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhusavdelningar. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Tre teman framkom; att bidra till en värdig död, att vara emotionellt involverad och att utvecklas i flera dimensioner. Dessa utmynnade i totalt sju subteman. Sjuksköterskor ansåg att relationer och miljöer kan påverka en god död. De erfor att det var svårt att hitta en balans mellan att vara personlig och professionell och att de kunde känna sig otillräckliga. Samtidigt var det givande för sjuksköterskorna som utvecklades personligt och professionellt, vilket bidrog till ett bättre omvårdnadsarbete i framtiden. Slutsats: Sjuksköterskor ansvarar för patienten men tar också ett stort ansvar för att de anhöriga ska vara delaktiga samt känna välbefinnande och trygghet. Sjuksköterskor erfor det svårt att vårda patienter i livets slutskede. Trots detta gav det mycket tillbaka till sjuksköterskorna vilket ökade deras välbefinnande och deras vilja och ork att fortsätta med sitt arbete.