Background: Dementia mainly affects the elderly and is characterized by cognitive impairment and difficulty managing daily activities. The need for support in every day life increases with the progression of dementia. The patient group is overrepresented in hospital care where adaptions for patients with dementia is uncommon. Aim: The aim is to describe nurses experiences from caring for patients with dementia in hospitals. This litterature review explores the experiences of nurses caring for patients with dementia in hospital settings. Method: General litterature review according to Friberg (2022). 11 qualitative and 2 quantitative articles were analyzed. Results: Three themes of experiences was identified: the importance of communication when caring for patients with dementia, success factors when caring for patients with dementia and challanges in caring for patients with dementia. Nurses experienced that communication was a key factor for providing adeqate care. Furthermore, nurses experienced that the resourses available and how they are utilised affects care. Nurses also experience that there are certain challanges in caring for patients with dementia. Conclusion: Nurses experienced challanges in caring for patients with dementia. Nurses also experienced a decreased workload when relatives of the patients joined the patients during stay in the hospital and when staffing allowed for carers to give continuous support to patients with dementia. / Bakgrund: Demenssjukdom drabbar främst äldre och kännetecknas av kognitiv svikt och svårigheter att klara sig själv. Behovet av stöd i vardagen ökar med sjukdomens progression. Patientgruppen är överrepresenterad i sjukhusvård där anpassningarna för demenssjukdom sällan finns. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom på sjukhus. Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2022) där 11 kvalitativa och 2 kvantitativa artiklar analyserades.  Resultat: Tre teman av sjuksköterskors upplevelser identifierades: kommunikationens betydelse vid vård av patienter med demenssjukdom, framgånsfaktorer vid vård av patienter med demenssjukdom och utmaningar vid vård av patienter med demenssjukdom. Sjuksköterskor upplevde att kommunikation hade en viktig roll i vården av patienter med demenssjukdom. Vidare upplevde sjuksköterskor att resurser som finns att tillgå samt hur de används har en inverkan på vården. Sjuksköterskor upplever även att det finns särskilda utmaningar i att vårda patienter med demenssjukom. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att bemanning ibland inte räckte till och att sjukhusmiljön inte var anpassad för patienter med demenssjukdom. Sjuksköterskors upplevelser visade att samarbete med anhöriga kunde öka möjligheterna till god vård.  Sjuksköterskor upplevde även en minskad arbetsbelastning när anhöriga fanns med patienter på sjukhuset och när det fanns tillräckligt med personal för att stödja patienten under längre tid.

Bakgrund: Illamående är ett vanligt symtom som drabbar ungefär en tredjedel av alla som genomgått en operation. Farmakologisk behandling finns, men är inte alltid effektiv för alla. Det har framkommit att kunskapen om icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder varierar hos sjuksköterskor. Därför behövs mer kunskap för att minska postoperativt illamående. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illamående hos patienter som vårdas på sjukhus. Metod: Litteraturstudien har utgått från Roséns (2017) metod. Studien utgår från ett induktivt förhållningssätt. Databaserna Cinahl och PubMed användes. Artiklarna granskades efter titel och abstract och därefter i fulltext. Totalt inkluderades 10 kvantitativa artiklar. En kvalitetsgranskning genomfördes utifrån Forsberg och Wengström (2016) och samtliga artiklar uppnådde hög eller medelhög kvalitet. Resultat: Resultatet påvisade att aromaterapi, akupressur, fotmassage, kylbehandling och musik kan vara effektiva åtgärder vid postoperativt illamående. Slutsats: Resultatets åtgärder kan användas som ett alternativ eller komplement till farmakologisk behandling. Detta skulle kunna minska det postoperativa illamåendet och därmed minimera obehag och dess komplikationer hos patienter som genomgår olika typer av operationer.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett sjukdomstillstånd som drabbar människor världen över och utgörfara för livet. I vårdförloppet är fungerande kommunikation särskilt viktig mellan patient ochsjuksköterska. Verbal och icke verbal kommunikation är mångfacetterad i uttryckssätt ochmissförstånd kan uppstå samt kunskap går förlorade i vårdmöten.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av kommunikation med sjuksköterskan isamband med vård efter en hjärtinfarkt.Metod: En systematisk litteraturstudie med sökning i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo.Artiklarna kvalitetsgranskades efter urvalsprocessen och följdes sedan av integrerad analys. 8artiklar valdes.Resultat: Fem kategorier var framträdande i studierna vilka var muntlig och skriftlig information,individanpassad information, delaktighet, bristande kommunikation och sjuksköterskorsegenskaper.Slutsats: Resultatet ger insikter i vad som bidrar till en god kommunikation samt vad som bidrartill det motsatta, vilket kan användas i det kliniska arbetet. Det finns utrymme för fortsatt forskninginom ämnet.

This study aimed to answer three main questions: (1) How are the 15 patients at St. Sigfrid’s criminal ward described in the documentation during the years 1948-1952; (2) How can these descriptions be contrasted with the image of the patients through their own words and actions, considering factors such as a) power relations including various forms of resistance and b) the balance between care and punishment; and (3) How can the study be made relevant and utilized within the framework of the objectives of history and psychology according to the curriculum? To answer these questions a text analysis was conducted where the patients’ documentation and letters were read, interpreted, and summarized. The results showed that the documentation was focused on evaluating the patients on a scale ranging from diligent and cooperative to aggressive and threatening. The image of the patients through their own words was more complex. Forms of resistance and strategies were plenty and grouped into categories of conformity and rebellion. Regarding care and punishment, the boundary between the two was not always clear, and they were often equated with each other; moreover, the care they received was in several ways considered worse than a regular punishment. In totality the result highlighted the necessity of a complementary approach. Finally, the study was particularly suited for developing the students’ critical approach to both sources and interpretation. Additionally, the cases could be utilized to stress the overall complexity of human beings.

Introduktion/Bakgrund: Brist på sjuksköterskor är ett internationellt problem. Många nyutexaminerade sjuksköterskor överväger att lämna arbetet eller yrket under det första yrkesverksamma året. De förväntas ta samma ansvar som rutinerade sjuksköterskor, trots att de ofta saknar nödvändig klinisk erfarenhet och kompetens. Nyutexaminerade sjuksköterskor arbetar ofta på sjukhus där patienter med akuta och komplexa tillstånd vårdas. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av det första yrkesverksamma året på sjukhus. Metod: Litteraturstudie som utförts i enlighet med nio steg av Polit och Beck (2021). Databassökningar genomfördes i CINAHL, PsycInfo samt PubMed och urvalet genererade åtta vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman med tillhörande underteman; Utmaningar (För stort ansvar i relation till erfarenhet och kompetens och Tidsbrist) samt Stöd (Positiva erfarenheter av handledning, Negativa erfarenheter av handledning och Introduktionsprogram). Slutsats: Det första yrkesverksamma året på sjukhus är en utmanade period för nyutexaminerade sjuksköterskor. De upplevde brist på erfarenhet och kompetens samt tidsbrist. Erfarenheter av stöd från handledare och introduktionsprogram bidrog till trygghet och utveckling. Bristande stöd och negativt bemötande från handledare orsakade sänkt självförtroende.

Sjuksköterskor har genom århundraden spelat en viktig roll i vården av patienter med allt från förkylning till akut sjukdom. Den senaste aktuella pandemin Covid-19 uppstod i slutet av 2019 i Kina. Sedan dess har den spridit sig till de flesta delar av världen. Pandemin har resulterat i förändringar av vården och kastat ljus över hur bristande kunskap kan påverka vården under en pandemi. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 inom slutenvården i början av pandemi. Metod: En systematisk litteratursökning resulterade i elva artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Pubmed och CINAHL. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; “Att det är svårt att kunna ge god vård”, “Att vara rädd att bli smittad och smitta andra”, “Att känna stort ansvar och plikt”, “Att brist på skyddsutrustning och personal innebär en inre stress” och “Att kunskap och erfarenhet saknades”. Slutsats: Början av Covid-19 pandemin förde med sig upplevelser av utmaningar, svårigheter och rädsla. Bristen på förberedelser och kunskap om viruset gjorde att sjuksköterskorna löpte stor risk att bli smittade. Ytterligare bristen på resurser bidrog till en ökad stress. Författarna drog slutsatsen att fortsatt forskning om vårdpersonalens upplevelser, bättre beredskap och psykiskt stöd från sjukhusledningen är avgörande för att framtida pandemier ska kunna bättre mötas.

Sjuksköterskors kunskaper och färdigheter avseende hjärtlungräddning är avgörande för patienters möjligheter att överleva vid ett hjärtstillestånd. Förmågan att reagera snabbt och utföra effektiv hjärtlungräddning är beroende av tillräcklig kunskap och färdighet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskors och sjuk-sköterskestudenters kunskap och färdighet i utövandet av hjärtlungräddning inom slutenvård. Metoden som användes var en kritisk granskning av tio vetenskapliga artiklar i ämnet. Resultatet indelas i följande teman: sjuksköterskans kunskap/färdighet, kvalitetssäkring, utbildningsfrekvens samt självständig träning som alternativ. Det visar sig att sjuksköterskor ofta saknar tillräcklig kunskap och praktisk färdighet i att utöva framgångsrik hjärtlungräddning. / Nurse’s knowledge and skills about cardio pulmonary resurrection are decisive for the patient’s possibilities to survive a cardiac arrest. The ability to quickly and efficient perform cardio pulmonary resurrection depends on the nurses knowledge and skill. The purpose of this study was to investigate nurses and nurse student's knowledge and skill in the practicing of in-hospital cardio pulmonary resurrection. The method used was to critically review 10 scientific articles on the subject. The results were then categorized into the following themes: Nurses knowledge / skill, quality assurance, frequents of education and independent training as an alternative. The research showed that nurses often lack sufficient knowledge and practical skills in carrying out successful cardio pulmonary resurrection.

Felmedicineringar inom somatisk slutenvård är ett allvarligt hot motpatientsäkerheten. Läkemedelsbehandling är en central del av modern sjukvårdoch ett viktigt ansvarsområde för sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturstudievar att undersöka vilka faktorer som påverkar patientsäkerheten vidsjuksköterskans läkemedelshantering inom somatisk slutenvård. Sjuksköterskansarbetsmiljö kan på olika sätt antingen medverka till eller motverkapatientsäkerheten vid läkemedelhantering då många faktorer interagerar i dennakomplexa miljö och process. Denna litteraturstudie är deskriptiv med ensystematisk ansats med avsikt att sammanställa och lokalisera aktuell forskning.Via databassökningar på PubMed och CHINAL har relevanta artiklar identifierats.Resultatet, som baseras på tio vetenskapliga studier visar hur dynamisk ochmultifaktoriell sjuksköterskans arbetsmiljö är, och hur detta kan påverkapatientsäkerheten vid läkemedelshanteringen. Flera faktorer som påverkarhanteringen, bl a, avbrott och distraktioner, kunskap och kommunikation, haridentifierats i studierna. / Medication errors in somatic inpatient care are a serious threat to patient safety.Drug therapy is often an essential part of modern health care and an importantresponsibility for the nurse. The purpose of this study was to investigate witchfactors that affect the patient safety during the nurse’s drug handling process inhospital settings. Nurse´s work environment can, in various ways, contribute to orcounteract the safety of drug management thus multiple factors interact in thiscomplex and dynamic environment. This study is a descriptive literature reviewwith a systematic approach with the intent to compile and locate current research.Through database searches using PubMed and CHINAL relevant articles havebeen identified. The results based on ten different scientific studies show howmultifactorial and dynamic the work environment of the nurse is and how thismay affect patient safety during drug therapy. Several factors have been identifiedin studies that affect drug handling e g interruptions and distractions, knowledgeand communication.

Bakgrund: Omvårdnad är sjuksköterskans specifika kompetens. Säker vård är en kärnkompetens för legitimerade sjuksköterskor och utgör en grund för omvårdnad. Bristande kommunikation är ett internationellt problemområde som kan äventyra patientsäkerheten. Överrapportering vid skiftbyte ingår i sjuksköterskans omvårdnadsarbete på en vårdavdelning på sjukhus och kan utföras på olika sätt. En ineffektiv kommunikation vid överrapportering kan leda till att information blir ofullständig, felaktig eller utelämnad vilket skulle kunna äventyra patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av olika metoder vid överrapportering på vårdavdelning inom sjukhus i samband med skiftbyte.  Metod: Litteraturstudien har ett systematiskt tillvägagångssätt och sökningar har gjorts i Cinahl och PubMed. Resultatanalysen inspirerades av en tematisk analys och har ett induktivt förhållningssätt. Resultatet är baserat på 8 artiklar.  Resultat: Totalt kunde fyra metoder identifieras: bedsiderapportering, muntlig, skriftlig och kombinerad överrapportering. Sex teman identifierades: “patientsäkerheten påverkas”, “prioritering av omvårdnad underlättas”, “aktuell information och förståelse varierar”, “avbrott som stör”, “rapporteringstiden varierar” och “känslig information och osäkerheter”.  Slutsats: Sjuksköterskor har erfarenheter av både fördelar och nackdelar med bedsiderapportering, muntlig och skriftlig överrapportering. Däremot har sjuksköterskor enbart positiva erfarenheter av kombinerad överrapportering.

Bakgrund: Demenssjukdom är progressiv och påverkar personens förutsättningar att leva ett självständigt liv. Behandlingen för personer med demenssjukdom planeras utifrån en personcentrerad vård där icke-farmakologiska interventioner implementeras i syfte att underlätta symtombördan och öka personens livskvalité. Sjuksköterskans roll är väsentlig i vårdandet av personer med demenssjukdom. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda personer med demenssjukdom på sjukhus. Metod: Roséns granskningsprocess har inspirerat litteraturstudiens systematiska tillvägagångssätt. Sökningarna genomfördes i CINAHL och PubMed och genererade sju vetenskapliga artiklar bestående av kvalitativ metod. Artiklarna har analyserats utifrån en induktiv ansats. Resultat: Litteraturstudiens resultat identifierade sex kategorier: ökad arbetsbörda, kunskap och kompetens, interventioner vid BPSD, kommunikation, teamsamarbete, sjukhusmiljö. Slutsats: Det framkom orsaker som främjar eller hindrar förutsättningarna för bedrivandet av en personcentrerad vård. Hindrande var sjukhusmiljön, en ökad arbetsbörda samt en brist på kunskap och kompetens. Främjande var teamsamarbete, en anpassad vårdmiljö och klinisk kompetens avseende vårdandet av personer med demenssjukdom på sjukhus.