Organisationsledningar kan oftast bli för bundna av ekonomiska siffror vid sin styrning. För att det ekonomiska beroendet skulle kunna minska, grundades en styrmodell som kan användas för att ledningen ska kunna styra organisationen ur flera olika perspektiv. Styrmodellen kallas Balanced Score Card (BSC) och grundades i början av 1990-talet av professorn Robert Kaplan och konsulten David Norton. Styrningsmodellen BSC kan enligt förespråkare användas i olika verksamheter, däribland offentliga verksamheter.Vårt huvudsyfte är att belysa motivet för adoptering och tillämpning av BSC på SÄS. Ett annat syfte är att undersöka användningen av BSC på sjukhuset.Metoden som vi har valt att genomföra vår studie på är en fallstudie eftersom vi inom studien har koncentrerat oss på en organisation och hur den använder sig av BSC. Det vetenskapliga förhållningssätt som vi har valt är det hermeneutiska eftersom det bland annat tillåter oss att tolka den information som vi studerar och koppla delarna till helheten. Inom studien har vi använt den induktiva ansatsen vilken tillåter oss att utföra den empiriska studien för att sedan koppla den till teoretiska referensramen. Eftersom vi har samlat in rådata genom intervjuer har vi använt oss av den kvalitativa metoden. När vi sedan har analyserat den rådata som vi har samlat in använde vi oss av en kontentanalys. Det innebär bland annat att vi har försökt att genomföra en noggrann studie av alla texter för att upptäcka hur BSC strategiskt motiverades och på vilket sätt styrkortet tillämpades på Södra Älvsborgs Sjukhus. Samt hur BSC används i praktiken på SÄS.De slutsatser som vi har kunnat dra av vår studie är att SÄS införde BSC för att kunna koncentrera sig på sina uppsatta mål och för att organisationen ville ha en tydligare planering och ett tydligare uppföljningsarbete. SÄS införde styrmodellen på grund av att Västra Götalandsregionen införde modellen. Sjukhuset styrs av regionen vilket ledde till att modellen började användas av SÄS. Vi kunde även se att SÄS inte hade några direkta utbildningar om BSC inom sin verksamhet. Det som vi även kunde komma fram till var att SÄS använder BSC främst som ett kommunikationsmedel inom verksamheten och för att kommunicera med Västra Götalandsregionen. BSC används även som ett verktyg för att visa hur organisationens strategiska mål ska uppnås och hur resultatet av arbetet med de strategiska målen har utvecklats.

Bakgrund: Idag är 20 procent av Sveriges befolkning över 65 år. Många av dessa lider av fysisk, psykisk eller social ohälsa, samtidigt som vård och omsorg inte kan bemöta deras behov. Med stigande ålder förändras kroppens sammansättning och kroppens funktioner försämras. Äldres ohälsa blir ett ännu större problem vid sjukhusvistelse då äldre människor generellt sett är mer inaktiva och muskelstyrkan minskar. För att motverka försämrad hälsa efter utskrivning har fysisk aktivitet visat sig vara en möjlig behandlingsform. Men hur stor betydelse har den fysiska aktiviteten efter utskrivning från slutenvården?   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse fortsatt rehabilitering genom fysisk aktivitet har för äldre personers hälsa efter utskrivning från slutenvård.   Metod: En deskriptiv litteraturstudie genomfördes och vid litteratursökningen användes de akademiska databaserna PubMed och Cinahl. Samtlig litteratur bestod av vetenskapligt granskade artiklar publicerade i fulltext och tillgängliga från Högskolan i Gävle. Resultat: Samtliga 14 studier beskrev förbättringar på fysisk hälsa genom fortsatt fysisk aktivitet efter utskrivning från slutenvården hos äldre. Gällande psykisk och social hälsa var resultaten dock inte lika tydliga vilket påvisade att mer forskning behövs. Regelbundna motivationshöjande insatser genom återkopplingar påvisades vara viktiga All fysisk aktivitet förbättrade hälsan. Högintensiv träning påvisades dock vara mest effektiv på vissa parametrar. Aktivitet i hemmiljö visade sig vara minst lika effektiv som aktivitet inom vården samtidigt som studierna dock visade att andelen olycksfall var något högre vid obevakad aktivitet i hemmiljö än inom den bevakade slutenvården.      Slutsatser: Fortsatt fysisk aktivitet är viktigt för äldres fortsatta fysiska, psykiska och sociala hälsa. Fysisk aktivitet bör därför implementeras i de äldres vardag efter utskrivning. Regelbundenhet gällande den fysiska aktiviteten för äldre efter utskrivning är viktigt för bibehållen god hälsa och ett hälsosamt liv. Kunskap finns till viss del på området men mer forskning behövs.

Det här projektet handlar om en frisk vård i en sjuk miljö. Jag tar in naturen till sjukhuset för att få patienter att känna sig mer inbjudna, trygga och avslappnade. Mitt arbetsområde har varit patientens privata sfär kring sängen. / This project is dealing with human care in a sick environment. I bring nature into the hospital to make patients feel more invited, secure and relaxed. My work area has been patients’ private sphere around the bed, which has resulted in two patterns for drapes.

Bakgrund: Smärta är ett komplext och omfattande problem inom sjukvården. Utan adekvat behandling kan smärta leda till sämre livskvalitet för patienten. Sjuksköterskan har en viktig och betydelsefull roll i att identifiera och bedöma patientens smärta då en optimalt utförd smärtbedömning är en förutsättning för adekvat smärtlindring. Att se människan bakom patienten är en viktig aspekt för att identifiera smärta ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors bedömning av patienters smärta. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ design. Resultat: Resultatet presenteras i fyra olika huvudteman. Verbal kommunikation, Observation av patienters smärta med subteman: smärtbeteenden och fysiologiska tecken, Hjälpmedel för smärtbedömning och Sjuksköterskans förförståelse och tidigare erfarenheter av smärta. Inga evidensbaserade rutiner eller riktlinjer följdes. Diskussion: Resultatet diskuterades med anknytning till personcentrerad vård och konsensus begreppet människa. Smärtbedömningen utfördes oftast utifrån sjuksköterskans egen tolkning och var inte alltid anpassad efter den enskilda individen. Patienter som har smärta är i behov av att bli sedda och smärtbedömda utifrån deras individuella behov. Sjuksköterskor har därför en central roll i att individanpassa bedömningen av smärta. / Background: Pain is a complex and major problem in health care. Without adequate treatment, pain can lead to decreased quality of life for the patient. The nurse has an important and significant role in identifying and assessing the patient's pain when an optimally performed pain assessment is a prerequisite for adequate pain relief. To see the person behind the patient is a key aspect of identifying pain from a holistic perspective. Aim: The aim was to explore the nurses' assessment of pain in patients. Method: A literature review based on eleven scientific articles, with both quantitative and qualitative design. Results: The results are presented in four main themes. Verbal communication, Observation of patients' pain subthemes: behaviors related to pain and physiological signs, Pain assessment tools and Nurse's preunderstanding and past experiences of pain. No evidence-based rutines or guidelines were followed. Discussion: The results were discussed related to person-centered care and the concept of human. Pain assessment was usually carried out on the basis of the nurse's own interpretation and were not always tailored to the individual. Patients who have pain need to be seen and pain assessed on their individual needs. Nurses have therefore a major role to individualize the assessment of pain.

<p>Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera i vilken utsträckning Kaizen tillämpas i det kvalitetsarbete som bedrivs på Karolinska Universitetssjukhuset, Capio S:t Görans Sjukhus samt Danderyds Sjukhus AB.</p><p>Metod: En fallstudie har utförts vid tre sjukhusen i Stockholmsregionen. Primär- och sekundärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer respektive litteratur, rapporter, artiklar och elektroniska källor.</p><p>Teori: Kaizen är ett synsätt som sätter människan i fokus och arbetar utefter ständigt förbättringsarbete med kundfokusering som högsta prioritet. TQM är en filosofi samt innefattar vägledande principer som innebär att arbeta aktivt med kvalitetsfrågor. Strukturerade modeller används till hjälp för utförandet av förbättringsarbetet. Processorientering innebär att personal från olika funktioner arbetar med flöden kopplat till en speciell produkt eller kund, där effekten blir att optimera flödena istället för funktionerna.</p><p>Empiri: Empirin belyser de tre sjukhusens organisationsstruktur samt en faktabeskrivning om sjukhusens respektive kvalitetsarbeten. Resultatet som framkommer redogör i vilken utsträckning sjukhusen applicerar Kaizen i sitt arbete.</p><p>Slutsats: Samtliga av sjukhusen bedriver kvalitetsarbeten som har starka likheter med vad Kaizenfilosofin förespråkar. Sjukhusen anser även att det är viktigt att ta till vara på personalens kompetens och stimulera engagemang och utveckling i deras arbete. Genom att verka för att hela verksamheten är involverad i kvalitetsarbetet ökar det möjligheten till ett bestående resultat.</p>

Titel: Kunskap – nyckeln för att se och vårda personen bakom suicidförsöket Bakgrund: Suicidförsök är en personlig tragedi inte bara för patienten utan också för de närstående och har likaså en stor inverkan på personalen. Därför är det viktigt att personalen har en positiv attityd till denna patientgrupp för att ge en så trygg och personcentrerad omvårdnad som möjligt. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer som påverkar vårdpersonalens attityder till patienter som behöver sjukhusvård till följd av suicidförsök. Metod: En litteraturstudie innehållande 10 kvantitativa artiklar genomfördes. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes i ett resultat. Resultat: Vårdpersonalens attityder till patienter som gjort suicidförsök var övervägande positiva. Faktorer som bidrog till positiva attityder var bland annat högre utbildningsnivå och längre erfarenhet inom yrket. Faktorer som bidrog till negativa attityder var bland annat liten erfarenhet av patientgruppen och mindre utbildning i att vårda patienter som gjort suicidförsök. Konklusion: Resultatet visar att vårdpersonalens attityder är övervägande positiva men att ytterligare utbildning krävs för att ytterligare förbättra attityderna och skapa en mer personcentrerad och tryggare vårdmiljö för denna patientgrupp. Nyckelord: attityd, patient, sjukhus, suicidförsök, vårdpersonal / Title: Knowledge – the key to see and care for the person behind the suicide attempt Background: Attempted suicide is a personal tragedy not only for the patient but also the family and likewise has a major impact on the health care personnel. Therefore, it is important that the personnel have a positive attitude to this patient group to provide as safe and person-centered care as possible. Aim: The purpose of this study was to investigate the factors that contribute to the attitudes of the health care personnel to the patients who need hospitalised care following a suicide attempt. Methods: A literature study containing 10 quantitative articles was conducted. The articles were examined, analyzed and compiled in a result.  Results: The attitudes of health care personnel to the patients who have made suicide attempt were mainly positive, contributing factors as to why it was satisfactory included higher level of education and longer experience in the profession. Contributing factors to the opposite attitude included little experience of this patient group and less education in caring for patients who have made suicide attempt. Conclusion: The results show that the attitude amongst health care personnel to patients who have made suicide attempt is mainly good but more education in caring for this patient group is essential to create a safer and more person-centered nursing environment. Keywords: attitudes, attempted suicide, health care personnel, hospital, patient

Bakgrund: Meticillinresistent staphylococcus aureus (MRSA) sprider sig globalt. För att minska smittspridningen visar de nationella riktlinjerna att sjukvårdspersonalen behöver isolera MRSA-positiva patienter. Det är även viktigt att de basala hygienrutinerna följs. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av isolering på grund av Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) på en vårdavdelning. Metod: Litteraturöversikten består av tio stycken vårdvetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL Complete och Pubmed. Resultat: Resultatet presenteras i tre olika teman: det första temat är Patienternas positiva upplevelser av isolering. Det andra temat Patienternas negativa upplevelser av isolering är uppdelat i tre subteman: Patienters beskrivningar av bemötandet vid isolering, Osäkerhet relaterat till att personalen inte följer riktlinjer vid isolering och Känslor som uppstår hos patienten vid isolering. Det tredje temat Åtgärder för att minska isoleringens negativa upplevelser är uppdelat i två olika subteman: Betydelsen av god information och Miljöns betydelse. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat diskuteras utifrån sjuksköterskans förhållningssätt till MRSA-positiva patienter och isolering. Sjukvårdspersonalen tycker det är svårt att vårda MRSA-positiva patienter. Det ges inte en jämlik vård. Katie Erikssons caritativa vårdteori och begreppet lidande har använts för att diskutera resultatet. / Background: Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is spreading globally. To reduce the spread of infection the national guidelines shows that healthcare professionals needs to isolate the MRSA-positive patients. The basic hygiene is also important. Aim: To describe the patient's experiences of isolation due to methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) in a ward. Method: This literature review contains ten caring science articles from the data bases CINAHL complete, Pubmed and MEDLINE. Results: The results are presented in three themes: the first theme is Patients' positive experiences of isolation. The second theme patients’ negative experiences of isolation is divided into three subthemes: Patients' descriptions of the carers´ attitude towards them in isolation, uncertainty related to that the staff do not follow the guidelines for isolation and feelings that occur in the patient in isolation. The third theme Measures to reduce the negative experiences of isolation is divided into two subthemes: The importance of good information, and the importance of the environment. Discussion: Healthcare professionals find it difficult to take care of MRSA-positive patient and there is a lack of knowledge, which in turn may be a threat to equal care per Swedish health care law. Katie Erikssons caritative theory and the concept of suffering has been used to discuss this literature reviews result

Det här examensarbetet behandlar orienterbarhet i allmänhet och hur det vidare kan appliceras i sjukhusmiljö. Arbetet är skrivet inom ämnet informationsdesign och beskriver hur man med hjälp av rumslig formgivning kan skapa en miljö med god orienterbarhet. Platsen för arbetet är entréhallen på Västmanlands sjukhus Köping. Entréhallen anses idag inte vara tillräckligt informativ i sin utformning vilket gör att besökare till sjukhuset går vilse och tror att de hamnat fel. Syftet med mitt arbete har varit att genom studier ta reda på hur ett rums layout samt rumsliga element kan bidra till en miljö med god orienterbarhet. Detta presenteras vidare i ett designförslag om en förändrad entréhall. Studierna har genomförts med hjälp av de kvalitativa metoderna: intervju och observation, samt med litteraturstudier för insamling av data.  Utifrån detta har jag jobbat fram mitt designförslag som visar en rumslig layout samt förslag på rumsliga element som bör gynna orienterbarheten på Västmanlands sjukhus Köping.

Syfte: Syftet är att öka förståelsen för hur olika yrkeskategorier uppfattar organisationskultur och med den förståelsen belysa vikten av hur sjukhus kan arbeta med organisationskultur för att kunna möta framtidens växande och åldrande befolkning.                                                    Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats som behandlar fenomenet organisationskultur. Studiens datainsamlingsmetod består av en kombination av och med enskilda intervjuer, fokusgrupp, observationer och insamlade dokument som bygger på och stärker varandra.                                                                                                       Slutsats: Vi har genom denna studie fått en ny insikt i att yrkeskategorier i första hand relaterar organisationskultur till sig själva och att det kan vara individens sätt att uppfatta sin plats i organisationen. Organisationskultur blir således något som var och en förhåller sig till utifrån sin egen referensram och att den enskilda professionen, arbetsuppgiften, enheten, verksamhetsområdet eller sjukhuset återspeglar sättet att se på organisationskultur. / Purpose: The purpose is to increase the understanding of how different job types apprehend organizational culture which light the importance of how hospitals can work with organizational culture. This to be able to meet the increasing needs of future growing and ageing population in a more comprehensive effort. Method: The study has a qualitative research strategy with a cross-sectional approach which examining the organizational culture as a phenomenon. The data consists of separate interviews, focus group, observations and collected documents all of which build upon and bolster each other in an effort to support the hypothesis. Conclusion: Through this study we received new insight and knowledge which made us understand that individuals relate organizational culture to themselves, which can be the individual's way of perceiving their place in the organization. Organizational culture is furthermore something that individuals relate to through their own frame of reference and that the individual's profession, assignment, unit, work area or hospital influences the way individuals look upon organizational culture.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer sannolikt någon gång under sin karriär möta patientermed en palliativ diagnos. Omvårdnad av patienter med en palliativ diagnos handlar om attbehandla och möta patientens samt anhörigas behov. Palliativ omvårdnad på sjukhus kanskapa många svårigheter för sjuksköterskor som kan vara svåra att hantera, exempelvisexistentiella frågor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter ibehov av palliativ omvårdnad på sjukhus. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats resulterade i 14 artiklar som analyseradesenligt Granheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Sjuksköterskors upplevelser avkommunikationens betydelse vilket beskriver vikten av kommunikationen, Sjuksköterskorsupplevelser av kunskapens och erfarenhetens betydelse beskriver betydelsen av att ha en brautbildning samt erfarenhet inom palliativ omvårdnad, Sjuksköterskors upplevelser kring denegna rollen som beskriver sjuksköterskors upplevelser kring omvårdnad till patienter som haren palliativ diagnos samt Sjuksköterskors upplevelser av relationen till patienter och kollegorvilket beskriver relationens betydelse till patienter och kollegor. Slutsats: Palliativ omvårdnad på sjukhus innebär många svårigheter och utmaningar. För attutveckla omvårdnaden på vårdavdelningar krävs mer forskning och utbildning kring området.Föreliggande studie skulle kunna utgöra en grund för fortsatt forskning samt ge ökad kunskapom sjuksköterskors upplevelser av palliativ omvårdnad på sjukhus.