Det är sedan länge känt att sömn på sjukhus är ett viktigt grundläggande behov för tillfrisknad. Det finns en bristande uppmärksamhet från sjukvårdpersonal om sömnproblematiken som finns på sjukhus, och miljöfaktorer som kan påverka patienters sömn negativt. Dessa faktorer kan förbättras om problemen identifieras och åtgärder vidtas för att förbättra sömnmiljön. Syftet med studien var att belysa miljöfaktorer som kan påverka patienters sömn på sjukhus. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 21 vetenskapliga artiklar samlades in och granskades. Resultatet visade att de främsta miljöfaktorer som störde patienters sömn var ljud, ljus och temperatur. Hälften av allt ljud som störde patienters sömn orsakades av sjuksköterskorna. Ljuset var ofta mycket starkt på sjukhus, och under natten var ljuset fortfarande för starkt för att främja sömn. Behaglig rumstemperatur för god sömn var individuell och handlade delvis om vad patienten var van vid från hemmet. Genom att få kunskap om de olika miljöfaktorer som stör patienters sömn, kan åtgärder vidtas som minskar vårdtiden och resulterar i en välmående patient. / The sleep at the hospital is an important factor for the patient in order to recover. There is a lack of attention from health care professionals about sleeping problems that exist in the hospital. There are environmental factors that affect patients sleep negatively in the hospital. These factors can be improved if the problem identifies and care measures are taken. The aim of the study was to illuminate the environmental factors that may affect the patient's sleep in the hospital. The study was operating as a literature study where 21 scientific articles were collected and examined. The result of the study showed that the main environmental factors that interfered patients sleep was sound, light and temperature. Half of all the noise at the hospital was caused by nurses. The light was often very strong in the hospital, during the night the light was still strong to promote sleep. The temperature within the sleeping area was individual and is partly reflecting what patients are used to from home. By gaining knowledge about environmental factors that can interrupt the patient during sleep in the hospital, interventions can be taken to shorten the length of the stay and the patient can recover faster.

Kungsgärdets sjukhus got its name the fouth of january 1965 and is still in use today. In 1981 the hospital and became merged into Uppsala Västra sjukvårdsdistrikt and stopped being a independet fonds. Predecessor to Kungsgärdets sjukhus was Centralepidemisjukhuset, more specific its Longterm care after the Infektionskliniken had moved to Akademiska sjukhuset the first of september 1965. In the Kungsgärdets sjukhus material of archive several diffrent fonds are included: Tunåsens sjukhus, Wattholma sjukhem, Östra paviljongen and Landstingets verkstäder. Geriatriska klinik is also included in Kungsgärdets sjukhus, however it is not a fonds but a ward. However all this makes it very difficult to establish the provenance of Kungsgärdets sjukhus, because it is impossible to know how all these fonds and its material of archive affects Kungsgärdets sjukhus as a fonds specially since the other fonds have not been organized and catalogued, and There for it is difficult to know were the provenance and the truth of Kungsgärdets sjukhus is. Kungsgärdets sjukhus arrived at Landstingsarkivet in Uppsala län together with several other fonds at different times. The material of archive for Kungsgärdets sjukhus existed originally of 12 running metres, but afterwards it was down to 7,5 running metres. The material och archive existed of bound of books but mostly of folders. The material of archive was well-assorted which made the organizing and cataloguing relativly easy.

Syfte: Beskriva vilka förutsättningar det finns för ett svenskt företag, som genom sitt utländska förvärv vill lansera en produktlinje till kunder inom den offentliga sektorn i Sverige. Därefter analyserar vi positionering och konkurrens, för att rekommendera effektiva marknadsstrategier. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där vi utfört intervjuer med vårt fallföretag, Regionservice Inköp, sjukhus och sterilcentraler. Teoretiska perspektiv: De teoriområden vår uppsats utgår ifrån är huvudsakligen förvärv, marknadsposition, konkurrens och marknadsstrategier. Empiri: Empirin är en sammanställning och jämförelse mellan de intervjuade organisationerna i fråga. Det företag och de organisationer som ingår i arbetet är Mölnlycke Health Care AB, Regionservice Inköp, och sju olika sjukhus i Västra Götalandsregionen. Dem valdes för att de genom sina organisationer har bra insyn till vår uppsats ämnesområde. Slutsatser: De slutsatser vi funnit är; säljkåren är viktig, den nya produktlinjen stärker företagets marknadsposition, ett bredare sortiment är konkurrensfördelaktigt, effektiva marknadsstrategier är bland annat pris och produktutveckling som innebär fördelar för företagets kunder.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sitt bemötande av alkoholpåverkade ungdomar och sin kunskap om alkoholprevention. Studien belyser även påverkande faktorer till ungdomars alkoholkonsumtion. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Två undergrupper identifierades och 16 artiklar granskades sammanlagt. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg sig vara i behov av mer alkoholrelaterad utbildning för att kunna bemöta patienter på ett tillfredsställande sätt. Studier visar att för att minska den ökade belastningen på allmänna sjukhus på grund av alkoholanvändning behövs utbildning och strategier för intervention. Den vanligaste orsaken för ungdomar att uppsöka en akutmottagning i samband med alkoholkonsumtion är mindre skador som fall. Andelen patienter inlagda på sjukhus på grund av alkoholförgiftning har ökat under de senaste åren. Att dokumentera en uppföljningsplan för ungdomar som kommer in till akutmottagningen missas i de flesta fall. Majoriteten av alla barn och ungdomar gick hem från akutmottagningen utan rådgivning i samband med alkoholförgiftning. Att sjuksköterskan inte känner sig ha tillräcklig kunskap inom alkoholprevention visade sig vara den vanligaste orsaken till att inte ge råd till patienter om alkoholkonsumtion. Föräldrars inverkan och regler har en betydande roll för ungdomars alkoholkonsumtion. Studier visade att tydliga regler kan skjuta upp ungdomars alkoholdebut med flera år. Under varma årstider och under helger visade sig ungdomars alkoholkonsumtion vara som störst. / The purpose of the following study was to describe how the nurse experience the treatment of intoxicated adolescents and their knowledge of alcohol prevention. The study also describes the influences of alcohol by adolescents. The method was a descriptive literature study. Two subgroups were identified and in total, 16 articles were examined. The results show that nurses believe themselves to be in need of more alcohol-related education to respond to patients in a satisfactory manner. Studies show that to reduce the increasing burden on public hospitals because of alcohol use, nurses need education and strategies for intervention. The most common reason for young people to seek an ER in relation to alcohol consumption is small damage cases. The proportion of patients to hospital because of alcohol intoxication has increased. To document a follow-up plan for young people entering the emergency room is missed in most cases. The majority of children and adolescents who enter the ER with alcoholintoxication goes home without any guidence of the subject. The nurse feel insufficient knowledge in alcoholprevention , which proved to be the most common reason for not advising patients concerning alcohol consumption. Parental influence and rules have a significant role in young people's alcohol consumption. Studies with clear rules can defer youth alcohol debut with a number of years. During the warm seasons and during the weekends turned out that most young people's alcohol consumption.

Bakgrund: Studier visar att ungefär var fjärde patient som vårdas på sjukhus har riskför att utveckla undernäring. Komplikationer av undernäring orsakar lidande förindividen samt förlänger vårdtiden vilket leder till ökade kostnader för vården.Problematiken med undernäring väntas öka då antalet äldre i samhället ökar. Äldre är enutsatt grupp där risk för undernäring, ätproblem och sömnlöshet är vanligtförekommande. Frågan är om risk för undernäring och ätproblem är vanligare hos äldresom lider av sömnbrist. Syftet: Var att undersöka om det finns ett samband mellansömnlöshet och risk för undernäring samt mellan sömnlöshet och ätproblem hos äldrepatienter. Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie. Materialetkom från en tidigare studie genomförd av sjuksköterskestudenter på Högskolan Kristianstad. Urvalet var äldre patienter som vårdades på sjukhus. Resultat: Resultatetvisar att risk för undernäring och ätproblem i kategorin energi/aptit är vanligare hospatienter med sömnlöshet än hos patienter utan sömnlöshet. Slutsats: Även omresultatet visar på att det finns ett samband mellan sömnlöshet och risk för undernäringråder det osäkerhet kring huruvida det är ett egentligt samband eller om depression kanvara orsaken till både sömnlöshet och undernäring. / Background: Studies show that one fourth of every patient in a hospital setting is inrisk of developing undernutrition. Complications of undernutrition are suffering for theindividual and prolonged hospital stay leading to increased healthcare costs.Undernutrition is expected to increase in the future when the elderly population grows.Undernutrition, eating difficulties and insomnia are common problems in the elderlypopulation. The question is whether undernutrition and eating difficulties are morecommon in elderly with insomnia or not. Aim: Was to investigate if there is acorrelation between insomnia and risk for undernutrition and between insomnia andeating difficulties. Method: The study was performed as a cross-sectional study. Thedata was obtained from a previous study performed by students at Kristianstad University. The sample consisted of elderly patients in a hospital setting. Findings:The study shows that risk for undernutrition and eating difficulties in the categoryenergy/appetite is more common in patients with insomnia than in patients withoutinsomnia. Conclusion: Although the study shows that there is a correlation betweeninsomnia and risk for undernutrition, there is an uncertainty if it’s a true correlation or ifdepression can be used as an explanation for both undernutrition and insomnia.

No description available.

Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska sjukvården.Design: Studien genomfördes som en litteraturstudie.Metod: Litteratur som publicerats mellan 2003-2013 söktes i databaser PubMed CINAHL, PsykInfo, PsykArticles och ERIC. Tolv vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet, dessa artiklar blev kvalitetsgranskade innan de användes.Resultat: Sjuksköterskor kände rädsla, oförutsägbarhet, osäkerhet samt frustation och hopplöshet i vården av psykiskt sjuka patienter då de saknade kunskap. Bristen av kunskap upplevdes som det största hindret i vården av denna patientgrupp. De upplevde osäkerhet till en följd av egna värderingar och fördomar till dessa patienter, vilket ledde till att sjuksköterskor undvek denna patientgrupp. Sjuksköterskor beskrev avsaknad av handledning och samarbete med psykiatriska kliniker då denna patientgrupp vårdades på somatiska avdelningar.Slutsats: Med en utökad kunskap inom psykiatri kan sjuksköterskor få möjlighet att minimera fördomar och rädsla i mötet med psykiskt sjuka patienter.

Barn har olika rädslor och bemästringsstrategier beroende på vilken ålder och utvecklingsfas de befinner sig i. De kan uppleva sjukhus som något hotfullt och skrämmande. Tidigare forskning på barns rädslor har ofta besvarats av andra än de själva vilket har visats sig ge en felaktig bild av deras sjukhusupplevelse. Syftet med denna studie var att beskriva vad barn hade för rädslor i samband med vård på sjukhus och hur de försökte bemästra dem. En litteraturstudie har gjorts baserat på tio kvalitativa studier där barn mellan 3-18 år har intervjuats. En innehållsanalys gjordes av studiernas resultat där sex kategorier framkom; Ensamhet, Separation, Undersökningar och behandlingar, Operation, Anknytning samt Aktiviteter och lek på sjukhus. Resultatet visade bland annat att barn hade en rädsla för att vara ensam och separeras från sina föräldrar. En återkommande bemästringsstrategi för att lindra barns rädsla var att ha föräldrar närvarande. / Children have different fears and coping strategies depending on the age of the child and stage of development. They can experience the hospital as something menacing and dreadful. Former research on children’s fears has often been answered by others than themselves, which have been shown to give a false picture of their hospital experience. The purpose of this study was to describe what kind of fears children have for hospital and how they manage to overcome them. A literature review was made of material with a qualitative approach, ten articles were reviewed and a content analysis was made. Six categories emerged: Loneliness, Separation, Examinations and treatments, Operation, Attachment, Activities and play in hospital. The result indicated that children aged 3-18 years had a fear of being alone and separated from their parents. A recurring coping to alleviate children’s fear was to have parents present.

Background: Isolation care may be necessary when a patient is carrying infection or is being inflicted with disease that causes deficit immune system. Being isolated means that the patient is in a confined space and may stay only there. Even in ancient times, people discovered the importance of isolating people carrying an infection from the rest of society. According to the Infectious Diseases Act, patients should be isolated in order to reduce the spread of infection both from the patient to the surroundings as well as the opposite. Isolation care can be psychologically stressful for some patients. They feel alone and abandoned, which eventually leads to suffering for patients. The increased prevalence of multidrug-resistant bacteria has set high standards in health care because it is challenging to care for patients isolated to reduce the spread. Aim: The aim was to illustrate patients’ experience of being nursed in isolation. Methods: a literature review with qualitative approach based on ten health science articles. The articles were analyzed using Friberg (2012) study analysis. Results: The literature review revealed four themes; difference experience of being isolated in an alien environment and needs of communication and information, feelings of alienation, the need for the presence and proximity of kin and staff. The results showed that patients experienced isolation care both negative and positive, depending on whether patients had previous experience of isolation care and the information they received from staff. Common in all patients was that isolation care contributed to a feeling of loneliness. The results showed that patients lacked staff attendance and touch which had great significance for the relief of the negative feelings. Discussion: The discussion highlights the importance of the patients socializing with other people, patient participation, and the importance of information and communication. With the nurse's awareness of patients' experience of isolation care he/she can help the patient and provide good care.

Det föds drygt 110.000 barn i Sverige varje år och nästan 10% behöver neonatalvård på grund av för tidig födsel eller sjukdom. I denna situation befinner sig föräldrarna i en värld fylld med oro och ovisshet över sitt barns överlevnad och utveckling, vilket kan skapa en kris hos föräldrarna. För att sjuksköterskan i omvårdnaden ska kunna bemöta föräldrar på ett adekvat sätt då deras barn är beroende av sjukhusvård, bör behovet av stöd belysas, vilket var syftet med denna litteraturstudie. Fyra kategorier speglar resultatet för att beskriva olika behov av stöd; Stöd i främmande miljö, Stöd genom att skapa närhet, Stöd genom information och Stöd genom kommunikation och delaktighet. Sjuksköterskans uppmuntran och stöd har betydelse för föräldrars delaktighet i omvårdnaden av deras barn och       därigenom få möjlighet att hantera situationen. För att sjuksköterskan skall kunna förmedla kunskap som är väl beprövad och grundad på vetenskap behövs fortbildning och stöd från ledning och organisation. / About 110.000 children is born in Sweden every year. Almost 10% of the children is in need of neonatal care  because of premature birth or illness. In that situation parents find themselves in a world fild with anxiety and uncertainty about their childs wellbeing and possibility to survive, which can get the parents into a crise. For the nurse to respond to parents in an adequate manner when their child is depended on hospital care, the need for support should be highlighted, which is the aim of this literature review. Four categories reflect the result to describe the various needs of support; Support in an alien world, Support by creating closeness, Support by  information and Support by communication and participation. The nurse’s encouragement and support is important for parent’s participation in the care of their child and gives them a possibility to handle the situation. To be able to give knowledge, that is well proven and based on science, the nurse needs to get further  education and support from management and organization.