Bakgrund: Övervikt, fetma ökar i hela världen och är en stor orsak till dödsfall och sjukdomsbörda för samhället. I samhället möts vi av hälsokampanjer som påverkar oss. Detta påverkar medvetet eller omedvetet vår syn på vad normen kring vikt är. Inom vården på sjukhusen är inte alltid utrustningen anpassad till patienter med fetma, vilket kan påverka patientens upplevelse negativt i och med att denne inte passar in. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans attityder/stigmatisering mot patienter med övervikt och fetma och hur det kan påverka omvårdnaden av patienten. Metod: Litteraturöversikt. Följande databaser har använts Pubmed, Chinahl, Psycinfo och 13 artiklar har valts ut för att besvara litteraturöversiktens syfte. Resultat:resultatet delades upp i sex kategorier. Sjuksköterskan är inte opåverkad av samhällets attityder utan kan ta de med sig vid vårdandet av patienter med övervikt och fetma. Resultatet visar att sjuksköterskan kan ha förutfattade meningar angående patienter med övervikt och fetma vilket kan påverka omvårdnaden. Sjuksköterskorna upplevde att de inte kan ge vård av samma kvalitet till patienter med övervikt och fetma som till andra patienter. Rädsla för att skada sig under arbetet med patientgruppen förekommer hos sjuksköterskan och upplever att vården av patienter med övervikt och fetma är med tidskrävande. Slutsats: Sjuksköterskor har olika uppfattning om fetma i stort, samt olika upplevelser och uppfattningar om att vårda patienter med övervikt och fetma. / Background: Overweight and obesity, increases throughout the world and is a major cause of death and burden for society. In society we meet with health campaigns that affect us. This consciously or unconsciously affects our view of what the norm is about weight. In hospital care, the equipment is not always adapted to patients with obesity, which may adversely affect the patient's experience negative. Purpose: The purpose is to illuminate the nurse attitudes / stigmatization of patients with obesity and how it can affect the patient's care. Method: Literature study. Pubmed, Chinahl, Psycinfo. 13 articles have been selected to answer the purpose of the literature review. Results: The results were divided into six categories. Nurses are not unaffected by these attitudes but can take part in the care of patients with overweight and obesity. Nurses perceived that they can not provide care of the same quality to patients with overweight and obesity as to other patients. Fear of injury during the work of the patient group occurs with the nurse in the care of patients with overweight and obesity. Nurses perceived that they can not provide care of the same quality to patients with overweight and obesity as to other patients and that the care of overweight and obese patients is time consuming Conclusion: Nurses have different views on obesity as a whole, as well as different experiences and perceptions about caring for overweight and obesity patients.

Sjukhus är en betydande arena för folkhälsan då de har individers hälsa som huvuduppgift. Det hälsofrämjande sjukhuskonceptet innebär en strävan efter mer hälso- och helhetsorienterade sjukhus med tydlighet i hälsoresurser för det lokalområde som ska tillgodoses. Syftet med denna studie är att undersöka linjechefer uppfattningar av det hälsofrämjande arbetet som bedrivs vid ett hälsofrämjande sjukhus. En kvalitativ metod valdes där fem första linjens chefer intervjuades. En intervjuguide arbetades fram med semistrukturerade frågeställningar och materialet från intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att första linjens chefer ansåg att det fanns en tydlig organisation och struktur för det hälsofrämjande arbetet och att stödfunktioner existerar. Dock uppfattade linjecheferna att beslutsfattande på högre nivå inte kom ända ned till verksamheterna på sjukhuset och att det finns svårigheter i att föra ut information i hela organisationen. En viss avsaknad av stöd från ledningsgrupp och en problematik hos läkargrupp förekom vad gäller följsamheten i det hälsofrämjande arbetet. Utvecklingsmöjligheter som framkom var en mer vägledande kommunikation, bättre resursfördelning och andra tänkbara sätt att främja hälsa. / Hospitals is an significant arena for the public health, since they have individuals’ health as the main focus. The concept of health-promoting hospitals involves a quest of more health and holistic oriented hospitals with a clear understanding of the health resources that are to be met for their local area. The purpose of this study is to investigate line managers perception of health-promoting work conducted at a health-promoting hospital. A qualitative approach was chosen where five first line managers in the health sector were interviewed. An interview guide was formed with semi-structured questions and the interviews were then analyzed using a manifest content analysis. The results show that first line managers felt that there was a clear organization and structure for the health-promoting work concept and support functions existed. However, the line managers perceived that decision-making at a higher level did not reach the whole way down to the operations in the hospital and there are difficulties in bringing out information throughout the organization. A certain lack of support from management and a problem with the physicians group occurred regarding the compliance in the health-promoting work. Development opportunities that emerged was a more guiding communication, better allocation of resources and other possible ways to promote health.

Introduktion: Patientansvariga sjuksköterskor (PAS) är vårdpersonal som tar hand om medicineringen och administrativa arbeten för patienter på kommunala särskilda boenden. Boenden i Sverige använder olika system för hantering av läkemedelsinformation. Dessutom delar regional och kommunal sjukvård inte samma system som försvarar informationsöverföring när patienten behandlas på sjukhus eller hos specialister.Syfte: Projektet går ut på att kartlägga arbete med läkemedelsinformation på kommunala boende, att undersöka behov av läkemedelsinformation hos PAS samt att efterforska vid vilka specifika arbetsmoment svårigheter uppstår.Metod: Undersökningen utfördes med hjälp av en elektronisk enkät som delades ut till PAS på olika särskilda boenden. Datainsamlingen skedde under perioden 2/3 2020 – 2/4 2020. Analys av resultat genomfördes med hjälp av Excel.Resultat: Totalt har 260 PAS från 69 olika kommuner deltagit. 60 % av deltagarna har mer än 6 års erfarenhet inom yrket. Mer än hälften av deltagarna hanterar läkemedelsinformation både digitalt samt i pappersform på deras boenden, cirka 70 % är nöjda med det system de använder i dagsläget. Många PAS beskriver däremot att de saknar viktig information i läkemedelsordinationer och önskar en mer uppdaterad och aktuell läkemedelslista som är gemensam för regioner och kommuner. Cirka 60 % av deltagarna bemöter problem vid hantering av läkemedelsinformation hos patienter som ordinerats första gången på boendet eller av specialist. Cirka 90 % bemöter problem hos patienter som kommer tillbaka från sjukhus. Vissa PAS tycker att informationen de har tillgång till är tillräckliga medan andra ser läkemedelslistor som bristfälliga och specifika informationsmängder behöver förtydligas. Över 80 % av deltagare vill ha information om läkemedelsbiverkningar och interaktioner men även andra informationskällor för läkemedel önskas för stöd.Konklusion: Ett gemensamt digitalt system för regioner och kommuner efterlyses av de flesta PAS för en optimal hantering av läkemedelslistor för sina patienter. Det underlättar särskild vid övergångar från regional till kommunal vård där PAS upplever problem som störst och spar tid. De efterlyser behov av information om läkemedelsbiverkningar och interaktioner samt önskar mer särskild läkemedelsinformation exempelvis information om krossning av läkemedel.

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHET AV FAMILJECENTRERAD OMVÅRDNAD -EN LITTERATURSTUDIEELIN ANDERSSONHANNA ERLANDSSONAndersson, E & Erlandsson, H. Sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad omvårdnad - En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Familjecentrerad omvårdnad är ett begrepp som ofta förekommer på pediatriska avdelningar där sjuksköterskan strävar efter omvårdnad av familjen som en helhet och anpassar vården efter familjens behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad omvårdnad vid sjukhusvård av barn. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod. Strukturerad databassökning gjordes i PubMed och CINAHL där 10 vetenskapliga artiklar identifierades som var relevanta för studiens syfte. Sedan kvalitetsgranskades samtliga artiklar. Vidare analyserades insamlad data med innehållsanalys till teman och kategorier. Resultat: Det framkom att sjuksköterskor överlag har en positiv syn på familjecentrerad omvårdnad. Samt att de anser att delaktighet och kommunikation är av betydelse för familjecentrerad omvårdnad. Det presenteras olika hinder och behov för att kunna tillämpa familjecentrerad omvårdnad, bland annat organisatoriska hinder. Konklusion: Enligt resultatet finns det en medvetenhet hos sjuksköterskorna i studierna om konceptet familjecentrerad omvårdnad. Det framkom dock att det finns diverse hinder som begränsar sjuksköterskornas tillämpning av familjecentrerad omvårdnad vilket resulterar i att det finns ett förbättringsbehov som behöver tillgodoses för att sjuksköterskor ska kunna tillämpa familjecentrerad omvårdnad på pediatriska avdelningar.Nyckelord: Barn på sjukhus, Familj, Familjecentrerad omvårdnad, Sjuksköterska, Erfarenhet / NURSES EXPERIENCE OF FAMILY-CENTERED CARE -A LITERATURE REVIEWELIN ANDERSSONHANNA ERLANDSSONAndersson, E & Erlandsson, H. Nurses experience of family-centered care – A literature review. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background: Family centered care is a term which often occurs in pediatric wards where the nurses aim for care of the family as a whole and adapt the care to the family’s needs. Aim: The aim is to describe nurses’ experience of family centered care during children’s hospitalizing. Method: A literature study with qualitative approach. Through structured database searches in PubMed and CINAHL 10 articles were considered relevant to the purpose of the study. Then all the articles were quality reviewed and the collected data was analyzed with content analysis for themes and categories. Results: It emerged that nurses overall had a positive opinion about family centered care. They consider participation and communication to be a important part of it. The result revealed different barriers and needs to better provide family centered care including organizational barriers. Conclusion: According to the result many nurses have an awareness of the concept. It emerged that different barriers prevents nurses from being able to apply family centered care, which shows that there is a need for improvement if family centered care is going to be applied at pediatric wards. Keywords: Children in hospital, Family, Family Centered Care, Nurse, Experience

Bakgrund: Under 1980-talet förespråkades anhörigas närvaro vid Hjärt- och lungräddning (HLR), det tänktes vara givande för de anhöriga. Idag är det mer vanligt för anhöriga att närvara vid HLR-processen, dock kan detta påverka sjuksköterskors arbete genom att anhöriga kan störa processen. Situationen är känsloladdad för både anhöriga och vårdpersonal. Därför är det viktigt för sjuksköterskor att veta hur de ska handha anhöriga vid denna krissituation. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av anhörigas närvaro vid hjärt- och lungräddning. Metod: Litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studierna hittades i två olika databaser, PubMed och CINAHL. Studierna granskades och genomgick en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem olika teman framkom efter analys av samtliga studier vilka bestod av sjuksköterskors erfarenheter där sjuksköterskor upplevde både fördelar och nackdelar vid anhörigas närvaro, sjuksköterskors rädslor, stöd till anhöriga och sorgeprocessen. Sjuksköterskors upplevelser baseras på erfarenheter, yrkesvana och självförtroende. Konklusion: Mer utbildning inom området krävs kontinuerligt. Tydligare riktlinjer och personal som stödjer anhöriga behövs för att underlätta arbetet vid anhörigas närvaro under HLR. / Background: It was advocated in the 1980’s that the presence of relatives in cardiopulmonary resuscitation (CPR), was thought to be rewarding for the relatives. Today, it is more common for relatives to attend the CPR process, however their presence may affect the work of nurses by means of interference with the process. The situation is emotionally charged for both relatives and healthcare professionals. Therefore, it is important for nurses to know how to manage relatives during this crisis situation. Aim: The aim was to highlight nurses’ experiences of family presence during cardiopulmonary resuscitation. Method: A Literature-review study based on 10 scientific studies with qualitative approach. The studies were retrieved from two different databases, PubMed and CINAHL. The studies have been surveyed and undergone a qualitative content analysis. Results: Five different themes emerged after analysis of all studies, consisting of nurses' experience, nurses’ fears, support for relatives and the grief process. Conclusion: It was found that more education in the field is required continuously. Clearer guidelines and staff supporting relatives are needed to facilitate the work for the presence of family during CPR.

VAD BETYDER DELAKTIGHET FÖR BARNET I VÅRDENEN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE OM BARNETS UPPLEVELSE AV DELAKTIGHET I VÅRDEN PÅ SJUKHUSLOUISE CARLSSONVIKTORIJA PERICCarlsson, L. & Peric, V. Vad betyder delaktighet för barnet i vården. En systematisk litteraturstudie om barnets upplevelse av delaktighet i vården på sjukhus. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö̈ Universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2018.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa barnets upplevelse av delaktighet i sin vård på sjukhus. Bakgrund: Den familjecentrerade vården har länge setts som den ideala modellen då den anses leverera en hög kvalitet av vård till barn på sjukhus. Den familjecentrerade vården kan ses ha barnets bästa intresse och tänka på barnets perspektiv, men i modellen är barnets perspektiv inte framträdande eller fokuserat. Det har visat sig finnas många anledningar till varför vårdpersonal väljer att inte stödja barnets deltagande. Vårdpersonalen har generellt sett barnen som ”inkompetenta” och att barnens åsikter därmed är mindre viktiga. I med vårdpersonalens syn och okunskap om barnens kompetens såg dem bort från barnens rättigheter att uttrycka sina åsikter. Främjandet av barnets rättigheter är en av vårdpersonalens viktigaste roll och därför är det viktigt att belysa barnets upplevelse av delaktighet i sin vård på sjukhus.Metod: Den valda metoden till den systematiska litteraturstudien följde SBU:s tillvägagångssätt och bestod av studier med kvalitativ ansats. Databaserna som valdes till denna studie var PubMed, PsycINFO och CINAHL. Resultat: Resultatet var en syntes av fem kvalitativa intervjustudier som utgick ifrån första, andra och tredje nivåns teman. Tredje nivåns teman som uppstod, benämndes: Barnet har ett stort behov av att involveras i sin vård för att få en trygg upplevelse av vården. Resultatet presenterades utifrån andra nivåns teman som var: Vikten av att lyfta in barnet i kommunikationen, betydelsen av att inkludera barnet i beslutsprocessen och vikten av att informera barnet.Slutsats: Barnen uttryckte ett missnöje då de inte kände sig inkluderade i sin vård. Resultatet visar tydligt att det krävs en ny arbetsmodell där barnets perspektiv är i fokus. Nyckelord: Barn, delaktighet, beslutsfattande, sjukhus, systematisk litteraturstudie. / WHAT DOES COMPLICITY MEAN FOR THE CHILD IN HOSPITAL CAREA SYSTEMATIC REVIEW ABOUT CHILDREN´S EXPERIENCE OF PARTICIPATION IN HOSPITAL CARELOUISE CARLSSONVIKTORIJA PERICCarlsson, L. & Peric, V.What does complicity mean for the child in hospital care. A systematic review about children´s experience of participation in hospital care. Degree project in 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.Purpose: The purpose with this systematic review was to enlighten the children´s experience of participation in hospital care. Background: The familycentered care has long been seen as the ideal model of care because it is believed to provide a high quality care for children in hospitals. The familycentered care may have focus on the child´s best interest and think about the child's perspective, but in the model the child's perspective is not prominent or focused. There have been many reasons why healthcare professionals choose not to support the child's participation. In general healthcare professionals have been seeing the children as "incompetent" and the children's views were thus less important. With the healthcare staff's view and ignorance of the children's skills, they abandoned children's rights to express their views. The promotion of the child's rights is one of the most important roles of healthcare professionals and it is therefore important to highlight the child's experience of participation in hospital care.Method: The chosen methodology for the systematic literature study followed SBU's approach and consisted of studies with qualitative approaches. The databases selected for this study were PubMed, PsycINFO and CINAHL.Result: The result was a synthesis of five qualitative interview studies based on the first, second and third level themes. The third-level theme that emerged was called: The child has a great need to be involved in his care to get a safe experience of care. The result was presented on the basis of the second level themes that were: The importance of lifting the child into communication, the importance of including the child in the decision-making process and the importance of informing the child.Keywords: Children, participation, decision making, hospital, systematic literature study

Bakgrund Palliativ vård innebär symtomlindring av obotliga tillstånd, som hos barn kan vara bland annat cancersjukdomar eller vissa neurologiska tillstånd. Att få palliativ vård som barn är en rättighet enligt WHO. Barnen upplevde ett behov av att ha sina föräldrar nära. Föräldrarna upplevde att de tappade sin föräldraroll när deras barn vårdades palliativt. Föräldrarna hade olika synpunkter på hur en sjuksköterska som arbetade med barn i palliativ vård borde vara och hur vården skulle bedrivas. Sjuksköterskans uppgift är att symtomlindra och stödja både barn och föräldrar inom en familjecentrerad omvårdnad. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård av barn på sjukhus. Metod En beskrivande litteraturstudie som identifierat 11 artiklar genom databaserna Medline via PubMed och Cinahl. Dessa artiklar har analyserats och tematiserats till denna litteraturstudie. Resultat Sjuksköterskor upplevde att omvårdnaden bedrevs ojämlikt, till följd av otillräckliga riktlinjer. Det uppstod även etiska dilemman inom den palliativa barnsjukvården, som kunde röra sig om kommunikationsproblem, samt att sjuksköterskor upplevde att en del barn blev övervårdade. Sjuksköterskor upplevde emotionella svårigheter, som på bästa sätt bearbetades via reflektionssamtal. Huvudkategorier som identifierats var Sjuksköterskors upplevelser av förutsättningarna inom palliativ barnsjukvård, etiska dilemman, övervård, känslomässig tyngd, att vårda vid livets slut samt reflektionssamtal. Slutsats Sjuksköterskor upplevde osäkerhet i arbetet med barn i palliativ vård, till följd av bristande riktlinjer, utbildning och kunskap. Det uppstod etiska dilemman i vårdandet, och sjuksköterskorna kunde uppleva emotionella svårigheter, som kunde påverka omvårdnaden. Därför behövde sjuksköterskorna tid för reflektion för att klara av att utföra omvårdnad. / Background The main purpose in palliative care is relieve of symptoms from conditions that’s not curable. For children, these conditions can be cancer or some neurologic diseases. Getting palliative care as a child is a right according to WHO. The children wanted their parents. The parents felt that they lost their parental role when their children were cared for palliatively. The parents had different views on how a nurse in palliative child care should be, and how the care should be conducted. The nurse's task is to relieve symptoms and support both children and parents in a family-centered care. Aim The aim of this study was to describe nurses' experiences with palliative care of children in hospitals. Method A descriptive literature study that identified 11 articles through the databases Medline via PubMed and Cinahl. These articles have been analyzed and thematized for this literature study. Results Nurses felt that nursing was conducted unequally, as a result of inadequate guidelines. There were also ethical dilemmas in palliative child care, which could be about communication problems, and that nurses felt that some children were over-cared for. Nurses experienced emotional difficulties, which were best processed through debriefing. Main categories identified were; The Nurses experience of Prerequisites in Palliative Child Care, Ethical Dilemmas, Over-Care, Emotional Load, At the End of Life and Debriefing. Conclusion Nurses experienced uncertainty in working with children in palliative care, due to lack of guidelines, education and knowledge. Ethical dilemmas arose in the care, and the nurses could experience emotional difficulties that can affect nursing. Therefore, the nurses need time for reflection to be able to perform Nursing of the children.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor är ett växande problem idag. Det kan leda till ohälsa hos sjuksköterskor samt påverka patientsäkerheten. Sjuksköterskan skall sköta sin egen hälsa så förmågan att ge god vård inte äventyras. Arbetsgivaren är skyldig att verka för en god arbetsmiljö. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med totalt 17 vetenskapliga artiklar med studier av kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod ingick. Studierna sammanställdes och analyserades utifrån en innehållsanalys och en integrativ litteraturöversikt. Resultat: Analysen resulterade i kategorierna; För mycket att göra på för lite tid, vacklande hälsa, problem inom personalgruppen, patienters och anhörigas förväntningar och krav, avsaknad av stöd, uppskattning och delaktighet samt upplevd stresshantering. Det framkom att den arbetsrelaterade stressen kunde påverkas av ålder och erfarenhet, kultur, antal barn, anställningsform och inom vilken sektor sjuksköterskorna arbetade. Diskussion: Enligt Karasek och Theorells Krav-kontrollmodell placeras sjuksköterskan i den spända situationen som innebär risk för ohälsa. För att komma ur situationen bör sjuksköterskor få mer kontroll samt stöd vilket arbetsgivaren bör samverka för. Sjuksköterskor är skyldiga att arbeta för en god hälso- och sjukvård vilket hindras på grund av den arbetsrelaterade stressen. Slutsats: Arbetsgivare bör vara lyhörda och tillsammans med sjuksköterskorna verka för en god arbetsmiljö och säkerställa patientsäkerheten. Vidare forskning behövs för att ta reda på vad arbetsgivare tillsammans med sjuksköterskor kan göra för att förebygga arbetsrelaterad stress, förbättra arbetsmiljön samt patientsäkerheten. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-05</p>

SAMMANFATTNING Bakgrund: Akut förvirringstillstånd är ett vanligt neuropsykiatriskt tillstånd som främst drabbar sköra, äldre människor. När akut förvirringstillstånd väl har uppstått finns det få behandlingar tillgängliga för att minska duration och allvarlighetsgrad. Syftet var att ta reda på hur akut förvirringstillstånd kan förebyggas och hur omvårdnaden kan underlättas för äldre patienter med akut förvirringstillstånd på sjukhus. Metod: För att söka svar till syftet har en beskrivande litteraturstudie valts som metod. Databassökning genomfördes och studiernas kvalitet granskades med hjälp av en granskningsmall. Femton studier inkluderades, både kvantitativa och kvalitativa. Genom analys av inkluderade artiklar kunde betydelsefull data utifrån syftet identifieras och sorteras in i kategorier. Resultat: Resultatet har visat att förebyggande åtgärder har betydelse för att minska risken att drabbas av akut förvirringstillstånd. Flera studier som är multikomponentstudier har visat goda resultat för att undvika insjuknande i akut förvirringstillstånd där interventionerna säkerställer att flera av patientens basala behov tillgodoses, såsom sömn, mat- och vätskeintag, elimination och att kunna kommunicera. Studierna kom fram till att vårdpersonalens kunskap och utbildning har betydelse, att ökad kunskap förbättrar patient omhändertagandet och vårdkvalitén. Underlättande åtgärder beskriver studierna att ha ökad tillsyn, att minska stimuli och att aktivera patienten. Slutsats: Förebyggande åtgärder har betydelse för att minska risken att den äldre patienten drabbas av akut förvirringstillstånd. Ökad kunskap hos vårdpersonalen förbättrar patient omhändertagandet och vårdkvalitén. För att underlätta omhändertagandet om en patient med akut förvirringstillstånd behövs både tid, erfarenhet, lämpliga lokaler och personalresurser. / ABSTRACT Background Delirium is a common neuropsychiatric condition that primarily affects frail, aged people. When it has occured it is few treatments available to reduce duration and severity. The purpose of this study was to find out how delirium can be prevented and how nursing can facilitate the care of aged patients with delirium in hospital. Methods To find answer to our purpose a descriptive litteraturestudy have been chosen as a method. Database searches were implemented and the quality of the studies was scientifically reviewed with a template. Fifteen studies were included, both quantitative and qualitative. Through analysis of included studies, valuable data based on the purpose were identified and sorted into three categories. Results The results show that preventive actions have importance for reducing the risk of being affected of delirium. Some studies formed as multicomponent studies have shown good results for avoiding acute onset of delirium where the interventions secure that several of the patient basic needs are catered, as sleep, nutrition- and fluid intake, elimination and being able to communicate. The studies also came up with the result that the knowledge and education of the health professionals mattered, that increased knowledge facilitates the patient care and the quality of care. When the patient is affected of delirium, there are actions that facilitate the nursing. Facilitating actions is described in the studies as increased supervision, reduction of stimuli, activate the patient etcetera. Conclusion Preventive interventions have importance of reducing the risk of elderly patients being affected of delirium. Increased knowledge of healthcare professionals improves patient care and quality of care. To facilitate the care of the patient with ongoing delirium there is need for time, experience, suitable facilities and enough healthcare personnel.

Bakgrund Sömnen har många viktiga funktioner. Det är bland annat under sömnen kroppen återhämtar sig. Vid inläggning på sjukhus upplever patienter att sömnen störs. Sömnstörning påverkar läkningsprocessen negativt. Syfte med denna litteraturstudie var att undersöka hur inneliggande vuxna patienter upplever sömnen i sjukhusmiljön samt vilken omvårdnad som främjar patienters sömn. Metod Allmän litteraturöversikt med en deskriptiv design. Studien innefattade tolv artiklar med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Artiklarna granskades med granskningsmallar och artiklarnas resultat analyserades och kategoriserades in under olika områden. Resultatet visade att patienternas upplevelse av orsaken till sömnstörning övergripande berodde på; tankar och oro som uppkom i sjukhusmiljön, störande faktorer i sjukhusmiljön, sjukdom och symtom samt rutiner på avdelningarna. Omvårdnadsåtgärder som främjade sömn var lindring av oro, anpassning av miljö, delaktighet och tillfredsställande smärtlindring. Slutsats Sjukhusmiljön har stor inverkan på sömnen. Öronproppar och sovmask kan erbjudas till patienter för att eliminera ljud och ljus. En dialog mellan sjuksköterska och patient kan vara till hjälp för att upptäcka och hitta lösningar till patientens sömnstörning. Det finns ett behov av mer utbildning och forskning kring sömnfrämjande omvårdnad. / Background Sleep is vital for various functions. Among other things sleep aid the human body to recover. Due to hospitalization many patients experience sleep disturbances. Sleep disruptions effects the healing process negatively. Purpose The purpose of this study was to investigate how adult inpatients experience sleep in the hospital environment and to identify promoting nursing care. Method Literature review with a descriptive design. The study included twelve articles both with qualitative and quantitative design. The quality of the articles was assessed and the content regarding sleep analyzed and categorized into subcategories. Result Showed that the reason for inpatients sleep disturbances were mainly caused by; thoughts and worries caused by the hospital environment, disturbing factors in the environment, illness and symptoms and also routines in the hospital wards. The result even showed nursing care that promoted sleep were relief of worry, adaptation of the environment, participation and sufficient pain relief. Conclusion Hospital environment have a major impact on sleep. Earplugs and eyemasks can be offered to patients to eliminate sound and light. A dialogue between the nurse and the patient can be helpful to discover and find solutions to the patient's sleep deprivation. There is a need for more education and research in sleep-promoting nursing.