During the long 19th century and the great development of mental health care, several new hospitals were built, and new methods emerged. The society wanted healthy citizens who could work, to contribute to the economy and that made the mental hospitals very important during that time. The economic status of social classes was also reflected in the mental hospitals where patients were divided into different class units. In the first class, one could find patients with good economic backgrounds, meanwhile the poor patients were living in the crowded third class. This research follows the lives of five patients, three men and two women, who were diagnosed with melancholia during the early 20th century at Kristinehamn’s hospital. Letters, patient records, examinations etc. will be examined to get an insight into their lives, but also the doctors’ thoughts and methods. Their most common symptoms, how they were taken care of and how themselves experienced their illness will be discussed and analyzed in this paper.

Nationellt drabbas varje år flera tusentals människor av hjärtstopp utanför sjukhus. För att öka chansen till överlevnad hos dessa individer är snabbt påbörjad hjärt-lungräddning av god kvalité av största vikt. Då det är fysiskt ansträngande att utföra hjärt-lungräddning, samt under vissa omständigheter svårt att utföra med bibehållen effektivitet och kvalité, har apparater som kan ge mekaniska bröstkompressioner utvecklats. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka resultat mekaniska bröstkompressioner har vid hjärtstopp utanför sjukhus. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats. Efter kvalitetsgranskning inkluderades totalt 16 vetenskapliga artiklar där majoriteten var kvantitativa studier. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Databearbetning genomfördes utifrån en integrerad analys där teman identifierades. Resultat: Den integrerade analysen resulterade i fyra teman; överlevnad, återkomst av spontan cirkulation [ROSC], neurologisk funktion och övriga resultat. Ingen skillnad kunde ses i överlevnad och neurologisk funktion mellan mekaniska bröstkompressioner och manuella bröstkompressioner. Snarare ses en tendens till sämre överlevnad och sämre neurologisk funktion vid användning av mekaniska bröstkompressioner. I övrigt noteras förlängd tid till första defibrillering vid användning av mekaniska bröstkompressioner. Slutsats: De granskade studierna visade att användandet av mekaniska bröstkompressioner vid hjärtstopp utanför sjukhus inte har någon uppenbar fördel gällande överlevnad och neurologisk funktion jämfört med manuella bröstkompressioner. / Nationally, several thousands of people suffer from out-of-hospital cardiac arrest each year. In order to increase the chance of survival in these individuals, cardiac resuscitation of good quality is of the utmost importance. Since it is physically strenuous to perform cardiac resuscitation, and in some circumstances difficult to perform with maintained efficiency and quality, devices that can provide mechanical chest compressions have been developed. Aim: The aim of the study was to investigate the results of mechanical chest compressions on out-of-hospital cardiac arrest. Method: The study was conducted as a general literature review with an inductive approach. After quality review, a total of 16 scientific articles were included, the majority of which were quantitative studies. The articles were obtained from the PubMed and CINAHL databases. Data processing was performed on the basis of an integrated analysis where themes were identified. Results: The integrated analysis resulted in four themes; survival, return of spontaneous circulation [ROSC], neurological function and other results. No difference was seen in survival and neurological function between mechanical chest compressions and manual chest compressions. Rather, there is a tendency towards poorer survival and poorer neurological function when using mechanical chest compressions. Otherwise, extended time to first defibrillation is noted when using mechanical chest compressions. Conclusion: The studies reviewed showed that the use of mechanical chest compressions in out-of-hospital cardiac arrest has no apparent benefit on survival and neurological function compared to manual chest compressions.

Bakgrund: När det konstaterats att livsförlängande behandling inte längre är meningsfullt övergår vårdandet till den senare fasen, livets slutskede. Livets slutskede innebär att döden är ofrånkomlig inom en snar framtid och målet med behandling är då att lindra lidande. God palliativ vård bygger på de fyra hörnstenarna symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, relation och kommunikation samt stöd till närstående. Tillsammans med ett personcentrerat förhållningssätt kan de fyra hörnstenarna tillämpas av all vårdpersonal i syfte att tillföra patienter ett förbättrat välmående och ökad livskvalitet i livets slut. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur patienter som befinner sig i livets slutskede upplever omvårdnaden på sjukhus. Metod: Vald design till uppsatsen var litteraturöversikt och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Vid artikelsökningen användes databaserna Public Medline [PubMed] och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL Complete]. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: Resultatet delades upp i huvudkategorier som beskrev patienters upplevelse av sjukhusmiljön, mötet med sjuksköterskan, symtomlindring samt existentiella behov. Tillsammans med underkategorier visar resultatet att patienter som befann sig i livets slutskede över lag var nöjda även om brister kunde pekas ut. De brister som fanns handlade om hur patienter upplevde sjukhusmiljön där exempelvis flerbäddssalar påverkade livskvaliteten på ett negativt sätt. Patienter beskrev även hur sjukvårdspersonal på sjukhuset upplevdes som stressade och oengagerade vilket bidrog till att patienterna kände sig som en belastning. Slutsats: Kunskap om palliativ omvårdnad på sjukhus till de patienter som befinner sig i livets slutskede är, baserat på resultatet i denna uppsats, ett viktigt ämne att belysa. Med en ökad medellivslängd samt ny forskning och teknik för livsuppehållande åtgärder kommer behovet av palliativ omvårdnad efterfrågas i allt större utsträckning. Brist på kunskapen att förmedla god omvårdnad till människor i livets slutskede medför ett försämrat välmående och nedsatt livskvalitet för patienter i det sena palliativa skedet. / Background: When it has been established that life-prolonging treatment is no longer meaningful, care goes to the latter phase, the final stage of life. The final stage of life means that death is inevitable in the near future and the goal of treatment is to alleviate the suffering. Good palliative care is based on the four cornerstones of symptom relief, multi-professional collaboration, relationship and communication, and support for close relatives. Together with a person-centered approach, the four cornerstones can be applied by all health care professionals with the aim of providing patients with improved well-being and improved quality of life at the final stage. Aim: The purpose of this literature review was to describe how patients who are at the final stage of life experience nursing care in hospitals. Method: The chosen design for the essay was a literature review and 15 scientific articles which form the basis for the result. In the article search, the databases Public Medline [PubMed] and the Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL Complete] were used. The result was compiled by an integrated analysis. Results: The results were divided into main categories that described the patients' experience of the hospital environment, the meeting with the nurse, symptom relief, and existential needs. Together with the subcategories, the results show that the patients who were in the final stages of life were generally satisfied, although deficiencies could be identified. The shortcomings that could be pointed out were about how the patients experienced the hospital environment where, for example, multi-bed rooms negatively affected their quality of life. The patients also described how they experienced the hospital staff being stressed and disengaged, which contributed to the patient feeling like a burden. Conclusions: Knowledge about palliative care in hospitals for patients at the final stage of life is, based on the results of this paper, an important topic to elucidate. With an increased life expectancy as well as new research and technology for life-sustaining measures, the need for palliative care will be increasingly demanded. Lack of knowledge to convey good care to people at the final stage of life results in impaired well-being and reduced quality of life for patients who are in the late palliative stage.

Bakgrund   Palliativ vård implementeras i livets slutskede när behandlingen inte längre syftar till att bota, utan endast avser att lindra lidandet. Behovet av den palliativa vården är stort och stora delar av vården vid livets slut utförs därför inom den allmänna palliativa vården på sjukhus. Den palliativa vården tillhandahålls med ett personcentrerat förhållningssätt och grundar sig i de fyra hörnstenarna för palliativ vård. Dessa belyser symtomlindring, relation och kommunikation, teamarbete samt stöd till närstående vilket utgör viktiga delar i sjuksköterskans arbete.   Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ omvårdnad på sjukhus. Metod Metoden som används var en litteraturöversikt som grundades i både kvalitativa samt kvantitativa originalartiklar. Femton artiklar hämtades från databaserna PubMed och CINAHL och kvalitetsgranskades med Sophiahemmets bedömningsunderlag. Vidare analyserades artiklarna med en integrerad analysmetod.  Resultat Litteraturöversikten resulterade i fem kategorier utifrån sjuksköterskors erfarenheter. Kategorierna var sjukhus som vårdmiljö och påverkan på vårdandet, kunskapens betydelse inom palliativ omvårdnad, sjuksköterskors relationskapande med patient och närstående, kommunikation vid palliativ vård samt personcentrering i palliativ omvårdnad.  Slutsats Litteraturöversikten påvisade upplevda svårigheter inom den palliativa vården, studerat utifrån sjuksköterskors erfarenheter. Sjukhus som vårdmiljö för palliativ omvårdnad är bristande likaså sjuksköterskors upplevda kunskap inom området. Vårdmiljö och kunskapsbrist resulterar i osäkerhet i kommunikation och relationsskapande samt upplevd emotionell börda i den palliativa omvårdnaden.

Bakgrund När ett barn vårdas på sjukhus drabbas hela familjen. Föräldrarna är ständigt närvarande påsjukhuset och många upplever känslor av stress och oro. Situationen kan upplevas utmanande avföräldrarna, de ska både stödja barnen och hantera sina egna känslor. Föräldrarna kan upplevabehov av stöd från sjuksköterskorna. Genom att belysa hur föräldrarna upplever stödet kansjuksköterskan anpassa de stödjande insatserna och främja föräldrarnas mående undersjukhusvistelsen. Syfte Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av sjuksköterskans stödjande insatser när ett barnvårdas på sjukhus. Metod Studiens design var en litteraturöversikt som omfattar vetenskapliga artiklar. Data inhämtades viasystematiska databassökningar i PubMed och CINAHL samt via manuella sökningar. Bådekvalitativa och kvantitativa artiklar som var publicerade mellan år 2010 och 2020 inkluderades.Artiklarna kvalitetsgranskades och resultatet baseras på 15 artiklar som slutligen valdes ut ochanalyserades enligt en integrerad analysmetod. Resultat Resultatet utgjordes av sex kategorier som visade föräldrars upplevelse av sjuksköterskansstödjande insatser när ett barn vårdas på sjukhus. Dessa kategorier var upplevelse av emotionellsupport, information, kommunikation, delaktighet, upplevelse av kontinuitet och sjuksköterskansförhållningssätt som betydelsefulla stödjande insatser. Resultatet visade tre huvudfynd i form avinformation och emotionell support från sjuksköterskan samt delaktighet i barnets vård. Slutsats Slutsatsen blev att föräldrar upplevde ett behov av stödjande insatser från sjuksköterskor närderas barn vårdades på sjukhus. Behovet av stöd skiljde sig åt mellan föräldrar, både vad detgäller hur mycket stöd de behövde, vilken stödjande insats de värderade mest samt i vilken gradde upplevde att sjuksköterskorna tillgodosåg deras behov. Resultatet kan utgöra ett underlag förvidare forskning i ämnet, vilket är nödvändigt för att sjuksköterskor på bästa sätt ska kunnaanpassa de stödjande insatserna och främja måendet hos föräldrarna. / Background When a child is cared for in the hospital, the whole family gets affected. The parents are constantly present at the hospital with many experienced feelings such as stress and anxiety. The situation can be challenging for the parents, since they both need to support the child and deal with their own emotions. The parents may then experience a need for support from the nurses. By highlighting how the parents experience the support, the nurses can adapt their supportive efforts and encourage the parents' well-being during the hospitalization. Aim This study aims to highlight parents ´experience of the nurse´s supportive efforts when a child is hospitalized. Method The design of the study was a literature review that included scientific articles. Data was collected through systematic database searches in PubMed and CINAHL as well as through manual searches. Both qualitative and quantitative articles were included. The articles were quality reviewed and the 15 articles that were finally selected, were then analyzed according to anintegrated analysis method. Results The results consisted of six categories that showed how parents experience nurse’s supportive efforts when their child is hospitalized. The categories of the study showed that parents of hospitalized children experienced emotional support, information, communication, participation, the experience of continuity, and the nurse's attitude as important supportive efforts. The results showed three major findings which were information and emotional support from nurses as wellas participation in the child’s care. Conclusions The conclusion was that parents experienced a need for supportive efforts from nurses when their children were hospitalized. The need for support differed between parents, both in terms of how much support they needed, the supportive effort they valued most, and to what extent they felt that the nurses met their needs. The results can form a foundation for further research in the subject, where it is required for nurses to be able to adapt the supportive efforts in the best wayand encourage parents’ well-being.

Bakgrund Sömn är ett basalt behov för människan och har stor betydelse för tillfrisknandet hos patienter. Påslutenvårdsavdelningar kan patienters sömn påverkas av faktorer i vårdmiljön samt av patientenspatofysiologiska- och psykiska tillstånd. Brist på sömn har påvisat negativa effekter på hälsan,både fysiskt och psykiskt. Sömnbrist riskerar bland annat att ge ett högre blodtryck, försämradläkningsprocess, nedsatt ork, fördröjd mobilisering, risk för fall och ökad oro. Sjuksköterskan harett nyckelansvar att främja patientens sömn utifrån ett holistiskt perspektiv, vilket betonadesredan på 1800-talet av Florence Nightingale. Genom att identifiera faktorer i vårdmiljön somutgör ett hinder mot patientens sömn, ges sjuksköterskan möjlighet att utvecklaomvårdnadsåtgärder för att främja en god natts sömn utifrån patientens individuella behov. Syfte Syftet med uppsatsen var att utifrån ett patientperspektiv identifiera faktorer i vårdmiljön somskapar hinder för en god natts sömn i samband med övernattning på en slutenvårdsavdelning. Metod Studiens design är en litteraturöversikt. Litteraturöversikten lutar sig på manuella samt systematiska sökningar i olika databaser, i detta fall PubMed och CINAHL. Artiklarna som inkluderats är skrivna någon gång mellan åren 2010 - 2020. Efter noggrann granskning har totalt 16 vetenskapliga artiklar, publicerade inkluderats i studien. Artiklarna är både utav kvalitativ och kvantitativ sort. Resultat Resultaten från artiklarna visade på flera faktorer som skapade svårigheter för patienterna attsova. Faktorerna delades in i externa faktorer vilka utgjordes av faktorer i vårdmiljön och övriga faktorer. Slutsats Slutsatsen som dras utifrån resultaten är att det krävs striktare rutiner på sjukhus runtom i världen gällande anpassning av vårdmiljön nattetid för att främja patienternas sömn utifrån patienternas individuella behov. / Background Sleep is a basic human need and has a significant impact on the recovery in patients. In inpatientwards, patients' sleep is characterized by disturbing factors in the health facility environment. The patient's pathophysiological and mental state can also affect. Lack of sleep has shown negative effects on health, both physically and mentally. Sleep loss increases risk for high blood pressure,immobility, falls, anxiety and decreased healing process. The nurse plays a key role to promote patient sleep from a holistic perspective, which was stated already in the 1800th century by Florence Nightingale. By identifying disturbing factors in the healthcare environment, the nurseis given the opportunity to develop nursing measures to promote a good night's sleep from the patient's individual needs. Aim The aim of the study was to identify factors in the healthcare environment from a patient perspective that create obstacles to a good night's sleep in connection with an overnight stay in aninpatient ward. Method The design of the study is a literature review. The literature review is based on manual andsystematic searches in various databases, in this case PubMed and CINAHL. The included articles are written sometime between the years of 2010 - 2020. After careful review, a total of 16 scientific articles were included in the study. The articles are both qualitative and quantitative. Results The results showed that there are numbers of factors in the hospital environment that aredisruptive for patient sleep. The factors have been divided into external environmental factorsand internal causes.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur kulturarv och minne omförhandlas, materialiseras och upplevs i samband med stadsutveckling av ett komplext kulturarv. Undersökningen fokuseras till området Sege park i Kirseberg, som ligger i östra delen av Malmö. Det nya området planeras på samma plats där mentalsjukhuset Malmö Östra sjukhus låg i drygt 60 år innan det slutligen avvecklades 1995. Metoden utgörs av en kvalitativ innehållsanalys av bland annat planeringsdokument och bilder som kompletteras med författarens upplevelse av platsen. Undersökningen visar att det byggda kulturarvet i stor mån värnas i samband med omvandlingen, men att platsens narrativ samtidigt skrivs om för att bättre passa in i utvecklingen av det nya bostadsområdet. I kombination med få direkta referenser till den tidigare användningen som mentalsjukhus som skyltar och dylikt görs minnet av Östra sjukhuset svårtillgängligt för den som inte är informerad om platsens historia.

På sjukhus vårdas många barn med långvarig sjukdom och ett flertal av dessa barn har ett eller flera syskon. Syskon kan uppleva många känslomässiga intryck och somatiska besvär som kan påverka de grundläggande behoven och relationen inom familjen när ett barn drabbas av långvarig sjukdom. I en sjukhusmiljö ligger fokus ofta på barnet med långvarig sjukdom och syskonen får inte den uppmärksamhet som de behöver. Barnkonventionen stärker barns rättigheter och för att som barnsjuksköterska arbeta familjecentrerat behöver hela familjen inkluderas i vården. Syftet var därför att belysa erfarenheter hos syskon till barn med långvarig sjukdom som vårdas på sjukhus. För att besvara syftet genomfördes en systematisk litteraturöversikt. Artikelsökningar utfördes i Cinahl och Pubmed och resulterade i att 13 artiklar inkluderades i dataanalysen. Dataanalysen genomfördes systematiskt enligt Whittemore och Knafls innehållsanalys och ledde fram till ett resultat med fyra huvudteman; Betydelsen av information och kunskap, Syskons delaktighet i vården, Känslor och stöd samt En förändrad vardag med tillhörande subteman. Huvudfynden visade att syskon till långvarigt sjuka barn önskar att få information, att vara delaktig på sjukhus och att hänsyn behöver tas till deras tankar och åsikter. Erfarenheter och känslor av längtan efter det sjuka barnet, föräldrarna och en normal vardag framkommer. Genom att uppmärksamma och synliggöra syskon på sjukhus kan barns rättigheter stärkas. Hänsyn bör tas till varje enskilt syskons erfarenheter för att kunna möjliggöra delaktighet och ge syskon en positiv upplevelse av sjukhusvistelsen och besöket hos sitt långvarigt sjuka syskon.

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor arbetar hälsofrämjande på ett hälsofrämjande sjukhus. / The aim of the study was to investigate how nurses work with healthpromotion at a health promoting hospital.

Björkegren E, Gröhn J. Vilka faktorer påverkar patienters sömn på sjukhus? En litteraturstudie.Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2016.Bakgrund: Bra sömn är viktigt för tillfrisknad både psykiskt och fysiskt. Patienter sover dåligt på sjukhus och detta är ett underskattat och underbehandlat problem. Sjuksköterskor har ett ansvar i att främja sömnen hos patienterna. Olika faktorer påverkar patienternas sömn på sjukhus och är av värde att undersöka för att utveckla omvårdnad för att främja sömnen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer och åtgärder som påverkade vuxna patienters sömn på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Omgivningsfaktorer och åtgärder samt personliga faktorer och åtgärder påverkade patienternas sömn på sjukhus. Omgivningsfaktorer och åtgärder som påverkade var ljud, ljus, öronproppar, ögonmask, musik, temperatur, medicinska moment och omvårdnad. Personliga faktorer och åtgärder var smärta, sömnläkemdel, första nattens effekt, känslor och sjukdomar.Slutsats: Patienternas sömn påverkades på sjukhus av olika omgivningsfaktorer och åtgärder samt personliga faktorer och åtgärder. Dessa faktorer och åtgärder är viktiga att uppmärksamma för att kunna utföra omvårdnad för patienterna som gynnar sömnen under sjukhusvistelsen. Framtida verktyg för att bedöma patienternas subjektiva sömn samt riktlinjer för omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen är önskvärt.Nyckelord: Faktorer, litteraturstudie, omgivningsfaktorer, omvårdnad, patient, personliga faktorer, sjukhus, sömn, sömnstörningar, åtgärder. / Björkegren E, Gröhn J. What factors influence patient’s sleep in hospital? A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2016.Background: Good sleep is important for recovery both mentally and physically. Patients sleep badly in hospital and this is an underestimated and under-treated problem. Nurses have a responsibility to promote sleep in patients. Various factors affect patients' sleep in the hospital and it is of value to investigate to develop nursing care to promote sleep.Aim: The purpose of this study was to describe the factors and actions that affect adult patients sleep in hospitals.Method: A literature review based on eleven scientific articles.Results: Environmental factors and actions and personal factors and actions affecting patients sleep in hospitals. Environmental factors and actions that affect were sound, light, earplugs, eye mask, music, temperature, medical operations and nurcing care. Personal factors and actions were pain, sleep medicine, first night effect, emotions and diseases.Conclusion: Patients' sleep was affected in hospitals of various environmental factors and actions and personal factors and actions. These factors and actions are important to pay attention to perform nursing care for the patients that benefit their sleep during hospitalization. Future tools to assess patients' subjective sleep and guidelines for nursing care interventions that promote sleep is desirable.Keywords: Actions, environmental factors, factors, hospital, literature review, nursing, patient, personal factors, sleep, sleep disorders.