Bakgrund Hjärtstopp är ett cirkulationsstillestånd, för att återfå cirkulationen krävs det att hjärt- och lungräddning påbörjas. All sjukvårdspersonal inklusive sjuksköterskor ska ha kompetensen att utföra hjärt- och lungräddning vid ett hjärtstopp. På sjukhus påbörjas hjärt- och lungräddning på cirka 2500 personer varje år, där finns resurser i form av defibrillator, läkemedel, handlingsplan samt kompetent personal som samverkar i team. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att utföra hjärt-och lungräddning på sjukhus. Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter och baserades på 12 originalstudier. Artiklarna som valdes publicerades mellan årtalen 2014-2024 och var skrivna på engelska, samtliga artiklar söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Fribergs analysmetod användes för dataanalys. Resultat I resultatet framkom tre huvudteman; sjuksköterskors emotionella upplevelser, omgivande faktorer och samverkan i team. Under dessa huvudteman framkom nio underkategorier. Slutsats Alla sjuksköterskor är en egen individ vilket innebar att upplevelsen skiljde sig. I litteraturöversikten framkom att upplevelsen av att utföra hjärt- och lungräddning innebar emotionella upplevelser som stress och etiska problem, sjuksköterskorna upplevde behov av debriefing samt gott teamarbete. / Background Cardiac arrest is a stoppage of circulation, to restore circulation, cardiopulmonary resuscitation must be started. All healthcare staff including nurses, must have the competence to perform cardiopulmonary resuscitation in the event of a cardiac arrest. In hospitals, cardiopulmonary resuscitation is started on around 2,500 people every year, where there are resources in the form of defibrillators, medicines, management plans and competent staff who work together in teams. Aim The aim was to describe the nurses experience of performing cardiopulmonary resuscitation in hospital. Method The degree work is carried out as a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews and based on 12 original studies. The articles that were selected were published between the years 2014-2024 and were written in English, all articles were searched in the databases Pubmed and Cinahl. Friberg's analysis method was used for data analysis. Results In the result, three main themes emerged: nurses, emotional experiences, environmental factors and cooperation in teams. Under these main themes, nine subcategories emerged. Conclusions All nurses are their own individual, which meant that the experience differed. In the literature review, it emerged that the experience of performing cardiopulmonary resuscitation involved emotional experiences such as stress and ethical problems, the nurses experienced a need for debriefing and good teamwork.

Bakgrund Inom svensk, såväl som internationell lagstiftning fastslås att barnets bästa ska beaktas när hälso- och sjukvård ges till barn. Dessutom ska barnens inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Samtidigt är det en utmaning för vårdpersonalen att realisera detta i praktiken, då patientgruppen barn skiljer sig stort från vuxna i deras möjligheter att göra sin röst hörd. Barnets egna perspektiv behöver därför särskilt lyftas fram och tas i beaktning. Syfte Studiens syfte var att beskriva barns upplevelser och erfarenheter i samband med sjukhusvistelse. Metod En strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter där tolv vetenskapliga originalartiklar ligger till grund. Datainsamlingen har utförts i databaserna Pubmed och CINAHL. Resultat Resultatet identifierar de tre huvudkategorierna relationer, sjukvårdsinsatser och miljö. Sjukvårdspersonalen och familjen identifierades som två positiva och viktiga relationer för barn som vårdas på sjukhus. Åtgärder som orsakade smärta eller obehag var istället en starkt negativ upplevelse. Samtidigt var barn fortsatt nyfikna på åtgärderna och önskade erhålla information för att skapa förutsättningar till att aktivt delta i sin egen vård. Lek och sociala interaktioner var viktigt då det skapade distans till barnens roll som patient. En färgglad sjukhusmiljö med mjuka fluffiga textilier och som erbjöd avskildhet föredrogs. Slutsats Barnen uttryckte upplevelser och erfarenheter inom ett flertal områden. Resultatet visade på att deras åsikter och inställning till sin egen vård inte alltid togs i beaktning. När det gjordes visade det på positiva effekter. Med ett barncentrerat arbetssätt skulle barnens vård kunna anpassas utifrån patienternas önskan. / Background Both Swedish and international law states that the best interests of the child should be considered when providing healthcare. Furthermore, children's own views on the care or treatment in question should be taken into consideration as far as possible. At the same time, it is a challenge for healthcare professionals to realize this in practice, as children as a patientgroup differ greatly from adults in their ability to express themselves. This indicates the need to highlight and take into account children’s own experiences while hospitalized. Aim The aim of the study was to describe children's experiences of hospital stay. Method A structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews based on twelve original scientific articles. The data collection has been carried out in the databases Pubmed and CINAHL. Results In the result, three main categories are identified: relationships, health care interventions and environment. Healthcare professionals and family were identified as two positive and important relationships for hospitalized children. Actions that caused pain or discomfort were instead a strongly negative experience. At the same time, children remained curious about the healthcare they were provided with and wished to receive information to enable them to actively participate in their own care. Playing and social interactions were importantas such activities created distance to the children's role as patients. A colorful hospital environment with soft fluffy textiles, while at the same time offering privacy, was preferred. Conclusions Childern expressed experiences in a number of areas. The result showed that their opinions and attitude towards their own care were not always taken into account. When it was done, it showed positive effects. With a child-centered approach, the children’s care could be adapt based on the patients’ wishes.

BakgrundI dagsläget lever cirka 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Demenssjukdom åtföljs inte sällan av beteendemässiga och psykiska symtom och det kan ibland vara svårt att avläsa symtom och få korrekt information från denna patientgrupp. I och med detta ökar risken för att dessa patienter inte får relevant vård. SyfteSyftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med demenssjukdom på sjukhus. MetodMetoden är en kvalitativ litteraturöversikt. Sökningar har genomförts i tre vetenskapliga och omvårdnadsinriktade databaser. Artiklar som ingår har kvalitativ ansats och genomförts med individuella intervjuer och fokusgruppintervjuer. Kvalitetsgranskningen har genomförts efter en mall för kvalitativa studier. Analysmetoden som användes var Fribergs 5-stegs-metod. ResultatResultatet visar på brister i stöd, samarbete, tid, resurser, kunskap och ansvar samt att sjukhus har en opassande vårdmiljö. Det finns svårigheter att tolka och förstå demenssjuka patienter vilket begränsar möjligheterna att genomföra behandlingar. Sjuksköterskorna försökte individanpassa och säkerställa kontinuitet i omvårdnaden. Begränsningsåtgärder, tvång och våld förekom och sjuksköterskor kunde objektifiera samt uttrycka negativa attityder mot patientgruppen. SlutsatsResultatet visar en komplexitet i omvårdnaden som styrs av begränsningar i tid, resurser och kunskap om demenssjukdomar. Sjuksköterskorna upplever skuld och otillräcklighet att inte kunna utföra omvårdnaden av patienter med demens på ett adekvat och hjälpsamt sätt. / BackgroundApproximately 160 000 people are living with dementia in Sweden. Dementia is often accompanied by behavioural and psychological symptoms, and it can be difficult to read symptoms and collect information from this group of patients. With this, the risk increases that these patients don´t get relevant care. AimThe aim was to study nurses’ experiences of caring for patients with dementia in hospitals. MethodThe method used is a qualitative literature review. Searches have been conducted in three  scientific and nursing-oriented databases. The articles included in this review have all a qualitative design and have been conducted with individual interviews and focus group interviews. The audit used is a templet for qualitative studies. The analysis has followed Fribergs' five-step-analysis. ResultsThe results show limitations in support, cooperation, time, resources, knowledge and responsibility. Hospitals have an inappropriate care environment for people with dementia. There are difficulties to interpretate and understand these patients which limits the possibilities to carry out treatment. Nurses tried to individualize and ensure continuity in caring. Use of restraints and physical force were common, and nurses would objectify and express negative attitudes towards these patients. ConclusionsThe results show a complexity of caring that is strongly influenced of limitations in time, resources and knowledge of dementia. The nurses describe feelings of guilt and inadequacy for not being able to conduct nursing care to patients with dementia in an adequate and helpful way

Bakgrund: Vård i livets slutskede är den sena fasen inom palliativ vård och fokuserar på att skapa välbefinnande, lindra lidande och upprätthålla värdighet genom att vårda utifrån holistiskt perspektiv. Tidigare forskning underströk sjuksköterskors roll i att erbjuda anpassad och värdighetsbevarande vård, samt betonar vikten av effektiv kommunikation mellan sjuksköterskor, patienter och anhöriga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda i livets slutskede på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt tillämpas. Examensarbetet inkluderade totalt 11 vårdvetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Resultat: Arbetets resultat identifierade tre teman Otillräcklig kommunikation, Emotionell påverkan och Kunskapsbrist. Det framkom att sjuksköterskor erfor svårigheter gällande kommunikation och bristande kunskap vid tillhandahållande av vård i livets slutskede. Utöver detta upplevde sjuksköterskor svårigheter i att hantera starka känslor som uppkom i samband med vård i livets slutskede, vilket resulterade i emotionell utmattning. Slutsats: Sjuksköterskor var i behov av utökad kunskap för att förbättra sina förutsättningar att tillhandahålla effektiv vård i livets slutskede på sjukhus. Om sjuksköterskor besatt mer kunskap i kommunikation och att bemöta sina egna, patienters och anhörigas känslor som förekom vid vård i livets slutskede skulle även patienter och anhöriga få ett bättre välbefinnande.

Bakgrund Bristande handhygien hos hälso-och sjukvårdspersonal bidrar till smittspridning och ökade kostnader för hälso-och sjukvården. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en avgörande roll i att minska smittspridningen med hjälp av noggrant genomförd handhygien. Trots att kunskap i ämnet finns så brister handhygienen och patienterna beroende av sjukvård drabbas av vårdskador i samband med vård och behandling. Syfte Syftet är att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet av hygienrutiner på sjukhus. Metod En litteraturöversikt har genomförts med 13 vetenskapliga artiklar som publicerats under tidsperioden 2012–2024 i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat I litteraturöversiktens resultats del kunde tre huvudkategorier hittas: verksamhetsfaktorer, arbetsfaktorer och personliga faktorer. Utifrån dessa tre huvudkategorier kunde åtta underkategorier identifieras. Kategorierna präglas av alltifrån personliga faktorer som glömska och preferenser. Till organisationsfaktorer där bland annat resursbrist och bristande rutiner beskrivs. Slutsats Det breda spektrumet av påverkande faktorer kan förebyggas och åtgärdas genom kunskap och strukturimplementering. På så vis skulle följsamheten till hygienrutiner öka och patientsäkerheten främjas. / Background Insufficient hand hygiene in healthcare contributes to the spread of infection and increased costs for the healthcare system. Healthcare professionals have a decisive role in reducing the spread of infection with the help of carefully implemented hand hygiene, even though there is knowledge on the subject, hand hygiene is lacking and patients dependent on medical care suffer from health care related injuries. Aim The aim is to describe factors that influence healthcare staff's adherence to hygiene routines in hospitals. Method A literature review has been carried out with 13 scientific articles published during theperiod 2012–2024 in the databases CINAHL and PubMed. Results In the results section of the literature review, three main categories could be found: institutional factors, work factors and personal factors. Based on these three main categories, eight subcategories could be identified. The categories are characterized by everything from personal factors such as forgetfulness and preferences. To organizational factors where,among other things, lack of resources and inadequate routines are described. Conclusions The broad spectrum of factors can be prevented and solved with knowledge and implementation of structures. With that the adherence to hygiene routines could increase and the patient safety would be promoted.

Bakgrund: Palliativ vård ges till patienter i livets slutskede när det inte finns något ytterligare botemedel för personens sjukdom. Vårdformen innebär att patientens livskvalitet och välbefinnande sätts främst. Omvårdnad av patienter med palliativt vårdbehov behöver vara personcentrerad och fokuserad på både fysiska och existentiella behov. I sjukhusmiljö riskerar patienter vid livets slutskede att deras sjukdom kommer före den andliga vården och att stödet de får från sjuksköterskor inte kan möta deras behov. Syfte: Syftet är att beskriva erfarenheter av hur patienter med behov av palliativ vård upplever stöd från sjuksköterskor när de vårdas på sjukhus. Metod: Litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Data analyserades systematisk för att sammanställa resultat. Resultat: Utifrån dataanalysen identifierades tre huvudkategorier: symptomlindring, vikten av delaktighet och vårdens organisation. Dessa innefattar underkategorier och beskriver patienter med palliativt vårdbehovs erfarenheter av stöd från sjuksköterskor på sjukhus. Slutsats: Patienter med palliativt vårdbehov upplevde det stöd de får från sjuksköterskor på sjukhus som negativ påverkad av tidsbrist. Omvårdnad av dessa patienter visade sig inte vara tillräckligt personcentrerad. Patienter påpekar brister i den existentiella vården på sjukhusavdelningar och otillräckligt engagemang hos sjuksköterskor. Patienter betonade att de ändå uppskattade sjuksköterskans roll i deras vård på sjukhus men önskade att de hade mer tid för att vara närvarande och ge mer utrymme för patienters egna uttryckta önskningar / Background: Palliative care is given to patients at the end of life when there is no further cure for the person's illness and means that the patient's quality of life and wellbeing are putting first. Care of palliative patients’ needs to be person-centred and focused on both physical and existential needs. In a hospital environment, patients at the end-of life risk that their illness comes before spiritual care and that the support they receive from registered nurses (RN) will not meet their needs. Aim: The aim is to describe experiences of how patients in need of palliative care experience support from RNs when they are cared for in hospital. Method: Literature review based on 13 scientific articles. Data were systematically analyzed to compile results. Results: Based on the data analysis, three main categories were identified: symptom relief, the importance of participation and organization of care. These include subcategories and describe palliative care patients' experiences of support from RNs in hospitals. Conclusions: Palliative patients experienced the support they receive from RNs in hospitals as negatively affected by the lack of time. End-of-life care was found to be insufficiently person-centered. Patients point out shortcomings in the existential care in hospital wards and insufficient commitment of RNs. Patients emphasized that they still appreciated the RN`s role in their care in hospital but wished they had more time to be present and give more space for patients' self-expression.

This thesis aims to analyze Sundby Hospital from a spatial perspective to gain a deeperunderstanding of the development of mental healthcare during the specified time period.The history of mental healthcare is often overlooked, particularly when examined through aspatial lens. By analyzing the history of Sundby Hospital, I aim not only to highlight aneglected aspect of Swedish history but also to understand how medical care interacted withthe physical and social environment.The spatial perspective is crucial for this thesis to understand how an institution like SundbyHospital viewed the landscape, the lived place of mental patients, and how the constructedspace was shaped by workers and utilized by patients. In conclusion, I examined patientsfrom Sundby Hospital through their medical records to give them a chance to highlight theirofficial space in Sundby Hospital. By addressing my three research questions, all concerningSundby Hospital and the spatial perspective, I have investigated how the spatial perspectiveimpacts an entire institution. The results have shown that the spatial perspective played asignificant role at Sundby Hospital as an institution, affecting both workers and patients.Patients' lives were restricted by the spatial arrangements, while workers tried to create asense of community and improvement through their efforts. Through my research on SundbyHospital, I have offered a more nuanced understanding of the personal implications ofintegrating a spatial perspective to explore how architecture and landscapes influenced theformation and experience of mental healthcare at Sundby Hospital.

Abstrakt Personer som insjuknat i stroke upplever begränsningar i dess utföranden i vardagliga aktiviteter. Detta behöver tas i beaktning för att kunna utveckla förbättrad livskvalité. Syftet var att skapa en förståelse om hur personer som har insjuknat i stroke upplever att utföra aktiviteter i vardagen genom ett arbetsterapeutiskt perspektiv. En kvalitativ litteraturstudie gjordes för att undersöka syftet. De sex inkluderade artiklarna presenterades i en narrativ syntes. I studiens resultat framkom det att personer med stroke hade begränsad förståelse och upplevelse i utförandet av att återuppta vardagsaktiviteterna. De kroppsligaförändringarna påverkade även deltagarnas identitet. Utifrån resultatet kan det antyda på att det finns för lite insatser till personer som har insjuknat i stroke för att de ska kunna klara av vardagsaktiviteter.

Background: Acute pain is a globally occurring reason for inpatient suffering and the most common treatment is different forms of analgesics prescribed by doctors. The aim of this study is to identify effects of various non-pharmacological pain relief methods the registered nurse can offer patients with acute pain.   Method: This study is performed as a literature review to examine up to date evidence for non pharmacological pain relief alternatives. The literature search was made in the databases CINAHL, Cochrane and PubMed. A total of ten randomized controlled trial and three quasi experimental studies were included.   Results: When the studies were reviewed significant results were seen for complementary therapies. The results of the included studies showed that complementary therapies, such as cryotherapy, analgesic enhancement, massage, pain dissipation and activity, are effective non-pharmacologic alternatives the registered nurse can offer their patients. Included studies show few negative side effects and could be cost effective. Most of the included methods are easy to use and cost effective, while others are more complicated, expensive and need education to perform.   Conclusion: The study finds that several alternative pain relief methods, available for the registered nurse to offer, give effective relief for inpatients with acute pain. The knowledge of non pharmacological pain relief methods need to be encouraged when training to be a nurse and in the workfield of registered nurses. More research in the area is required to increase the evidence of the methods. / Bakgrund: Akut smärta är en globalt förekommande orsak till lidande hos människor och den vanligaste behandlingen är olika former av analgetika som förskrivs av läkare. Syftet med denna studie är att undersöka effekterna av olika icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som sjuksköterskan kan erbjuda inneliggande patienter.   Metod: Studien utformas som en litteraturöversikt för att undersöka aktuell evidens för icke-farmakologiska smärtlindringsalternativ. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL, Cochrane och PubMed. Totalt inkluderades tio randomiserade kontrollerade studier och tre kvasiexperimentella studier.     Resultat: Efter granskning av studierna framkommer signifikanta resultat för smärtlindrande effekter av icke-farmakologisk smärtlindring. De inkluderade studiernas resultat visar att alternativa smärtlindringsmetoder, som kyla och värme, analgetikaförstärkning, massage, smärtavledning och aktivitet är effektiva komplement som sjuksköterskan kan erbjuda sina patienter. De studier som inkluderats beskriver dessutom få negativa effekter och vissa kostnadsbesparingar. De flesta icke-farmakologiska metoderna är enkla och kostnadseffektiva, medan andra är mer komplicerade, kräver utbildning och är kostsamma.   Slutsats: Studien finner att det finns flera effektiva icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder, som sjuksköterskan kan erbjuda inneliggande patienter med akut smärta. Kunskaperna om icke-farmakologiska smärtlindringsalternativ inom sjuksköterskeutbildningarna bör uppdateras samt uppmuntras mer ute på avdelningarna. Vidare forskning inom området är nödvändigt för att öka evidensen ytterligare.

<p>Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt inom ramen för mäns identitetskapande på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien utgick från en kvalitativ metod med en tematisk, semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av fyra män som jobbar på ett sjukhus i Halmstad. Resultatet visar att männens identitet är flyktig och att den är situationsbunden. Resultatet påvisar även hur en identitet är bunden till olika slags sociala relationer.Resultatet analyseras utifrån George Herbert Mead, Sigmund Freud, Erwig Goffman, William James samt Gregory Stone. Analysen berör aspekterna; maskulin identitet, rollskiftningar samt vad en identitet innebär.</p>