Bakgrund: Vård i livets slutskede bygger på att lindra lidande samt förbättra livskvaliteten för patienten, vilket är en del av sjuksköterskors grundläggande ansvarsområden och ingår i den personcentrerade vården. Beroende på vilket stadie i sjukdomen patienten befinner sig i påverkas vilka vårdinsatser som behövs. Sjuksköterskor ställs inför stora utmaningar och har en definitiv roll i omvårdnaden av patienten i livets slutskede.Syfte: Att sammanställa kunskap om sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av vård i livets slutskede på sjukhus.Metod: En litteraturöversikt som sammanställer både kvalitativa och kvantitativa artiklar från databaserna PubMed och CINAHL.Resultat: Resultatet baseras på vetenskapliga artiklar från olika delar i världen. Uppsatsförfattarna har valt att dela in resultatet i huvudkategorier: Känslomässiga reaktioner hos sjuksköterskor, Tids- och resursbrist för att stödja patienten i livets slutskede, Påverkbara aspekter i vårdmiljön, Kommunikation mellan sjuksköterskor och patienten och Behov av kunskap och utbildning i palliativ vård. Sjuksköterskor upplever blandade känslor och delade meningar om att vårda patienter i livets slutskede och möta deras behov i slutet av livet vilket beror på sjuksköterskors yrkeserfarenhet.Slutsats: Sjuksköterskor upplever känslomässiga reaktioner, tids-och resursbrist, brist på utbildning samt olika nivåer av erfarenheter vilket är faktorer som försvårar deras arbete av vård i livets slutskede. Detta gav känslor av otillräcklighet. Sjuksköterskor upplevde även att kommunikationen var svår vilket oftast grundade sig i att sjuksköterskorna kände sig otrygga i sina roller i arbetet med patienter i livets slutskede medan sjuksköterskor med längre erfarenhet och de som hade högre kunskap inte hade några svårigheter att möta dessa patienter. / Background: End of life care based on relieving suffering and improving the quality of life for the patient´s, which is the nurses basic responsibilities, which are part of the person centered care. Depending on the stage of the disease the patient is in, the helath care needs are affected. The nurse´s faces major challenges and has a definite role in nursing care in the final end of life.Aim: To compile the nurse's experiences about palliative care in hospitalsMethod: A literature review which compiles qualitative and quantitative articles from databases PubMed and CINAHL.Results: The result is based on scientific articles from various parts of the world. The authors have chosen to divide the results into main categories: Emotional responses in nurses, Time and resource shortages to support end-life patients, Impactable aspects of the health environment, Communication between nurses and patients and the need for knowledge and training in palliative care. Nurses experience mixed feelings and shared opinions about caring for patients in the end of life and meeting their needs at the end of life, which is due to the nurse's professional experienceConclusion: Nurses experience emotional responses, lack of time and resources, lack of education, and different levels of experience are factors that complicate their work of care at the end of life, which gave feelings of inadequacy. Nurses also felt that communication was difficult, which was mostly based on the fact that nurses felt insecure in their role in working with patients in the final stages of life while nurses with longer experience and those with higher knowledge had no difficulty in meeting these patients.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur svenska sjukhus efter lever de riktlinjer som finns om lösenordshantering. För att ta reda på detta har riktlinjer och forskning samlats in om området som har jämförts med vårdpersonals svar om efterlevnad som skickats ut. Områden som behandlades var delning, sparande, byten och styrka av lösenord samt om de anställda blev informerade om riktlinjer gällande lösenordshantering på arbetsplatsen. Efter analys av resultatet nåddes slutsatsen att lösenordshantering efterlevandes olika bra beroende på vilket område det gällde. Lösenordens styrka var generellt bra och de byttes ofta, men informerande av de anställde, sparande och delning av lösenord skedde inte enligt de riktlinjer som finns. / The purpose of this essay is to find out whether or not Swedish hospitals follow the available guidelines regarding password management. To find out the answer guidelines and previous studies were collected and compared to answers about following password guidelines made by employees at participating hospitals. Areas that were covered were, sharing, saving, changing and strength of passwords and if the employees had been informed about the guidelines regarding password management at the workplace. After analysis of the result the conclusion was made that whether or not the hospitals followed the guidelines depended on the covered area. The strength of the passwords were generally good and they were changed often, but informing the employees about guidelines, saving and sharing of passwords did not follow the guidelines.

Bakgrund: Att arbeta personcentrerat är en viktig del i yrket som sjuksköterska. Inte bara för att sjuksköterskans etiska regler som står till grund för sjuksköterskans profession tyder på det, utan även för att varje människa är unik och vården därför bör anpassas efter varje enskild individ. Som en del i detta examensarbete har den personcentrerade vården samt arbetsmiljö på sjukhus granskats för att se hur personcentrerad vård påverkas av sjuksköterskors upplevelse av stress. Syfte: Syftet är att beskriva hur stress i sjuksköterskans arbetsmiljö inverkar på den personcentrerade omvårdnaden av patienter på sjukhus. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt baserad på 17 vetenskapliga artiklar med publicering mellan år 2009 och år 2018. Databasen som användes var Cinahl. Resultat: Resultaten visar att trots en stressig arbetsmiljö för sjuksköterskan påverkas inte den emotionella delen i omvårdnaden av patienten, dock kan det praktiska vårdandet ta skada vilket i sin tur kan påverka patientsäkerheten. Resultaten visar också att ledningen har ett stort ansvar att sätta upp riktlinjer gällande den personcentrerade vården samt att förebygga utbrändhet hos sjuksköterskor och patientsäkerhet. Slutsats: Det finns en tydlig koppling mellan arbetsmiljö och sjuksköterskans psykiska mående, trots detta så erhåller sjuksköterskorna inte möjligheten till delaktighet i beslut som ledningen gör. Fler studier behöver genomföras innefattande arbetsmiljö och dess påverkan på sjuksköterskan i form av stress och utbrändhet. Begreppet personcentrerad vård är brett och omfattande därför behöver tydliga riktlinjer för utövandet av personcentrerad vård i praktiken skapas för att säkerställa resultatet av hur arbetsmiljön påverkar personcentrerad vård. / Background: Working person-centered is an important part of the profession as a nurse, not least because the nurse's ethical rules suggest that, but also because every person is unique, and that care should therefore be adapted to each individual. As part of this degree project, the person-centered care and the work environment in hospitals has been overlooked for how the person centered care is affected by the nurse's experience of stress. Aim: The aim is to describe how stress in the nurse's work environment affects the personcentered care of patients in hospitals. Methods: The degree project was conducted as a literature review based on 17 scientific articles with publication between 2009 and 2018. The database used was Cinahl. Results: The results show that despite a stressful working environment for the nurse, the emotional part does not affect the patient's care. However practical care may cause damage, which in turn can affect patient safety. The result also shows that management has a major responsibility in setting up guidelines for person-centered care, as well as preventing burnout of the nurse and patient safety. Conclusion: There is a clear link between the working environment and the psychologist's nurse, despite this, the nurses do not receive the opportunity to participate in decisions made by the management. More studies need to be done about the work environment and the impact on the nurse in terms of stress and burnout. The concept of person-centered care is wide and extensive, therefore, clear guidelines for the practice of person-centered care need to be made in practice to ensure the results of how the work environment affects person-centered care.

Bakgrund: Hälsopromotion/hälsofrämjande arbete innebär att man arbetar med hälsa ur ett holistiskt synsätt där strävan är balans i hälsans alla delar. Hälsopromotion har sedan World Health Organization’s (WHO) lansering av Ottawadokumentet utvecklats till en inriktning som tydligt skiljer sig från sjukdomsbehandlande och sjukdomsförebyggande arbete. Livsstilsrelaterad ohälsa i Sverige kostar samhället upp till 55 miljarder kr per år. Åtgärder i människors livsstil kan ge vinster för individ, organisation och samhället med bl.a. minskad belastning i sjukvården, vilket rimligtvis kan minska kostnader för sjukvården och samhället i helhet. Primärvården kan som första vårdinstans betraktas ha goda förutsättningar till att på ett tidigt stadium nå patienter oavsett socioekonomisk status & då främja en jämlik hälsoutveckling i befolkningen. Syfte: Att undersöka hälsopromotivt arbete inom primärvården i en medelstor stad i Norrbotten. Vad är arbetsledares perspektiv på hälsopromotivt arbete inom primärvården? Hur arbetar medarbetare hälsopromotivt inom primärvården? Vilket stöd behövs för att utveckla det hälsopromotiva arbetet i primärvården? Metod: Kvantitativ deskriptiv studie. Resultat: Arbetsledare har en medvetenhet kring det hälsofrämjande uppdraget och en vilja att implementera och utveckla det arbetet, det finns en ambition att arbeta befolkningsinriktat för en jämlik hälsa för alla och en tro på att primärvårdens roll kommer att vara viktigare i framtiden för främjandet av hälsan hos individer och grupper i befolkningen. Samtidigt uttrycks ett tydligt behov av resurser, kompetens och samverkan inom området då primärvårdens totala uppdrag inklusive främjandet av hälsan uppfattas som för brett och därmed svårgreppbart. Medarbetarna arbetar med samtliga delar av hälsa varav fysisk, psykisk och social hälsa uppger majoriteten sig arbeta med. Motivation via samtal samt utredning via samtal anges som primära arbetsmetoder inom samtliga områden av hälsa. Även receptordination och remittering till specialist anges som vanliga arbetssätt. Medarbetarna uttrycker ett tydligt behov av tid, resurser, kompetens och samverkan för ett ökat hälsopromotivt arbete, i likhet med arbetsledarnas uttryckta behov. Vår slutsats är att genom samverkan där både promotivt och preventivt arbete praktiseras, kan både tid och övriga resurser hos primärvårdens nuvarande vårdpersonal besparas. / Background: Health promotion means working with health from an holistic approach where the endeavor is balance concerning all aspects of health. Since the World Health Organization's (WHO) launch of the Ottawa document, health promotion has obviously distinguished from disease treatment and disease prevention. In Sweden, health problems related to lifestyle costs society up to SEK 55 billion a year. Measures in people's lifestyles can give benefits to individuals, organizations and society with a reduced burden on healthcare. Action can reduce costs regarding both healthcare and society as a whole. Primary care can be regarded as the first healthcare provider to have good conditions for reaching patients at an early stage regardless of socioeconomic status and thereby promote equal health development among the population. Purpose: To investigate health-promoting work in primary care in a medium-sized city in Norrbotten. What is the supervisor's perspective on health-promoting work in primary care? How do employees work in a health-promoting field in primary care? What support is needed to develop the health-promoting work in primary care? Method: Quantitative descriptive study. Result: Supervisors have an awareness of the health promotion mission and a willingness to implement and develop that work, there is an ambition to work population-oriented towards equal health for all and a belief that primary care will be more important in the future regarding promotion of the health of individuals and groups among the population. Meanwhile, there is a clear need for resources, skills and collaboration in the area, as the mission of primary care, including health promotion, is perceived as too broad and thus difficult to handle. The staff work with all parts of health, whereof physical, mental and social health are embraced by the majority. Motivation via conversation and inquiry via conversation are indicated as primary working methods in all areas of health. Recipe ordination and remittance to specialist are also stated as common practices. The staff expresses a clear need for time, resources, skills and collaboration for increased health-promoting work, similar to the expressed needs of supervisors. Our conclusion is that through collaboration where both promotional and preventive work is practiced, both time and other resources could be spared concerning primary care's current healthcare staff.

Att göra en gynekologisk undersökning kan vara jobbigt och kännas utsatt. Många kvinnor tycker att en sådan situation kan kännas blottande. Idag finnes inga patientrum som är utformade efter hur kvinnorna upplever situationen och som gör att dom känner sig mer trygga. Hur kan vi med hjälp av design förbättra upplevelsen för kvinnor under ett gynbesök? Detta projekt är i sammarbete med Norrlands Universitetssjukhus samt Ungdomsmottagningen i Umeå. Detta examensarbete innehåller en design- och tankeprocess samt utformning av ett nytt patientrum som har som syfte att medge en tryggare miljö och som minskar känslan av utsatthet. Projektet resulterade till ett patientrum med ett nytt flöde och rörelsemönster som resulterar till att man som patient inte behöver gå avklädd framför hen som skall utföra undersökningen, och som medger en tryggare helhetsupplevelse. / To do a gynecological exam can be tuff and you can feel exposed. Many women can feel that such a situation can be very devastating. Today, there are no patient rooms that are designed from the patient’s perspective and to make sure that they feel less exposed. How can we by design improve the experience for women under a gynecological visit? This project is in collaboration with Norrlands University Hospital and the Youth Care in Umeå. This degreework includes a design and thought process of the development of a new patient room which has a purpose to makethe patient feel more secure and less exposed. The project resulted in a patient room with a new patient flow and movement pattern which means that the patient does not have to go undressed in front of the professional, which allows a less exposing experience of going to the gynecological clinic.

Sammanfattning Bakgrund: Varje år insjuknar omkring 10 miljoner personer i världen i en demenssjukdom. Dessa personer behöver ibland vårdas på sjukhus på grund av olika akuta försämringar. Sjuksköterskor behöver arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att kunna tillgodose alla de behov en person med demenssjukdom har.     Syfte: Att beskriva vårdpersonals upplevelser i vården av personer med demenssjukdom på sjukhus. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Analys av elva vetenskapliga artiklar genomfördes utifrån Fribergs beskrivning av fem-stegsanalys.    Resultat: Analysen resulterade i två teman och sju subteman. Under temat “Omvårdnadsaspekter av betydelse” presenteras subteman bemötande, kommunikationshinder, etiska dilemman och anhörigas inflytande. Under temat “Organisatoriska aspekter av betydelse” presenteras subteman vårdmiljö, tidsbrist samt utbildning och kunskap. Slutsats: Vårdpersonal har en viktig roll i främjandet av en god vård för alla parter i omvårdnaden av personer med demenssjukdom på sjukhus. Ett flertal omvårdnadsaspekter och organisatoriska aspekter begränsar vårdpersonalen i deras omvårdnadsarbete och behöver ses över. För att uppnå en säker vård av kvalitét för personer med demenssjukdom på sjukhus behövs förslagsvis ökad kunskap och utbildning. En anpassad vårdmiljö samt ett bra samarbete inom det interprofessionella teamet och med anhöriga är även stor betydelse. / Summary Background: Around 10 million people worldwide get dementia every year. These people sometimes need to be cared for in hospital due to various acute deteriorations. Nurses need to work in a person-centered approach in order to meet all the needs of a person with dementia. Aim: To describe nursing staffs’ experience in the care of people with dementia in hospitals. Method: A qualitative literature review with an inductive approach. Analysis of eleven scientific articles was carried out based on Friberg's description of five-step analysis. Result: The analysis resulted in two themes and seven subthemes. The theme “Aspects of importance in nursing” presents the subthemes personal treatment, communication barriers, ethical dilemmas and the influence of relatives. The theme “Organizational aspects of importance” presents the subthemes healthcare enviroment, lack of time, and education and knowledge.  Conclusion: Nursing staff play an important role in promoting good care for all parties in the care of people with dementia in hospitals. A number of nursing aspect and organizational aspects limit the nursing staff in their work and need to be considered. In order to achieve safe, quality care for people with dementia in hospitals, increased knowledge and education are suggested. An adapted healthcare environment and a good collaboration within the interprofessional team and with relatives is also of great importance.

In this paper I analyse the first use of work studies in Swedish hospitals, between 1944 and 1960. The overall purpose of the study is to increase the knowledge of how Taylorism was introduced in the Swedish welfare state. The operational purpose is to increase the knowledge of how tayloristicwork studies influenced the health service and its employees, and how the health service influenced the tayloristic methods and the engineers who conducted the work studies.In the early 1940s, the shortage of trained staff and raising costs became motivations for rationalising Swedish healthcare. The idea of using work studies as a method of rationalisation was driven by the state, in contrast both to early attempts in the US as well as when Taylorism was introduced in Swedish industry. This "push" from the state, rather than a "pull" from hospitals and the fact that only five engineers were working on work studies in the entire healthcare sector, are the reasons why work studies did not produce any measurable economic results. To be able to use work studies at the hospitals, the engineers made major changes to the original tayloristic methods. All movement studies were scrapped, and four out of ten rationalisation proposals were not based on traditional Taylorism. All groups, except doctors, were studied but a difference can be seen from 1955 when rationalisation proposals were directed only at the supportfunctions. The reason for this was that the engineers worked on behalf of the regional councils, which steered the engineers away from direct care and towards support functions such as laundry. The professional identity of Swedish engineers after the First World War focused on cooperation, neutrality, problem solving and fact-based decisions. The same professional identity can be seen for the engineers in the healthcare sector, who also actively used their professional identity as an argument why their work could contribute to the healthcare system and its rationalisation. After 1960, Taylorism gained more ground in Swedish healthcare and the work studies most likely played a role in this, but it was not until hospitals were more industrialised that Taylorism was widely disseminated in the healthcare sector. It is, therefore, hard to say that it was the work studies that led to the industrialisation of hospitals in Sweden.

Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa deltar i ett projekt som heter Innovation mot Infektion som arbetar med att hitta nya lösningar för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI). Omkring tio procent av inlagda patienter drabbas av VRI i Sverige. Studier hävdar att bristfällig handhygien är en av de vanligaste orsakerna till smittspridning. Hur väl produkterna på sjukhus fungerar för vårdpersonalen påverkar hur väl handhygienen sköts. Genom att utvärdera de produkter som används idag kan det underlätta för vårdpersonalen att hålla en god handhygien. Med en analys om vilka produkter som finns på marknaden och om vad forskningen fokuserar på kan värdefull information fås inför upphandlingar. Det kan leda till minskad smittspridning i vårdlokaler. Examensarbetet utförde en användaranalys, på Hematologiskt Centrum i Huddinge tillhörande Karolinska Universitetssjukhuset, där produkter för vårdpersonalens handhygien undersöktes. Där uppmärksammades det att undersökningshandskar är ett problem. Därför uppdaterades en kravspecifikation för undersökningshandskar samt för dess förpackningar och väggmonterade ställning. Dessutom togs en användarguide för undersökningshandskar fram med syftet att fungera som ett förtydligande komplement till Karolinska Universitetssjukhusets material. En marknadsundersökning av produkter som främjar god handhygien utfördes samt en kartläggning av vilka trender och områden som kommer komma i framtiden på marknaden. Detta gjordes med syftet att validera produkternas effektivitet för att se om det finns eller kommer utvecklas bättre produkter än de som Karolinska Universitetssjukhuset redan använder eller känner till. En produktutveckling applicerades med syftet att minska kontamineringen av förpackningen och dess undersökningshandskar samt för att minska resursslöseri som uppstår när undersökningshandskar tas ur dess förpackning. Detta resulterade i en virtuell produkt av en väggmonterad ställning för förpackningarna som möjliggör att ta undersökningshandskar styckvis och som kan minska smittspridningen via undersökningshandskar. Sökord: handhygien, sjukhus, användaranalys, produkter, undersökningshandskar, produktutveckling / Centrum for Technology in Medicine and Health work in a project called Innovation against Infections whose task is to find new solutions to decrease healthcare associated infections (HAI). About ten per cent of the hospitalized patients in Sweden are affected by HAI. Studies claim that inadequate hand hygiene is one of the most common causes to contamination. How well the products at hospitals work for the healthcare staff affects their compliance of hand hygiene. By evaluating their products that they are using today can make it easier for the staff to uphold good hand hygiene. To analyse which products that are on the market and to analyse what research is focusing on, valuable information to procurements can be achieved. That can lead to decreased contamination in healthcare facilities. The thesis implemented a user analysis, at the Hematology Center in Huddinge associated to Karolinska University Hospital, where products for hand hygiene used by healthcare personnel were investigated. The result showed that examination gloves are a problem. Therefore, an update of the requirement specifications was made for examination gloves, and for its packaging and wall-mounted box holder. Moreover, a user guide for examination gloves was produced with the aim to serve as a clarification complement to other information by the Karolinska University Hospital. A market research of products that promote good hand hygiene was performed. The project also conducted a mapping of the trends and areas that will come in the future. The purpose was to validate the effectiveness of these products to see if there is or will come more suitable products than the ones Karolinska University Hospital is using today or is aware of. A product development was applied with the intention to solve the contamination of the packaging and the including examination gloves and decrease the waste of resources that occurs when examination gloves are extracted out of its box. The result was a virtual product of a wallmounted box holder that enables the examination gloves to be extracted individually and that can reduce the contamination when using examination gloves. Keyword: hand hygiene, hospital, user analysis, products, examination gloves, product development

Störningar som damm, buller och vibrationer förekommer vid alla byggarbeten. Detta skapar problem vid byggnation av sjukhus med pågående verksamhet. Stockholms sjukhus uppfyller inte samhällets växande behov på hälso- och sjukvård. Stora investeringar görs därför för att rusta upp sjukhusen, Södertälje sjukhus är det första att moderniseras [2]. Examensarbetet undersöker vilka störningar som vårdpersonalen vid Södertälje sjukhus upplever och vad Locum samt Södertälje Sjukhus AB gör för att reducera dessa. Observationer, möten och litteraturstudier genomfördes för att samla information om Södertälje sjukhus, Locum och byggrelaterade störningar. En enkätundersökning utfördes för att få kunskap om vårdens åsikter gällande kommunikation, störningar och evakuering av verksamhet. Med detta som underlag genomfördes analysering som resulterade i åtgärdsförslag för reducering av vårdens upplevda störningar. Analysen visade att vården upplevt flera störningar från byggnationerna, störst påverkan hade buller och vibrationer. Vårdens inställning och förståelse till byggnationerna var god. God informering via flera kommunikationskanaler ligger till grund för detta. Vidare utveckling av kommunikationskanalerna skulle reducera den upplevda störningen. / Disturbances such as dust, noise and vibrations occur in all construction work. This creates problems in the construction of hospitals with ongoing activities. The hospitals in Stockholm do not meet society's growing need for health care. Huge investments are therefore made to rehabilitate the hospitals, Södertälje Hospital is the first to be modernized [2]. This thesis investigates the perceived disturbances that healthcare personnel experience at Södertälje hospital and what Locum and Södertälje Sjukhus AB do to reduce them. Observations, meetings and literature studies were conducted to gather information about Södertälje Hospital, Locum and construction-related disturbances. A survey was conducted to gain knowledge about the opinions of healthcare personnel regarding communication, disturbances and evacuation operations. An analysis was conducted on this basis, which resulted in proposed measures for reducing perceived disturbance by healthcare. The analysis showed that the healthcare experienced several disturbances from construction work, noise and vibrations had the greatest impact. Personnel’s attitude and understanding to the construction work was good. Good informing shared through multiple communication channels is the basis for this. Further development of communication channels would reduce the perceived disturbance.

The state´s responsibility for the health and well-being of the population was part of the development towards the welfare state. Government agencies at various levels were helpful in surveys and were also the state´s tool for enforcing social policy goals. The main purpose of the essay is to investigate in what way mental health care 1935-1939 was a tool for the growth of the welfare state. The pronounced questions are about what mental health care looked like regarding patients’ activation, mental care in families’ homes, sterilization and forensic psychiatry, and in what way mental health care can be said to have been a state administrative unit. The investigated material is documents from the administration at St. Olof's Hospital in Visby and the source material is examined on the basis of Michel Foucault's theories on discipline, control, exclusion mechanisms and biopolitics. The result of the essay is that mental health care and St. Olof's Hospital can be seen as one of the tools for the growth of the welfare state both as part of the administration, as a prerequisite for biopolitics, and as an entertainer and messenger of norms and discipline.