Bakgrund Sömn är ett mänskligt grundläggande behov och essentiellt för upplevd hälsa. Under sömnen sker kroppens fysiska och psykiska återhämtning. Inom slutenvård är det vanligt att patienter drabbas av sömnbrist och sjuksköterskans roll blir viktig för att hjälpa patienter till förbättrad sömn. Genom att sammanställa kunskap från patienters upplevelser av olika sömnrelaterade omvårdnadsåtgärder kan viktig kunskap för sjuksköterskans profession genereras. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse av omvårdnadsåtgärder vid sömn inom slutenvård. Metod Studien bestod av en icke-systematisk litteraturöversikt där artiklar inhämtats genom systematiska databassökningar i två databaser. Studiens resultat baseras på 17 vetenskapliga originalartiklar som analyserats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Genom integrerad analys som vald metod för dataanalys presenterades resultatet översiktligt utifrån kategorier. Resultat I resultatet redovisades tre huvudkategorier med sju subkategorier. Inom slutenvård framkom det att icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som dämpar ljud och ljus förbättrar sömnkvaliteten. Likväl även personcentrerade omvårdnadsåtgärder. Genom att lyssna på den enskilda och individanpassa sömnrelaterade omvårdnadsåtgärder kan en förbättrad sömnkvalitet inom slutenvården uppnås. Utifrån patienters upplevelser inom slutenvård är även upplevt välbefinnande av betydelse för sömnkvaliteten. Vidare betonades sjuksköterskans rutinmässiga omvårdnadsåtgärder. Från patienters upplevelser anses nattliga observationer/rutinkontroller försvåra en sammanhängande sömn. Därför är det viktigt att omvårdnadsåtgärder planeras tillsammans med patienten och därefter utförs med dennes kännedom och delaktighet. Slutsats Från den här litteraturstudien framkom det att det finns utmärkande sömnrelaterade omvårdnadsåtgärder som patienter gemensamt anser förbättra sömnen inom slutenvård trots att både sömnbehov och sömnrutiner har en stor individuell spridning. Genom att sjuksköterskan ser och tar del av patienters upplevelser av sömn inom slutenvård, kan en ökad medvetenhet och kunskap gällande vilka sömnrelaterade omvårdnadsåtgärder som patienter anser främja sömn leda till att de prioriteras. Därmed kan sjuksköterskan öka patienternas möjligheter till förbättrad sömnkvalitet inom slutenvården och bidra till ökat välmående och förbättrad hälsa. / Background Sleep is a basic human need and essential for perceived health. During sleep, physical and mental recovery takes place. It is common among inpatients to suffer from sleep deprivation and the nurse's role becomes important in helping patients improve sleep. By listening to inpatients' experience of sleep-related nursing interventions, important knowledge for the nurse's profession can be generated. Aim The aim was to describe patients' experience of nursing interventions regarding sleep in inpatient care. Method The study consisted of a non-systematic literature review. The results of the study are based on 17 original scientific articles, which have all been analyzed according to Sophiahemmet University's assessment basis for quality review. Through integrated analysis, results were presented in an overview based on main- and subcategories. Results The result reported three main categories with seven subcategories. In inpatient care, it was found that non-pharmacological nursing interventions that reduce sound and light improve sleep quality. Among the non-pharmacological nursing interventions was also personcentered care mentioned as helpful for inpatients sleep. From patients' experiences, it also clarified that experience well-being is important for the quality of sleep. Furthermore, the routine regarding nursing interventions were emphasized including that nocturnal observations were considered disturbing for coherent sleep and involving the patient in the planning of their care was mentioned as sleep-promoting. Conclusions From this literature study, it became evident that whilst both sleep needs and routines have a significant individual spread there are various sleep-related nursing interventions that patients unanimously consider as sleep-promoting. By listening to patients’ experiences of sleep in inpatient care, an increased knowledge regarding sleep-related interventions can be gained and interventions that promote sleep can be prioritized. With more knowledge, the nurse can increase patients' opportunities for improved sleep quality in inpatient care and contribute to increased well-being and improved health.

Bakgrund: De flesta som dör är gamla och sjuka och många dör på sjukhus. En del döende patienter är rädda och ensamma och behöver stöd från andra samt utrymme att tala om sina tankar och känslor. På sjukhus arbetar sjuksköterskan i team med andra och leder omvårdnadsarbetet och i sjuksköterskans roll ingår det att vårda döende patienter.Syfte:Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt som inkluderar 10 vetenskapliga artiklar, 9 kvalitativa och 1 kvantitativ, från CINAHL Complete och PubMed. Dataanalys enligt Friberg.   Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att de visste vad en god vård för döende patienter innebar och vad som krävdes för att ge det, exempelvis närvaro, att skapa en relation, respekt och samtal med patient och närstående. Samtidigt förhindrades sjuksköterskorna att utöva en god vård, på grund av olika faktorer, vilket ledde till bland annat känslor av maktlöshet och skuld hos sjuksköterskorna. Sammanfattning: När sjuksköterskor förhindras att utöva en god vård innebär det en risk för patientsäkerheten samt en risk för ett ökat lidande hos patienter. Sjuksköterskor riskerarar också att drabbas av moralisk stress och utmattningssyndrom på grund av det, vilket kan ha en negativ påverkan på deras hälsa samt leda till att sjuksköterskor lämnar sin arbetsplats eller byter yrke. / Background: Most people who die are old and sick and many die in hospitals. Some dying patients are scared and lonely and need support from others as well as space to talk about their thoughts and feelings. In hospitals, the nurse works in teams with others and leads the nursing work, and the nurse´s role includes caring for dying patients. Aim: To describe nurses' experiences of caring for dying patients in hospitals. Method: A literature review including 10 scientific articles, 9 qualitative and 1 quantitative, obtained from CINAHAL Complete and PubMed. Analyze according to Friberg.  Results: The nurses felt that they knew what good care for dying patients meant and what was required to provide it, for example presence, to create a relationship with the patient, respect and conversation with the patient and relatives. At the same time, the nurses were prevented from providing good care, due to various factors, which led to, among other things, a sensation of powerlessness and guilt among the nurses.  Conclusion: When nurses are prevented from providing good care, it entails a risk to patient safety and can increase the suffering of patients. Nurses are also at risk of suffering from moral stress and fatigue syndrome because of it, which can have a negative impact on their health and lead to nurses leaving their workplace or changing professions.

Ett säkert samhälle kräver välplanerade strategier för att uppehålla samhällets tjänster, även i situationer då leveranser och tillhandahållning av resurser kan förhindras – som vid kris och krig. Det är därför viktigt att sjukhus, inte minst sjukhus som går under benämningen krigssjukhus och har extra krav på beredskap, har tillgång till ett överskott av viktiga resurser via tillförlitliga alternativa vägar; redundans. Syftet med projektet som beskrivs i denna rapport var att kartlägga flöden av värme, kyla, elektricitet och vatten på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Detta för att kunna identifiera sårbarheter och beroenden av utomstående faktorer som kan riskera att äventyra sjukhusets funktion. Projektet genomfördes på beställning av Region Uppsala, i samarbete med STUNS Energi.  Med hjälp av mätdata över årsförbrukning av de respektive resurserna gjordes beräkningar över fördelningen till olika användningsområden, i studien kallade poster, inom sjukhuset. Beräkningarna byggde på information (såsom antal och dagsförbrukning) om stora punktlaster för värme, kyla, elektricitet och vatten. För elektriciteten bestämdes vissa poster även utifrån resultat från liknande studier över resursfördelning på sjukhus. För vattenförbrukning gjordes beräkningar med hjälp av antaganden gällande rutiner för vattenförbrukning hos personal och patienter, bland annat baserade på hur stor andel av personalen som bedriver vårdverksamhet och inte. Slutligen beräknades, från givna data, hur ekonomiska resurser fördelade sig mellan de studerade flödena. Resultaten presenterades i form av resursflöden i flödesdiagram och visade att den största andelen kyla gick till processkyla, den största andelen värme gick till komfortvärme, den största andelen el gick till icke-kritisk ventilation, den största andelen vatten gick till handtvätt och att den största kostnaden var för resurser till allmän fastighetsanvändning (exempelvis uppvärmning och belysning). I övrigt gick en mindre andel resurser till olika poster som kan betraktas som kritiska, exempelvis operation och dialys, vilka bör prioriteras i krissituation. Akademiska sjukhuset har pålitliga system för energi- och vattenförsörjning när alla utomstående leveranser fungerar, men då inga reservsystem finns för värme eller kyla kan brister i systemen få negativa konsekvenser för sjukhusets verksamhet. Även vattenförsörjningen saknar redundans på området och är beroende av nödvatten från andra aktörer ifall den kommunala försörjningen skulle brista. Utan Akademiska sjukhusets tillgång till nämnda resurser kan konsekvenserna bli allvarliga, även på samhällsnivå, eftersom vissa av de resurskrävande posterna är livsnödvändiga för de människor som använder dem. Sårbarheten kan minskas med hjälp av återcirkulation av resurser inom sjukhuset och genom planering av resursfördelning till prioriterade poster vid kris.

This study analyses the fact that young adults under the age of 21 were sent to mental institutions in the early 20th century. To further examine this statement, three main questions provide insights about life inside of the mental hospital in Växjö, Sweden. What factors did overall result in psychiatric care for young adults in the early 20thcentury? By using microhistory as a historical method, what aspects can indicate patient's subordinate role at the hospital? How can the psychiatric institutions be viewed from a disciplinary standpoint while focusing on the power they possess over underage individuals? The chosen institution is called Sankt Sigfrid's hospital (alsoWexio hospital) and provides valuable records and journals between the years of 1907and 1921, on which the study is based on. The results show that a total of 38 patients were admitted to the hospital under this period. Generally, there were 5 different illnesses that resulted in psychiatric care and dementia primaria was the most common one. The ages ranged between 11 and 20, with 20 as the most common age when arriving at the hospital. According to the results, most patients came from a background of farming and landowning. Poor relief was the most common factor for young adults being admitted to the hospital, whereas the second most common factor was the father overseeing the decision. Furthermore, 4 patients were part of a microhistorical study which primarily concluded that they were being subjected to constraint by the hospital. Since the material is examined from a disciplinary standpoint where the hospital is viewed in a position of power, the result is an example of psychiatric expansion through the country. This maintains the belief that psychiatric care developed through different phases of the 19th and 20th century and thus were in constant reform, whereas this study is merely an example of this process of developing.

Bakgrund: Trots fördelarna med nollseparation sker fortsatt viss separation vid sjukhusvistelse mellan mamma och barn efter förlossningen. I dagsläget ses variationer i möjligheten till bibehållen nollseparation på olika sjukhus i Sverige. Syfte: Att undersöka förlossnings-, BB- och neonatalpersonals erfarenheter av nollseparation mellan mamman och det nyfödda barnet på ett mellanstort sjukhus i Sverige. Metod: En kvalitativ fokusgruppsintervjustudie med induktiv ansats, om totalt 17 informanter, som har bearbetats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter genomförd innehållsanalys framkom 12 underkategorier som mynnade ut i fyra kategorier; Betydelsen av att nollseparera, Möjliggörande förhållningssätt, Hinder längs vägen samt Behov av förbättring. Ett tema framkom som En gemensam strävan att inte separera vilket syftade till vårdpersonalens vilja och engagemang om att bibehålla nollseparation mellan mamman, barnet och familjen. Slutsats: Vårdpersonalen på det berörda sjukhuset har ett starkt engagemang för att hålla samman mamman, det nyfödda barnet och familjen som helhet, men i nuläget finns det inte alltid förutsättningar för att åstadkomma nollseparation i den grad de önskar. Klinisk tillämpbarhet: Barnets rättighet till sin förälder stärks genom att vårdpersonalen tillämpar nollseparation i sitt arbete. Studiens fynd skulle sannolikt kunna tas i beaktande av vårdpersonal, samt kunna ligga till grund för utvecklandet av rutiner och utbildningsformer rörande nollseparation. / Background: Despite the advantages of zero separation, there is still some separation during hospital stay between mother and child after childbirth. At present, variations are seen in the possibility of maintaining zero separation in different hospitals in Sweden. Aim: To examine the delivery-, maternity- and neonatal professionals’ experiences of zero separation between the mother and the newborn child at a medium-sized hospital in Sweden. Method: A qualitive focus group interview study with an inductive approach, with a total of 17 informants, that has been processed with qualitative content analysis. Results: After completing the content analysis 12 subcategories emerged that resulted in four categories; The meaning of zero separation, Enabling approach, Obstacles along the way and Need for improvement. A theme emerged as A mutual effort not to separate, which was regarded to the healthcare professionalls’ willingness and commitment to maintain zero separation between the mother, the child and the family. Conclusion: The healthcare professionalls’ at the concerned hospital had a strong commitment to keep the mother, newborn child and the family as a whole, but at the present there are not always conditions for achieving zero separation to the extent they wish. Clinical implications: The child’s right to their parent is strengthened by the healthcare professionalls’ application of zero separation in their work. The findings of the study could likely be taken into account by healthcare professionalls’ and could form the basis for development of routines and forms of education concerning zero separation.

It has been well established that breastfeeding provides the best type of nutrition, strengthens the bond between a baby and his mother, and has both physiological and psychological benefits. However, when breastfeeding is causing difficulties, it can negatively impact the mothers’ well-being and even result in depression. When a baby or its mother is hospitalized, breastfeeding issues can arise. The support and help mothers receive during hospitalization is often seen as insufficient or even incorrect. This can cause breastfeeding disruptions and discontinuation, which in turn can cause a prolonged hospital stay and suffering of care. The goal of this thesis is therefore to describe mothers perceived breastfeeding support by the nurses that cared for them. We have made a qualitative content analysis of 15 blogs about breastfeeding for this empiric qualitative study. The blogs were published between 2009-2018, 11 blogs were from England and four were from Sweden. The results were presented in three different themes: strengthening support, feeling reduced, and being dependent on the health professionals’ knowledge and competence.  The results show that breastfeeding support is perceived as strengthening and meaningful when adapted to the individual’s needs. However, mothers experience suffering related to care when they feel confused, powerless, and unseen. In the discussion we show how health care personals information and support influences the mothers breastfeeding experiences. / Att amning ger den bästa typen av näring, stärker anknytning och har såväl fysiologiska som psykologiska fördelar för båda mamman och barnet är välkänt sedan tidigare. När amningen strular kan det dock vara en anledning till negativa känslor och risk för depression. När ett barn eller en mamma blir sjuk och inlagd på sjukhus, kan problem med amning uppstå. Det stöd och den hjälp mammor får under sjukhusvistelsen upplevs ofta som otillräcklig eller till och med felaktig. Detta kan orsaka rubbningar i amningen och tidig avvänjning, vilket i sin tur kan leda till en längre vistelse på sjukhus och upplevt vårdlidande. Därför är syftet med denna uppsats att beskriva hur mammorna upplever amningsstödet från sjuksköterskor under sin sjukhusvistelse. För denna kvalitativa empiriska studie har vi gjort en kvalitativ innehållsanalys av 15 bloggar hämtade från Internet. Bloggarna publicerades mellan 2009-2018 varav 11 bloggar var från England och fyra var från Sverige. Resultatet presenteras i tre olika teman: stärkande stöd, att känna sig förminskad och att vara beroende av vårdpersonalens kunskap och kompetens. Det framkommer att amningsstöd upplevs som stärkande och meningsfullt när det är anpassat till individens behov, men att kvinnor upplever ett lidande när de känner sig förvirrade, maktlösa, och osedda. I diskussionen visas hur vårdpersonalens information och stöd påverkar kvinnans amningsupplevelse.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) utgör en patientsäkerhetsrisk över hela världen. En tredjedel av alla vårdskador i Sverige är vårdrelaterade infektioner. Den vanligaste VRIn är urinvägsinfektioner (UVI) samt postoperativa sårinfektioner i Sverige. VRI orsakar lidande för de drabbade och medför vidare stora kostnader för samhället och en VRI kostar i genomsnitt 107 000 kr för svensk sjukvård. Händerna är den största smittkällan för sjukdomar inom hälso- och sjukvården och därför är det viktigt att sjuksköterskan arbetar förebyggande och följer handhygienrutiner för att minska infektionen i vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av följsamhet till basala hygienrutiner inom slutenvården med fokus på handhygien. Metod: Denna litteraturstudie använde 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna togs från databaserna PubMed och CINAHL med fokus på sjuksköterskor. Artiklar granskades enligt SBU-riktlinjer och analyserades för att identifiera relevanta teman som tjänar målen för studien. Resultat: Studiens resultat har sammanställts i fyra kategorier. De fyra kategorierna var: kunskap och färdighetsbrister, miljö och organisatoriska faktorer, attityder, social beteende teknik. Konklusion: Sjuksköterskor tycker att det råder brist på handhygienprodukter, personal och kunskap vilket har en negativ påverkan på följsamheten till handhygien. / Background: Healthcare-related infections (VRIs) compose a global patient safety risk. One third of all healthcare injuries in Sweden are healthcare-related infections. The most common VRI are urinary tract infections (UTI) and postoperative wound infections of varying severity, which account for about 50% of all VRIs in Sweden. The hands are the largest source of infection for diseases in health care and therefore it is important that the registered nurse works preventively and follows hand hygiene routines to reduce the risk of infections in health care. Aim: The purpose of this literature study is to describe the undergraduate nurses' experience of adherence to basic hygiene routines in inpatient care with a focus on hand hygiene. Method: This literature study used 10 qualitative scientific articles. The articles were taken from two databases PubMed and CINAHL focusing on nurses. Articles reviewed according to SBU guidelines and were analyzed to identify relevant articles that serve the aims of the study. Results: The results of the study have been compiled into four headings. The four headings were: knowledge and skills deficiencies, environmental and organizational factors, attitudes and social behavior technology. Conclusion: Nurses think that there is a shortage of hand hygiene products, staff and knowledge, which has a negative impact on compliance to hand hygiene.

Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att främja bästa möjliga livskvalitet för människor drabbade av obotlig, livshotande sjukdom. För att den sista tiden i livet ska bli så bra som möjligt för patienter och närstående krävs en helhetssyn på människan där hänsyn tas till både fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och att vården ges utifrån patientens önskemål. Sjuksköterskor har ett betydelsefullt omvårdnadsansvar i vården av svårt sjuka och döende patienter, men ansvaret kan se olika ut beroende på var patienten vårdas. I Sverige sker cirka en tredjedel av alla dödsfall varje år på sjukhus, i en miljö vars huvudsakliga fokus är att rädda liv. Palliativ vård är en grundläggande rättighet för alla människor och sjukvården har ett ansvar att ge en god, säker, jämlik och individanpassad vård, oavsett var patienten vårdas. Trots detta har den palliativa vården på sjukhus visat sig vara otillräcklig ur många perspektiv. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors syn på sitt omvårdnadsansvar i vården av patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utfördes på ett systematiskt sätt. Artiklar söktes med hjälp av relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL.12 vetenskapliga originalartiklar inkluderades, kvalitetsgranskades och analyserades och resultatet sammanställdes med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudteman utkristalliserades. Det första handlade framför allt om känslor av osäkerhet i rollen och ansvaret relaterat till kunskaps- och erfarenhetsbrist och det andra om ansvaret att ge en helhetsvård utifrån patientens behov och önskemål, ofta svårt i en akut vårdkontext. Det tredje temat beskrev att sjuksköterskorna ofta fick kämpa sig till ett samarbete, att deras profession inte alltid togs på allvar och att ansvaret att bygga tillitsfulla relationer med patienter och närstående krävde förutsättningar som inte alltid fanns. Sista temat handlade om ansvaret att företräda patienterna och viljan att göra det bästa möjliga för patienter och närstående. Samtliga teman beskrev faktorer som påverkade sjuksköterskans möjlighet att ta sitt omvårdnadsansvar. Slutsats: Det finns en önskan och strävan hos sjuksköterskorna i litteraturöversiktenatt vården i livets slutskede ska vara den bästa möjliga, men de saknar många gånger rätt förutsättningar för att ge en god vård utifrån ett palliativt förhållningssätt. För att kunna tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov behöver sjuksköterskorna mer utbildning och kunskap, tid samt ett bättre teamarbete professionerna emellan. / Background: Palliative care is an approach aimed to improve quality of life for patients with serious, life-threatening illness. To optimize the time for patients and their families the care should be provided through the integration of physical, psychological, social and spiritual needs and health professionals that pay special attention to the preferences of individuals. Nurses have a significant responsibility in the care of the terminal ill, and the responsibility can look different depending on where the patients are cared for. In Sweden, about a third of all deaths occur in hospitals, in an environment whose main focus is to save lives. Palliative care is a basic human right and healthcare has a responsibility to give a good, secure, equal and person-centered care, regardless of where the patients are cared for. Despite this, the hospital palliative care has been shown as insufficient in many perspectives. Aim: The aim was to describe nurses’ view of their responsibility in the end-of-life care in hospitals. Method: A qualitative literature review was made in a systematic way. Articles were sought with relevant search terms in the PubMed and CINAHL databases. 12 scientific original articles were included, quality reviewed and analysed and the result was compiled with thematic content analysis. Results: Four main themes crystallised. The first was mainly about feelings of uncertainty in the role and responsibility related to lack of knowledge and experience. The second was about the responsibility to provide comprehensive care based on the patient’s needs and wishes, often difficult in an acute care context. The third theme described that nurses often had to fight their way to a collaboration, that their profession was not always taken seriously and that the responsibility to build trusting relationships with patients and loved ones required conditions that did not always exist. The last theme was about the responsibility to represent patients and the desire to do the best possible for patients and loved ones. All themes described factors that affected the nurse’s ability to assume her nursing responsibilities. Conclusion: There is a desire and ambition among the nurses in the study that end-of-life care should be as good as possible, but they often lack the right conditions to provide good care based on a palliative approach. To meet the patient's physical, mental, social and existential needs, nurses need more education and knowledge, time and better teamwork between the professions.

Bakgrund: Dagligen drabbas mer än 25 personer av hjärtstopp utanför sjukhus där ungefär 500 av dessa räddas årligen. Luftvägshanteringen är en av de viktigaste faktorerna under hjärt-och lungräddning och en obehandlad hypoxi i samband med hjärtstopp ökar risken för att patienten kan erhålla neurologiska skador. Enligt Erikssons omvårdnadsteori kan olika former av lidande upplevas, men när kroppen, själen och anden är i balans uppnås hälsa. För att hantera luftvägen kan ambulanspersonal använda sig utav mask-och blåsa eller larynxmask. Endotrakeal intubation är även ett alternativ, men kräver särskild kompetens i Sverige vilken främst specialistsjuksköterska inom anestesisjukvård innehar. Studier visar på en låg procentuell framgång för antal lyckade försök gällande utövandet av endotrakeal intubation prehospitalt och att larynxmask numera används i stället av ambulanspersonalenför att den kan appliceras snabbt och enkelt. Syfte: Syftet var att belysa om förekommande luftvägshjälpmedel vid hjärtstopp utanför sjukhus kan påverka patientens utfall vid återkomst av spontan cirkulation. Metod: Litteraturöversikt med systematisk ansats. Cinahl plus och PubMed har använts som databassökning. Totalt 15 artiklar av kvantitativ metod inkluderades. Artiklarna har därefter analyserats genom integrerad analys. Resultat: De signifikanta huvudfynden som framkom med var att luftvägshantering med mask-och blåsa påvisade en hög prevalens för gynnsamt neurologiskt utfall och överlevnad medan endotrakeal intubation påvisade en högre prevalens för återgång av spontan cirkulation. Slutsats: Utifrån resultatet visade sig användning av mask-och blåsa ge mest utdelning för att uppnå ett gynnsamt neurologiskt utfall och ökad chans till överlevnad för patienten. Däremot framkom det att användning av endotrakealtub vid prehospitalt hjärtstopp medförde störst chans till återkomst av spontan cirkulation. Av de tre förekommande luftvägshjälpmedlen att använda sig av vid prehospitalt hjärtstopp kan det förekomma skillnader i utfallet för patienten. Det förekommer däremot inte tillräckligt med stora skillnader och resultatet bördärmed tolkas med försiktighet då det anses behövas fler studier inom området. / Background: Every day more than 25 people suffer from out-of hospital cardiac arrest, of which approximately 500 rescued annually. Airway management is one of the most important factors in cardiopulmonary resuscitation and an untreated hypoxia in conjunction with cardiac arrest increases the patient’s risk of receiving neurological damage. According to Eriksson's nursing theory, various forms of suffering can be experienced, and a state of health can only be achieved when the body, soul and spirit are in balance. To manage the airway, the ambulance clinician can use a bag-valve mask or laryngeal mask. Endotracheal intubation is also an alternative, but in Sweden, it requires specific competence that mainly specialist nurses in anesthesia care possess. Studies shows a low success rate regarding the practice of performing a prehospital endotracheal intubation and that laryngeal mask nowadays more used instead by ambulance staff because it’s applied quickly and easily. Aim: The purpose was to shed light on whether the available respiratory aids in out-of-hospital cardiac arrest can affect the patient outcomes on the return of spontaneous circulation. Method: Literature overview with systematic approach. Cinahl plus and PubMed has been used as database search. A total of 15 articles of quantitative method were included. The articles were analyzed through integrated analysis. Results: The significant main findings that emerged were that airway management with bag-valve mask correlated with a high prevalence for favorable neurological outcome and survival while endotracheal intubation showed a higher prevalence for return of spontaneous circulation. Conclusion: Based on the results, the use of bag-valve mask found to be the best option to achieve a favorable neurological outcome and increased chance of survival for the patient. However, the use of endotracheal tube in out-ofhospital cardiac arrest for increasing the chance of the patient regaining return of spontaneous circulation. Out of the three available airway aids to use in out-of-hospital cardiac arrest, there may be differences in the outcome for the patient. However, there are not enough significant differences, and the result therefore should be interpreted with caution as it is considered that more studies in the subject required.

This study examines how the mental health care institution of Sankt Sigfrid's hospital treated women discharged between 1946–1950. This study aims to understand the mental institution as an institution of power, at work through its definitions of women as sick and as healthy. The source material used in this study is case records from Sankt Sigfrid's hospital. The results from the study show that the medical certificate with the mental history and the family history of the patients were important documents for letting women enter the hospital. The family's health background documentation showed that a majority of the women had a normal childhood. The results also show that the medical certificates and the doctors' journals were embodied with negative descriptions, about patients' family- and social history, which was needed for the diagnosis and to place the individuals into a patient category. / Denna studie belyser hur institutionen Sankt Sigfrids sjukhus behandlade kvinnor som blev utskrivna åren 1946–1950. Genom att analysera sjukjournaler och vårdattester från Sankt Sigfrids sjukhus ämnar studien att förstå hur sinnessjukvården fungerade som en maktinstitution i relation till hur kvinnor ansågs sjuka respektive friska. Resultaten av denna studie visar att vårdattesten, med patientens sjukdoms- och familjehistoria var viktiga beståndsdelar för om kvinnorna fick intas eller inte. Dokumentens information om kvinnornas familjehistoria har i analysen varit viktiga då dokumenten visat att en majoritet av kvinnorna kom från normala uppväxtförhållanden. Andra resultat i studien visar att vårdattesten och läkarnas anteckningar innehöll negativa beskrivningar av patienternas familje- och sociala historia som var nödvändiga för diagnosticering och kunna placera individen i kategorin patient.