Medication-related injuries are one of the major problems with today’s healthcare. Some commonmedication errors are inaccurate prescriptions by physicians, medication given to the wrongpatient or miscalculated doses. An important part of the medication administration are nurses,who spend about a quarter of their time administrating medication. Since they oversee the lastcontrol, checking that the correct medication is being administrated, they can prevent manymedication errors from occurring. Their working conditions are far from optimal, characterized bystaff shortages and overcapacity which result in a stressful work environment. This study aims to create a requirement specification of a future system for medicationadministration. The system will be used for inpatient care and by using a solution called closedloop medication, the system aims to reduce the medication errors as well as reduce the nurses’workload. Closed loop medication uses electronic verification to eliminate the errors that occurbetween prescription and administration by ascertain the five rights of medication (five R). Theseare principles that ensure that the right drug, with the right dose and right the route, is given tothe right patient, at the right time. The methods used for the investigation were observations as well as seminars. The observationsdemonstrated how the medication administration is carried out today while the seminars wereused to investigate how nurses would want the medication administration, based on closed loopmedication, to be carried out in the future. The results of the investigation show that nurses havedifferent views of how the future medication administration should be carried out. One significantrisk identified by the nurses is how to maintain an effective workflow when events in the earliersteps prior to administration does not work correctly. Based on the investigation the requirement specification was formulated. One of severalimportant requirements of the future system is that it should be adjustable to the different wardsand their needs. The final conclusion is the following: To make sure that an implementation ofclosed loop medication reaches its full potential, the system must not result in working conditionsmore stressful for nurses.

Bakgrund Forskning visar att utebliven omvårdnad är ett faktum på sjukhus i stora delar av världen. Detta medför en risk för vårdskador, onödigt lidande för patienter samt en ökad kostnad för samhället. Det kan även bidra till att sjuksköterskor upplever en sämre arbetsmiljö vilket kan leda till uppsägningar och brist på sjuksköterskor. Syfte Syftet är att beskriva faktorer som kan leda till utebliven omvårdnad på sjukhus. Metod Detta examensarbete är en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Femton vetenskapliga studier ligger till grund för resultatet och dessa har sökts fram från databaserna CINAHL och PubMed, studierna är publicerade mellan åren 2012 - 2022. Resultat Litteraturöversiktens resultat visar att såväl mänskliga/demografiska som organisatoriska faktorer bidrar till utebliven omvårdnad. Resultatet visar att otillräcklig bemanning, brist på materiella resurser, arbetsmiljöproblem och bristande kommunikation är faktorer som kan leda till utebliven omvårdnad. Förekomsten av utebliven omvårdnad har även visat sig variera beroende på personalens yrkeskategori. Slutsats Otillräcklig bemanning är den mest betydande faktorn i relation till utebliven omvårdnad under kategorin organisatoriska faktorer, brist på materiella resurser och negativa upplevelser av arbetsmiljön bidrar till fall av utebliven omvårdnad. / Background Research shows that missed nursing care is a fact in hospitals in large parts of the world. This entails a risk of healthcare injuries and unnecessary suffering for patients as well as an increased cost to society. This can contribute to nurses experiencing a poorer working environment, which can lead to redundancies and a shortage of nurses. Aim The aim is to describe factors that can lead to missed nursing care in hospitals. Method This thesis is a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. Fifteen scientific articles are the basis for the results, and these have been retrieved from the database CINAHL and PubMed, the articles are published between the years 2012-2022 Results The results of this study show that both human/demographic and organizational factors that contributes to missed nursing care. The results show that insufficient staffing, lack of material resources, work environment problems and lack of communication are factors that can lead to missed nursing care. The incidence of missed nursing care has also been shown to vary depending on the occupational category of the staff. Conclusions Insufficient staffing is the most significant factor in relation to missed nursing care under the category of organizational factors, but also lack of material resources and a negative experience of the work environment contribute to cases of missed nursing care.

Studien behandlar upplevelser och erfarenheter av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för undersköterskor arbetandes på sjukhus, samt hur undersköterskorna erfar interaktionen med patienter, anhöriga och andra yrkeskategorier. Detta ställts i kontrast till hur undersköterskeyrket presenteras utåt, via bilder och utbildning. Studien bygger på en fenomenologisk ansats och data har insamlats via semistrukturerade intervjuer. De teorier som applicerats i bearbetningen av materialet är Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, samt Arlie Russell Hochschilds känsloarbete. Ur intervjuerna har det framkommit att undersköterskan ofta befinner sig i den främre regionen, trots att de i relation till vissa grupper och situationer befinner sig i den bakre regionen, samt att bristande kunskaper i språk ofta leder till missförstånd mellan undersköterskor samt mellan undersköterska och patient. De olika rollerna som undersköterskorna tar på sig hamnar ibland i konflikt med varandra med stresspåslag som följd och en känsla av att vara behövd på fler ställen samtidigt. Det kollegiala stödet mellan undersköterskorna är stort och det är en förutsättning för att undersköterskan ska trivas på arbetsplatsen. / The study deals with experiences of the organizational and social work environment for assistant nurses working in hospitals, as well as how the assistant nurses experience the interaction with patients, relatives and other professional categories. This in contrast to how the assistant nursing profession is presented to the outside world, via pictures and education. The study is based on a phenomenological approach and data have been collected via semi- structured interviews. The theories applied in the processing of the material are Erving Goffman’s dramaturgical perspective, and Arlie Russell Hochschild’s emotional work. From the interviews it has emerged that the assistant nurse is often in the front stage, even though they are in the backstage in relation to certain groups and situations, and that a lack of language skills often leads to misunderstandings between assistant nurses and between assistant nurses and patient. The different roles that the assistant nurses take on sometimes end up in conflict with each other with stress surges as a result and a feeling of being needed in more places at the same time. The collegial support between the assistant nurses is great and it is a prerequisite for the assistant nurses to thrive in the workplace.

Bakgrund: I Sverige finns det ett stort behov av palliativ vård. Cirka 70 000-75 000 patienter som avlider är i behov av palliativ vård. En stor del av den palliativa vården, inbegriper geriatriska patienter. Utifrån detta finns det därför ett stort behov av att öka kunskapen ytterligare kring hur sjuksköterskan ska utföra en god omvårdnad, och vara till stöd för den äldre patienten med en palliativ diagnos utifrån ett holistisk- och patientperspektiv.   Syfte: Syftet är att beskriva hur äldre patienter (60+) med en palliativ diagnos upplever sjuksköterskans omvårdnad inom slutenvården. Metod: Den allmänna litteraturstudien bygger på åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats, som analyserats med Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre kategorier; Upplevelser av symtomlindring, Upplevelsen kommunikation,Upplevelser av patientens relation med sjuksköterskan och anhörig. Dessa tre kategorier identifierade och beskrev äldre patienter (60+) med en palliativ diagnos och deras upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad. Slutsats: Större delen av de patienterna med den palliativa diagnosen upplever inte alltid att de får en god omvårdnad av sjuksköterskan inom slutenvården. Detta då många patienter inte vill störa sjuksköterskorna när de jobbar samt att de känner att sjuksköterskan inte har tid. Därmed får den personcentrerade vården mindre plats för att kunna möta patientens önskemål och behov, vilket för med sig att upplevelsen av att få omvårdnad från sjuksköterskan därtill förbises.

Dagens samhälle präglas av globalisering och hög grad av sammankoppling mellan länder och sektorer, vilket även bidrar till sårbarheter. Komplexa risker som präglas av osäkerhet, tvetydighet och konsekvenser med potentialen att få spridningseffekter hotar samhällsviktig verksamhet och därigenom samhällets funktionalitet. Sjukhus är en typ av samhällsviktig verksamhet som behöver upprätthållas för att samhället ska kunna fungera. Skydd av samhällsviktig verksamhet kan uppnås genom en kombination av riskhantering, kontinuitetshantering och incidenthantering. Kontinuitetshantering syftar till att minimera avbrottstider i kritisk verksamhet och tillse att oacceptabla konsekvenser undviks. Internationellt sett har kontinuitetshantering visat sig vara ett effektivt verktyg om det nyttjas korrekt och med rätt kompetens. Det har hittills saknats studier som undersökt hur kontinuitetshantering används på svenska sjukhus, och hur representanter för regionala aktörer som arbetar med kontinuitetshantering ser på verktyget. Syftet med den här studien var därför ”att bidra till en ökad förståelse för implementeringen av kontinuitetshantering på svenska sjukhus, samt synliggöra faktorer som bidrar till respektive hindrar den implementeringen”.Datainsamling skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem respondenter med erfarenhet av kontinuitetshantering på svenska sjukhus. Insamlade data bearbetades därefter genom kvalitativ innehållsanalys, och resulterade i två huvudkategorier med två respektive sex underkategorier. Resultatet visar att kontinuitetshantering ses som både ett förhållningssätt och ett verktyg, där målbilden är att genom kontinuitetshantering som verktyg utveckla en plan B för inom sjukhus kritisk verksamhet. Samtidigt ses kontinuitetshantering även som ett förhållningssätt, som präglar den vardagliga verksamheten och i förlängningen har förmåga att bidra till ökad resiliens på svenska sjukhus. Resultatet visar även att risken för att kontinuitetshantering inte ger önskat resultat kan bero på låg kompetens, att underliggande vägledningar upplevs svåra att följa eller att resurser prioriteras till andra arbetsuppgifter.Studiens resultat diskuteras utifrån tidigare vetenskapliga fynd, framgångsfaktorer och hinder för praktisk implementering och även i förhållande till katastrofmedicinsk beredskap, samhällssäkerhet och huruvida kontinuitetshantering kan anses bidra till ökad resiliens på svenska sjukhus. Framtida forskning bör bland annat fokusera ytterligare på det praktiska genomförandet på verksamhetsnivå och lärdomar från störningar där kontinuitetsplaner använts skarpt på svenska sjukhus. / Modern society is largely globalized and different countries as well as sectors are intertwined to a large extent, giving arise to increased vulnerabilities. Complex risk characterized by uncertainty, ambiguity, and consequences with the potential of spill-over effects threaten vital societal functions with the possibility of huge consequences for society. Hospitals are an example of these types of institutions that are critical for a society’s functionality to be upheld. The protection of vital societal functions can be achieved by risk management, business continuity management [BCM] and incident management. BCM aims to minimize disruptions in critical activities and to make sure that unacceptable consequences are avoided. In an international context BCM has been proved efficient when used properly and with the correct competencies in the organization in which it is to be applied. So far, no studies have investigated the usage of BCM in Swedish hospitals, and how the method and concept is viewed by actors on a regional level. Due to this, the aim of this study was to “contribute to knowledge regarding the implementation of business continuity management in Swedish hospitals, as well as map factors promoting and hindering that implementation.”. Data was collected through qualitative semi-structured interviews with five respondents who work with BCM on a regional level in Sweden with a focus on health care. Collected data was analyzed through qualitative content analysis and resulted in two main categories with two and six subcategories respectively. The result shows that BCM is viewed as both an approach and as a tool. As a tool with the goal of creating a plan B for critical operations within a system, as well as an approach to everyday operations within the organization. Together these two viewpoints have the ability of increasing resilience in Swedish hospitals. The result also shows that the risk of BCM not resulting in the aspired outcome might be due to low level of understanding of the concept and method, or that resources needed are prioritized to other areas.The result is discussed from a perspective of past research, as well as practical implementations based on hindering and promoting factors. It is also discussed in relation to disaster medicine, societal safety and how BCM can contribute to increased resilience in Swedish hospitals. Future research should focus on the practical implementation of BCM on an organization’s operative level and lessons learned from real incidents where business continuity plans have been used.

Bakgrund: Offentlig sektor står inför stora utmaningar framöver vilket kräver förändring. För att säkerställa kommande välfärdsbehov och hög kvalitet på vård krävs ett ökat resursutnyttjande och bättre effektivitet. Detta låg till grund för den sammanslagning som Region Syd genomfört till en regiongemensam medicinklinik. Vid förändringar som dessa är styrningen av stor vikt och den styrmetod som väljs kan leda till att förändringen får olika utfall. När denna typ av förändring sker i offentlig sektor finns det fler intressenter att ta hänsyn till vilket gör det mer känsligt än förändringar i privat sektor. Genom att använda sig av Moores strategiska triangel kan offentliga organisationer ta hänsyn till alla dessa intressenter och på så sätt skapa ett ökat offentligt värde.  Syfte: Syftet med denna studie är att utveckla kunskapen om hur man i en förändringsprocess operationaliserar Moores strategiska triangel för att skapa offentligt värde. Detta görs genom att följa en regions förändringsprocess. Metod: Studien som genomförts är en kvalitativ enfallstudie med fokus på en förändringsprocess inom Region Syd. Empirin är insamlad genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter som varit inblandade i förändringen under tidens gång. Teoretiskt material samlades in genom att studera tidigare forskning i böcker och artiklar inom förändringsprocesser, sammanslagning av sjukhus samt offentligt värdeskapande. Slutsats: En förändring inom Region Syd var nödvändig då situationen på Lilla Sjukhuset var ohållbar och för att lösa detta beslutade ledningen att tillsätta en utredning om en sammanslagning av Stora och Lilla sjukhuset. Processen och förslaget har fått positiva och negativa reaktioner men främst kantats av oro från medarbetarna genomgående vilket kan komma att ha en stor påverkan på hur resultatet av sammanslagningen blir. I förhållande till den strategiska triangeln kan författarna inte påvisa att ett ökat offentligt värde skapas utifrån det förslag som lagts fram. Organisationer bör använda sig av den strategiska triangeln redan vid genomförandet för att inte gå miste om något perspektiv. Genom att dessutom blanda styrmodellerna top-down och bottom-up kan organisationen arbeta för att tillfredsställa även interna intressenter, men för att nå ett optimalt resultat krävs att avvägningar görs mellan alla intressenters intressen.

Hållbarhet är ett ämne som är aktuellt i många länder i världen. Social hållbarhet har i relation till ekologisk och ekonomisk hållbarhet haft mindre fokus, men har växt alltmer de senaste åren. Social hållbarhet är särskilt viktig när det kommer till sjukhus med avseende på deras känsliga natur gentemot sjukhusets användare. I denna studie avgränsas sjukhusets användare främst till patienter och vårdpersonal, men även besökare. Sjukhusmiljön har en avgörande roll när det kommer till patientens läkningsprocess och vårdpersonalens arbetsplats. Sjukhus är även en plats där människor med olika bakgrund, förutsättningar och behov samlas vilket gör att social hållbarhet är en viktig aspekt att ta hänsyn till vid ombyggnad av sjukhus. I denna studie undersöks det hur projektledare uppfattar social hållbarhet och hur de arbetar med det vid ombyggnad av sjukhus med avseende på sjukhusets användare. För att besvara de frågeställningar som ställs i studien har intervjuer med sju projektledare och en hållbarhetsansvarig på ett landstingsägt fastighetsbolag utförts. Fastighetsbolaget förvaltar och utvecklar vårdfastigheter i ett av Sveriges större landsting. Vidare har även litteratur inom ämnet studerats för att i kombination med intervjuerna uppfylla studiens syfte och besvara studiens frågeställningar.  Resultatet av denna studie visar att projektledare har en relativt god uppfattning om vad social hållbarhet är, baserat på den teori som har studerats, men att de inte alltid arbetar med det i projekt på ett medvetet och strukturerat sätt. Begreppets breda omfattning och otydlighet är faktorer som projektledare tar upp som problem i arbetet med social hållbarhet vid ombyggnad av sjukhus. Vidare påvisar denna studie att projektledare arbetar med social hållbarhet, men inte med en systematisk syn på vad begreppet innebär. För att säkerställa att projektledare har goda förutsättningar i arbetet med social hållbarhet bör begreppet ha en tydlig definition. Kommunikationen kring begreppet bör också vara tydlig, både inom organisationen och inom projektet. Det finns även utrymme att förbättra de verktyg som projektledaren har till hands i projekt. / Sustainability is a subject that is relevant in many countries of the world. There has been less focus on social sustainability in relation to ecological and economic sustainability, but it has been growing more and more in recent years. Social sustainability is particularly important when it comes to hospitals in terms of their sensitive nature regarding the hospital users. In this study, ‘hospital users’ refer to patients, health care staff and visitors. The hospital environment plays a crucial role in the patient's healing process and the health care staff's work place. A hospital is also a place where people with different backgrounds, conditions and needs gather, which means that social sustainability is an important aspect to take into account in the rebuilding of hospitals. This study examines how project managers perceive social sustainability and how they work with it in rebuilding of hospitals with regard to hospital users. In order to answer the questions posed in the study, interviews with seven project managers and a sustainability manager at a county council owned real estate company have been conducted. The real estate company operates and develops health care properties in a larger county council in Sweden. Furthermore, literature within the subject has been studied in order to fulfill the study's purpose and to answer the questions, in combination with the interviews. The result of this study shows that project managers have a relatively good idea of what social sustainability is, but that they do not always work with it in projects in a conscious and structured way. The broad scope and the ambiguity of the concept are factors that are seen as problematic by the project managers when working with social sustainability in the rebuilding of hospitals. Furthermore, this study shows that project managers work with social sustainability, but not with a systematic view of what the concept means. In order to ensure that project managers have adequate prerequisites in the work with social sustainability, the concept should have a clear definition. Communication about the concept should also be clear, both within the organization and within the project. More over, the study shows that there is room for improvement of the tools that the project manager has at hand in projects.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att sjuksköterskor upplever tung arbetsbelastning under COVID-19 pandemin vilket kan resultera i förlust av kvalitet i omvårdnaden av patienter. Vidare visar tidigare forskning på att sjuksköterskor upplever en brist på kunskap om hur patienter med COVID-19 som isoleras på sjukhus ska vårdas. Därför anses det vara av vikt att beskriva patienters upplevelser av isolering. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser hos patienter med COVID-19 under isoleringstiden på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturstudie enligt Evans.  Resultat: Det framkom två teman och fyra subteman. Det första temat beskrev patienterna upplevelser av omgivningens påverkan med två subteman; Att ses som en fara för andra och Att vara i en främmande miljö. Det andra temat beskrev patienternas upplevelser av bemötande med två subteman; Att få otillräcklig vård och Att få omvårdnad. Slutsats: Den framkomna kunskapen om patienter upplevelser av isoleringstiden på sjukhus kan användas för framtida isoleringar av patienter med COVID-19. Examensarbetets resultat kan användas av sjuksköterskor för att öka förståelsen om patienters upplevelser av isoleringen samt för att reflektera över eget vårdande och bemötande av dessa patienter. Nyckelord: COVID-19, isolering, patienters upplevelser, sjukhus. / Background: Previous research shows that nurses experience heavy workloads during the COVID-19 pandemic, which may result in a loss of quality in patient care. Furthermore, previous research shows that the nurses experience a lack of knowledge about how the COVID-19 patients who are isolated in hospital should be cared for. Therefore, it is considered important to describe patients' experiences of isolation. Purpose: The aim is to describe the experiences of patients with COVID-19 during the isolation period in hospital. Method: A qualitative literature study according to Evans. Results: Two themes and four subthemes emerged. The first theme described the patients' experiences of the environment's influence with two subthemes: To be seen as a danger for others and Being in a foreign environment. The second theme described the patients' experiences of treatment with two subthemes; To receive inadequate care and To receive nursing care. Conclusion: The emerging knowledge about patients' experiences of isolation time in hospitals can be used for future isolations of patients with COVID-19. The results of the thesis can be used by nurses to increase understanding of patients' experiences of isolation and to reflect on their own care of these patients. Keywords: COVID-19, hospitals, isolation, patients' experiences

Bakgrund: Antalet personer som lever med demenssjukdom stiger i takt med medellivslängd och befolkningsmängd. Med sjukdomens progression leder det till att behovet av vård ökar, samt risken för att behöva sjukhusvård. Vårdmiljön på sjukhus är sällan anpassad för personer med demenssjukdom. Ett högt tempo och bullriga miljöer skapar en främmande och förvirrande miljö. I denna miljö ska sjuksköterskorna ansvara för att vården är patientsäker, med hänsyn till patientens självbestämmande och integritet. Syfte: Syftet var att skapa en översikt om sjuksköterskors erfarenheter att vårda personer med demenssjukdom i sjukhusmiljö. Metod: En allmän litteraturöversikt med 6 kvalitativa artiklar, 3 kvantitativa artiklar och 2 artiklar med mixad metod. Resultat: Tre kategorier identifierades som relevanta för sjuksköterskans erfarenheter (1) betydelsen av kunskap, (2)betydelsen av personcentrerad vård, samt (3) hantera BPSD. Slutsats: Sjuksköterskorna strävade efter att implementera personcentrerad vård, trots utmaningar som tidsbrist och underbemanning. Generellt hade sjuksköterskorna en positiv inställning till personer med demenssjukdom. Sjuksköterskorna ansåg att sjukhusmiljön inte lämpade sig för personer med demenssjukdom. / Background: The number of people living with dementia increases in line with the average life expectancy and population size. As the disease progresses the need for care increases, as well as the risk of needing hospital care. The care environment in hospitals is often not adapted for people with dementia, a fast pace and loud environments create an unfamiliar and confusing environment. In this environment nurses are responsible for the care and patient safety, taking into account the patient's self-determination and integrity. Aim: The aim was to create an overview of registered nurses' experiences of caring for people with dementia in a hospital environment. Method: A general literature review with 6 qualitative articles, 3 quantitative articles and 2 mixed method articles. Results: Three categories were identified (1) the importance of knowledge, (2) the meaning of person-centred care, and (3) managing BPSD. Conclusion: The nurses strived to implement person-centered care, despite challenges such as time constraints and understaffing. In general, the nurses had a positive attitude towards people with dementia. The nurses felt that the hospital environment was not suitable for people with dementia.

Barns rätt till delaktighet i sin vård och behandling framhålls av barnkonventionen, riktlinjer för hälso- sjukvåden och svensk lagstiftning. Delaktighet i vården har stor betydelse för barnens välbefinnande och hälsa då delaktighet bidrar till en känsla av kontroll som minskar oro och stress vilket också stärker barnets självkänsla i att kunna hantera andra stressfyllda händelser senare i livet. Trots teoretisk samsyn och lagstiftning visar forskning att barn inte alltid får anpassad information eller får komma till tals och att det är svårt att i praktiken veta på vilket sätt barn vill vara delaktiga i sin vård och behandling. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka på vilket sätt barn vill vara delaktiga i samband med vård och behandling på sjukhus. Metoden som använts är en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Dataanalysen följde Bettany-Saltikovs & McSherrys (2016) modell av tematisk analys för kvalitativa litteraturöversikter. Resultatet visade att barn önskar vara delaktiga genom att förstå och kunna påverka sin situation på sjukhus. De önskade känna sig betydelsefulla och få sin önskan hörd samt att vårdpersonalen, sjukhusmiljön och att bli inkluderad i samtal hade en betydande roll för upplevelsen. Varje barn är unikt och har olika behov, vilket stärker vikten av ett barncentrerat förhållningssätt där vårdpersonalen bör göra individuella bedömningar i varje given situation. Resultatet i föreliggande litteraturöversikt kan användas för att öka barns delaktighet i vården och kunskapen kan tillämpas av alla professioner inom hälso- och sjukvård. / Children's right to participate in their care and treatment is emphasized by the Convention on the Rights of the Child, guidelines for health care and Swedish laws. Participation in health care is of great importance for children's well-being and health as participation contributes to a sense of control that reduces anxiety and stress, which strengthens the child's self-esteem in being able to handle other stressful events later in life. Despite theoretical consensus and legislation, research shows that children do not always receive appropriate information or have a voice and that it is difficult to know in practice how children want to be involved in their care and treatment. The aim was to investigate how children want to be involved in their hospital care and treatment. The method used was a systematic literature study with a qualitative approach. The data analysis followed Bettany-Saltikov & McSherry's (2016) model of thematic analysis for qualitative studies. The results showed that children want to be involved by understanding and influencing their situation in the hospital. They wish to feel important and have their voice heard and that the health care staff, the hospital environment and being included in conversations had a significant role in their perception. Each child is unique and has different needs, which reinforces the importance of a child-centered approach where health care professionals should make individual assessments in each given situation. The results of this study can be used to increase children's participation in health care and the knowledge can be applied by all health care professionals.