En person som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus är beroende av att skyndsamt erhålla högkvalitativ hjärt-lungräddning för bästa möjliga förutsättningar till överlevnad. Bröstkompressioner behöver utföras med få avbrott för att anses högkvalitativa. Tidigare forskning indikerar att manuella bröstkompressioner kan hålla otillräcklig kvalitet. Hjälpmedel som utför mekaniska bröstkompressioner har tagits fram och utvecklats som alternativ till manuella bröstkompressioner. I Sverige har ambulanssjuksköterskor en möjlighet att använda sig av hjälpmedlet LUCAS för att utföra mekaniska bröstkompressioner. Forskning inom området har främst haft en medicinsk inriktning. Det saknas tillräcklig forskning om ambulanssjuksköterskors upplevelser i samband med hjärt- lungräddning och användande av mekaniska bröstkompressioner. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att utföra hjärt- lungräddning med det mekaniska bröstkompressionshjälpmedlet LUCAS. Studiens metod var beskrivande och utgick från en kvalitativ induktiv ansats. Urvalet var ändamålsenligt och bestod av tio sjuksköterskor med specialistutbildning med inriktning ambulanssjukvård yrkesverksamma i ett län i Mellansverige. Intervjuerna genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras genom en huvudkategori, tre generiska kategorier och åtta subkategorier. Ambulanssjuksköterskor upplevde att LUCAS är en omvårdnadsresurs med betydelse för personal och patient. Ambulanssjuksköterskor beskrev att övning och utbildning krävs för korrekt handhavande, att LUCAS påverkar arbetsmiljö och patientsäkerhet och att LUCAS skapar andra förutsättningar för personalen. Slutsatsen var att denna studie visade att LUCAS är ett betydelsefullt och uppskattat mekaniskt hjälpmedel bland ambulanssjuksköterskor när de utför hjärt-lungräddning utanför sjukhus. Ambulanssjuksköterskor föredrog mekaniska bröstkompressioner framför manuella bröstkompressioner trots en medvetenhet om att behandling med mekaniskt hjälpmedel enligt tidigare forskning inte kunnat påvisa någon ökad patientöverlevnad. Istället beskrev ambulanssjuksköterskor att de vid bruk av LUCAS upplevde fördelar som hade betydelse för dem och deras arbetsmiljö, fördelar som inverkade på arbetssätt och säkerhet. Bland annat kunde ambulanssjuksköterskor använda bilbälte och således färdas säkert samtidigt som patienten erhöll högkvalitativa bröstkompressioner utförda av LUCAS. Utifrån studiens resultat kan det vara av vikt att verksamheter som bedriver ambulanssjukvård tar större hänsyn till ambulanssjuksköterskors perspektiv vid implementering, utveckling och utvärdering av ett mekaniskt hjälpmedel. / A person suffering from out-of-hospital cardiac arrest is dependent on promptly receiving high qualitative cardiopulmonary resuscitation for best possible survival outcome. Chest compressions need to be performed with few interruptions to be considered of high quality. Previous research indicates that manually performed chest compressions can be of inadequate quality. Aids that perform mechanical chest compressions have been developed as an alternative to manual chest compressions. In Sweden, ambulance nurses have the possibility to use the aid LUCAS to perform mechanical chest compressions. Research in the field has mainly been having a medical focus. There is insufficient research on ambulance nurse's experiences associated with cardiopulmonary resuscitation and the use of mechanical chest compression aids. The aim of the study was to describe the ambulance nurse's experience of performing cardiac pulmonary resuscitation with the mechanical chest compression aid LUCAS. The method of the study was descriptive and based on a qualitative inductive approach. The sample was convenient and consisted of ten nurses with a specialist nursing degree focusing on ambulance care working in central Sweden. The interviews were conducted based on a semi-structured interview guide and analyzed with qualitative content analysis. The result is presented by a main category, three generic categories and eight subcategories. Ambulance nurses find that LUCAS is a nursing resource of importance for staff and patients. Ambulance nurses described that exercise and training is required for proper handling, that LUCAS affects the work environment and patient safety and that LUCAS creates other conditions for the staff. The conclusion was that this study showed that LUCAS is an important and appreciated mechanical device among ambulance nurses when performing cardiopulmonary resuscitation outside hospitals. Ambulance nurses preferred mechanical chest compressions in front of manual chest compressions despite the awareness that treatment with mechanical devices in previous research has not been able to demonstrate increased patient survival. Instead, ambulance nurses described that, when using LUCAS, they perceived benefits that were important to them and their working environment, benefits that affect working methods and safety. Among other things, ambulance nurses could use seat belts and thus travel safely while the patient received high quality chest compressions performed by LUCAS. Based on the results of the study it may be important that ambulance services pay more attention to the perspective of the ambulance nurse in the implementation, development and evaluation of a mechanical device.

Bakgrund: Andelen äldre i befolkningen ökar i samhället samtidigt som hälsoproblemen ökar för de allra flesta. Ungefär hälften av de patienter som vårdas på sjukhus är äldre människor. Äldre patienter är sårbara och riskerar att utsättas för sjukdomar och skador. Det är lätt att människor upplever att deras integritet blir kränkt på grund av sjukdomar, särskilt demenssjukdomar, eftersom demenssjukdom påverkar minne, andra kognitiva förmågor och beteenden som väsentligt påverkar en persons förmåga att upprätthålla sin dagliga verksamhet. Allt detta kan leda till att den äldre patienten har svårt att skydda sin integritet.   Syftet: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bevara integritet hos äldre med demenssjukdom på sjukhus.   Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med kvalitativ metasyntes där 19 artiklar har analyserats för att besvara studiens syfte.   Resultat: Resultatet består av fyra huvudkategorier: att bevara patienternas fysiska integritet, att bevara patienternas psykiska integritet, att bevara patienternas moraliska integritet, samt den organisatoriska aspekten av att bevara patienternas integritet.   Slutsats: Sjuksköterskor är i stort behov av utbildning om demenssjukdom för att kunna bevara integritet hos personer med demens. Att samarbeta med en geriatrisk specialist när det behövs kan bidra till en god omvårdnad. Äldre personens livshistoria är central för att bevara patienternas integritet. / Background: The proportion of elderly people in the population is increasing in societies and the health problems are increasing for the vast majority. About half of the patients in hospitals are elderly people. Elderly patients are vulnerable and at risk of illness and injury. It is easy for people to feel that their personal sphere is being exposed because of illness, especially dementia, because dementia affects memory, other cognitive abilities and behaviors that significantly affect a person's ability to maintain their daily activities. All this can cause the elderly patient to have difficulty protecting his or her integrity.   Aim: The purpose of this study is to describe the nurse's experience of preserving the integrity of the elderly who suffer from dementia in hospitals.   Method: The study is a systematic literature study, which uses qualitative meta-synthesis to analyze 19 articles with the objective of answering the study's purpose.   Results: The result of the study consists of four main categories: preserving the patient's physical integrity, preserving the patient's mental integrity, preserving the patient's moral integrity, as well as the organizational aspect of preserving patients' integrity.   Conclusion: Nurses are in dire need of competence about dementia in order to be able to preserve the integrity of a person with dementia. Collaborating with a geriatric specialist when needed can contribute to good nursing. The life history of the elderly person is central to preserving patients' integrity.

Bakgrund: Antalet dödsfall relaterat till narkotikarelaterat substansbruk ökar. Personer med narkotikarelaterat substansbrukssyndrom utgör en marginaliserad och stigmatiserad grupp i samhället. Dessa personer löper förhöjd risk för ohälsa, inte minst till följd av deras substansbruk. Stigmatisering inom hälso- och sjukvården är särskilt allvarligt, då det drabbar människor i ett särdeles sårbart tillstånd. Mot bakgrund av detta föreligger ett behov av att sammanställa tidigare forskning som studerat erfarenheter hos personer med narkotikarelaterat substansbrukssyndrom av att vårdas på sjukhus.   Syfte: Syftet var att undersöka de erfarenheter personer med narkotikarelaterat substansbrukssyndrom har av att vårdas på sjukhus. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt med integrerad dataanalys genomfördes baserat på 16 vetenskapliga originalartiklar. Litteratursökningarna utfördes i databaserna PubMed och CINAHL utifrån MeSH-termer och CINAHL Subject Headings, samt ytterligare relevanta sökord. Samtliga artiklar som inkluderades i studien har genomgått en kvalitetsgranskning enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsmall.   Resultat: Tre huvudkategorier identifierades, vilka var Erfarenheter av ojämlik vård, Erfarenheter av bemötande och Erfarenheter av utebliven vård. Resultatet visade att personer med narkotikarelaterat substansbrukssyndrom hade erfarit bristande bemötande av vårdpersonal till följd av stigmatisering och diskriminering, vilket ledde till konsekvenser som fördröjd eller nekad vård. Det framkom att vårdpersonal saknade kunskap om substansbrukssyndrom och hur substansbruksrelaterade tillstånd behandlas. Vidare visade resultatet att substansbruk utgjorde ett hinder för att erhålla adekvat smärtlindring, då vårdpersonalen antog att denna patientgrupp enbart sökte vård för att få tillgång till narkotikaklassade substanser. Personer med substansbrukssyndrom avbröt inte sällan sin sjukhusvistelse mot medicinsk inrådan, främst till följd av abstinensbesvär och inadekvat smärtlindring. Slutsats: Denna litteraturöversikt kan bidra till att hos vårdpersonal medvetandegöra patientgruppens erfarenheter och användas till grund för vidareutbildning inom området. Då flera stigmatiserade grupper kan tänkas uppleva liknande bemötande när de söker vård, kan föreliggande litteraturöversikt också användas för att förstå de erfarenheter stigmatiserade grupper generellt kan antas ha av att söka vård. / Background: The number of deaths related to narcotics related substance use is increasing. People with narcotics related substance use syndrome constitute a marginalized and stigmatized group in society. These people run an increased risk of ill health, especially as a result of their substance use. Stigmatization in health care is particularly serious, as it affects people in a particularly vulnerable state. In light of this, there is a need to compile previous research that has studied experiences of people with narcotics related substance use disorder being cared for in hospital settings.   Aim: The aim of this study was to examine experiences of people with narcotics related substance use disorder who have received hospital care.   Method: A non-systematic literature review with integrated data analysis was conducted based on 16 original scientific articles. The literature searches were carried out in the databases PubMed and CINAHL based on MeSH terms and CINAHL Subject Headings as well as additional relevant keywords. All articles that were included in the study have undergone a quality review according to Sophiahemmet University's assessment template.  Results: Three main categories were identified, as follows: Experiences of unequal care, Experiences of encounters and Experiences of missed care. The results showed that people with narcotics related substance use disorder had experienced a lack of treatment by healthcare professionals as a result of stigmatization and discrimination, which led to consequences such as delayed or denied care. It emerged that healthcare staff lacked knowledge about substance use disorder and how substance use related conditions are treated. Furthermore, the results showed that substance use constituted an obstacle to obtaining adequate pain relief as the healthcare staff assumed that this patient group only sought care to gain access to narcotic-classified substances. People with substance use syndrome often terminated their hospital stay against medical advice, mainly as a result of withdrawal symptoms and inadequate pain relief.  Conclusions: This literature review can contribute to raising awareness of the patient group's experiences among health care professionals and be used as a basis for further education in the field. As several stigmatized groups can conceivably experience similar treatment when they seek care, the present literature review can also be used to understand the experiences stigmatized groups can generally be assumed to have from seeking care.

Våld i nära relationer beskrivs som ett stort folkhälsoproblem och rapporter vittnar om ökat våld i hemmen under Covid-pandemin. Alla kan drabbas, men kvinnor utsätts oftare för våld i nära relationer än vad män gör. Andra sårbara grupper finns också identifierade. Våldsutsatta söker sig ofta till sjukvården som den första kontakten utanför relationen, vilket ger vården en unik möjlighet att upptäcka våld i nära relationer. Utsatthet för våld är relaterat till flera aspekter av ohälsa. Våld i nära relationer har fått ökat fokus i jämställdhetspolitiken och i myndigheters styrdokument. Hur dessa styrdokument översätts i vardagliga rutiner på landets akutmottagningar verkar inte vara studerat. Syfte: Att, inom kontexten svensk akutsjukvård, identifiera lokala riktlinjer för våld i nära relationer, beskriva dess innehåll och jämföra om och hur dessa riktlinjer skiljer sig sinsemellan och i relation till nationella styrdokument. Metod: Studien är kvalitativ med en induktiv ansats. Genom kvalitativ innehållsanalys med manifest tolkning beskrivs lokala promemoria (PM) utifrån frågorna ”Vad tar man upp i PM?” och ”Hur skiljer sig olika rutiner från varandra?” Resultat: Innehållet i 34 PM (n=34) från 32 av 67 akutmottagningar (N=67) innehåller 38 kategorier som kan sammanfattas i fem huvudkategorier: kunskap om våld i nära relationer, särskilda grupper som utsätts för eller utöver våld, tecken på våld, omhändertagande av våldsutsatta och dokumentation. PM skiljer i detaljrikedom och i frågan vem som ska tillfrågas om våld på rutin. 3/60 Slutsats: PM är generellt lika vad gäller faktiskt innehåll. Primärt skiljer de sig i detaljrikedom och i balansen mellan att vara informativa och/eller instruerande. Synen på vem som ska tillfrågas om våld på rutin skiljer mellan PM. I övrigt stämmer lokala rutiner väl överens med styrdokument, med reservation för kravet om individuell vårdplan som sällan nämns. / <p>Betyg i Ladok 220204.</p>

Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att främja bästa möjliga livskvalitet för människor drabbade av obotlig, livshotande sjukdom. För att den sista tiden i livet ska bli så bra som möjligt för patienter och närstående krävs en helhetssyn på människan där hänsyn tas till både fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och att vården ges utifrån patientens önskemål. Sjuksköterskor har ett betydelsefullt omvårdnadsansvar i vården av svårt sjuka och döende patienter, men ansvaret kan se olika ut beroende på var patienten vårdas. I Sverige sker cirka en tredjedel av alla dödsfall varje år på sjukhus, i en miljö vars huvudsakliga fokus är att rädda liv. Palliativ vård är en grundläggande rättighet för alla människor och sjukvården har ett ansvar att ge en god, säker, jämlik och individanpassad vård, oavsett var patienten vårdas. Trots detta har den palliativa vården på sjukhus visat sig vara otillräcklig ur många perspektiv. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors syn på sitt omvårdnadsansvar i vården av patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utfördes på ett systematiskt sätt. Artiklar söktes med hjälp av relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL.12 vetenskapliga originalartiklar inkluderades, kvalitetsgranskades och analyserades och resultatet sammanställdes med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudteman utkristalliserades. Det första handlade framför allt om känslor av osäkerhet i rollen och ansvaret relaterat till kunskaps- och erfarenhetsbrist och det andra om ansvaret att ge en helhetsvård utifrån patientens behov och önskemål, ofta svårt i en akut vårdkontext. Det tredje temat beskrev att sjuksköterskorna ofta fick kämpa sig till ett samarbete, att deras profession inte alltid togs på allvar och att ansvaret att bygga tillitsfulla relationer med patienter och närstående krävde förutsättningar som inte alltid fanns. Sista temat handlade om ansvaret att företräda patienterna och viljan att göra det bästa möjliga för patienter och närstående. Samtliga teman beskrev faktorer som påverkade sjuksköterskans möjlighet att ta sitt omvårdnadsansvar. Slutsats: Det finns en önskan och strävan hos sjuksköterskorna i litteraturöversiktenatt vården i livets slutskede ska vara den bästa möjliga, men de saknar många gånger rätt förutsättningar för att ge en god vård utifrån ett palliativt förhållningssätt. För att kunna tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov behöver sjuksköterskorna mer utbildning och kunskap, tid samt ett bättre teamarbete professionerna emellan. / Background: Palliative care is an approach aimed to improve quality of life for patients with serious, life-threatening illness. To optimize the time for patients and their families the care should be provided through the integration of physical, psychological, social and spiritual needs and health professionals that pay special attention to the preferences of individuals. Nurses have a significant responsibility in the care of the terminal ill, and the responsibility can look different depending on where the patients are cared for. In Sweden, about a third of all deaths occur in hospitals, in an environment whose main focus is to save lives. Palliative care is a basic human right and healthcare has a responsibility to give a good, secure, equal and person-centered care, regardless of where the patients are cared for. Despite this, the hospital palliative care has been shown as insufficient in many perspectives. Aim: The aim was to describe nurses’ view of their responsibility in the end-of-life care in hospitals. Method: A qualitative literature review was made in a systematic way. Articles were sought with relevant search terms in the PubMed and CINAHL databases. 12 scientific original articles were included, quality reviewed and analysed and the result was compiled with thematic content analysis. Results: Four main themes crystallised. The first was mainly about feelings of uncertainty in the role and responsibility related to lack of knowledge and experience. The second was about the responsibility to provide comprehensive care based on the patient’s needs and wishes, often difficult in an acute care context. The third theme described that nurses often had to fight their way to a collaboration, that their profession was not always taken seriously and that the responsibility to build trusting relationships with patients and loved ones required conditions that did not always exist. The last theme was about the responsibility to represent patients and the desire to do the best possible for patients and loved ones. All themes described factors that affected the nurse’s ability to assume her nursing responsibilities. Conclusion: There is a desire and ambition among the nurses in the study that end-of-life care should be as good as possible, but they often lack the right conditions to provide good care based on a palliative approach. To meet the patient's physical, mental, social and existential needs, nurses need more education and knowledge, time and better teamwork between the professions.

Projektet utfördes i samarbete med Södertälje sjukhus och målet är att komma på en tillverkningsbar ram för en flakspark cykel och postvagn. Arbetet består av 4 olika faser vilka var problemanalys, faktainsamling, konceptframtagning och sammanställning av rapporten. I problemanalys fasen utfördes ett studiebesök hos Södertälje sjukhus med syfte mot att identifiera problemet. Vidare har faktainsamling genomförts i form av besök hos olika sjukhus i Sverige för att undersöka så många lösningar som möjlig. På konceptframtagning har ett antal ingenjörsverktyg använts som olika CAD modelleringar, analyser, matriser och flera metoder för att komma till den perfekta lösningen för sjukhuset. Slutligen har hela arbetet dokumenterats och resultatet redovisats. Projektens huvudproblem var att den befintliga postvagnen var för tung och svårt att manövrera på Södertälje sjukhus. Rapporten innehåller även en hel del rekommendationer, detta för att kunna ge flera alternativ på olika framtida lösningar och som troligtvis är mer tillverkningsbara. Slutresultatet omfattar en tillverkningsbar postvagn och ram, som är mer anpassat än den befintliga. Den har lätt vikt och är lättare att manövrera. Ramen kommer att kunna monteras på den befintliga monarksflaksparkcykel. / The project was carried out in cooperation with Sodertalje Hospital, whose goal is to make a manufactural framework for a flatbed scooter and post- cart. The work consists of 4 different phases which were problem analysis, faculty gathering, conceptual design and compilation of the report. In the problem analysis phase, a study visit was conducted at Sodertalje Hospital with a view to identifying the problem. In addition, faculty gathering has been conducted in the form of visits to various hospitals in Sweden to investigate as many solutions as possible. On conceptual design, several of engineering tools have been used as CAD modeling, analysis and matrices with several methods to reach the perfect solution for the hospital. During the last phase, the entire work has been documented and a final result has been reported. The main problem of the project was that the existing post-cart was too heavy and difficult to maneuver at Sodertalje hospital The report also contains a whole lot of recommendations, this in order to provide several alternatives to different future solutions and is likely to be more manufactured. The end result includes a manufactural post-cart and frame, which is more adapted than the existing one. It has light weight and is easier to maneuver. The frame will be able to be mounted on the existing Monark flatbed scooter.

Malm, Ch & Agnesa, R. Åtgärder för att förebygga fall och fallskador. En litteraturstudie Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle. Utbildningsområde omvårdnad, 2009Fall och fallolyckor är ett mycket vanligt problem särskilt för patienter som är 65 år och äldre. Ju äldre personen är desto större är risken att falla. Syftet med studien var att undersöka om sjuksköterskan i sin profession kan arbeta preventivt och sänka fall/fallskadefrekvensen på patienter inlagda på sjukhus. Studien koncentrerades till fall och fallskador inom sjukhusvården och kom att inriktas på 10 vetenskapliga artiklar som skattades utifrån forskningsmetoden, tillförlitligt resultat, bortfall, etiskt resonemang samt kvalitetsbedömning. Resultatet av artiklarna visar att det finns åtgärder att vidta för att minska fall och fallskador inom sjukhusvården samt att det även finns verktyg tillgängliga som sjuksköterskan kan använda sig av för att identifiera eventuella fallriskfaktorer hos patienten. Studierna visar att fallriskfaktorer som påvisats finns hos individen själv såväl som i den omgivande miljön och tidigare fall hos patienten är den största funna påvisade riskfaktorn. Multipreventionsprogram som innehåller olika individuella åtgärder har visat sig reducera antalet fall och fallskador. Denna studie visar hur sjuksköterskan med korrekta åtgärder kan förebygga fall och fallskador hos patienter. / Malm, C & Rogova, A. To find interventions for preventing falls and fallinjuries. A literature review. Degree Project in nursing, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and society, Department of Nursing, 2009Falls and fallinjuries are a very serious problem especially for older inhospital patients. The older a person is the greater the risk of falling. The aim of this study was to investigate if the nurse can prevent and decrease the incidence of inpatient falls.This study was concentrated on falls and fall injuries on inpatients. The study was based on ten scientific articles that were assessed from their method, reliability, loss, ethical line of argument and the quality of the article. The articles show that there are measures to take to be able to decrease falls and fallinjuries. It is also shown that there are tools available that the nurse can use for help to identify riscfactors if any. The studies show that the riscfactors pointed out are individual as well as environmental and earlier falls is the highest rated riscfactor for having a fall. Multi prevention programs that contains different individual measures has shown to help decrease the number of falls. This study shows how the nurse with proper measures can help preventing falls and fall injuries on inpatients.

Bakgrund: Sjuksköterskor har stort ansvar när det kommer till patientens hälsa och säkerhet på sjukhus. Utmaningar och större krav leder till stressiga förhållanden, vilket visat ge negativa effekter på hälsan. Arbetsrelaterad stress är hög bland sjuksköterskor som arbetar på sjukhus, det påverkar inte endast sjuksköterskorna utan även patienternas vård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva orsaker till sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress på sjukhus.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som följer Polit och Becks niostegsmodell samt Braun och Clarkes tematiska analys. Original artiklar hämtades i databaserna: PubMed och CINAHL.  Resultat: Fem huvudteman identifierades och presenterades i resultatet: Multitasking, Brist på samspel mellan medarbetare, Brist på personal, Otillräcklig stöd och vägledning från chefer samt Missnöje och våld Slutsats: Sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress som kan resultera i fysiska och psykiska sjukdomar. Dessutom har det visat att arbetsrelaterad stress minskar sjuksköterskor arbetsprestation, arbetstillfredsställelse och vårdkvalitén. / Background: Nurses have a responsibility when it comes to patients’ health and safety in the hospital. Challenges and greater demands lead to stressful conditions, which have shown to have negative effects on health. Work-related stress is high among nurses who work in hospitals, this affects not only the nurses but also the patients care.  Aim: The aim of this study was to describe the causes of nurses' experience of work-related stress in hospitals Method: A literature study with a qualitative approach that follows Polit and Beck’s nine-step model and Braun and Clarke’s thematic analysis. Original articles were retrieved from the following databases: PubMed and Cinahl.  Results: Five main themes were identified and presented in the results: Multitasking, Lack of interaction between employees, Lack of staff, Insufficient support and guidance from managers and dissatisfaction and violence Conclusions: Nurses experience work-related stress which can result in physical and mental illness. In addition, it has been shown that work-related stress reduces nurses' work performance, job satisfaction and quality of care.

Syftet med studien är att belysa de bakomliggande orsakerna till den stressrelaterade ohälsan hos sjuksköterskor som har arbetat med covid-19 patienter på sjukhus. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie utifrån befintlig forskning vilket resulterade i 11 utvalda artiklar. Dessa 11 artiklarna granskades med hjälp av Fribergs frågor vid granskning av kvalitativa samt kvantitativa studier för att bedöma om de var av god kvalitet. Med hjälp av Fribergs analysmetod analyserades de granskade artiklarna. Tre huvudteman och åtta subteman utkristalliserades. De centrala huvudtemana i studiens resultat var: arbetets karaktär under pandemin, etisk stress och professionella utmaningar. Resultatet påvisar vart kunskapsluckorna ligger och var förbättringsarbete bör ske. I resultatdiskussionen problematiseras huvudfynd från resultatet som är viktiga att förstå för att kunna förhindra att stressrelaterad ohälsa uppstår.

Drygt 25 procent av alla barn som vårdas inom slutenvård i Sverige vårdas på vuxenavdelning. Orsakerna till detta varierar och kan bero på distans, platsbrist eller behov av specifik kompetens och vård. Likande anledningar kan ses i USA där över 70 % barn vårdas på en vuxenavdelning när de är i behov av sjukhusvård. Barnets delaktighet i sin egen behandling är en viktig aspekt vid vård på sjukhus. Barnets utvecklingsfaser bör tas i beaktning och deras åsikter respekteras för att kunna bedriva en trygg och patientsäker vård. Vårdnadshavarens närvaro ökar även trygghetskänslan för barnet. Syftet med denna integrativa litteraturöversikt var att granska tidigare forskning kring barns erfarenheter av att vårdas på en vuxenavdelning. Sökning i fem databaser genererade sju artiklar som har analyserats systematiskt utifrån en induktiv metod med innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. I resultatet framkom två huvudkategorier som visade sig vara problematiska: Betydelsen av delaktighet i vården och Den vårdande miljöns betydelse. För att främja hållbar utveckling för barn krävs att personalen som vårdar dem har rätt kunskap och kompetens. En väl anpassad och trygg vårdmiljö med adekvat information utifrån barnets kunskapsnivå kan generera en känsla av säkrare vård och en förståelse av sin omgivning. Det finns ännu ingen forskning i Sverige om hur barn upplever vård på en vuxenavdelning, vilket kan driva vården framåt för en sannolikt bättre vårdupplevelse utifrån barnperspektivet. / Just over 25 percent of children receiving inpatient care in Sweden end up in units for adults. Some of the reasons are due to lack of space on children’s units, distance and the need for specific competencies and care. Similar reasons can be seen in the USA where over 70% of children are cared for in an adult ward when they need hospital care. A child’s active participation in their own care is an important aspect of care at hospital. Children’s developmental stages should be considered, and their opinions respected in order to provide a safe environment and care. The parents’ and guardians’ presence will also increase the child’s feeling of safety. The purpose of this integrative literature review is to examine previous research studies on children’s experiences when receiving care at an adult unit. The search of five databases generated seven articles that were systematically analyzed based on the inductive method with content analysis according to Elo and Kyngäs. The results brought about two main categories that were identified as problematic: The importance of participation in care and The importance of the caring environment. To promote sustainable developmental care for children it is required that hospital personnel have age-appropriate knowledge and competence of treatment. A well-adapted and safe treatment environment with adequate knowledge based on the child’s level of knowledge could generate a safer feeling and understanding of the current situation. Children should not receive treatment at an adult unit but when unavoidable, research must be the driving force behind child centered care. In Sweden there is still no research based on children’s experiences receiving treatment at an adult medical unit. Further research is necessary for better care and understanding a child’s perspective.