Inna Sevelius: Psykiatrin som kulturell praktik: Bedömningen av patienter på Ulleråkers sjukhus år 1948. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, masteruppsats, vårtermin, 2011.   Uppsatsens syfte är att bidra till psykiatrins historia genom en studie av hittills outforskade patientjournaler från Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Frågeställningen är vilka konventioner – medicinska och kulturella – som läkarnas bedömningspraktik baseras på. Hypotesen är att konventionerna kommer till uttryck i de berättelser som läkarna återger om patienterna i sjukjournalerna. Materialet utgörs av 46 journaler för de patienter som år 1948 fick diagnosen psykogen sinnessjukdom. I analysen definieras och diskuteras tolv olika konventioner som framstår som återkommande kategorier i journalerna, nämligen hereditet, uppväxt och traumatiska upplevelser, somatisk sjukhistoria, psykiatrisk sjukhistoria, äktenskap, andra relationer, arbete, nuvarande insjuknande och specifika symtom, känslouttryck, sexualitet, religiösa upplevelser samt klinisk bild. En del av konventionerna kan kopplas till den medicinska vetenskapen och läkarutbildningen – som hereditet, uppväxt och tidigare sjukhistoria – medan andra inte ingår i skolningen utan handlar om kulturella förväntningar och föreställningar som påverkar bedömningen likafullt. Dessa konventioner rör bland annat mänskliga relationer, känslouttryck och arbetsliv. Avslutningsvis skisseras de generella berättelser om människan som kan anas bakom de konventioner som präglar läkarnas bedömning av patienter, för att peka på hur konventionerna återspeglar samtidens människosyn på olika sätt. Berättelserna om äktenskap, kön, känslor, relationer till andra, arbete, sexualitet och religion är intimt sammanvävda med berättelserna om sjukdom och normalitet, så att det i slutändan blir svårt att skilja dem åt. Så frammanas bilden av hur en fungerande eller frisk människa är, en berättelse som genomsyras av medicinska föreställningar om gränserna mellan friskt och sjukt, normalt och onormalt, men också av kulturella föreställningar som förväntningar om kvinnlighet/manlighet och hållning till arbete och relationer.

Den här studien tar fasta på kontexten och betydelsen av 2008 års svenska vårdstrejk och utreder dess motivationer. Studien utgår från tre kvinnliga sjuksköterskor, som alla deltog aktivt i strejken. / This study focuses on the context and significance of the Swedish health care strike of 2008 and investigates its motivations. The study’s vantage point is three female nurses, who were all actively involved in the strike.

Designingenjörsstudenterna, Aldin Sumic och Andrea Slaattelia Larsson på Högskolan i Skövde har i samarbete med företaget, AB Germa, arbetat med ett produktutvecklingsprojekt under våren 2014. Syftet med uppdraget var att hitta lösningar till en eventuell konceptuell “vakuum-skop” genom att använda Germas befintliga vakuumteknik för att immobilisera en patient med misstänkt spinalskada och integrera den i den befintliga skopbåren med dess funktion att “skopa upp” en patient från olycksplatsen. Syftet med uppdraget var också att reducera antalet patientförflyttningar samt att öka säkerheten och kvaliteten i räddningsarbetet. En av Germas strategier för att konkurrera på marknaden är att lansera två nya produkter årligen. I och med detta var det under uppdraget mer önskvärt att få fram många idéer, gärna innovativa, än att få en fullt fungerande lösning i slutändan och därför genomfördes uppdraget enligt produktutvecklingsmetodiken set based concurrent engineering. Ett arbete med metodiken innebar att lösningarna undersöktes och utvecklades parallellt och eliminerades efter hand om de av någon anledning påvisar brister. Detta för att besvara Germas önskan om fler sånär färdiga lösningar. Uppdraget inleds med en förstudie och empiriinsamling där bland annat litteraturstudie, intervjuer och studiebesök genomfördes för att få djupare kunskap inom ämnet. Med hjälp av detta samt funktionsanalyser och standarden EN-1865 specificerades arbetet och en kravspecifikation togs fram som låg nära till hands under hela arbetet. Därefter påbörjades idégenereringen med hjälp av diverse kreativitetsmetoder och komplement. Förslagen från idégenereringen var av olika karaktär och kvalitet. I en urvalssession användes en mängd metoder för att se vilka lösningar som inte höll måttet för att således vidareutveckla dessa. Detta ledde till att lösningar valdes bort eller grupperades med avseende på likhet eller kombineringsmöjlighet. Slutligen återstod tre fungerande koncept och författarna valde att gå ifrån produktutvecklingsmetodiken för att, ur presentationssyfte, vidareutveckla och detaljdesigna ett koncept – konceptet som kom att kallas vakuumskop. / During the spring of 2014, Aldin Sumic and Andrea Slaattelia Larsson, two product design engineer students at University of Skövde carried out a product development project in cooperation with the company AB Germa. The aim of the project was to develop solutions to a conceptual "vacuum-scoop" by using Germas existing vacuum technology that is used to immobilize a patient with suspected spinal injury and integrate it into the existing scoop stretcher with its function to "scoop" a patient from the accident site. The aim of the project was also to reduce the number of patient transfers and to improve safety and quality in the rescue. One of Germas strategies, to compete on the market, is to launch two new products annually. Therefore, it was more desirable that, during the mission, bring out many ideas, gladly innovative ones, than get a fully functional solution in the end. The mission was carried out according to the product development methodology set based concurrent engineering to achieve this. Working with the methodology resulted that solutions were investigated and developed in parallel and were eliminated gradually if they, for some reason established deficiencies. The mission begins with a preliminary study and empirical data gathering, which included literature review, interviews and site visits to gain deeper knowledge of the subject. Using this, the functional analyzes and the standard EN-1865 the work was detailed and a set of requirements were made. Then an idea generation session started using various creative methods and complement. The drafts from the idea generation were of different character and quality. A selection session was used on a variety of ideas for distinguishing concepts which resulted in that the concept was excluded, grouped in terms of similarity or combine. Finally, there remained three working concept. The authors chose ignore the product development methodology to develop and detail design one of the three concepts for the final presentation - the concept that became known as the vacuumskop (vakuum scoop).

Diss. Linköping : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser. År 2005 tilldelat nummer i serien Linköping studies in arts and science.

Bakgrund: Människor blir allt äldre idag vilket leder till att fler personer kommer att diagnostiseras med sjukdomen demens. Detta gör att personer som behöver vård för sjukdomar som är relaterade till ålder också lider risken att ha demens, vilket gör vården mer komplicerad. Sjuksköterskor behöver ha mer kunskap och förståelse för hur sjukdomen utvecklas och hur det påverkar de kognitiva förmågorna hos en person. Det är också viktigt för sjuksköterskan att kunna se personen bakom sjukdomen och skapa en Jag – Du relation till personen med demens för att kunna ge en personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda personer med demens Metod: En litteraturöversikt som genomfördes enligt Fribergs mall där åtta kvalitativa artiklar analyserades vilket resulterade i tre huvudteman och sju subteman. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde vården av personer med demens som komplex men ändå utmanande och det viktigaste var att se personen bakom sjukdomen. Sjuksköterskor ansåg att det krävdes goda värderingar, attityder och en god moral för att kunna reflektera i alla de etiska situationer som uppstår under vårdandet för att agera korrekt och inte ha skuldkänslor som påverkade dem negativt psykiskt. Samtidigt tyckte de att det krävdes mer kunskap kring sjukdomen demens, livshistorien men även hur personernas beteende skulle hanteras i vården. Sjuksköterskornas erfarenheter visade på att de ansåg att det fanns många orsaker som gjorde arbetet till personer med demens svårt vilket bland annat var rutiner, brist på personal och resurser, lokaler var inte anpassade för vård av personer med demens men även att vårdpersonalens attityder som påverkade arbetsplatskulturen. Diskussion: Resultatet diskuterades med utgångspunkt från Watsons teori om mänsklig omsorg och hur viktigt det är att vara närvarande i ögonblicket vilket sammanfördes i Jag – Du vårdrelationen som är i fokus vid vårdandet hos personer med demens. / Background: People are getting older today, which leads to more people will be diagnosed by the disease dementia. This means that people who need care for diseases related to age also suffer from the risk of getting dementia, which makes care more complicated. Nurses therefore need more knowledge and understanding of how the disease develops and how it affects the cognitive abilities of the person. It is also important for the nurse to be able to see the person behind the disease and to create an I - You relation to the person with dementia in order to provide good care that is designed just for that person. Aim: The aim was to describe a nurses experiences in caring for a person with dementia Method: A literature review was conducted according to Friberg´s template where eight qualitative articles were analyzed and resulted in three maintheme and seven subtheme. Results: The result showed that nurses experienced the care of people with dementia as complex but still challenging where the most important was to see the person behind the disease. Nurse´s considered that it requires good values, attitudes and a good moral to be able to reflect in all the ethical situations that arise during care to act properly and not have feelings of guilt that negatively affect them psychologically. At the same time, they thought that more knowledge was required about the disease dementia, life story, but also how the behavior of people should be treated in care. Nurses´ experiences showed that they felt that there were many causes that made work for people with dementia difficult, which included routines, lack of staff and resources, facilities were not adapted for the care of people with dementia but also that the attitudes of healthcare professionals affected the workplace culture. Discussion: The result was discussed from Watson's theory of human care and the importance of being present in the moment, which was brought together into the I - You relationship which is a focus point in the care of people with dementia.

This study examines the most vital criteria for being discharged from forensic psychiatric care in 1915-1945. To do so a qualitative oriented comparative text analysis has been made on medical records from the forensic psychiatric departement at Sankt Sigfrids mental hospital in Växjö, Sweden. The result shows that the most vital criteria for the whole period is that a patient proves himself to be diligent, hard-working and that he can return to an environment where he can live and make a living for himself. Furthermore, from 1940 and forward the result shows that the discharge trial has been expanded, which results in that the criteria for being discharged should to a greater extent been showed in the free rather than in the institution. The conclusion of this is that the psychiatry during the later years of the study aimed to create a more socially adapted and producitve citizen out of the patient than it did in the earlier years.

Denna studie handlar om hur man med färg och rumslig formgivning kan öka orienterbarheten i en sjukhusmiljö, med fokus på huvudentrén. Studien är ett examensarbete i Informationsdesign, med inriktningen rumslig gestaltning. Platsen för studien har varit huvudentrén på Avesta lasarett. Huvudentréhallen på Avesta lasarett upplevs idag som trång och uppfyller inte de behov som finns. Syftet med studien har varit att med hjälp av tidigare forskning och teorier, samt empiriska studier, hitta ett sätt att öka orienterbarheten i en sjukhusmiljö. Detta med hjälp av en rumslig formgivning och ett skyltsystem som stödjer entréns funktioner och aktiviteter. Vilket ska bidra till att underlätta för besökare att hitta rätt i en ansträngande och stressig situation som ett sjukhusbesök kan innebära. Teorierna som studien grundar sig i behandlar wayfinding och wayshowing, kognition, det fysiska rummet, teorier om hälsa och välmående, samt teorier om färg och färgkodning. Metoderna som använts för den empiriska datainsamlingen är platsanalys, observationer och kvalitativa intervjuer. Arbetet har resulterat i ett färgkodningssystem som tillämpats i det befintliga skyltsystemet samt i rumsutformningen. Detta för att skapa en visuellt strukturerad huvudentré där vägledande skyltar samspelar med rummet och dess användningsområden. / This study is about how colour and spatial design can increase the orientation in a hospital environment, focusing on its main entrance. The study is a degree project in Information Design, with a focus on spatial design.  The location of the study has been the main entrance to Avesta hospital. The main entrance hall of Avesta hospital is today perceived as cramped and does not meet the needs. The aim of the study has been to find ways to increase the orientability of a hospital environment with the help of previous research and theories, as well as empirical studies. This is done using a spatial design and a sign system that supports the entrance functions and activities. Which, in turn, will help to make it easier for visitors to find the right way in an exhausting and stressful situation that a hospital visit may involve.  The theories which the study is based on deals with wayfinding and wayshowing, cognition, physical space, theories of health and well-being, as well as theories of color and color coding. The methods used for the empirical data collection are site analysis, observations and qualitative interviews.  The work has resulted in a color coding system which is being applied in the existing sign system as well as in the room layout. This is to create a visually structured main entrance where indicative signs interact with the design of the room and its uses.

I syfte att sänka energianvändningen på Sundsvalls sjukhus riktas nu fokus mot ventilationssystemet och möjligheterna att där sänka luftflöden. Denna uppsats undersöker detta energibesparingsinitiativ genom att studera vad som händer med luftrörelser och temperaturer i ett rum på sjukhuset vid varierande ventilationsflöden. Metoden är rökförsök med observation och analys av mätdata som jämförs med krav på inomhusklimat och beräkningar av temperatureffektiviteten, ett kvantitativt mått på hur väl tillförd värme kommer rummets vistelsezon tillgodo. Resultaten indikerar bland annat att det kan vara till nackdel för luftkvalitén med alltför drastiska ventilationsflödessänkningar i det observerade rummet, detta fastän mängden tillförd luft är mer än tillräcklig enligt gällande krav. Bäst temperatureffektivitet uppnås då frånluft går via både frånluftsdon och frånluftsfönster vilket pekar mot att bäst förutsättningar för att sänka ventilationsflöden eller tilluftstemperatur finns med denna frånluftsinställning. / With the purpose of lowering energy consumption at Sundsvall Hospital, focus is now being directed towards the ventilation system and the possibility to reduce air flow. The thesis examines this energy-saving initiative by studying what happens to air movements and temperatures in one room at the hospital when ventilation air flow is varied. Air movements were made visible with smoke and observed and temperatures were logged. Observations and data were then analyzed with regard to indoor climate requirements and temperature efficiency, a quantitative measure of how well supplied heat will benefit a room’s occupied zone. The results indicate, among other things, that a too great reduction in air flow rates can have a negative impact on the air quality in the observed room, even though the amount of air supplied is more than sufficient according to current requirements. Best temperature efficiency is achieved when exhaust air passes through both the exhaust air device and the ventilated windows, indicating that this is the most favorable exhaust air setting for lowering ventilation air flow rates or room supply air temperature.

På Mälarsjukhusets kvinnoklinik vårdas patienter med olika bakgrund och modersmål. I mötet mellan vårdgivare och patienter med invandrarbakgrund är ofta en tolk nödvändig för att kunna kommunicera sinsemellan. Dock finns det en risk för att olika individuella och kontextuella faktorer kan leda till kommunikationsbrister, vilket kan resultera i inställda operationer och slösade resurser för de involverade. Exempelvis kan kommunikationen brista i den nuvarande kallelsen som endast baseras på text, speciellt för patienter med begränsat ordförråd och kunskaper om det svenska språket. Den nuvarande kallelsen är tillgänglig på flera språk. Projektet undersöker Mälarsjukhusets nuvarande kallelse och hur patienter med invandrarbakgrund förhåller sig till den. Genom teorier och intervjuer med målgruppen undersöks troliga faktorer som kan bidra till kommunikationsbrister i kallelsen. Teoretiska fält som har varigt relevanta för projektet var kommunikation i vården, symbolik och semiotik, läsförståelse, text och bild i samverkan. Utifrån intervjuresultatet och framtagna data gjordes en ny kallelse för kvinnokliniken. Resultatet blev en alternativ kallelse med fokus på att visualisera information samt strukturera om detta till en mer pedagogisk läsordning. Illustrationerna var mestadels pictogram inspirerade av Oti Aichers och Henry Svahns pictogram. Slutsatsen av projektet blev att den alternativa kallelsen underlättar förståelsen av kallelsens textbudskap, eftersom pictogram användes som en extra kommunikationsväg för läsarna. Speciellt relevant är användandet av bilder för analfabeter som inte har en stor språkkunskap och är beroende av tolk.

Andelen äldre i befolkningen blir fler och fler och med det behövs ökade insatser från vård och omsorg. Om förändrat vårdbehov upptäcks hos en patient i samband med sjukhusvistelse bör ett planeringsmöte bokas inför utskrivningen från sjukhuset. Under planeringsmötet skapas en vårdplan som ska vara individuell och personcentrerad där patientens resurser ska tillvaratas. Syftet med studien var att belysa den äldre patientens upplevelse av sitt planeringsmöte vid utskrivning från sjukhus. En kvalitativ metod genomfördes med en induktiv ansats. Åtta patienter intervjuades. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två huvudkategorier: osäkerhet inför planeringsmötet och underläge under planeringsmötet. Resultatet visade att informationen som ges inför mötet ofta upplevs otydlig men det uppskattas att det är en sjuksköterska som ger informationen. Patienterna upplevde även anhörigas närvaro som en trygghet under mötet. Resultatet visar även på att det under mötet framkommer många okända begrepp och att informationen under mötets gång är överväldigande. Tydlig information, individuella förutsättningar och patientens delaktighet är förbättringsområden för en hållbar utveckling inom området. / The proportion of older people in the population is increasing and with this increased health efforts are needed. If a changed need for care is daiscovered in connection with a hospital stay, a discharge meeting can be booked upon discharging from the hospital care. During the discharge meeting, a care plan is created that should be individual and person-centered where the patient's resources are to be utilized. The aim of the study was to illustrate the older patient's experience of their discharging meeting. Eight patients were interviewed using a qualitative method with inductive approach. The interviews were then analyzed through a qualitative content analysis and resulted in two main categories: uncertainty before the discharge meeting and be at a disadvantage during the discharge meeting. The result showed that the information given before the discharge meeting was often unclear but it was appreciated by the patients that it was a nurse who provided the information. The patients also experienced the presence of relatives created the feeling of being safe for the patient during the discharge meeting. The results also show that many unknown concepts emerged during the meeting and that the information during the meeting is overwhelming. Distinct information, individual prerequisite and the patients participation are clear areas of improvement for sustainable development in the area.