En kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka hur rökande patienter påverkas av ett rökfritt sjukhus samt belysa sjuksköterskans roll. / A qualitative empirical interview study. The purpose of the study was to acquire experiences from smokers regarding the smokefree hospital and to light up the nurses caring role.

Bakgrund: Covid-19 upptäcktes i slutet av år 2019 och har genom global smittspridning skapat en pandemi. Flera patienter har vårdats med covid-19 och sjukdomen skapade nya utmaningar för vårdandet av dessa patienter. Kunskap kring patienters erfarenheter av att vårdas under pandemin behövs för att kunna bättre tillgodose patientens behov samt öka vårdkvalitén.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas med covid-19 på en somatisk vårdavdelning. Metod: Allmän litteraturöversikt, baserad på 10 kvalitativa studier. Kvalitativ innehållsanalys användes. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Att vårdas med covid-19 samt kommunikationens betydelse. Patienter upplevde känslor som rädsla och oro samt känsla av övergivenhet och ensamhet. Det förekom brister och utmaningar i kommunikation med vårdpersonal samt anhöriga. Slutsats: Ett bra bemötande och kreativa sätt för kommunikation med sjuksköterskan ansågs kunna ge en bättre upplevelse för patienten. Anhöriga var ett viktigt stöd för patienten och digitala verktyg var ett betydande hjälpmedel. Vidare forskning kring patienters erfarenheter av att vårdas med covid-19 behövs för att öka förståelsen samt hitta förbättringsområden för att vårdandet av patienter i likdanade situationer kan bli bättre i framtiden. / Background: Covid-19 was discovered at the end of year 2019 and has resulted in a pandemic because of global spreading of the disease. Several patients have been cared for with covid-19 and the disease has created new challenges for the care of these patients. Knowledge about patients’ experiences of being cared for during the pandemic is needed to better accommodate patients' needs and increase the quality of care. Aim: The aim was to describe patients' experiences of being cared for with covid-19 in a somatic care unit or department. Method: A literature review based on 10 qualitative studies. Qualitative content analysis was used. Results: Two categories were identified: Being cared for with covid-19 and the importance of communication. Patients experienced feelings of anxiety, fear, abandonment and loneliness. Challenges and lack of communication occurred with health care workers and relatives. Conclusions: Good treatment and creativity in communication with nurses provided a better experience for patients. Relatives were an important support for patients and digital tools were a significant aid. Research into patients' experiences of being cared for with covid-19 is needed to increase understanding and improve patients care in similar situations in the future.

Covid-19 är en virussjukdom orsakad av viruset SARS-cov-2. Det är en mycket smittsam sjukdom som ger milda symtom för majoriteten av befolkningen men det kan bli allvarligt för äldre individer. Under Covid-19 pandemin har sjuksköterskor ställts inför en stor förändring inom hälso- och sjukvården. Utförandet av arbetsmoment och omvårdnad har påverkats med anpassning till Covid-19 smittan som även riskerade att sjuksköterskors egen hälsa for illa. Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 smitta på sjukhuset. I detta litteraturbaserade arbete användes litteraturöversikt som metod. Totalt granskades och analyserades 13 kvalitativa artiklar. I resultatet framkom det två huvudteman ”Känslomässig påfrestning och professionell utveckling” och ”Upplevelse ett påfrestande arbete” samt sex underteman ”Upplevelse av psykisk påfrestning”, ”Sjuksköterskans bristande kunskap”, ”Upplevelse av professionell utveckling”, ”Svåra arbetsförhållanden”, ”Svårigheter vid användning av skyddsutrustning” och ”Behov av stöd under pandemin”. I slutsatsen framkom det att förberedelse inför kommande pandemier kan bidra till att patienter får en god och säker vård men också att sjuksköterskor får en bättre arbetsmiljö. Med goda förutsättning till att ta hand om svårt sjuka patienter kan sjuksköterskans egen hälsa förbättras och kvaliteten på omvårdnad ökas. / Covid-19 is a viral disease caused by the virus SARS-cov-2. It is a highly contagious disease that causes mild symptoms for the majority of the population but it can become serious for older individuals. During the Covid-19 pandemic, nurses have been faced with a major change in healthcare. The execution of work steps and nursing care has been affected with adaptation to the Covid-19 infection, which also risked the nurses' own health deteriorating. The purpose of the literature review was to shed light on nurses' experiences of caring for patients with Covid-19 infection in the hospital. In this literature-based work, a literature review was used as a method. A total of 13 qualitative articles were reviewed and analyzed. The results revealed two main themes "Emotional stress and professional development" and "Experience of stressful work" as well as six sub-themes "Experience of psychological stress", "Nurse's lack of knowledge", "Experience of professional development", "Difficult working conditions", "Difficulties when using protective equipment' and 'Need for support during the pandemic'. In the conclusion, it emerged that preparation for future pandemics can contribute to patients receiving good and safe care but also to nurses having a better working environment. With good prerequisites for taking care of seriously ill patients, the nurse's own health can be improved and the quality of care increased.

Bakgrund: Många dödsfall sker idag på sjukhus och detta indikerar att sjuksköterskor mest troligt kommer att uppleva plötsliga eller oväntade dödsfall någon gång under deras yrkesverksamhet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskor upplevelser när patienter plötsligt eller oväntat dör på sjukhus. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på åtta kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i CINAHL och PubMed. Analys genomfördes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Vid analysen framkom fem teman. De fem teman var: Sjuksköterskans känslor och reaktioner vid plötsligt eller oväntat dödsfall, Hinder vid omhändertagande av patienter och anhöriga, Sjuksköterskans hantering av plötsligt eller oväntat dödsfall, Kommunikation - en viktig men krävande uppgift och Bristfällig utbildning. Konklusion: Sjuksköterskor upplever att plötsliga eller oväntade dödsfall är svåra att hantera. För att klara av denna svåra uppgift kan sjuksköterskor behöva kompetensutveckling i form av utbildning samt informellt och formellt stöd. Vidare forskning inom detta problemområde skulle kunna bidra till en ökad förståelse gällande hur sjuksköterskor upplever, hanterar samt påverkas av plötsliga eller oväntade dödsfall. / Background: Many deaths occur today in hospitals and this indicates that nurses are most likely to experience sudden or unexpected deaths at some point during their professional worklife. Aim: The aim of this litterature study was to describe nurses' experiences when patients die suddenly or unexpectedly in hospital. Methods: A literature study was conducted based on eight qualitative studies. The database search was conducted in CINAHL and PubMed. Fribergs five-step model was used to analyze the studies. Results: Five themes emerged during the analysis. The themes were: The nurse's feelings and reactions in the event of a sudden or unexpected death, Obstacles when caring for patients and relatives, The nurse's management of a sudden or unexpected death, Communication - an important but demanding task and Inadequate education. Conclusion: Nurses find that sudden or unexpected deaths are difficult to deal with. To cope with this difficult task, nurses need competence development in the form of education as well as informal support. Further research regarding this subject could contribute to an increased understanding of how nurses experience, manage and are affected by sudden or unexpected deaths.

Bakgrund: Vård i livets slutskede är den senare fasen i det palliativa vårdskedet och bygger på en holistisk människosyn. Palliativa vårdens värdegrund beskrivs med fyra ord, närhet, helhet, kunskap och empati. Vård i livets slutskede syftar till att ge patient och närstående så god livskvalité som möjligt och lindra deras lidande. Syfte: Syftet var att belysa hur närstående till patienter i livets slutskede upplever vården på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ och kvantitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar vilkas resultat har analyserats utifrån Fribergs modell. Resultat: Litteraturöversiktens resultat sammanfattades i tre huvudteman: kommunikationens betydelse för vårdkvaliteten, miljöns inverkan på vårdrelationen och närståendestöd som insats i sorgeprocessen. Sammanfattning: Närstående i studierna upplevde brister i vården beträffande kommunikation och information, stöd och vårdmiljö. Bristerna medförde onödigt lidande och försämrad livskvalitet. Närstående hade en önskan om tydlig och lättförståelig kommunikation från vårdpersonal, emotionell bekräftelse och förståelse i sin sorgeprocess samt en önskan om delaktighet i vårdprocessen. / Background: End of life care, which is the last phase in palliative care, is based on a holistic view of the human being and is described on the basis of palliative care's values in four words; closeness, wholeness, knowledge and empathy. End of life care aims to provide the patient and relatives with as good a quality of life as possible and alleviate their suffering. Aim: To evaluate relatives' experience of end of life care in a hospital.Method:A general literature review with a qualitative and quantitative approach based on ten scientific articles has been performed. The results of the scientific articles have been analyzed using Friberg's model. Results: The results of the literature review were shown in three main themes: the importance of communication for the quality of care, the impact of the environment on the care relationship and related party support as an input in the grief process. Summary: Relatives in the studies experienced shortcomings in care regarding communication and information, support and care environment. The shortcomings led to unnecessary suffering and deteriorating quality of life. Relatives had a desire for clear and easy to understand communication from care staff, emotional confirmation and understanding in their grieving process and a desire for participation in the care process.

Hjärtstopp är en kritisk situation och sjuksköterskan kan vara den första personen på plats att behöva agera och ta initiativ. Sjuksköterskan har ett ansvar att hålla sig uppdaterad och kunna följa de senaste riktlinjerna avseende livräddande åtgärder, samt leda omvårdnadsarbetet. Viktigt är att förstå hur denna akutsituation erfars utifrån sjuksköterskans perspektiv. Syftet är därför att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att hantera hjärtstopp inom sjukhusvården. För möjlighet att besvara syftet användes en litteraturöversikt som metod för att kunna sammanställa redan befintlig forskning inom området. Både kvalitativ och kvantitativ forskning inkluderades från databaserna Cinahl och Medline för att skapa en helhetsbild. Denna studies resultat visar på sjuksköterskors erfarenheter av olika känslors påverkan samt betydelse av organisatoriska förutsättningar i händelse av ett hjärtstopp. Optimala organisatoriska förutsättningar, utbildning och debriefing har visat sig vara viktigt för sjuksköterskans möjlighet att bedriva en trygg och säker vård, samt för känslomässigt stöd och utveckling.

Bakgrund När barn är inneliggande på sjukhus så deltar ofta föräldrarna i omvårdnaden enligt vårdfilosofin familjecentrerad omvårdnad. Detta är oftast positivt både för föräldrar och barn men det kan även leda till svårigheter i mötet mellan föräldrar och vårdpersonal eftersom de ska dela på omvårdnadsansvaret. För att föräldrar ska känna sig trygga i detta bör vårdpersonalen uppmuntra deras egenmakt. Genom att föräldrarna upplever mötet positivt kan ett partnerskap mellan vårdpersonal och föräldrar skapas. Syfte Syftet var att belysa hur föräldrar till barn som är inneliggande på sjukhus upplever mötet med vårdpersonalen. Metod Studiedesignen var en litteraturöversikt som baserades på 21 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Databaserna PubMed och CINAHL användes för datainsamling och artiklarna inhämtades genom att sökord kombinerades ihop i sökblock. Artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys genomfördes. Resultat Resultatet sammanställdes i fyra huvudkategorier; relationsskapande möten, information i mötet, roller i mötet samt känslor och behov i mötet. Resultatet visade till exempel att föräldrarna fann det betydelsefullt att vårdpersonalen var förtroendeingivande, visade respekt och kunde fungera som guider. Andra viktiga förmågor var att kunna kommunicera och delge information på ett anpassat sätt och att de kunde hjälpa föräldrarna att hitta och känna sig trygga i sin roll samt hjälpa dem att hantera sina känslor. Slutsats Föräldrar upplevde att kvaliteten på mötet med vårdpersonalen i hög utsträckning kunde påverka deras känsla av egenmakt och hur de kunde hantera sina känslor. Genom att mötet anpassas efter deras önskemål och förutsättningar kan föräldrarna öka sin delaktighet i omvårdnaden och på så sätt kan ett gynnsamt partnerskap etableras. / Background When children are hospitalized, parents often participate in the care, in accordance with the nursing philosophy of family-centered care. This is usually beneficial for both parents and children, but it can also lead to difficulties in the encounter between parents and healthcare professionals as they share the responsibility of care. To make parents feel secure in this, healthcare professionals should encourage their empowerment. By ensuring that parents have a positive experience when interacting with healthcare professionals, a partnership between healthcare professionals and parents can be established. Aim The aim was to highlight how parents to hospitalized children experience the encounter with the healthcare professionals. Method The study design was a literature review which was conducted, based on 21 scientific original articles with both qualitative and quantitative approaches. The databases PubMed and CINAHL were used for data collection, and articles were retrieved by combining keywords in search blocks. The articles were assessed for quality based on the evaluation criteria from Sophiahemmet Högskola for scientific classification and quality. An integrated data analysis was performed. Results The results were compiled into four main categories: relationship-building encounters, information in the encounter, roles in the encounter, and emotions and needs in the encounter. The results showed, for example, that parents found it significant that healthcare professionals were trustworthy, showed respect, and could serve as guides. Other important abilities included being able to communicate and provide information in an appropriate manner and helping parents find and feel secure in their roles, as well as assisting them in managing their emotions. Conclusions Parents experienced that the quality of the encounter with healthcare professionals could affect their sense of empowerment and how they could manage their emotions. By adapting the encounter to their preferences and circumstances, parents can increase their participation in caregiving, enabling a beneficial partnership to be established.

Bakgrund: Personcentrerad vård syftar till att organisera vården på nytt med fokus på patientens upplevelser för att ge patienten mer utrymme i sin omvårdnad. Arbetssättet har sin utgångspunkt i patientens upplevelser och har visats främja överensstämmelsen mellan vårdgivaren och patienten. Det finns tre kärnkomponenter i den personcentrerade vården; partnerskap, patientberättelsen och dokumentation. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta personcentrerat vid vård på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes för detta examensarbete där 10 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades. Sju av artiklarna är kvalitativa och tre är kvantitativa. Resultat: I resultatet framkom följande teman: betydelsen av delaktighet, betydelsen av kommunikation, betydelsen av kommunikation i vårdteamet, negativ arbetsmiljö samt sjuksköterskor tillfredsställelse. Teamarbetet och utrymme för dialog mellan yrkesgrupperna visade sig även vara viktigt för utvecklingen av den personcentrerad vården. Slutsats: Personcentrerad vård visade sig vara eftersträvningsvärt enligt sjuksköterskornas erfarenheter. Även rådande lagstiftning, regelverk och patienterna själva efterfrågade arbetssättet. Trots att sjuksköterskorna erfar att arbetssättet var eftersträvningsvärt så var det svåruppnåeligt och beroende av goda arbetsförhållanden. Sjuksköterskorna erfar att de är beroende av både organisationen och patienterna för att tillsammans kunna skapa de bästa förutsättningarna för den personcentrerade vården. / Background: Person-centered caregiving aims to reorganize care with a different focus on the patient's experiences in purpose to give the patient more influence in their caretaking. The method has been shown to increase understanding between the caregiver and the patient. There are three core components of person-centred care; partnership, the patient's story and documentation. Purpose: The aim of this thesis was to describe nurses' experiences of working person-centred in hospital care. Method: A general literature review is conducted for this thesis where 10 scientific articles were chosen to be analyzed, of which seven are qualitative and three are quantitative. Results: The following themes was shown in the results of this thesis: the importance of participation, the importance of communication, the importance of communication in the care team, negative work environment and nurses' satisfaction. The teamwork and ability for dialogue between the professional groups also proved to be important for the development of person-centred caregiving as a method. Conclusion: Person-centred care was proved to be desirable according to the nurses' experiences. Existing legislation, regulations and the patients themselves requested the method. Although the nurses felt that the way of working was worth striving for, it was difficult to achieve and reliant on good working conditions. The nurses felt that they were dependent on both the organization and the patients to together create the best conditions for the method.

Bakgrund: Att drabbas av stroke innebär ofta en stor förändring och strokeär den vanligaste orsaken till allvarlig funktionsnedsättning. Den somdrabbats av stroke får ofta förändrade förutsättningar att förhålla sig till.Sjuksköterskan har i uppgift att ge personcentrerad vård och ge stöd. Roysadaptionsmodell beskriver hur människan kan anpassa sig till sin miljö föratt främja hälsa och utveckling. Syfte: Syftet var att belysa patientensupplevelse av att skrivas ut från sjukhus och komma hem efter stroke. Metod: Litteraturöversikten är baserad på artiklar från Pubmed och Cinahl.12 artiklar med kvalitativ och kvantitativ design inkluderades, dessaanalyserades med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004) samt datareduktion enligt Friberg (2022). Resultat: Attkomma hem från sjukhus efter stroke var viktigt för patienterna och debehövde förbereda sig både fysiskt och psykiskt. Inför att komma hem ochi hemmet var vårdpersonalen ett viktigt stöd för patienterna. Stroken fördemed sig stora konsekvenser för patientens liv i hemmet och de mötte en nyverklighet vilket var utmanande. Patienterna längtade efter sitt gamla livoch såg det som ett mål att komma dit igen. Diskussion: Patienterna harbehov av stöd för att kunna uppnå anpassning till sin nya livssituation.Vårdpersonal kan ha både en stödjande och motiverande funktion förpatienten. Slutsats: Vidare forskning inom ämnet kan fokusera på hursamverkan mellan vårdinstanser kan stötta patientens individuellavårdbehov inför och efter hemkomst från sjukhus efter stroke. / <p>2024-03-22</p>

Background: Dementia is a group of diseases that predominantly affects cognition. The hospital environment is not always adapted to people with dementia, which is challenging since people with dementia might find difficulties expressing their problems and wishes. Informal caregivers of people with dementia experiences care as most optimal when a person-centered perspective is implemented by the staff. People with dementia wish to be treated as a unique individual, beyond their disease. Aim: The aim is to describe nurses’ experiences of caring for people with dementia in a hospital setting. Method: A general literature review was used where analysis of 8 qualitative and 3 quantitative articles where conducted. Results: Four themes were identified: the hospital environment´s effect on caring for people with dementia; person-centered treatment in the caring for people with dementia; inner and outer resources for dementia care and the role of informal caregivers in the care for people with dementia. All themes were associated with nurses’ experiences of dementia care. Conclusions: Nurses need an optimal environment and enough time for caring for people with dementia. Cooperation with informal caregivers and a person-centered approach is key. Nurses wish for more knowledge of caring and treating people with dementia. / Bakgrund: Demenssjukdomar är en sjukdomsgrupp som framför allt påverkar personers kognition. Sjukhusmiljön är inte alltid anpassad för personer med demenssjukdom, vilket skapar utmaningar när de söker vård, särskilt eftersom det kan vara svårt för dem att uttrycka sina behov och problem. Anhöriga till personer med demenssjukdom beskriver att vården fungerar bäst när vårdpersonal använder ett personcentrerat förhållningssätt. Personer med demenssjukdom önskar bli behandlade som en unik individ bortom demenssjukdomen. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdom på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt användes där analys av 8 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar utfördes. Resultat: Fyra teman framkom: sjukhusmiljöns påverkan på demensvården, personcentrerat bemötande i demensvården, inre och yttre resurser i demensvården och anhörigas roll i demensvården. Alla teman handlar om sjuksköterskors erfarenheter kopplat till olika aspekter av demensvård. Slutsats: Sjuksköterskor behöver en optimal miljö samt tillräckligt med tid för vårdandet av personer med demenssjukdom. Samarbete med anhöriga i vårdandet samt ett personcentrerat förhållningssätt är av stor vikt. Sjuksköterskor önskar mer kunskap inom vårdande och bemötande av personer med demenssjukdom.