Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur sjuksköterskan kan utforma omvårdnaden för patienter med sömnstörningar under deras sjukhusvistelse. Metoden är en litteraturstudie och sökning har skett i medicinska databaser. Resultatet beskriver interventioner som sjuksköterskan kan tillämpa för att främja patienternas sömn. / The purpose of this literature review is to describe how the nurse can form the nursing care for patients with sleeping disorders during their stay in hospital. The method is a literature review and we have searched in medical databases. The result describes interventions that the nurse can practice to promote the patients sleep.

Abstrakt  Bakgrund: Cirka 56,8 miljoner människor i världen beskrivs behöva palliativ vård varje år. I Sverige avlider cirka 90 000 människor per år och cirka 80% av dem kan ha behövt palliativ omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturstudie genomfördes på nio kvalitativa artiklar. Databassökning genomfördes i Cinahl, Pubmed och PsycInfo. För att analysera studierna har Fribergs femstegsmodell använts. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och tio underkategorier. De fyra huvudkategorierna var känslomässiga reaktioner, stöd och bristande stöd, copingstrategier och strävan efter att vara professionell. Konklusion: Sjuksköterskor upplever vård i livets slutskede som meningsfullt och känslomässigt utmanande. Kunskapsbrist hos sjuksköterskor kan påverka patienters vårdkvalitet och bristande stöd från arbetsplatsen kan påverka sjuksköterskors hälsa. Ytterligare forskning kan behövas angående sjuksköterskors utbildning och erfarenheter av palliativ vård. / Abstract  Background: Around 56.8 million people in the world are described as needing palliative care each year. In Sweden, around 90,000 people die each year and around 80% of them have needed palliative care. Aim: The aim of the literature study is to describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life in hospitals. Methods: A literature study was carried out on nine qualitative articles. Database search was performed in Cinahl, Pubmed and PsycInfo. To analyze the studies, Friberg's five-step model has been used. Results: The analysis resulted in four main categories and ten subcategories. The four main categories were emotional reactions, support and lack of support, coping strategies and ambition to be professional. Conclusion: Nurses experience end-of-life care as meaningful and emotionally challenging. Lack of knowledge among nurses can affect patients' quality of care and lack of support from the workplace can affect nurses' health. Further research may be needed regarding nurses' education and experiences in palliative care.

Bakgrund: Covid-19 var ett pandemiskt utbrott av infektionssjukdom orsakad av SARS-CoV-2 virus. Sjuksköterskor är en yrkesgrupp som arbetar nära människor och därmed blev de direkt utsatta för hälsorisker. Befintlig forskning vid tidigare epidemier visar att sjuksköterskor beskrivit en allvarligare grad av hälsorelaterade påfrestningar vid utövandet av sitt arbete än andra yrkesgrupper. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser kring omvårdnaden av patienter infekterade med covid-19 inom slutenvården.  Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats enligt Friberg användes för analys av 14 artiklar publicerade i databaserna CINAHL och MEDLINE mellan januari 2020 och mars 2023. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier. Dessa är: Organisatoriska förändringar, inkluderar tre subkategorier: Ökad arbetsbelastning, Behov av riktlinjer kring smittförebyggande åtgärder och Ökad professionellt och moraliskt ansvar. Vård av patienter under snabbt förändrande omständigheter, inkluderar två subkategorier: Brist på kunskap och Utmaningar vid vård av patienter. Existentiella och Sociala utmaningar, inkluderar tre subkategorier: Upplevelser av isolering från familj, vänner och samhället, Känsla av smittrelaterade stigma och Hanteringsstrategier för hälsorelaterade problem. Slutsats: Resultaten visar att sjuksköterskor inom slutenvården under Covid-19 pandemin har mötts med en del utmaningar och förändringar i det dagliga utförandet av sitt arbete. Detta medfört att sjuksköterskor upplever fysisk och psykisk lidande som i sin tur påverkat kvaliteten av vården och patienters säkerhet. / Background: Covid-19 was a pandemic outbreak of an infectious disease caused by the SARS-CoV-2 virus. Nursing is a profession that includes close contact with people, thus nurses are directly exposed to health risks. Existing research of previous epidemics shows that nurses described a more severe degree of health-related issues during their work than other healthcare professions. Aim: Was to describe nurses' experiences of caring for patients infected with Covid-19 in hospitals. Method: A qualitative literature review with an inductive approach according to Friberg was used for the analysis of 14 articles published in the databases CINAHL and MEDLINE between January 2020 and March 2023. Results: The analysis resulted in three categories and eight subcategories. These are: Organizational changes, includes three subcategories: Increased workload, The need for guidelines around infection prevention measures, and Increased professional and moral responsibility. Caring for patients in rapidly changing circumstances, includes two subcategories: Lack of knowledge and Challenges in caring for patients. Existential and Social Challenges includes three subcategories: Experiences of isolation from family, friends and society, Feelings of infection-related stigma, and Coping strategies for health-related problems. Conclusion: The results show that nurses working in hospitals during the Covid-19 pandemic have faced some challenges and changes in their daily work. This has resulted in nurses’ experience of physical and mental suffering, which in turn has affected the quality of care and patient safety.

Bakgrund: sjuksköterskor hanterar läkemedel och om det blir fel i läkemedelshanteringen kan en vårdskada uppstå. Vårdskador till följd av läkemedelshanteringsfel är vanligt förkommande och patienten kan orsakas skada, lidande eller död. Det finns flera lagar som reglerar läkemedelshanteringen och hälso- och sjukvårdspersonal har skyldighet att anmäla fel, men många sjuksköterskor upplever rädsla för att rapportera begångna fel. Kunskap om risker och orsaker till att fel uppstår minskar antalet vårdskador. Syftet: med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om risker och orsaker till läkemedelshanteringsfel på sjukhus. Metod: beskrivande litteraturstudie. Databasen PubMed användes för att söka fram vetenskapliga originalstudier, som inkluderade sjuksköterskors perspektiv på risker och orsaker till läkemedelshanteringsfel. Ett av inklusionskriterierna var att deltagarna i samtliga inkluderade studier, skulle givit informerat samtycke. Resultat: sammanställning av de inkluderade studierna resulterade i fem huvudteman med risker och orsaker till läkemedelshanteringsfel. 1. Arbetsmiljömässiga och organisatoriska risker och orsaker. 2. Läkemedelsrelaterade risker och orsaker. 3. Kommunikationsbrist. 4. Mänskliga och individuella risker och orsaker. 5. Patientfaktorer. Slutsats: denna litteraturstudies resultat belyser att sjuksköterskornas uppfattningar om risker och orsaker till läkemedelshanteringsfel är komplexa. Litteraturstudieförfattarnas hypotes är att ökat förebyggande arbete gentemot fel i läkemedelshanteringen utvecklas genom kunskap kring risker och orsaker till läkemedelshanteringsfel. Det resulterar troligtvis även i att sjuksköterskans trygghet ökar vid läkemedelshanteringen, förbättrad omvårdnad och patientsäkerhet. / Background: nurses handle medication in their profession and when there is a mistake made in the medication administration, a near miss might occur. Near miss as a result of a medication error are common and can cause the patient injury, suffering or death. The medication administration process is regulated by several laws and healthcare professionals are obliged to report errors. Fear of reporting errors are experienced by many nurses. Knowledge about risk factors and causes of medication errors reduces near misses. Aim: the purpose of this literature review was to describe nurses’ perception of risk factors and causes of medication errors in hospitals.  Method: descriptive literature review. The database PubMed was used to search for scientific primary sources that included nurses’ perspectives on risk factors and causes of medication errors. One of the inclusion criteria was that the participants in all included studies had given informed consent. Result: the compilation of the included studies resulted in five main themes of risk factors and causes of medication errors. 1. Work environmental and organizational risk factors and causes. 2. Medication related risk factors and causes. 3. Lack of communication. 4. Human and individual risk factors and causes. 5. Patient related risk factors.  Conclusion: the result of this descriptive literature review illustrates that nurses’ perceptions are complex regarding risk factors and causes of medication errors. The hypothesis of the literature review authors is that knowledge about risk factors and causes of medication errors increases the preventive work against medication errors. This also might increase the safety for the nurse when handling medication as increasing the nursing care and the patient safety.

Introduktion: I Sverige vårdas 95 000 barn på sjukhus varje år. Under sjukhusvistelser upplever barnen och deras närstående lidande på grund av förlorad trygghet, annorlunda miljö samt oro relaterat till undersökningar och behandlingar. Humor är ett begrepp som innehåller flera komponenter, bland annat lekterapi och sjukhusclowner och syftar till att bringa leende och skratt till den mottagande.  Syfte: Att undersöka vilken betydelse humor har i barnsjukvården enligt barnen och deras närstående.  Metod: En allmän litteraturstudie utfördes på tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Datainsamlingen av originalartiklarna gjordes via databaserna: PubMed, PsycINFO och CINAHL. Resultat: Resultatet visade att det övergripande temat var Humor hjälper barnen och deras närstående att bibehålla mental hälsa. Kategorierna som bildade temat är att tänka på något annat, egenmakt och bemötande. Barnen och deras närstående upplevde att de kunde tänka på något annat än deras livssituation med hjälp av distraktion och distansering i form av humor. Barnen upplevde att deras smärta samt känslor av oro och rädsla minskade när de fick tänka på något annat. Humorn i form av sjukhusclowner och lekterapi blev ett sätt för barnen att återfå kontroll samt hantera känslor. Ett gott bemötande enligt barnen var när sjuksköterskan hade ett sinne för humor. Olika reaktioner förekom vid användningen av humor, där inte alla var positiva, vilket påverkades av deras ålder och inställning till sjukhusclowner och lekterapi.  Slutsats: Humor i vården bidrar till att minska lidande hos inneliggande barn och deras närstående. / Introduction: In Sweden, 95 000 children are hospitalized every year. During hospital stays, children and their relatives experience suffering due to loss of security, a different environment and anxiety related to examinations and treatments. Humor is a concept that contains several components, including play therapy and hospital clowns, and aims to bring smiles and laughter to the receiver.  Aim: To investigate the importance of humor in children's healthcare according to the children and their close relatives. Method: A general literature study was carried out on ten original scientific articles with a qualitative approach. The data collection of the original articles was done through the databases; PubMed, PsycINFO and CINAHL. Results: The result showed that the overarching theme was Humor helps the children and their close relatives to maintain mental health. The categories that formed the theme are thinking about something else, treatment and empowerment. The children and their relatives felt that they could think about something other than their life situation with the help of distraction and distancing in the form of humor. The children found that their pain and anxiety decreased when they had something else to think about. Hospital clowns and play therapy became a way for the children to regain control and deal with emotions. Good treatment according to the children was when the nurse had a sense of humor. Different reactions occurred when using humor, not all were positive, which may have been influenced by their age and attitude. Conclusion: Humor in healthcare contributes to reducing suffering in hospitalized children and their close relatives.

Sömnen har vitala effekter på hjärnfunktion såväl som många andra av människans kroppsorgan. Av denna anledning så kan sömnbrist orsaka och leda till allvarliga fysiologiska konsekvenser. Studier visar att patienters sömn, dess varaktighet och kvalitet äventyras vid sjukhusinläggningar. För att minska denna risk är det viktigt att sjuksköterskan har goda kunskaper om sömn. Detta möjliggör för sjukvårdspersonal att kunna vidta viktiga åtgärder i de fall där patientens sömnmönster rubbas. / Sleep has vital effects on brain functions as well as many other of the human organs. For this reason, sleep deprivation can cause and lead to serious physiological consequences. Studies show that patients sleep, and its continuity and quality is placed at risk when being hospitalized. To reduce this risk, it is important for nurses to have a basic knowledge about sleep. This enables healthcare professionals to be able to take important actions in cases where patients sleep patterns are disturbed.

Industri 4.0 bygger på en grundprocess som går ut på att  digitalisera information, koppla ihop information och enheter och därpå   automatisera processer. Inom fastighetsbranschen har denna process lett till uppkomst av ett nytt teknologiskt spår - BIM - Byggnadsinformationsmanagement (Building Information Management). Denna rapport undersöker och ger en djupare förklaring av BIM som verktyg, metod och tankesätt både teoretiskt genom en bakgrundsbeskrivning och praktiskt genom ett konkret exempel.Det konkreta exemplet undersöker hur man med hjälp av moderna branddetektorer med inbyggda temperaturmätare kan beskriva temperaturen i ett rum i realtid. Resultatet visar samband mellan temperatur uppmätt med en branddetektor i takhöjd och temperatur på arbetshöjd satt till 140cm från golvet. Resultatet sätts sedan i ett bredare användingsperspektiv som förslag på vidare undersökningsarbete. / Industry 4.0 is based on a basic process of digitizing information, linking information and devices, and automating processes. In the real estate industry, this process has led to the emergence of a new technology track - BIM - Building Information Management. This report investigates and gives a deeper explanation of BIM as a tool, method and mindset, both theoretically, by a background description and practical by a concrete example. The concrete example investigates how the temperature of a room can be described using modern fire detectors with built-in temperature gauge in real time. The result shows the correlation between temperature measured with a fire detector at ceiling height and temperature at work height set to 140cm from the floor. The result is then put in a broader perspective as a proposal for further investigation.

Bakgrund: Stress är en naturlig del av livet, men när stressen är långvarig blir den patologisk. För att inte utveckla utmattningssyndrom och andra sjukdomar är det viktigt att ta stressen på allvar och försöka åtgärda den. Studier visade att sjuksköterskor som arbetade på sjukhus kände sig stressade och uppvisade tecken på utbrändhet, samt att sjuksköterskor på stora sjukhus upplevde mer stress än sjuksköterskor på mindre sjukhus och inom andra vårdformer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera stressfaktorer hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Metod: Resultatet i denna litteraturstudie sammanställdes utifrån Goodmans sju steg genom granskning av artiklar som byggde på genomförda kvantitativa empiriska studier. Resultat: Följande teman av stressfaktorer identifierades: Dåliga arbets-förhållanden, problem mellan personalen, individuella och sociala faktorer, kunskapsnivå och arbetsuppgifter, samt emotionella och etiskt svåra situationer. Slutsatser: Resursbrist var den största och mest frekventa stressfaktorn hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Det är viktigt att skapa förutsättningar att kunna ge en god omvårdnad genom att ha tillräckliga resurser inom personal- och material och en god arbetsmiljö för att inte riskera att äventyra patientsäkerheten. / Background: Stress is a natural part of life, but long-lasting stress can become pathological. It is important to take the issue of stress seriously in order to prevent burnout and other illnesses. Studies showed that nurses working at hospitals felt stressed and showed signs of burnout, and nurses at bigger hospitals had higher levels of perceived stress compared to nurses working at smaller hospitals and in other care forms. Purpose: The purpose of this literature review was to identify stress factors among nurses working at hospitals.Method: The result of this literature review was based upon Goodman’s seven steps by reviewing articles based on quantitative empiric studies. Result: The following themes were identified as stress factors: Bad working conditions, problems with the staff, individual and social factors, levels of knowledge and work assignments, and emotional and ethically difficult situations.Conclusions: Lack of resources was the biggest and most frequent stress factor among nurses working at hospitals. It is important to create means to give good care through enough resources regarding staff and materials, and a good working environment not to risk the safety of the patients.

När ett barn blir inlagt på sjukhus, är oftast en förälder tillsammans med barnet under hela sjukhusvistelsen. Alla föräldrar är inte nöjda med sjukvårdspersonalens bemötande och den information de får. Föräldrar som inte är trygga i vårdsituationen kan bli ett sämre stöd till sitt sjuka barn. Syftet med denna litteraturstudie var att öka förståelsen för föräldrars behov och förväntningar på vården då deras barn var inlagt på sjukhus. Metoden var en litteraturstudie innehållande tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att när barnet var inneliggande på sjukhus, önskade föräldrarna kontinuerlig information angående sitt barns tillstånd, behandling och prognos. Den information som gavs skulle vara rak, ärlig och lättförståelig. För att föräldrar skulle känna trygghet och få förtroende för sjukvårdspersonalen var det första mötet mellan sjukvårdspersonal, barn och förälder ofta det allra viktigaste. Det var viktigt för föräldrarna att barnet blev sett och uppskattat som en unik person av sjukvårdspersonalen och inte enbart som en patient med en sjukdom. Föräldrarna önskade att sjukvårdspersonalen skulle vara trevlig mot både dem och barnet, att de skulle bli respekterade som föräldrar och att familjen skulle ses som en helhet. För de flesta föräldrar var det viktigt att vara delaktig i barnets vård och vara en länk mellan barnet och sjukvårdspersonalen. De önskade att sjukvårdspersonalen mer frekvent hade frågat om de behövde hjälp med sitt sjuka barn. Föräldrarna ville inte själv fråga om hjälp eftersom sjukvårdspersonalen ofta verkade stressad och upptagen. Om sjukvårdspersonalen på bästa möjliga sätt försöker bemöta föräldrarnas förväntningar och behov när deras barn är inlagda på sjukhus, kan det leda till att föräldrarna blir trygga i vårdsituationen och därmed blir de ett bättre stöd till sitt sjuka barn. / When a child is hospitalized, a parent is often present during the whole stay. All parents are not pleased with the appearance and the information given by the medical staff. When parents are not feeling secure with the situation at the hospital, they become less supportive to their sick child. The purpose of this study was to increase understanding of parents’ needs and expectations, when their child was hospitalized. The method was a literature study including ten scientific articles. The result showed that when a child was hospitalized, the parents wished to receive continuous information about their child’s state of health, treatment and prognosis. The information given by the medical staff needs to be straightforward, honest and easy to understand. The first meeting between the medical staff, the parents and their child were most important in order to make the parents feel secure and get a feeling of trust. It was of great value to the parents, that the child was recognised and appreciated as a unique person and not just as a patient. Parents wished that the medical staff should be nice to them and their child, and that they would be respected as parents and that the whole family would be seen as a unit. Most parents considered it important to be involved in the care and to be a connection between their child and the medical staff. They wished that the medical staff more frequently had asked them if they needed assistance with their sick child. Since the medical staff often was stressed out and busy, the parents hesitated to ask for assistance. If the medical staffs, in their best possible way try to meet the parents' expectations and needs when their child is hospitalized, it can lead to the parents being ensured in the care situation and thus they become a better support for their sick child.

Bakgrund: Diabetiska fotsår är ett vanligt förekommande problem inom vården. Det är inte mycket skrivet om sjuksköterskans arbetsuppgifter med denna patientgrupp i kommunal- eller primärvården. Genom denna litteraturstudie kan bättre kunskap och förståelse uppnås vilket ökar vårdkvalitet samt är till stor nytta för patientens komplexa vårdbehov. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans arbetsuppgifter utifrån patientens behov vid omvårdnad av patienter med diabetes och fotsår utanför sjukhuset. Metod: Kvalitativ litteraturstudie av 12 artiklar som är publicerade mellan 2006 till 2017. Artiklar söktes i databaser: CINAHL, PubMed och PsycINFO men även manuella sökningar gjordes. Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie presenteras i sex kategorier och i en underkategori, vilka är preventivt arbete vid diabetiska fotsår, samordning av vård, undervisning av personal, undervisning av patienter med diabetes och fotsår inom egenvård med underkategorin kommunikation som del av undervisning, att ta hänsyn till patientens psykiska behov och att ge evidensbaserad omvårdnad. Konklusion: Diabetiska fotsår är allvarliga och förändrar individens liv. Arbetsuppgifter beskrivna i studien ger en inblick i vad som behövs ta hänsyn till vid omvårdnaden av patienter med diabetes och fotsår. Sjuksköterskors arbete bör utgå från varje individs behov och vara evidensbaserad. Detta är kärnan i omvårdnaden. Nyckelord: arbetsuppgifter, diabetiska fotsår, omvårdnad, sjuksköterska, utanför sjukhus / Background: Diabetic foot ulcers are a common problem in healthcare. There is not much written about nurse’s duties with this patient group working at outpatient clinic. Through this literature review better knowledge and understanding can be achieved which will also arise the quality of care and will be beneficial for patients broad need for care. Aim: The aim of this literature review is to describe nurse’s duties for outpatient care for patients with diabetic foot ulcers based on their need for care. Method: This qualitative literature review is based on 12 articles which are published between 2006 and 2017. The articles were searched from databases of CINAHL, PubMed and PsycINFO. Also manual searches were conducted. Result: The findings of this literature review are presented in six categories and in one under category which are preventive work with diabetic foot ulcers, coordination of care, teaching staff, teaching patients with diabetic foot ulcer about self-care with under-category communication as a part of teaching, to take into account the patient’s mental needs and to give evidence based nursing care. Conclusion: Diabetic ulcers are severe and changes individual’s life. Nurses duties described in this review give a glance of what is needed to be considered while nursing patients with diabetic foot ulcers. Nurses’ actions should be based on the individual needs and evidence. This is a key aspect in nursing practice. Keywords: diabetic foot ulcer, duties, nurse, nursing practice, outpatient