SAMMANFATTNING Bakgrund: I Sverige insjuknar 25 000 personer i någon form av demenssjukdom varje år och denna siffra förväntas öka tillsammans med den åldrande befolkningen. Den ökande befolkningsmängden kommer bidra till att fler personer som erhåller en demenssjukdom kommer att söka och vara i behov av sjukhusvård. Långa sjukhusvistelser och sjukhusmiljön kan förvärra de symtom som personer med demens har. Då det inte finns något botemedel för demens är omvårdnaden en central del.    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av vilka omständigheter som påverkar omvårdnaden av personer med demenssjukdom på sjukhus.    Metod: Föreliggande studie är en beskrivande litteraturstudie som baseras på tio kvalitativa originalartiklar. Resultatanalysen av artiklarna utgick från Graneheim och Lundmans modell av innehållsanalys.      Resultat: Avsaknad av kunskap anses påverka vårdandet av personer med demenssjukdom negativt vilket leder till utmattning och frustration bland personal. Tidsbrist påverkar omvårdnaden då personer med demens kräver både arbetskraft och tid. Oroliga personer lugnas om personalen lyssnar och tar sig tid.Vidare upplevs det viktigt att lära känna patienten och bilda en patient- och sjuksköterskerelation.Kommunikation på en nivå som patienten förstår upplevs som viktigt.    Slutsats: Det finns flera omständigheter som påverkar omvårdnaden av personer med demenssjukdom som är inneliggande på sjukhus. Strategier behövs för att optimera vården för personer med demenssjukdom på sjukhus. Omständigheterna i denna studie ger en inblick i vad som krävs för att demenssjuka patienter ska få en välfungerad och värdig omvårdnad. / ABSTRACT Background: In Sweden, 25,000 people suffer from some form of dementia every year and this figure is expected to increase together with the aging population. The increasing population will contribute to more people receiving a dementia illness to seek and be in need of hospital care. Long hospital stays and the hospital environment can exacerbate the symptoms of people with dementia. Since there is no cure for dementia, nursing is important.   Aim: The aim was to describe the nurse´s experiences of the circumstances that affect the care of people with dementia in hospital wards.    Method: The present study is a descriptive literature review based on ten qualitative original articles. The analysis of the articles was based on Graneheim and Lundman´s model of content analysis.    Results: Lack of knowledge is considered to have a negative impact on the care of people with dementia, leading to fatigue and frustration among staff. Lack of time affects nursing as these people with dementia require both labor and time. Worried people calm down if the staff listens and takes time. Furthermore, it is considered important to get to know the patient and to form a patient and nurse relationship. Communication at a level that the patient understands is considered important.   Conclusion: There are several circumstances that affect the care of people with dementia who are hospitalized. Strategies are needed to optimize care for people with dementia in hospitals. The circumstances of this study provide an insight into what is required for dementia-sick patients to receive a well-functioning and dignified care.

Bakgrund Palliativ vård innebär symtomlindring av obotliga tillstånd, som hos barn kan vara bland annat cancersjukdomar eller vissa neurologiska tillstånd. Att få palliativ vård som barn är en rättighet enligt WHO. Barnen upplevde ett behov av att ha sina föräldrar nära. Föräldrarna upplevde att de tappade sin föräldraroll när deras barn vårdades palliativt. Föräldrarna hade olika synpunkter på hur en sjuksköterska som arbetade med barn i palliativ vård borde vara och hur vården skulle bedrivas. Sjuksköterskans uppgift är att symtomlindra och stödja både barn och föräldrar inom en familjecentrerad omvårdnad. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård av barn på sjukhus. Metod En beskrivande litteraturstudie som identifierat 11 artiklar genom databaserna Medline via PubMed och Cinahl. Dessa artiklar har analyserats och tematiserats till denna litteraturstudie. Resultat Sjuksköterskor upplevde att omvårdnaden bedrevs ojämlikt, till följd av otillräckliga riktlinjer. Det uppstod även etiska dilemman inom den palliativa barnsjukvården, som kunde röra sig om kommunikationsproblem, samt att sjuksköterskor upplevde att en del barn blev övervårdade. Sjuksköterskor upplevde emotionella svårigheter, som på bästa sätt bearbetades via reflektionssamtal. Huvudkategorier som identifierats var Sjuksköterskors upplevelser av förutsättningarna inom palliativ barnsjukvård, etiska dilemman, övervård, känslomässig tyngd, att vårda vid livets slut samt reflektionssamtal. Slutsats Sjuksköterskor upplevde osäkerhet i arbetet med barn i palliativ vård, till följd av bristande riktlinjer, utbildning och kunskap. Det uppstod etiska dilemman i vårdandet, och sjuksköterskorna kunde uppleva emotionella svårigheter, som kunde påverka omvårdnaden. Därför behövde sjuksköterskorna tid för reflektion för att klara av att utföra omvårdnad. / Background The main purpose in palliative care is relieve of symptoms from conditions that’s not curable. For children, these conditions can be cancer or some neurologic diseases. Getting palliative care as a child is a right according to WHO. The children wanted their parents. The parents felt that they lost their parental role when their children were cared for palliatively. The parents had different views on how a nurse in palliative child care should be, and how the care should be conducted. The nurse's task is to relieve symptoms and support both children and parents in a family-centered care. Aim The aim of this study was to describe nurses' experiences with palliative care of children in hospitals. Method A descriptive literature study that identified 11 articles through the databases Medline via PubMed and Cinahl. These articles have been analyzed and thematized for this literature study. Results Nurses felt that nursing was conducted unequally, as a result of inadequate guidelines. There were also ethical dilemmas in palliative child care, which could be about communication problems, and that nurses felt that some children were over-cared for. Nurses experienced emotional difficulties, which were best processed through debriefing. Main categories identified were; The Nurses experience of Prerequisites in Palliative Child Care, Ethical Dilemmas, Over-Care, Emotional Load, At the End of Life and Debriefing. Conclusion Nurses experienced uncertainty in working with children in palliative care, due to lack of guidelines, education and knowledge. Ethical dilemmas arose in the care, and the nurses could experience emotional difficulties that can affect nursing. Therefore, the nurses need time for reflection to be able to perform Nursing of the children.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd, AST, är ett samlingsnamn för flertalet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. AST påverkar hjärnans kognitiva delar och resulterar i svårigheter med det sociala samspelet, kommunikation och begränsad föreställningsförmåga. 1 av 160 barn har diagnosen och antalet individer med AST ökar i samhället och stor sannolikhet föreligger därmed att vårdpersonal möter dem som patienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med autismspektrumtillstånd.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Artikelsökning genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och Google Scholar. Analys utfördes utifrån Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Utifrån analysen formades två huvudteman med tillhörande subteman. De huvudteman som bildades var; Svårigheter i mötet med vården och Faktorer som underlättar mötet.  Konklusion: Vårdpersonal är i behov av kontinuerlig träning och utbildning för att kunna ge lämplig vård anpassad för patienter med AST. Kommunikationssvårigheter upplevs som ett hinder i omvårdnaden och sjukhusmiljön behöver anpassas. Vidare forskning bör utföras för att belysa vårdpersonals erfarenheter så att fler kan bli medvetna om hur vården kan anpassas för att gynna patienter med AST. / Background: Autism Spectrum Disorder, AST, is a collective name for most neuropsychiatric disabilities. AST affects the cognitive parts of the brain and results in difficulties with social interaction, communication and limited imagination. 1 in 160 children has the diagnosis and the number of individuals with AST is increasing in society and there is a high probability that care staff will meet them as patients.  Aim: The aim of this literature study is to examine healthcare professionals' experiences of caring for patients with autism spectrum disorders. Methods: A qualitative literature study based on 8 scientific articles. Article search was performed in the databases Cinahl, PubMed, PsycInfo and Google Schoolar. Analysis was performed based on Friberg's five-step model. Results: Based on the analysis, two main themes with associated sub-themes were designed. The main themes that were formed were: Difficulties in the encounter with care and Factors that facilitate the encounter. Conclusion: Healthcare professionals are in need of continuous training and education to be able to provide appropriate care adapted for patients with AST. Communication difficulties are perceived as an obstacle in nursing and the hospital environment needs to be adapted. Further research should be carried out to shed light on the experiences of healthcare professionals so that more people can become aware of how healthcare can be adapted to benefit patients with AST.

Effektivisering av sjukvården har länge varit ett omdebatterat ämne. Lång väntetid, överbelastning och personalbrist är några av problemen som sjukvården har. Ett sätt att förbättra sjukvårdens hantering av störningar är genom att implementera lean i verksamheten. Ortopedmottagningen Mölndal har likt många andra sjukhus störningar som påverkar patienterna och medarbetarna negativt. Under 2019 blev 1054 stycken operationer inplanerade för primära höft- och knäproteser, varav 951 operationer utfördes. Cirka en tredjedel av patienterna utsattes för minst en störning och 103 stycken blev inställda. De störningar som påverkade operationerna berodde bland annat på bristande informationsflöde, hög resursbeläggning och ett ineffektivt IT-system. Detta resulterade till extraarbete, bristande informationsöverföring och väntan. Detta kombinerades även med andra störningar, som resulterande i att operationer blev ombokade eller inställda. För att förbättra processerna har studiens slutsatser kommit fram till att fokus ska ligga på flödeseffektivitet för att uppnå ett dragande system, utforma ett effektivare IT-system och tydliggöra ansvarsroller för ett förbättrat informationsflöde. Andra sjukhus runt om i världen har haft liknande problem. En möjlig lösning har varit att tillämpa lean då lean visat sig vara ett framgångsrikt arbetssätt. / The need to increase the Swedish health care system has been a debated topic over the years. Long que times, overloaded workflow and shortage of staff are some of the well-known issues of today’s health care system. Multiple management methods have been demonstrated in order to increase efficiency in health care. Such a solution has been Lean management. The orthopedic hospital Mölndal has like many other hospitals interferences which ends up disturbing both the patient and the management negatively. During year 2019 occurred 1054 planned operations out of which 951 operations were executed in the process called hip- and knee prothesis. About a third of all operations received at least one form of interferences in the system. The result ended up being a total of 103 planned operations that did either got cancelled or delayed. The key factors to these interferences was insufficient communication flow, overburdening the resources and inefficient IT systems. These problems led to redoing tasks, insufficient information transfers, unnecessary waiting and other types of wastes which ended up effecting patients operations plans. In order to render the processes effective this study has come to conclusions that the hospital needs to focus and prioritize on flow efficiency in order to achieve a pulling system, designing a more efficient IT system and clarifying coworkers responsibilities in order to get a more effective information flow. Many hospitals across the globe have similar problems and one of the possible solutions is lean, which has shown excellent results, when it has been implemented in the correct way.

Hospitals are crucial aspects of society, run by incredible people that dedicate their life to caring for others. However, there are several tasks that are vital to a hospitals operation that do not require an empathic competence. One such tasks is the continuous resupply of consumable items needed to maintain necessary hygiene levels.   The Pluto concept act as a helping hand to the assistant nurses, relieving them and enabling them to spend more time with the patients and emphasizes their empathic, inherently human capabilities. The chief motivation is that nurses value the interaction with the patients the most in their work, which is also their primary task. However, they are charged with so many menial tasks that they have little time to care for their patients.

Sweden's first hospital, built in 1752, was Serafimerlasarettet on Kungsholmen in Stockholm. Since then, technological and medical developments have come a long way and so also the premises for medical care. Today, there is tough demands on flexibility and generality in hospital premises. The aim of this work is to create an understanding of local resource planning of hospital real estate in Stockholm. For instance what it looks like in practice, how it looks compared to the theory and the problems and possible solutions that are available on the specific local resource planning. Stockholm County Council is responsible for health care and dental care for residents of the county. The County Council is a politically driven organization with elections every four years. Politicians in committees and boards have the help of a number of administrations. Locum manages and develops care properties for the county council since 1991. Local resource planning for hospital buildings is very special. Questions regarding hospital premises are very complex and to coordinate health care for a large area like Stockholm County, with 1.9 million inhabitants, is not easy. Uncertainties and problems are always associated with local resource planning and hospital buildings are no exception. On the contrary, there are even more uncertainties. For example political incentives, the large organization, special environment, rapid technological development, demographic factors and the fact that health care is a sensitive issue for many. The county must find the right tools to manage this problem. The population is constantly increasing but at a faster pace than expected. This combined with the planning and implementation of expanding health care in a too late stage leads to difficulties. The Future plan for healthcare in Stockholm promises to be a well-made plan but it is far from finished and many questions remain. / Sveriges första sjukhus, från år 1752, var Serafimerlasarettet på Kungsholmen i Stockholm. Sedan dess har den tekniska och medicinska utvecklingen kommit långt och så även lokalerna för sjukvård. Idag är det hårda krav på flexibilitet och generalitet på sjukhusfastigheter. Syftet med detta arbete är att skapa förståelse kring lokalresursplaneringen av sjukhusfastigheter i Stockholm. Exempelvis hur arbetet faktiskt går till i praktiken, hur det ser ut jämfört med teorin samt vilka problem och eventuella lösningar det finns kring den specifika lokalresursplaneringen. Stockholms läns landsting ansvarar för hälso- och sjukvård samt tandvård för bosatta i Stockholms län. Landstinget är en politisk styrd organisation med val vart fjärde år. Politikerna i nämnder och styrelser har hjälp av ett antal förvaltningar. Locum förvaltar och utvecklar vårdfastigheter för landstinget sedan 1991. Lokalresursplanering för sjukhusfastigheter är väldigt speciell. Lokalfrågorna är mycket komplexa och att samordna sjukvården för ett stort område som Stockholms län, med 1.9 miljoner invånare, är inte lätt. Osäkerheter och problem är alltid förknippat med lokalresursplanering och sjukhusfastigheter är inget undantag utan tvärt om, där finns här ännu fler. Politiska incitament, den stora organisationen, speciell miljö, snabb teknisk utveckling, demografiska faktorer och det faktum att sjukvård är en känslig fråga för många är exempel på detta. Stockholms län måste hitta rätt verktyg för att hantera denna problematik. Befolkningsmängden ökar kontinuerligt men med en snabbare fart än beräknat. Detta i kombination med att planeringen och genomförandet av att utöka sjukvården kommer i ett allt för sent skede, resulterar i svårigheter. Framtidens plan för hälso- och sjukvården i Stockholms län ser ut att vara en välutarbetad plan men den är långt ifrån klar och många frågetecken kvarstår.

Introduction: When a child needs hospital care the parents can feel stress and anxiety. The parent’s feelings can have an effect on the child’s wellbeing and therefore the healthcare staff and the parents should work in a team for the child's good health. This is why communication between the healthcare staff and the parents is an important factor in order to create conditions for good healthcare for the child. Aim: To examine parents' positive and negative experiences of communication with healthcare staff when the child is hospitalized. Method: A general literature review study with a descriptive design. The study has a qualitative approach. The searches in PubMed and Cinahl gave a wide range of articles and the selection of articles was made through inclusion- and exclusion criterias. The 10 articles were analyzed through Friberg’s model of analysis through five steps. Result: Two head categories were created with three categories each and associated subcategories. One head category describes good communication and the other head category describes inadequate communication. Under the head category Good communication there are three categories: To be there, to give information and good reception. Their subcategories are Supporting, Talking about things besides sickness, Listening and being patient, Straight, clear and individualized information, Empathy, kindness and a calm approach, Involving parents, Non verbal communication and tone mode, and Transparency. Under the head category Inadequate communication there are three categories which are Unsatisfactory informing, Inexplicit communication and Limited participation. The subcategories became Lack of information, Too much information without preparation, Unclear communication between both health personnel and health personnel-parents, Use of medical language and Participation and reception. Conclusion: To make parents involved in the care for their child, to inform them clearly and individually, treat the parents with empathy and to take their questions and worries seriously are the types of communication that parents often appreciate. Inadequate communication was often the lack of the parts that parents wished were included in good communication. Keywords: Communication, parent experiences, hospitalized children, family-focused nursing.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfälligt kollektiv. Kollektivet är i detta fall inte självvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lång resväg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten. Projektet har därför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara? Ska man göra separata lägenheter med pentry? Ska man återskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum? Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli påträngande när man delar den med främlingar? Jag har undersökt min frågeställning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra? / In a hotel at a hospital several families live together in a kind of temporary community. The community in this case is not a chosen one but rather a practicality for families who have to travel far to hospital and who don´t have the option to travel home over night. The project has investigated how to distribute private and shared rooms within the building. How many private and how many shared rooms are neccesary? Should each family have their own apartment with cooking facilities? Or should the families get their own bedrooms but share the other living spaces with the other families? If the rooms are too homelike, can that intimacy feel intrusive when shared with strangers? I have researched these questions in every part of the building. How does the building relate to its surroundings? What does the facade look like? How do the private rooms relate to the shared rooms? How do the shared rooms relate to each other?

Undersökningen gick ut på att komma fram till en produkt eller upplevelse för barn som upplever nedsövning av anestesi som obehagligt eller skrämmande. Rädslan orsakades av det finns mycket som är nytt och främmande, men även på grund av att alla sjukhus har olika rutiner när det gäller preoperativa förberedelser för barn. Mitt förslag ska alltså med hjälp av lekfullhet, nyfikenhet och utforskande hjälpa barnet att få en större förståelse för vad en sövning kan innebära, innan operationen har börjat.

Bakgrund: Demenssjukdom drabbar allt fler individer globalt varje år. Antalet demensdiagnostiserade individer förväntas dessutom öka kraftig som en konsekvens av ökad livslängd. Demenssjukdom är obotligt och individen blir progressivt sämre under sjukdomsförloppet. Sjuksköterskor inom slutenvårdskontext kan hamna i svåra omvårdnadssituationer med demensdiagnostiserade patienter. Därtill kan sjukdomssymtom som identitetsförlust, förvirring och kommunikationssvårigheter medföra ytterligare svårigheter till omvårdnadssituationerna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdom inom somatisk slutenvård. Metod: För genomförandet av denna litteraturstudie användes kvalitativ studiedesign samt innehållsanalys för analysering av data. Tolv vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ ansats, utgjorde studiens resultat. Samtliga artiklar var funna på Cinahl och PubMed samt kvalitetsgranskade med SBU:s kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Två huvudteman identifierades av studiernas resultat; ”Upplevelsen av ökad arbetsbelastning” och ” Organisatoriska brister”. Ur huvudtemana framstod således följande underteman; ”Känslan av frustration och av att inte vara tillfreds”, ” Ökade arbetskrav och stress”, ”Bemanning och tid”, ”Opassande vårdmiljö”, ” Behov av kunskap” och till sist ” Att få rätt information om patienten”. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde ofta svårigheter vid omvårdnadssituationer av demensdiagnostiserade patienter. Svårigheterna visade sig bli mer markanta vid otillräcklig tid och bemanning under vårdsituationerna. Därutöver visades miljöanpassning och kunskapsförbättring vara nödvändigt för att minska förändring av demenspatientens extroverta beteende och öka möjligheterna till att kunna utföra personcentrerad vård. / Background: Dementia affects more and more individuals globally every year. The number of individuals diagnosed with dementia is also expected to increase considerably because of the increased life expectancy of the population. Dementia is incurable and the individual progressively worsens during the disease. Nurses in the inpatient care context can end up in difficult nursing situations with dementia patients. In addition, disease symptoms such as loss of identity, confusion and communication difficulties can lead to additional difficulties in the nursing  situations. Aim: This literature study aims to explore nurses’ experiences of caring for people with dementia in somatic hospital care.                 Method: For the execution of this literature study, a qualitative study design and integrated content analysis were used for analysis of data. Ten scientific articles, all with a qualitative approach, constituted the results of the study. All articles were found on Cinahl and PubMed and were reviewed for quality with SBU's quality review template for qualitative studies. Results: Two main themes were identified by the results of the studies; "The experience of increased workload" and "Organizational shortcomings". From the main themes thus emerged the following sub-themes; "The feeling of frustration and of not being satisfied", "Increased work demands and stress", "Staffing and time", "Inappropriate care environment", "Need of knowledge" and "Getting the right information about the patient". Conclusion: The nurses often experienced difficulties in nursing situations of dementia-diagnosed patients. The difficulties proved to be more pronounced with insufficient time and staffing during the care situations. In addition, environmental adaptation and knowledge improvement were shown to be necessary to reduce changes in the dementia patient's extroverted behavior and increase the opportunities to be able to perform person-centered care.