Background: Death can be viewed and understood through different perspectives and occurs in different ways after different trajectories. Death can occur in the hospital setting where the registered nurse has a leading role in the nursing of dying patients. It is the registered nurses’ responsibility that the given care has dignity and is respectful of the patient’s integrity. Registered nurses need an awareness of the feelings they may experience when patients die and apply different coping strategies in order to cope with the pressure that encounters with death can result in. Purpose: Was to describe registered nurses’ experiences of caring for patients who die in hospitals. Method: This literature review used scientific articles with qualitative method that were analysed in five steps according to Friberg (2017a) and was formed with an inductive approach. Result: After analysis of 12 scientific articles two main categories were presented: Emotional impact and The importance of personal and professional development with a total of five subcategories. Conclusion: Registered nurses experienced difficulties and challenges when caring for dying patients in the hospital setting and experienced emotional and professional effects as well as effects on their everyday life. Limitations within oneself and outer circumstances was perceived to limit the registered nurses from providing good care. Coping strategies could be applied in order to cope with these difficulties. / Bakgrund: Döden kan ses och förstås genom olika perspektiv och inträffar på olika sätt efter varierande förlopp. Dödsfall kan inträffa på sjukhus där sjuksköterskor har en ledande roll i omvårdnaden av patienter som avlider. Sjuksköterskor ansvarar för att given omvårdnad sker med värdighet och att patienters integritet respekteras. Sjuksköterskor behöver vara uppmärksamma på de egna känslor som kan uppkomma vid patienters dödsfall och tillämpa olika copingstrategier för att kunna hantera den belastning som möten med döden kan innebära. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som avlider på sjukhus. Metod: I litteraturöversikten användes vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod som analyserades i fem steg enligt Friberg (2017a) och utformades med ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Efter analys av 12 vetenskapliga artiklar presenterades två huvudkategorier: Emotionell påverkan och Betydelsen av personlig och professionell utveckling med totalt fem subkategorier. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde svårigheter och utmaningar kring att vårda patienter som avlider på sjukhus och upplevde känslomässig, vardaglig och professionell påverkan. Inre begränsningar och yttre omständigheter upplevdes hindra sjuksköterskor från att ge god vård till patienter som avlider. Sjuksköterskor kunde tillämpa olika copingstrategier för att kunna hantera de svåra situationerna.

Bakgrund: Palliativ vård ges i livets slutskede och syftar till att lindra lidande och öka livskvaliteten hos patienten. Det ställer krav på vårdpersonalen att arbeta teambaserat med god kommunikation, personcentrerat samt stödjande för både patient och närstående. Behovet av palliativ vård vid livets slutskede är stort och patienterna vårdas många gånger inom den allmänna palliativa vården på sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda döende patienter på sjukhus. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på nio kvalitativa originalartiklar som återfanns i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre teman och nio subteman. Temana var; Strävan att göra gott, Personlig och professionell utveckling samt Otillräckligheter i organisationen. Konklusion: Det finns brister inom den palliativa vården på sjukhus, främst inom organisationen samt bristande kommunikation och samsyn i teamet. Sjukhusmiljön behöver anpassas för att möta döende patienters och närståendes behov samt de krav som ställs på den palliativa vården idag. Att vårda döende patienter är krävande och sjuksköterskor behöver erbjudas stöd och utbildning inom palliativ vård. / Background: End-of-life care aims to alleviate suffering and increase quality of life. The staff needs to work team-based, person-centered and supportive for both patients and relatives. There is a great need for end-of-life care and patients are often cared for in general palliative care in hospitals. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of caring for dying patients in hospitals. Methods: A literature review was conducted based on nine qualitative original articles found in the databases CINAHL and PubMed. The articles were reviewed according to quality and analyzed using Friberg's five-step model. Results: The analysis resulted in three themes and nine subthemes. The themes were; Striving to do good, Personal and professional development and Inadequacies in the organization. Conclusion: There are shortcomings in end-of-life care in hospitals, mainly within the organization, and a lack of communication and consensus in the team. The hospital environment needs to adapt to meet the needs of dying patients and relatives and the demands placed on palliative care today. Caring for dying patients is demanding and nurses needs support and training in palliative care.

Bakgrund: Corona-pandemin är högaktuell i dagens samhälle och sjuksköterskor har erhållit erfarenheter i vårdandet av patienter med Covid-19 världen över. Över 4 800 000 människor har avlidit i sviterna av Covid-19 och forskning visar att endast sju procent av 150 vårdavdelningar hade en budget för isolering och karantän samt att sjuksköterskor under tidigare virusutbrott fått erfara hopplöshet och ensamhet samtidigt som de utförde krävande arbete i skyddsutrustning som var svår att arbeta i. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19 på sjukhus. Metod: En beskrivande litteraturstudie som utgjordes av 13 empiriska studier med kvalitativa ansatser. Databassökning utfördes i databasen PubMed genom sökningar som berör ämnet. I granskningen av valda studier kunde två huvudkategorier, nio underkategorier som följdes av fem underkategorier läggas fram. Huvudresultat: Negativa erfarenheter som att inte känna sinnesro var något sjuksköterskor fick erfara samtidigt som de led av utmattning och utbrändhet. Deltagare fick erfara att inte känna uppskattning. Skyddsutrustning var utmanande för sjuksköterskorna. Dels genom användningen, förekommande materialbrist samt att det ställde deltagarna inför etiska dilemman. Sjuksköterskorna fann positiva erfarenheter som stolthet och teamkänsla, men även professionell utveckling. Socialt stöd och egna strategier utgjorde grunden för att bemästra utmaningarna hos sjuksköterskorna. Slutsats: Kunskapen om sjuksköterskors erfarenheter är viktig då det ger förståelse om sjuksköterskors arbete och utmaningar i vården av patienter med Covid-19. Kunskapen ger möjligheter till förbättringsarbete som gynnar sjuksköterskor i deras arbete för att bidra till en bättre vård för individen. / Background: The corona pandemic is a high topic in today's society and nurses have gained experience in caring for patients with Covid-19 worldwide. Over 4,800,000 people have died in Covid-19 and research shows that only seven percent of 150 wards had a budget for isolation and quarantine and that nurses during previous viral outbreak experienced hopelessness and loneliness while performing demanding work in protective equipment that was difficult to work in. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of caring for patients with Covid-19 at hospitals. Method:A descriptive literature study that consisted of 13 empirical studies with qualitative approaches. Database searching was performed in the PubMed database through searches related to the topic. In the review of selected studies, two main categories, nine subcategories followed by five subcategories could be presented. Main result: Negative experiences such as not feeling at mindpeace were something nurses experienced at the same time as they suffered from fatigue and burnout. Participants had experience of not feeling appreciated. Protective equipment was challenging to wear for the nurses, through the use of these and also lack of materials and that it caused ethical dilemmas for the concerned participants. The nurses found not only positive experiences such as pridefulness and teamwork, but also professional growth. Social support and own strategies formed the basis for overcoming the challenges of nurses. Conclusion:Knowledge of nurses' experiences are important as these provide an understanding of nurses' work and challenges in the care of patients with Covid-19. The same knowledge provides opportunities for work improvement that benefits nurses in their work to contribute to better care for the individual.

Bakgrund: Palliativ vård vilar på de fyra hörnstenarna symtomlindring, närståendestöd, teamarbete och kommunikation samt relation. Enligt Socialstyrelsen ska allmän palliativ vård kunna ges av personal med grundläggande kompetens. Undersökningar har visat att i Sverige är palliativ vård som ges på sjukhus inte lika bra som kommunal- och specialiserad palliativ vård.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i palliativt slutskede på vårdavdelningar, i sjukhusmiljö. Metod: Litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar. Artiklarna är hämtade från PubMed och Cinahl. Analysen genomfördes med inspiration Fribergs femstegsmodel.  Resultat: Analysen resulterade i 3 kategorier samt 10 underkategorier. Förutsättningar saknades för god palliativ vård. Att uppleva emotionella toppar och dalar. Stöd och professionalitet var viktigt.  Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att det finns bristande förutsättningar. Palliativt erfarna sjuksköterskor och sjuksköterskor har liknande upplevelser. Det behövs mer forskning om sjuksköterskors upplevelser samt effektiviteten de palliativa utbildningarna har. / Background:  Palliative care relies on the four cornerstones, symptom relief, family support, teamwork and communication as well as relationships. According to Socialstyrelsen general palliative care should be provided by healthcare workers with basic palliative care knowledge. In Sweden palliative care in hospitals is of inferior quality compared to municipal and special palliative care thus, health care workers on regular wards experience moral distress and lack of competence. Aim: Was to describe nurses’ experiences of caring for patients in the final stages of palliative care, in wards, in hospital environments. Methods: Literature review based on ten qualitative articles. The articles were sourced from PubMed and Cinahl. The analysis was conducted with inspiration from Friberg’s five-step model. Results: The results are reported in three categories and ten subcategories. The results indicate a lack of fundamental prerequisites for good palliative care. To experience emotional highs and lows. Support and professionality were important.   Conclusion: The results highlight the lack of conditions which enables good palliative care. This view is shared by nurses with and without palliative competence. Further research is needed concerning nurses' experiences and the effectiveness of palliative care education.

Bakgrund: 11 mars 2020 bekräftade World Health Organisation att Covid-19 är en global pandemi som kommer att drabba alla länder. Mer än 418 miljoner konstaterade fall av smitta har rapporterats in och mer än 5,8 miljoner människor har avlidit globalt från pandemins start till februari 2022. Covid-19 har liknande symtom som säsongsinfluensan, men skillnaden är att Covid-19 kan orsaka dödlighet hos äldre samt människor med nedsatt medicinskt tillstånd. Tidigare studier från SARS-viruset från år 2003, påvisade att sjuksköterskor upplevde stora utmaningar och svårigheter kring att vårda patienterna. Därav är det av stor vikt att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 för att den personcentrerade vården och patientsäkerheten inför eventuella framtida pandemier inte försummas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats användes i studien för att besvara syftet. Elva vetenskapliga artiklar från CINAHL och PubMed användes för att sammanställa resultatet. Resultat: Resultatet omfattade tre huvudkategorier: Att känna sig oförberedd för en ny pandemi, Att behöva arbeta utifrån orimliga förutsättningar och Upplevelsen av stöd. Varje huvudkategori innehåller två respektive tre subteman vardera. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor som vårdade patienter med Covid-19 upplevde situationen som en stor utmaning. Den bristande förberedelsen inför pandemin orsakade lidande för sjukvården, där sjuksköterskorna var stressade, utmattade, rädda och oroliga.

Bakgrund: Fallolyckor bland äldre är vanligt. År 2019 var drygt 5% av vårdskadorna på sjukhus fallolyckor. Fallolyckor får konsekvenser för samhället i form av stora kostnader, men även för den äldre i form av bland annat social isolation. Idag finns många fallpreventiva åtgärder och riskbedömningsinstrument och det är sjuksköterskans ansvar att bedriva säker vård och förhindra fallolyckor som skapar ett vårdlidande hos patienterna. Syfte: Att undersöka faktorer som orsakar fallolyckor bland äldre patienter på sjukhus. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats som tagits fram genom systematisk artikelsökning i flera databaser.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: inre faktorer, yttre faktorer och mänskliga faktorer. Inre faktorer som orsakar fall är sjukdomar och läkemedel. Yttre faktorer är miljöfaktorer, eller tid, rum och aktivitet där de flesta fall sker nattetid vid förflyttning till badrummet eller i samband vid toalettbesök. Mänskliga faktorer är faktorer orsakat av patient och anhörig, eller på grund av brister i sjuksköterskans omvårdnad i form av brister i riskbedömning, åtgärder och information. Konklusion: Orsaken till fall hos äldre patienter är ofta multifaktoriella men det vanligaste är fall nattetid på väg till toaletten. Den mänskliga faktorn är en stor bidragande faktor till fall. / Background: Fall accidents among older persons are common. In 2019, just over 5% of health care injuries in hospitals were fall accidents. Fall accidents have consequences for the society such as large costs, but also for the older patients who become socially isolated. Today, there are many fall prevention interventions and risk assessment instruments. It is the nurse’s responsibility to provide safe care and to prevent falls that cause patients to suffer. Aim: To investigate factors that cause fall accidents among elderly inpatients.Method: The method used was a general literature review of articles with both a qualitative and quantitative approach, which was found through a systematic article search in several databases.Findings: Three main categories were identified: internal factors, external factors and human factors. Internal factors that cause falls are diagnoses and drug treatments. External factors are environmental factors, or time, space and activity where most falls occur at night when transferring to the bathroom or in near connection to toilet visits. Human factors are factors caused by the patients and relatives, or due to lacks in the nurse's care such as risk assessment, measures and information.Conclusion: Cause of falls in older patients is often multifactorial, but the most common fall is falling at night on the way to the toilet. The human factor is a major contributing factor to falls.

Bakgrund: Arbetsmiljön har både fysisk och psykisk betydelse för vårdkvaliteten. Under Covid-19-pandemin ändrades arbetsförhållandena markant och sjuksköterskor fick uppleva nya utmaningar i arbetsmiljön. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljö på sjukhus under covid-19-pandemin. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats vars resultat bygger på 15 vetenskapliga artiklar. Systematisk sökning har genomförts i databaserna CINAHL och Pub Med. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Det var Förändringar i arbetsmiljön med underkategorierna Att uppleva ökad arbetsbelastning och Att uppleva svårigheter med förändrade arbetsförhållanden, Hinder i arbetsmiljön med underkategorierna Att uppleva begränsningar och svårigheter i omvårdnadssituationer och Att uppleva ovisshet i arbetet och Att uppleva rädsla för smittan samt Möjligheter i arbetsmiljön med underkategorierna Att uppleva känslan av positivt teamarbete och Att uppleva en stödjande ledning och få möjlighet till fortbildning på arbetsplatsen. Slutsats: Ökad arbetsbelastning under covid-19-pandemin bidrog till nedsatt återhämtning samt risk för sämre vårdkvalitet. Sjuksköterskor upplevde obehag vid användande av skyddsutrustning samt otrygghet vid flytt mellan olika arbetsplatser. Omvårdnaden blev begränsad av smittorisken, vilket utmanade patientsäkerheten. Kommunikation mellan organisation/ledning var sämre. Det bidrog till stress och frustration hos sjuksköterskorna. Samtidigt upplevde sjuksköterskorna positivt teamarbete. / Background: The work environment has both physical and mental significance for the quality of care. During the Covid-19 pandemic, working conditions changed markedly and nurses experienced new challenges in the work environment. Aim: The purpose was to describe nurses’ experiences of working environment in hospitals during the covid-19 pandemic. Method: A literature review with an inductive approach, the results of which are based on fifteen scientific articles. Search for scientific articles has been conducted with systematic search in the databases CINAHL and PubMed. Results: The result was divided into three categories and seven subcategories. It was Changes in the work environment with subcategories; Experiencing increased workload and Experiencing difficulties with changed working conditions. Obstacles in the work environment with subcategories; Experiencing limitations and difficulties in nursing situations and To experience uncertainty at work and Experiencing fear of the infection. Opportunities in the work environment with subcategories; To experience the feeling of positive teamwork and To experience a supportive management and get the opportunity for further training in the workplace. Conclusions: Increased workload during the covid-19 pandemic contributed to reduced recovery and the risk of poorer quality of care. Nurses experienced discomfort using protective equipment and insecurity moving between different workplaces. Care was limited by the risk of infection, which challenged patient safety. Communication between organization/management was worse. This caused stress and frustration among nurses. At the same time, nurses experienced positive teamwork.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse vilket skattas individuellt då varje enskild person upplever smärta olika. Cirka 95 000 barn vårdas på sjukhus årligen i Sverige. Obehandlad akut smärta kan leda till bland annat långvarig smärta samt påverkan fysiskt, psykiskt och socialt. Sjuksköterskan bör sätta barnet i centrum och kartlägga dennes behov och önskemål för omvårdnad vid smärta för en personcentrerad vård. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av och attityd vid akut smärta hos barn inom slutenvården. Metod: Litteraturstudien är strukturerad med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed med relevanta sökord och begränsningar. Artiklarna analyserades och likheter mellan dessa kategoriserades vilket medförde till resultatet. Resultat: Huvudkategorier identifierades; Brister, Faktorer som underlättar omvårdnaden vid smärta hos barn samt Attityder med tillhörande underkategorier. Sammantaget påvisades en brist av sjuksköterskornas kompetens samt attityder och förhållningssätt vid omvårdnad av barn med smärta. Arbetsplatser världen över hade brister gällande rutiner, resurser och implementering av evidensbaserad vård. Sjuksköterskorna hade däremot en önskan och behov av vidare utbildning. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer utbildning då en stor brist av kompetens, attityder och förhållningssätt påvisades hos flera länder. Arbetsplatserna bör utvecklas för att implementering av ny kunskap ska vara möjlig. Detta är nödvändigt för att behandlingsmöjligheterna ska förbättras, vilket underlättar omvårdnaden av barn med smärta. Sjuksköterskan bör arbeta genom ett personcentrerat förhållningssätt där barnet är i fokus. Sjuksköterskan måste tänka på barnets bästa. / Background: Pain is a subjective experience which is estimated individually as each person experiences pain differently. Approximately 95,000 children are hospitalized annually in Sweden. Untreated acute pain can lead to, among other things, long-term pain and impact physically, mentally and socially. The nurse should put the child at the center and identify the child’s needs and wishes about pain care to get a person-centered care. Aim: The aim is to describe nurse's experience of and attitude to acute pain in children who are hospitalized. Method: The literature study is structured with elements of the methodology used in systematic reviews. The literature search is performed in the databases CINAHL and PubMed with relevant keywords and restrictions. The articles were analyzed and similarities between them were categorized, which was the result. The articles were analyzed and similarities between these were categorized which led to the result. Results: Main categories were identified; Deficiencies, Factors that facilitate nursing in pain in children and Attitudes with associated subcategories. Overall, a lack of nurses' competence as well as attitudes and approaches in the care of children with pain were proven. Workplaces around the world had shortcomings regarding routines, resources and implementation of evidence-based care. The nurses, on the other hand, had a desire and need for further training. Nurses need more education as a major lack of competence, attitudes and approaches was proven in several countries. Workplaces should developed to make the implementation of new knowledge possible. This is necessary to improve treatment options, which facilitates the care of children with pain. The nurse should work through a person-centered approach where the child is in focus. The nurse must think of the best interests of the child.

Bakgrund: Att vårdas i isolering innebär att patienter med en smittsam sjukdom eller nedsatt immunförsvar separeras från andra individer. Vårdformen medför ett begränsat utrymme och social kontakt för patienterna. När isoleringsvård tillsätts ska sjuksköterskan vidta försiktighetsåtgärder för att förhindra spridning samt överföring av smitta. Omvårdanden vid vårdformen kan begränsas då säkerheten prioriteras och rutiner är viktiga att följa. Känsla av ensamhet kan uppstå och kan leda till ett lidande för patienterna. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att vårdas isolerad på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ och kvantitativ metod utformades. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl, slutligen inkluderades åtta kvalitativa samt sju kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade att isolering kunde upplevas på två olika sätt, både ensamt och begränsat men även tryggt och säkert. Information och stöd visade sig ha en betydande del och påverkade upplevelsen av att vårdas isolerad på sjukhus. Diskussion: Patienterna kunde uppleva isoleringsvården som ett fångenskap och lidande men även som en möjlighet till återhämtning. För att patienterna skulle få stöd och god omvårdnad var sjuksköterskans roll väsentlig, men sjuksköterskan ansåg vårdformen som ett hinder för att kunna uppfylla patienternas omvårdnadsbehov. För att främja patienternas upplevelse var vårdmiljön, informationen samt kommunikationen betydande. Slutsats: Det krävs en utveckling och förbättring kring kunskapen om innebörden och orsaken till isoleringsvård i samhället. Ytterligare forskning kring patientupplevelser och främjande faktorer skulle bidra till ökad förståelse och därmed kunna utveckla omvårdnad och bemötande vid isoleringsvård. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-02</p>

I den föränderliga värld vi lever i med nya, ofta komplexa, hot och risker är en god förmåga att handskas med det oväntade viktigt. Sjukvården måste liksom andra ingående aktörer i en räddningsinsats öva och förbereda sig för alla tänkbara scenarier. Möjligheten till att genomföra realistiska övningar på ett sjukhus är begränsade, främst på grund av den etiska faktorn då faktiska patienter löper risk att bli drabbade och påverkas negativt. Katastrofmedicinskt centrum (KMC) utvecklar idag ett stokastiskt simuleringsverktyg för katastrofmedicinsk förmågeanalys (StoF) som ämnar bli ett komplement till det existerande, analoga verktyget Emergo Train System (ETS). I StoF saknas idag en detaljerad beskrivning av vad som sker på sjukhuset vid en katastrofmedicinsk händelse med många skadade. Denna studie bidrar med en konceptuell modell över flödet på och i anslutning till ett sjukhus akutmottagning vid en katastrofmedicinsk händelse. Modellen tillför innehåll och utökad omfattning till den pågående utvecklingen av StoF. Studien har utförts med simulering i fokus men med den konceptuella modelleringen som det primära och huvudsakliga syftet. Stort fokus har även riktats mot att utveckla en modell som är så generisk och allmän som möjligt. Resultatet är en konceptuell modell som beskriver flödet av både vanliga patienter och katastrofpatienter vid en katastrofmedicinsk händelse. Vidare inkluderas även de förändringar som sker i akutsjukvårdskedjans verksamhet då en katastrofmedicinsk händelse inträffar. Modellen som utformats i studien möjliggör identifiering av flaskhalsar i systemet samt genererar utdata i form av patientutfall och kan därmed användas för katastrofmedicinsk förmågeanalys. Modellen har validerats mot simuleringar gjorda med det analoga simuleringsverktyget (ETS) samt nuvarande version av StoF, liksom av experter inom området. Validering av den konceptuella modellen har kunnat konstatera att modellen bedöms uppfylla sitt syfte och vara implementerbar i StoF. / In the ever-changing world we live in with new, often complex, threats and risks, a thoroughability to deal with the unexpected is important. Healthcare, like other stakeholders in a rescueoperation, must practice and prepare for many different scenarios. For emergency services andprehospital care, these exercises and preparedness assessments are often easier to perform as aphysical, real exercise than for hospitals. However, full-scale exercises come with a greatercost, which is a clear disadvantage. The ethical aspect is also of great importance in the choiceof exercise method. For a hospital, it is ethically questionable whether a realistic full-scaleexercise could be carried out on site as actual patients are at risk of being adversely affected.With this as background, it can be concluded that competent, flexible, and dynamic simulationsare very important and useful tools within the studied subject.The stochastic discrete event simulation tool for emergency medical capacity analysis (StoF),which is currently being developed at the Center for Teaching &amp; Research in Disaster Medicineand Traumatology (abbreviated as KMC in Swedish), fulfills this important purpose. StoFdescribes the entire course of events in a disaster scenario, from its occurrence until all patientshave been treated and taken care of. However, further studies are needed regarding the latterparts in the sequence of events, from the point at which patients start arriving to hospitals.This study contributes to a conceptual model of the events taking place at a hospital´semergency department and its related departments during a disaster scenario. Thus, it addscontent and expands the scope to the continuous development of StoF. This corresponds to thepurpose of the study, which is thereby considered fulfilled.The study was carried out on the basis of a simulation study but with a natural focus onconceptual modeling. Great focus has also been put on developing a model that is as genericand general as possible. This is because the model should be able to be used by all Swedishhospitals and regions, regardless of size and configuration.The result of the study is a conceptual model that describes the flow of both ordinary patientsand emergency patients from the disaster event at a hospital during a disaster scenario.Furthermore, the organizational changes being made in the emergency department-relatedoperations in the case of a disaster scenario are also included. The model designed in the studyenables the identification of bottlenecks in the system and generates output in terms of patientoutcomes and can thus be used for analysis of disaster preparedness.The model has been validated against simulations made with the analog simulation tool EmergoTrain System and the current version of StoF, as well as by experts. Validation of the conceptualmodel have been able to determine that the model fulfill its purpose and that it could beimplemented into StoF.