Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar patienter har ett ansvar, att ta hand ompatienten och anhöriga samt att finnas som stöd i relationen mellan patient ochanhörig. Anhöriga kan ha varierande kunskaper och ibland kan de vara en legitimeradsjuksköterska. Beroende på tidigare erfarenhet och kunskap kan upplevelser av attvara anhörig skiljas åt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka legitimeradesjuksköterskors upplevelse av att vara anhörig till en närstående som vårdas påsjukhus. Metod: En litteraturstudie genomfördes där resultatet grundades på niokvalitativa resultatartiklar. Resultat: Ur de nio resultatartiklarna framkom fem teman:Konflikt mellan sjuksköterskerollen och anhörigrollen, Professionell erfarenhet,Informationsbehov, Delaktighet och Finna stöd. Resultatet visade en tydligrollkonflikt på grund av den ökade kunskapen anhörigsjuksköterskor hade gentemotanhöriga i allmänhet. Eftersom anhörigsjuksköterskor hade mer kunskap krävde demer information och önskade vara delaktiga i den närståendes vård när det varmöjligt. Konklusion: Det finns en tydlig konflikt mellan sjuksköterskerollen ochanhörigrollen hos anhörigsjuksköterskor. För att kunna möta anhöriga med olikakunskapsnivåer inom hälso- och sjukvården på ett gynnsamt sätt bör vidare forskningkring ämnet bedrivas. / Background: Nurses who care for patients have a responsibility, to care for thepatient and relatives and to support the relationship between the patient and therelatives. Relatives knowledgebase can vary and sometimes a relative can be aregistered nurse. Depending on previous experience and knowledge the experience ofbeing a relative can be different. Aim: The aim of the literature study was to exploreregistered nurses experience of being relative to a hospitalized family member.Method: A literature study was conducted, the results were based on nine qualitativestudies. Results: Out of the nine studies, five themes emerged: Conflicts between thenursing-role and the relative-role, Professional experience, Information needs,Participation and Finding support. The results showed a clear role conflict due to theincreased knowledge of the nurse relatives in comparison to the general relatives.Since the nurse relative possessed more knowledge they demanded more informationand wished to be involved in their family members care when possible. Conclusion: There is a clear conflict between the nurse role and the relative role within relativeswho are registered nurses. In order to be able to encounter relatives with differentlevels of knowledge in health care, research on the subject should be pursued.

Sömn är ett grundläggande behov som behöver tillgodoses för att hälsa ska kunna uppnås. Sömnbrist kan leda till ett flertal sjukdomar, en försämrad läkningsprocess samt ett nedsatt immunförsvar. Det ligger i sjuksköterskans ansvarsområde att skapa goda förutsättningar för sömn. Sjuksköterskor utrycker att de saknar utbildning för att kunna skapa förutsättningar för god sömn. Syftet med denna uppsats var att identifiera patientupplevda faktorer som påverkade patienternas sömn under sjukhusvistelsen. Uppsatsen är en litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar både kvalitativa samt kvantitativa. Miljöfaktorer identifierades som störande sömnfaktorer. Det innefattade bland annat ljud och ljus. Det framkom att patientsalar hade en koppling till sämre sömnkvalité. Dessutom visade det sig att vårdpersonal väckte patienter för att utföra kontroller och undersökningar under olämpliga tider. Patienterna hade svårt att anpassa sig till sjukhusets dagsschema och besökstiderna ansågs som störande. Det framkom även att faktorer inifrån påverkade sömnen under sjukhusvistelsen, såsom oroväckande tankar kring sin sjukdom. En diskussion fördes om olika metoder för att motverka ogynnsamma faktorer och dess effekter på sömnen. Det diskuterades även om de positiva och negativa aspekterna angående patientsalar och patientrum. Slutligen diskuterades sjukhusrutiner och hur det prioriteras kring sömnen inom vården.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner utgör den största andelen av vårdskador, både globalt och i Sverige. Ungefär var tionde patient som vårdas på sjukhus drabbas av en eller flera vårdrelaterade infektioner, vilket orsakar extra vårddagar, extra kostnader, lidande och kan i värsta fall leda till att patienten dör. Följsamheten till hygienriktlinjer inom hälso- och sjukvården är därför en viktig preventiv åtgärd för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Trots omfattande evidens för sambandet mellan vårdrelaterade infektioner och följsamheten till hygienriktlinjer hos hälso-och sjukvårdpersonal förekommer brister i följsamheten till dessa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva förutsättningar som påverkar följsamheten till hygienriktlinjer hos den sjukhusbaserade sjuksköterskan inom den somatiska vården av vuxna patienter i industrialiserade länder. Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och inkluderade studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Resultat: Resultatet som framkom visar att sjuksköterskors följsamhet påverkas av en rad olika förutsättningar. Vissa av dessa förutsättningar kan sägas handla om hela organisationen, så som tiden och arbetsbelastningen, tillgången och tillgängligheten av material och organisationskulturen. Andra förutsättningar kan sägas handla om sjuksköterskor på en mer individuell nivå, så som kunskap och utbildning, den egna säkerheten och det egna ansvaret. Slutsats: Flera förutsättningar påverkar sjuksköterskors följsamhet till hygienriktlinjer. Genom att medvetandegöra dessa förutsättningar kan sjuksköterskors följsamhet till hygienriktlinjer förbättras, vilket i sin tur leder till att patienter löper mindre risk att drabba av VRI.

I och med att Akademiska sjukhuset i Uppsala växer och verksamheten utvecklas, ökar även dess kylbehov. Under 2011 inledde Region Uppsala ett samarbete med Sweco för att utreda hur kylbehovet för sjukhuset kunde tillgodoses på ett effektivt sätt, med en framtidsaspekt till år 2060. Samarbetet resulterade i en kyllösning i form av ett stort sekundärtnät, kallat KB01, som ägs och förvaltas av Region Uppsala. Till det sekundära nätet ska varje fastighet inom sjukhusområdet med ett kylbehov kopplas upp separat, istället för som i ett traditionellt system där varje fastighet kopplas upp mot fjärrkyla leverantörens nät. Fördelar med ett stort sekundärt system är att energin kan flyttas mellan byggnader, där en byggnad kan ha ett kylbehov medan den andra har ett värmebehov. På så sätt sparar Region Uppsala på inköpt energi, och gör ett mindre avtryck på miljön. KB01-systemet är idag byggt och två fastigheter är uppkopplade mot det, varav en fastighet är i byggnationsfas och inte helt driftsatt. Syftet med examensarbetet var att analysera tre olika kylundercentraler, analysen skulle resultera i förslag för att öka returtemperaturen i det sekundära nätet. En ekonomisk analys har genomförts för att se om investeringskostnaden för ett stort sekundärt nät kan återbetalas med en minskad avgift för abonnerad effekt hos leverantören, om en sådan kostnad skulle införas. Resultatet från den ekonomiska beräkningen visar på en minskad årlig kostnad för abonnerad effekt med ca 160 tkr jämfört med ett traditionellt system. Dock är nettonuvärdet för KB01-systemet 3,6 Mkr dyrare än ett traditionellt system skulle ha varit.   Genomgång av driftdata har resulterat i fem åtgärdsförslag för att öka returtemperaturen och den interna användningen av energin. De fyra åtgärdsförslagen presenteras nedan. För att förbättra regleringen på primärsidan föreslås det att installera parallellkopplade ventiler, detta i enlighet med Svensk Fjärrvärmes rekommendationer om styrventiler vid en installerad effekt över 300 kW [1]. I samband med installationen av parallellkopplade ventiler bör även styrningen för kylcentralen ändras, så värmeväxlarna arbetar beroende av varandra istället för oberoende som de gör idag. Som energisparåtgärd föreslås det att ändra styrningen för pumparna i R4. Styrningen ska ändras från konstanttrycksreglering till proportionell tryckreglering. För att öka returtemperaturen i sekundärnätet bör styrningen i R4 ändras till typ-2 reglering, vilket betyder att istället för att endast reglera på framledningstemperaturen i tertiärnätet, ska styrcentralen börja reglera på returtemperaturen i sekundärnätet om den avviker alldeles för mycket. För att öka returtemperaturen bör funktionen för förbigångsventilen på sekundärsidan i R4 avaktiveras. Om ventilen avaktiveras kan returtemperaturen öka en grad under rådande volymflöde. När negativa flöden registreras på sekundärsidan bör styrventilen på primärsidan stängas tills dess att flödet blivit positivt igen. / The University hospital in Uppsala is in an expanding phase with renovation of existing buildings, new building projects and a more sophisticated healthcare. Therefor the cooling demand is rising as the hospital is expanding. In 2011 Region Uppsala started a collaboration with Sweco to see how the rising cooling demand could be guaranteed in an efficient way, with a time perspective to 2060. The collaboration resulted in a proposal of a big secondary cooling system, with only one connection point to the district cooling. Buildings in the hospital area will connect to the system, this is instead of a traditional system where every building is directly connected to the district cooling. The benefits with a system like this is that low quality energy can be transported between buildings in an easy way. With this system, the regional council can lower their demand of purchased energy, and instead use their internal energy better. Today the system is operational with two subsystems connected to it. Although one of the subsystems is not fully operational because of ongoing constructions of the building. The purpose with this master thesis was to analyze three different substations that are a part of the cooling system, the analyze should result in ways to improve the temperature in the return pipe, and the use of internal energy. To control if a big secondary system could be profitable investment vise, if a cost for reserved effect is to be implemented by the district cooling supplier, the investment comparison is with an traditional system and an economical calculation has been performed to control this. The result from the economical calculation showed a lower yearly cost of 160 kkr for the big secondary system in comparison with a traditional system, but a higher net present value of 3,6 Mkr. Evaluation of the operating data from the substations resulted in five different suggestions to improve the return temperature and use of internal energy. These suggestions are as following, To improve the use of available energy on the primary side, it’s suggested to install two parallel control valves on the primary side, in accordance to Svensk Fjärrvärme recommendation about control valves in systems with an installed effect over 300 kW [1]. In connection with installing parallel control valves, the regulation of the heat exchanger should be altered so they work together, instead of independently as it is today.  The regulation of the circulations pumps in R4 should be changed, from constant pressure regulation to proportional pressure regulation. This measure will have no effect on the return temperature, this is only an energy saving measurement. Change the type of regulation to type-2 regulation in the subsystem for house R4. What this means is that if the temperature in the supply pipe is stable, and the temperature in the return pipe start to descend, the subsystem will go over to regulate on the return temperature instead of the supply temperature. Deactivate the function for a bypass valve in R4, if the function is deactivated the return temperature could rise one degree Celsius, under the circumstances that the volume flow in the system is as it has been up to now. When the flow is negative on the secondary side, the regulation valve on the primary side should close, and then open again when the flow is positive.

Barn i sjukhusvård känner ofta rädsla eller oro. Rädsla har en stark kognitiv koppling och eftersom barns kognitiva utveckling inte är helt färdig, har barn lättare för att känna rädsla. De har svårt att sära på fantasi och verklighet som i sin tur kan leda till fler skrämmande upplevelser. Hur ett barn reagerar på rädsla beror också på vilken mognadsnivå de har. I Sverige styrs sjukvården av Hälso-sjukvårdslagen (HSL). Lagen ska se till att sjukvården uppfyller kraven på en god vård. Det innebär att alla människor har rätt till självbestämmande och integritet, samt att människors lika värde och värdighet ska säkras, detta gäller även för de barn som vårdas på sjukhus. Trots att barns rätt till att få uttrycka sina åsikter tydligt finns med i svensk lagstiftning, finns det indikationer på att deras åsikter inte lyfts fram i vårdsituationer. Sjuksköterskan som arbetar med vård av barn ska se till barnets perspektiv och bidra med sin barnkompetens. I barnsjukvård kan sjuksköterskan knyta an till vårdvetenskapliga begrepp som livsvärld, hälsa, lidande, delaktighet och sjukhusmiljö. Syftet var att undersöka barns rädslor när de vårdas på sjukhus. Arbetet är en litteraturstudie, där 12 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar studerats för att sammanställa barns rädslor på sjukhus. Resultatet visar att behandlingar och undersökningar samt separation från föräldrar och syskon orsakar rädsla och ångest hos barnet. Sjukhusmiljöer upplevs som okända och otrygga och förlorad autonomi leder till oro och frustration. Det är viktigt att sjuksköterskan ser till hela barnet och dess livsvärld som involverar både föräldrar, syskon, vänner men även tidigare erfarenheter av sjukvård. Stor tyngd borde ligga på sjuksköterskans förmåga till att arbeta utefter ett barnperspektiv, där bland annat individanpassad kommunikation samt barnens delaktighet och autonomi prioriteras.

Bakgrund:Majoriteten av de patienter som avlider i Sverige varje år till följd av cancer vårdas vid sin död på sjukhus. Många erhåller palliativ vård som innebär medicinska behandlingar eller omvårdnadsåtgärder i livets slutskede. Ett holistiskt förhållningssätt hjälper patienter att uppleva god livskvalitet i livets slutskede och uppnå en god död. Tidigare studier har påvisat svårigheter att tillgodose patienter på sjukhus en optimal palliativ omvårdnad. Via patienters upplevelser kan den omvårdnaden utvecklas. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av palliativ omvårdnad på sjukhus vid cancersjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar som framkom efter systematiska databassökningar i Cinahl och PubMed. Dessa granskades med HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar, analys genomfördes enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Följande sex kategorier framkom; Betydelsen av kontroll i livets slutskede, Upplevelsen av ensamhet, Den gode vårdaren och lojala patienten, Att vara beroende, Vikten av kontinuitet och Bibehålla sin självständighet. Resultatet visade att sjukhuset kunde vara en trygghet men att den palliativa omvårdnaden överlag präglades negativt av en stressig miljö där patienterna upplevde både ökad självständighet och ökat beroende. Diskussion: Arbetet bedöms tillförlitligt och verifierbart då datainsamling och analys är redovisat och kontinuerligt utvärderat i grupp. Pålitligheten stärks av att förförståelsen är redovisad. Resultatet bedöms överförbart till en sjukhuskontext, men kanske inte till patienter med andra diagnoser. Resultatet bidrar till ökad kunskap inom området palliativ omvårdnad. Tre huvudfynd belyses som påvisar en bristande holistisk omvårdnad relaterat till bland annat tidsbrist, ett medicinskt fokus samt okunskap hos vårdpersonalen angående palliativa omvårdnadsbehov.

Syftet med studien var att belysa sjukvårdspersonals uppfattningar om anhöriga barns behov av lekterapi på sjukhus, för att få en förståelse för hur det kan utveckla lekterapin som verksamhet. Metoden var kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning och studien genomfördes via intervjuer med sex personer som hade fem olika yrkesroller inom sjukvården. Resultaten framhöll en hel del variationer, dock uppfattade sjukvårdspersonalen att anhöriga barn har behov av lekterapi och att känna delaktighet och kontroll i traumatiska situationer. Studiens beskrivningskategorier visade på fem olika variationer som alla relaterar till fenomenet anhöriga barns behov av lekterapi. Diskussionen framhåller ur sociokulturellt perspektiv att lärandet i lekterapin skedde på individuell nivå eller i gemenskap. Vissa uppfattade inte att lärandet skiljde sig åt om barnet var anhörigt eller sjukt. Dessutom framkom uppfattningen att det skulle behövas en bra kommunikation mellan avdelningar och lekterapin för förbättrad tillgänglighet. Det framkom även att sjukvårdspersonalenansåg att lekterapin med hjälp av anhöriga barns kunskap skulle kunna utvecklas som verksamhet. Genom att uppmärksamma barns lek och samtal i en sociokulturell kontext, skulle man kunna påverka och bidra till att fler får tillgång till lekterapin. / <p>Godkännande datum: 2017-06-05</p>

Ångest är ett vanligt problem hos patienter på sjukhus vilket skapar lidande fördem. I denna litteraturöversikt är betydelsen av begreppet ångestsituationsbundet och innebär den sinnesstämning som uppstår vid stark oro ellerrädsla vid en viss situation eller sjukdom. Syftet med denna studie var att genomen systematisk litteraturöversikt sammanställa kunskap om deomvårdnadsinterventioner som kan utföras av sjuksköterskor för att lindraångest hos patienter som vårdas på sjukhus. En systematisk litteraturöversiktmed integrerad metod användes för att kunna ta del av olika typer av studier.Systematiska litteratursökningar gjordes i tre databaser vilket resulterade i 15artiklar som analyserades. Det identifierades fyra olikaomvårdnadsinterventioner, aktiviteter, avslappning, musik och ljud samtutbildning och information. Resultatet visade att interventionerna påverkadeångest både psykologiskt och fysiologiskt. Oavsett omvårdnadsintervention ochduration på denna, minskade patienternas ångest. Resultatet visade att detviktiga för patienter med ångest inte var vad sjuksköterskan gjorde utan attsjuksköterskan gjorde något för att minska patientens ångest.

Background: Nurses experience both positive and negative experiences when dealing with patients relatives who are present during resuscitation. Factors that affect this include the current situation, past experiences and the nurses knowledge. Nurses percieve support as important for relatives that should be offered in form of a contact person. Problem: Relatives may be an important part of the patient's life but don’t always get the opportunity to participate in decision-making regarding their presence at the patient's resuscitation. Aim: To investigate the experiences of attending resuscitation in hospital from a relatives perspective. Method: Literature study with qualitative approach. Results: Relatives describe positive experiences when present such as ensuring that everything is done for the patient and to see how healthcare professionals act. The negative experiences are anxiety, fear and helplessness. Relatives may be in need of contact with the patient to support him/her and also with healthcare professionals to see their efforts. Conclusion: Relatives experience advantages when attending the resuscitation, which nurses should think about. To support relatives a contact person from the care team should be available. Guidelines concerning relatives presence in the hospital should be formed as a support for the nurses. / Bakgrund: Sjuksköterskor upplever både positiva och negativa erfarenheter i samband med närståendes närvaro vid återupplivning. Faktorer som påverkar är exempelvis den rådande situationen, tidigare erfarenheter och deras kunskap. Sjuksköterskor uppfattar stöd för närstående som viktigt under återupplivning på sjukhus, vilket kan erbjudas i form av en kontaktperson. Problem: Närstående kan vara en viktig del i patientens liv men får inte alltid delta i beslutsfattandet kring sin närvaro vid patientens återupplivning på sjukhus. Syfte: Syftet är att undersöka närståendes upplevelser av att närvara vid återupplivning på sjukhus. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Närstående beskriver positiva upplevelser av att närvara som exempelvis att kunna se allt som genomförs på patienten och hur vårdpersonal agerar i situationen. De negativa upplevelserna är oro, rädsla och hjälplöshet. Närstående kan vara i behov av kontakt med patienten för att stödja denne och med vårdpersonal för att se insatserna som genomförs. Slutsats: Närstående upplever fördelar med att närvara vid återupplivning på sjukhus, vilket bör vara något som tas i åtanke av sjuksköterskor. För att lyckas stödja närstående så bör en kontaktperson från vårdteamet finnas lätttillgänglig. Riktlinjer vad gäller närståendes närvaro på sjukhus bör utformas som ett stöd vad gäller hanterandet.

Stroke är ett samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt. Stroke kan ge upphov till flera olika funktionsnedsättningar. Det krävs ofta tidig rehabilitering och den pågår vanligen efter hemgång från sjukhuset. Syftet med studien var att beskriva interventioner, där arbetsterapi nämns, fokuserade på motorisk funktion upp till två år efter insjuknande i stroke, dess effekter och var interventionerna genomförts. En litteraturstudie valdes som metod och litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed, AMED och PsycInfo. Tio artiklar analyserades med hjälp av en analysmodell av Friberg (2016). Resultatet visade flest interventioner för arm-och handfunktion. Majoriteten av studierna genomfördes på rehabiliteringssjukhus. Slutsatsen som drogs vara att de flesta utförs på rehabiliteringssjukhus och få eller inga artiklar berör strokerehabilitering i hemmet och i slutenvård. Därför skulle det behövas mer forskning om rehabilitering som sker i hemmiljö och på sjukhus.