Under min praktikperiod på BB i Valencia, Spanien uppmärksammade jag att det inte fanns ”Amningsvänliga” sjukhus, samtidigt som många nyblivna mödrar beskrev de svårigheter de hade till en väl fungerande amning. Detta väckte nyfikenhet för att veta mer om hur nyblivna mammor i Valencia beskriver deras upplevelser av amningsstöd, om de får det individuella stöd de upplever behöva. Syftet med denna studie var att analysera hur nyblivna mammor beskriver sina upplevelser av amning och stöd vid amning vid olika kliniker i regionen Valencia, Spanien. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med öppna frågor. Elva mödrar intervjuades och materialet tolkades med kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom ett övergripande tema att amning är ett val och en symbol för själva essensen av att ge kärlek och det bästa till sitt barn. Det innebär ett val och är ett privilegium, men upplevs även som en kamp som förutsätter stöd och kunskap. Mödrarna uppgav amning som ett privilegium som bara mammor har, där kommunikation, kontakt och närhet är unika för mamma och barnet. Mödrarna ville och bestämde sig för att amma sitt barn redan under graviditeten men sjukhusets rutiner och allt annat underordnat det. De intervjuade mödrar såg amningen som en utmaning där de fick kämpa, uppoffra och envisas för att förverkliga det. Studien visade att de nyblivna mödrar upplever brist på stöd vid amning första dagarna på sjukhuset. De önskade sig bli bemött med en mer positiv inställning till amning. Vikten av stöd och bekräftelse från barnmorskan, vårdpersonal och omgivningen vid amningen var avgörande för dem. Upplevelser som mödrarna beskriver kan hjälpa till och vara till nytta för att personal ska få insikt på kvinnornas syn på sina erfarenheter i vården runt amning och för att för att uppfylla BFHIs mål. Det är viktigt att barnmorskor ger ammande kvinnor evidensbaserade stöd, för att hjälpa mödrarna som väljer att amma och att göra detta så länge de vill. Studiens resultat kan förhoppningsvis öka kunskapen kring betydelsen av stöd vid amning. / Program: Barnmorskeutbildning

Vården av personer med demens är komplex och kvaliteten på omvårdnaden kan vara bristfällig. Personal på sjukhus önskar mer kunskap om hur omvårdnad av personer med demens bör utföras på bästa sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar omvårdnad av personer med demens på sjukhus. Databassökningar efter litteratur genomfördes där tio vetenskapliga artiklar valdes ut som berörde omvårdnad av personer med demens på sjukhus. Artiklarna kvalitetsgranskades och en tematisk analys utfördes. Resultatet belyser vikten av att sjuksköterska och annan vårdpersonal etablerar en relation med personen med demens för att kunna utföra god omvårdnad för varje individ. Vidare belyses vikten av att involvera anhöriga, bra kommunikationsstrategier, lämplig sjukhusmiljö och omvårdnadsåtgärder för att möta olika behov. Resultatet visar sammanfattningsvis att kunskap om faktorer som påverkar omvårdnaden till det bättre finns och att det är viktigt att ta hänsyn till många olika aspekter i omvårdnaden av personer med demens. Rutiner på sjukhusavdelningar måste bättre kunna anpassas efter behoven hos personer med demens och mer forskning beträffande personer med demens upplevelser av en sjukhusvistelse behöver genomföras framöver. / Caring for people with dementia is complicated and care provided might not be optimal. Hospital staff wish to improve their knowledge about how to best care for people with dementia. The aim of this literature study was to illuminate factors that affect the care of people with dementia in a hospital setting. Searches in databases resulted in ten scientific papers about care of people with dementia in hospital settings. The quality of the articles was assessed and they were analysed using a thematic analysis. To perform good care, the results illuminated the importance of building a relationship between hospital staff and the person with dementia. The importance of involving relatives, strategies for communication, suitable hospital environments and care measures for attending to different needs was illuminated. In conclusion, there is existing knowledge of what works well when caring for people with dementia and it’s important to consider many different aspects of care. In the future, hospital routines must be able to adapt better to the needs of people with dementia and more studies investigating the experiences of people with dementia themselves would be of importance.

Bakgrund: Idag präglas sjuksköterskeyrken av en ökad arbetsbörda, ökade krav påkompetens, brister i organisationen samt psykosociala faktorer som leder till otrivsel.Stressen uppstår då det finns en obalans mellan krav och förmågan att hantera kraven. Denarbetsrelaterade stressen kan bli ett hinder för sjuksköterskan som kan påverkapatientsäkerheten negativt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att granska ochsammanställa forskningsresultat som beskriver hur arbetsrelaterad stress påverkar bådesjuksköterskor och patientsäkerheten. Metod: Litteraturstudien baserades på femtonkvantitativa studier, två kvalitativa studier, en studie med mixad metod och en longitudinellstudie. Artiklarna kvalitetsgranskades och en innehållsanalys genomfördes. Resultat:Resultatet av litteraturöversikten framkom att sjuksköterskor upplever ökad stress knutnatill sex kategorier; betydelsen av en god arbetsmiljö, ett bra ledningsansvar, högarbetsbelastning och bristande kontroll, tidspress i arbetet, bristande kommunikation ochsamarbete samt hinder för arbetstillfredsställelse som kunde påverka sjuksköterskansarbetssituation negativt, vilket vidare mynnar ut i effekter på patientsäkerheten. Faktorersom ger upphov till stress är bland annat underbemanning, tidsbrist, höga förväntningar,dålig arbetsmiljö, då sjuksköterskorna upplevde sig inte kunna ge en god och säkeromvårdnad. Slutsats: Huvudresultatet visade att den arbetsrelaterade stressen påverkarbåde sjuksköterskan och patientsäkerheten negativt. Arbetsrelaterad stress är ett allvarligtproblem som förekommer i stora delar av världen, och därför är behovet stor för vidareforskning om stress på arbetsplatsen. / <p>Godkännande datum: 2018-11-05</p>

Bakgrund Med åldern försämras lukt och smaksinnet vilket i sin tur, tillsammans med andra åldersrelaterade faktorer, påverkar ätbeteendet. Trots kunskap inom området förkommer fortfarande sjukdoms- samt åldersrelaterad undernäring. Måltiderna på sjukhus utgör en viktig del både i det preventiva arbetet av undernäring men även i det sekundära. Genom att lägga fokus på måltidsmiljö, erfarenhet och matkvalitet kan förbättringar göras inom den offentliga måltidmiljön. Syfte Syftet med studien var att utforska äldres erfarenheter och upplevelser av maten och måltidssituationen på sjukhus. Metod Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes under hösten/vinter 2018. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserade med hjälp av innehållsanalys. Resultat Totalt identifierades fem kategorier och 22 subkategorier. Kategorierna var: Behov av vårdens resurser, Erfarenheten av att äta mat på sjukhus, Möjligheten att kunna påverka sin måltid på sjukhus, Erfarenheten av måltidsupplevelsen och Tillgången på information om kost och hälsa. Analysen visade att erfarenheter och upplevelser skiljde sig åt, några tyckte att maten smakade gott medan andra inte tyckte att det serverades bra mat. Generellt saknades kryddning och tillgång till kryddor. De flesta uppskattade att ha tillgång till matsal och att äta med andra. Faktorer som färg på mat och ensamhet påverkade matlusten. Ingen av respondenterna fick frågor kring ätproblematik. Slutsats I likhet med studier inom ämnet visar denna studie att samspelet mellan flera faktorer påverkar upplevelsen av maten på sjukhus. Five Aspect Meal Model kan med fördel användas för att upptäcka det som kan förbättras.

<p>Det övergripande syftet med denna undersökning är att ta reda på vad lekterapeuter, barn och mödrar anser att lekterapin har för betydelse för barnets sjukhusvistelse. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer genomförda med sammanlagt åtta personer. Samtliga av de intervjuade har erfarenhet av lekterapi i form av yrkesprofession eller som patient och anhörig.</p><p>Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna är samsynta kring lekterapins betydelse för barnets sjukhusvistelse. Leken är en betydelsebärande del i tillfrisknandet och en adekvat miljö och ett rikligt pedagogiskt material för barn i alla åldrar har en stor betydelse. I resultatet framgår att lekterapeuterna behöver vara mycket flexibla i arbetet med barn som vistas på sjukhus. Det ena mötet är inte det andra likt. Arbetet bygger mycket på enskilda behov och stor lyhördhet krävs. Värdegrund och förhållningssätt är av stor betydelse i arbetet med dessa barn.</p>

No description available.

No description available.

<p>Denna uppsats studerar universitetssjukhus implementering och användning av måttet KPP, kostnad per patient, inom den interna ekonomiska uppföljningen i somatisk slutenvård genom en intervju- och enkätundersökning.  Syftet är att se hur KPP bör implementeras och användas. Slutsatsen är att sjukhusens ledning inte fokuserats på den strategiska och operativa styrningen med hjälp av KPP, vilket försenat utbredningen av den interna användningen. KPP-måttet måste vara tillgängligt för alla nivåer inom sjukhuset och speciellt för verksamhetschefer med ansvar för vården av patienter; goda IT-system är också nödvändiga. Tiden sedan KPP införts har påverkat den interna användningen.</p>

BAKGRUND: Sömn är ett mänskligt behov som behövs för kroppens läkning. Patienterupplever ofta att sömnen inte blir tillfredsställd på sjukhus. Faktorer som uppges ge endålig sömn på sjukhus är miljön, kroppslig och emotionell påverkan hos patienten samtsjuksköterskans arbete. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om åtgärder somfrämjar patienters sömn.SYFTE: Syftet är att beskriva åtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa för att främjapatienters sömn på sjukhus.METOD: En litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar analyserades. Datainsamlingenoch analysförfarandet utgick från Fribergs (2006) modell för litteraturöversikter.RESULTAT: Ur analysen framkom fyra teman; beröring, avkoppling genom att lyssna påmusik, reducering av ljud och ljus samt att tillgodose patientens individuella önskemål ochfysiologiska behov. Dessa åtgärder ger patienter ökad sömnkvantitet. Patienter rapporteraräven att deras sömnkvalité förbättras då dessa åtgärder tillämpas.DISKUSSION: De fyra teman som framkom har avslappning som gemensam nämnare.Avslappning inför natten hjälper patienter att få en bättre sömn. Det är viktigt attsjuksköterskan är lyhörd på patienters individuella behov vid sänggåendet eftersom godsömn hjälper patienter att återhämta sig från sjukdom. / BACKGROUND: Sleep is necessary for human life and important for the healing process.Patients often report insufficient sleep when staying at hospital. Environmental, physicaland psychological factors are reasons for poor sleep. Another disturbing factor might beworking staff. It is important for the nurse to have knowledge of what can be done topromote a good night sleep for patients.PURPOSE: The purpose is to describe the nurse’s interventions to promote a good nightsleep for the patients at the hospital.METHOD: A literature study where ten articles were analysed. The model used for thedata collection and the analyse of the study was designed by Friberg (2006).RESULT: The analyse emerged in four themes; touching, relaxation by listening to music,light and sound reduction and supplying individual wishes and physical needs. Theseinterventions have shown increased sleep quantity and quality in patients.DISCUSSION: These four themes make the patients relaxed before going to bed and helpthem to get a good night sleep. It is important that the nurse is observant to the patients’individual needs at bedtime because a good night sleep help patients recover from sickness.

Syfte. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att befrämja patienters sömn ur ett omvårdnadsperspektiv. Bakgrund. Sömn är ett tillstånd som befinner sig utanför den medvetna kontrollen och ses som en viktig del av livet. Människan vet av erfarenhet att sömnen är ett stort behov och utan sömn en längre tid förändras våra beteenden, vår förmåga att koncentrera oss minskar, temperamentet ändrar sig och handlingsförmågan avtar. Tidigare forskning har visat att patienter inneliggande på sjukhus ofta klagar på sömnstörningar. Metod. En kvalitativ forskningsintervju användes för att uppnå studiens syfte. I studien har fem sjuksköterskor intervjuats från tre olika medicinavdelningar och från två olika städer. Resultat. Resultatet av studien visade att det fanns två huvudkategorier som sjuksköterskorna vidtar vid befrämjande av patienters sömn; omvårdnadsåtgärder och farmakologiska åtgärder. Konklusion. Författarna anser att det finns ett stort behov av fortsatta studier om hur man som sjuksköterska kan befrämja patienters sömn. Vidare anser författarna att sjuksköterskeutbildningen bör innehålla kunskap i sömn och dess omvårdnadsåtgärder vid insomningssvårigheter. / Aims. The purpose of this study was to describe the nurses experience of promote patients sleep in a perspective of caring. Background. When you are at sleep the mind is unaware of the surrounding, the sleep is an important part of life. Mans experience that sleep is a great need of mankind, the lack of sleep for sometime leaves you with lack of ability to concentrate, changes ones temperament and worsens ones ability to take action. Studies that have been done shows that hospitalized patients often complain that they suffer of sleeping disorder. Methods. A qualitative interview study was made to reach the study’s purpose. In the study 5 nurses were interviewed, they worked in two cities and in three different medicine divisions. Results. The results of the study showed two main categories of caring methods nurse’s uses to promote sleep appeared; caring methods and medical methods. Conclusions. The authors consider a further study of methods that a nurse can use to promote sleep is necessary. The authors also consider that nurse’s education would provide more knowledge about sleep and how to promote sleep.