No description available.

<p>Bakgrund: Cirka 10 000 hjärtstopp sker varje år i Sverige. De flesta hjärtstoppen sker utanför sjukhus. Få personer överlever ett hjärtstopp. De som överlever kommer oundvikligen få en påverkan på sitt liv.</p><p>Syftet: Litteraturstudiens syfte var att belysa patientens livskvalité efter att överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhuset.</p><p>Metod: En systematisk sökning och granskning utifrån studiens syfte av befintlig litteratur genomfördes. Tio artiklar inkluderades i resultatet.</p><p>Resultat: Vid analysering av artiklarna växte teman fram: livskvalité samt påverkande faktorer för livskvalité så som kognitiva funktioner, kedjan som räddar liv och det dagliga livet. Resultatet visar att de flesta som överlever ett hjärtstopp har en god efterföljande livskvalité.</p><p>Slutsats: Livskvalitén var generellt sett god i de genomgångna studierna. Viktiga faktorer som har betydelse för inverkan på livskvalitén blev identifierade som kognitiva funktioner och tiden till HLR sattes in och utförandets kvalité. Faktorn som vi sjuksköterskor direkt kan påverka är HLR, där utbildning och information till allmänheten är det främsta verktyget.</p>

This thesis aimed to find how to affect and reduce the tenant electricity use in Sahlgrenska University Hospital (SU) through behavioural and technical factors. It also aimed to, in detail, chart and categorize the equipment that constitutes the tenant electricity and how large their contribution is to the total electricity usage. The research was delimitated to two separate departments within SU. To meet the goal of the thesis, a literature study on relevant fields of behavioural change science was carried out together with qualitative interviews with hospital staff. In addition to this, electricity use in both office and medical equipment was measured. The resulting analysis showed that lighting is by far the category of equipment that uses most electricity, about 50 % of the examined departments total use. The second largest category was office equipment, such as computers and computer monitors, followed by medical equipment. The analysis concluded that through use of feedback, nudging and transformational leadership it should be possible to change the staffs behavioural pattern. Although, it is probably more efficient to use technical solutions such as automated lighting and energy saving modes on computers to reduce electricity use. In addition to the analysis, or as a result thereof, this thesis resulted in a list of recommendations for the hospital, both for implementing a behavioural change programme and technical solutions aimed at reducing electricity use.

Sömn är ett av våra grundläggande behov. Att sova under sex timmar eller över nio timmar per dygn ger ökad risk för följdsjukdomar och död. Detta kostar samhället både i tid och pengar. Vuxna patienter sover sämra än normlat på sjukhus. Då kortvariga sömnproblem ofta är inkörsporten till långvariga sömnproblem är detta att beakta. Litteraturstudien behandlar effkter av interventioner utifrån sovmiljö, stressreduktion och hindrande av sensoriska impulser för vuxna patienter på sjukhus utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Det framkommer att interventioner för förbättrad sömn ger positiv effekt och i de flesta fall med statistisk signigifikans. Det finns således stärkt evidens för att omvårdnadsåtgärder ger bättre sömn för vuxna patienter på sjukhus. Detta visar i sin tur påvisar att mer och bättre utbildning inom ämnet behövs för att spara på patienternas lidande och samhällets resurser.

Introduktion/Bakgrund: COVID-19 en zoonotisk och mycket smittsam sjukdom som har haft en stor påverkan på hälso- och sjukvården internationellt. Antalet inrapporterade fall konstaterat med COVID-19 har sedan den 6 september 2021 resulterat i 218 946 836 bekräftade fall och 4 539 723 dödsfall. Syfte: Sjuksköterskans upplevelser från COVID-19 pandemin på sjukhus. Metod: Litteraturstudien utformas utefter Polit &amp; Becks (2020) nio steg. Databassökningar genomfördes i CINAHL och PubMed. Tolv artiklar svarade   mot   syftet samt inklusions-   och exklusionskriterierna för studien. Artiklarna granskades utifrån Polit &amp; Becks (2020) kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar. Resultat: Fyra kategorier formades utifrån sjuksköterskornas upplevelser: Rädslan för sjukdomen, Ovisshet och professionsutveckling, Hälsopåverkan och utmattning samt Betydelsen av stödet. Slutsats: Sjuksköterskans upplevelser från COVID-19 pandemin bestod av både psykiska och fysiska påverkanden. Det fanns en känsla av otillräcklighet när det kom till yrkesrollen med ett bristande stöd från ledningen. Trots många brister upplevde många sjuksköterskor en positiv uppmuntran från samhället och en stark laganda, vilket förde professionen framåt och stärkte självförtroendet för individen att kunna hantera den pågående COVID-19 pandemin.

Introduktion: Under de senaste decennierna har e-hälsan genomgått en ständig utveckling och Sverige har som mål att 2025 vara bäst i världen på e-hälsa. E-hälsa kan öka tillgängligheten, effektiviteten och jämlikheten i vården. I det fysioterapeutiska arbetet används digitala verktyg/tjänster dagligen. Litteraturen visar att digitaliseringen av vården är på frammarsch. Det är därför intressant att belysa fysioterapeutens perspektiv kring ämnet.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka användning av, uppfattning om och utbildning i digitala verktyg/tjänster inom sjukhusbaserad fysioterapi.  Metod: En enkätundersökning genomfördes för att besvara studiens syfte. Enkäten var egenkonstruerad och bestod av elva frågor uppdelad på fyra delar. Resultat: Trettionio svar analyserades. Majoriteten av respondenter använde digitala verktyg/tjänster i sitt kliniska arbete. Det verktyg som majoriteten använde var digitala träningsprogram vilket också visades vara implementerad i samtliga verksamheter där det användes. Majoriteten av respondenterna ansåg att de digitala verktyg/tjänster de använder passade deras patienter. Respondenterna var positivt inställda till fördelarna med digitala verktyg/tjänster. I frågorna om arbetsgivare tillhandahåller utbildning vid införsel eller uppdatering av digitala verktyg/tjänster var respondenterna mer negativt inställda.  Konklusion: Studien visar att många fysioterapeuter använder sig av olika digitala verktyg/tjänster i sitt arbete och är positiva till verktygens/tjänsternas fördelar. Däremot delade inte respondenterna samma uppfattning angående utbildningsmöjligheterna som tillhandahålls av sjukhus. Mer forskning behöver genomföras inom området.

Introduktion/Bakgrund: Sömn är viktigt för människans psykiska och fysiska hälsa. Under sjukhusvistelse är det många patienter som upplever svårigheter att sova. Detta behandlas ofta med läkemedel som riskerar att ge biverkningar. Sjuksköterskor ansvarar för att ge omvårdnad där främjandet av god sömn ingår. Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadsinterventioner sjuksköterskor kan använda för att främja god sömn hos patienter under sjukhusvistelse. Metod: Litteraturstudien genomfördes genom att följa Polit och Beck (2017) nio steg. Sökningar utfördes i CINAHL, PsycInfo och Pubmed. Artiklar som motsvarade syftet kvalitetsgranskades utifrån granskningsmallar enligt Polit och Beck (2017). Totalt 15 artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod inkluderades i studien. Bearbetning och analys av data utfördes med ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Resultatet sammanställdes i fem teman; “Att kommunicera och informera”, “Miljöfaktorer; ljud, ljus och temperatur”, “Ge möjlighet till avslappning och lugn”, “Klustra omvårdnadsinterventioner” samt “Skilja mellan dag och natt”. Slutsats: Det finns en mängd olika omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskor kan använda för att främja sömn. Dessa sträcker sig från åtgärder av psykosocial karaktär till åtgärder som syftar till att minska fysiskt obehag och att begränsa inverkan av miljöfaktorer.  Vissa är inriktade på den enskilde patienten medan andra berör miljön på avdelningen i sin helhet.

Introduktion/Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 350 barn i cancer, vilket innebär en stor påfrestning för barnet och dess närstående. Närståendes närvaro bidrar med trygghet samt ökat välbefinnande för barnet. Samtidigt är närstående själva i behov av stöd och vägledning av sjuksköterskan för att kunna hantera situationen och fatta svåra beslut. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av sjuksköterskors stöd, när ett barn med cancer är i behov av slutenvård. Metod: Litteraturstudien utformades efter Polit &amp; Becks (2017) nio steg. Studien är systematiskt utformad via litteratursökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed, vilket resulterade i totalt tio vetenskapliga artiklar. Av de tio artiklarna var åtta av kvalitativ design och resterande två i kvantitativ design. Samtliga artiklar granskades enligt Polit &amp; Becks (2017) granskningsmallar för kvantitativ och kvalitativ studie. Resultat: I litteraturstudien framkom fyra kategorier: Trygghet, Oro, Stress och Hopp som redogör för närståendes upplevelser av sjuksköterskans stöd vid barncancer. Slutsats: I litteraturstudiens resultat framkom både negativa och positiva upplevelser gällande sjuksköterskans stöd. Information, empati och respekt visade sig vara viktiga faktorer för att de närstående skulle känna trygghet och hopp samt minskad stress och oro.

Bakgrund: Det finns ett stort behov av palliativ vård i världen, men endast ett fåtal erhåller det. Flertalet av personerna som erhåller vård vid livets slut vårdas på allmänna avdelningar och får inte specifik palliativ vård vilket kräver mer kunskap om patientens olika behov för att kunna bidra till en värdig vård i livets slutskede. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna patienters erfarenheter av att vårdas på sjukhus i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie där åtta kvalitativa studier granskades och analyserades. Totalt inkluderades 128 patienter från nio länder och som vårdades i livets slutskede. Resultat: I analysen skapades två domäner med sex underliggande kategorier. Domänerna var: känslomässiga reaktioner och sjukhusmiljöns förutsättningar och hinder. Resultatet visade att patienter i livets slutskede har fysiska, psykiska och existentiella behov som bör bli tillgodosedda. Konklusion: Som sjuksköterska är det viktigt att stödja patienter i livets slutskede genom att vara närvarande i mötet med patienten och se hela människan, förmedla hopp, lyssna, visa empati, våga samtala om svåra ämnen samt värna om patientens egen självständighet och integritet. Det behövs mer forskning ur patientens perspektiv om vad som är viktigt när man erhåller vård i livets slutskede.

Introduktion/bakgrund: Det finns idag en sjuksköterskebrist i flera delar av världen som förvärras av en hög sjuksköterskeomsättning. Den psykosociala arbetsmiljön i form av hög arbetsbelastning, kommunikation, teamarbete och jämlikhet är av stor betydelse för sjuksköterskans hälsa, välbefinnande och kan påverka viljan att lämna yrket. Syfte: Denna litteraturstudie belyser den psykosociala arbetsmiljön och dess påverkan på sjuksköterskans hälsa inom slutenvård. Metod: Litteraturstudien baseras på vetenskapliga originalartiklar över ämnet (Polit &amp; Beck, 2017). Databassökningar genomfördes i PsycInfo, Cinahl och PubMed och granskades utifrån Polit &amp; Becks (2020) granskningsmallar för kvantitativa och kvalitativa studier. Resultat: Resultat utgjordes av 10 artiklar varav 8 kvantitativa och 2 kvalitativa. Resultatet mynnade ut i tre olika kategorier som var; ‘’Arbetsbelastning och dess påverkan på sjuksköterskans hälsa’’, ‘’Bemötande ur ett organisatoriskt perspektiv och dess påverkan på arbetstillfredsställelsen” och “Kommunikation och Teamarbete och dess påverkan på sjuksköterskans välbefinnande”. Slutsats: Hög arbetsbelastning i form av höga kvantitativa  och känslomässiga krav, låg arbetskontroll och för lite tid och bemanning har en påverkan på sjuksköterskans hälsa. Stressen och utbrändheten är en effekt av den höga arbetsbelastningen medför bland annat mentala problem, självmordstankar, insomnia och fatigue. Jämlikheten på arbetsplatsen har betydelse för sjuksköterskans välmående och vilja att stanna kvar på arbetsplatsen. Ett bra teamarbete med bra kommunikation mellan kollegor och chefer kan leda till minskad utbrändhet och ökad arbetsengagemang.