Titel: När en närstående är döende. En litteraturstudie om närståendes erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede på sjukhus. Bakgrund: Många får vård i livets slutskede på sjukhus trots att studier har visat att sjukhuset kan ha en olämplig miljö. Närstående har en nära relation till den sjuke och kan känna ett stort ansvar att ta hand om denne. Därför kan närstående ha en betydande roll i vårdförloppet. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet presenterades i fyra huvudkategorier och tolv underkategorier. Huvudkategorierna var: Att sätta den sjuke först, Eftersträva samarbete med personal, Sjukhusmiljöns betydelse och Dödsögonblicket och därefter. Konklusion: Det är viktigt för närstående att hållas informerade och delaktiga i vården av den sjuke. Närståendes upplevelser av vård i livets slutskede kan påverka livet efter dödsfallet. Nyckelord: Palliativ vård i livets slutskede, Närstående, Sjukhus, Erfarenheter

Bakgrund: Människan sover ungefär en tredjedel av livet. Sömnen har en återhämtande och reparerande funktion på kroppen. Sömnbrist kan leda till en rad problem som bl a försämrad sårläkning, försämrat immunförsvar, oro och högt blodtryck. Stress och sjukdom kan orsaka sömnbrist. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sömnen negativt vid sjukhusvistelse. Metod: Litteraturöversikt enligt Friberg (2012) Arbetet är baserat på 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats Resultat: Resultatet är grundat i tre kategorier: Miljöfaktorer; Kroppsliga och psykologiska faktorer, samt Inverkan från vårdpersonal. Slutsats: Sömnkvalitén hos patienterna påverkas negativt av ett flertal faktorer under sjukhusvistelsen. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har god kunskap om sömnens betydelse och vilka faktorer som påverkar den.

Bakgrund: Föräldrarna är en viktig del i dagens barnsjukvård, därför är det viktigt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal vet och förstår hur de kan hjälpa och stötta föräldrarna när deras barn vårdas på sjukhus. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter när deras barn vårdas på sjukhus. Metod: En beskrivande litteraturstudie med tretton vetenskapliga artiklar, sex artiklar med kvalitativ ansats och sju artiklar med kvantitativ ansats. Huvudresultat :Huvudresultatet har visat att föräldrar som är på sjukhus med sitt sjuka barn ofta känner en stress över många saker. De behöver hjälp och stöttning av sjuksköterskorna och annan vårdpersonal. För att kunna hantera situationen och för att i sin tur som förälder i sin nya föräldraroll kunna stötta och trösta sitt sjuka barn. Det är viktigt att föräldrarna får information och är delaktiga i vården samt att de är en del i teamet för att aktivt kunna ta del i vård och planering. På så sätt är föräldrarna förberedda på vad som kommer att ske med deras barn och vad som kan förväntas bli resultatet. Det är även viktigt att sjuksköterskorna kan bemöta föräldrar som är i chock och befinner sig i en kris som det kan vara att ha sitt barn på sjukhus. Slutsats: Det framkommer i den föreliggande litteraturstudien att föräldrarna har ett stort behov av stöttning av sjuksköterskorna som vårdar deras sjuka barn och att föräldrarna får vara delaktig i vården av deras barn .Sjuksköterskor i barnsjukvården behöver kunskap och förståelse för föräldrarnas situation samt deras behov .För att föräldrarna på bästa sätt ska kunna och orka stötta sina sjuka barn på bästa sätt.

Introduktion: Majoriteten av dödsfall sker på sjukhus och antal människor som är i behov av palliativ vård förväntas öka. Närstående spelar en viktig roll i den palliativa vården och det är därför viktigt att veta hur de upplever vården. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård på sjukhus. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats enligt Polit och Beck (2017) i nio steg. Artiklar söktes fram i databasen CINAHL, tolv artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod användes till studiens resultat. Huvudresultat: Fem kategorier identifierades till resultatet. Dessa kategorier var: Omvårdnad, Delaktighet, Bemötande, Kommunikation och Stöd. Slutsats: Generellt upplevde närstående att patienten erhöll god palliativ vård på sjukhus. Det framgick att en del närstående hade ett behov av att vara delaktiga i omvårdnaden av patienten och de flesta ville vara delaktiga i beslutsfattandet. Närstående upplevde att vårdpersonalens bemötande och kommunikation varierade. Närståendes behov av stöd och att bli informerade framgick tydligt i studien.

Bakgrund: När ett barn blir sjukt och beroende av sjukhusvård har familjen en mycket betydelsefull och ibland ovärderlig roll i vårdandet. Att som barn vara inneliggande på sjukhus kan upplevas som en stor omställning för barnet och dess familj. När barn vårdas på sjukhus är det viktigt som sjuksköterska att se till barnens specifika behov samt undervisa och stödja familjen. Syfte: Att beskriva familjens erfarenheter av att ha ett barn inneliggande på sjukhus. Metod: En beskrivande litteraturstudie på tolv artiklar med kvalitativ ansats har gjorts. Huvudresultat: Föräldrar upplevde det som en svår situation att ha barn inneliggande på sjukhus och beskrev det som viktigt att få vara en del av vårdandet av barnet. Dock upplevde pappor att de kom i bakgrunden av mammorna. Oro är något som de flesta familjer upplevde när ett barn blev inneliggande på sjukhus och många gånger uppskattades det att få träffa andra föräldrar i samma situation för att dela erfarenheter med varandra. Även syskon upplevde det som en svår situation när ett barn var inneliggande på sjukhus. De ville gärna vara till stöd för det sjuka syskonet men ofta kände de sig ofta bortglömda och utanför i familjen. Slutsats: Föräldrar och syskon upplevde situationen med att ha ett barn inneliggande på sjukhus som påfrestande. Syskon kände sig bortglömda i familjen och pappor upplevde sig komma i bakgrunden av mammorna i vårdandet av det sjuka barnet. Det är viktigt som sjuksköterska att se alla parter i en familj som olika individer med olika behov. För att familjer ska få en förbättrad upplevelse av sin sjukhusvistelse behövs ökad kunskap inom området.

Varje år vårdas 95 000 barn på sjukhus i Sverige. De vanligaste orsakerna till att barn 0–17 år söker vård är på grund av infektioner och skador. Alla barns rätt är att få sin röst hörd och möjlighet att uttrycka sin åsikt. Deras åsikt ska alltid beaktas utifrån mognad och ålder.  Efter grundlig information ska barn vara delaktiga i beslut gällande deras omvårdnad. Trots att flera studier påvisar barnsjuksköterskans skyldighet att göra barn delaktiga i omvårdnaden krävs det mer forskning, utbildning och konkreta metoder för att uppnå målet för delaktighet. Syftet med studien var att beskriva hur barnsjuksköterskan gör barn delaktiga i sin sjukdom och behandling. Data samlades in genom tio kvalitativa intervjuer med barnsjuksköterskor som arbetade med barn på sjukhus. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Fyra huvudkategorier framkom: Att främja delaktighet genom att skapa en relation beskriver hur en relation och ett förtroende mellan barnsjuksköterskan och barnet kan skapas. Att främja delaktighet genom förberedelse beskriver hur barnsjuksköterskan kan göra barnet delaktig genom att förbereda muntligt, genom att visa bilder och genom att visa material. Att främja delaktighet genom aktivt deltagande beskriver hur barnsjuksköterskan kan göra barnet delaktigt genom att ge barnet möjlighet att bestämma och att låta barnet aktivt delta i omvårdnadsprocedurer och i sin sjukdom. Att främja delaktighet genom att anpassa vårdmiljön beskriver hur barnsjuksköterskan kan göra barnet delaktig genom att anpassa vårdmiljön efter barnets behov. Konklusionen av studien var att resultatet kan ge omvårdnadsprofessionen ökad kunskap och redskap för hur barnsjuksköterskan kan göra barnet delaktig i sin sjukdom och behandling.

Sedan mitten av 1990-talet har privatiseringen av välfärden kontinuerligt ökat vilket bidrar till konkurrens inom ett fält som tidigare lämnats i statlig regi. För att sjukhus ska kunna drivas på ett effektivt vis krävs det att sjukhusen liksom andra organisationer fattar beslut. Dessa beslut kan uppfattas på olika vis och vi vill med en studie av ett av de första privatägda sjukhusen i Sverige undersöka faktorer som deltagande och konsensus inverkan på hur anställda inom sjukhuset uppfattar beslut. Teorier kring beslutsfattning undersöks och en metod med semi-strukturerade intervjuer utformar vår studie som visar att delaktighet och konsensus påverkar hur medarbetare upplever att deras åsikter värderas vilket i sin tur leder till förbättrad uppfattning av beslut och delaktighet. Studien behandlar även hinder för deltagande vid beslutsfattning.

The main purpose of this thesis was to examine how hospital librarians worked with young people at a children’s and young people’s hospital in Sweden. We wanted to see how they promoted their health with culture and cultural means such as book trolleys. We did a case study, and made three qualitative interviews with the hospital librarians. The purpose was also to find out what the hospital librarians thought of young peoples. As a complement we also used textual analysis to analyse a pilot study and a few monthly programs concerning an ongoing culture project in the library. The purpose with these documents was also to see how health could be promoted by culture, and to see how young people were described. We have used two theories. One involves what roles hospital librarians fitted into while dealing with young persons. The other one deals with different aspects of health. The role that emerged most clearly among the librarians was one called the rehabilitative role. We could also find traces of this role in the pilot study, which we believe indicates why all three librarians tended to fit into that role. The librarians seemed to do their best to involve young people in the activities in the library. In contradiction to this, the documents didn’t involve young people very much; they mostly mentioned ways of working with children. Young people were only involved in a few cases. We also found that both the librarians and the documents were striving to promote health among the patients. To do this they tried to see to the well being of the whole person. / Uppsatsnivå: D

The aim of this bachelor thesis is to find out how a number ofhospital librarians look at child and youth patients' reading and itspossible role in a mental and physical healing process. We alsoinvestigate the knowledge, strategies and thoughts the librarianshave on bibliotherapy.Qualitative interviews have been used and seven librarians, at twodifferent hospital libraries with children's and youth activities, wereinterviewed during November and December 2011. The analysis isbased on one theory; we use Sten Furhammar’s model whichincludes four different categories of reading.We can see, according to the librarians’ answers, that the mostcommon function of the patients’ reading can be explained throughtwo of Furhammar’s categories. Our respondents believe that thepatients mostly read to relax from heavy thoughts and situationswhich can be connected to the category impersonal experiencereading. This type of reading has according to Furhammar not anenriching effect if it’s described as entertainment and relaxation.But in our study the librarians think that this type of reading can beenriching, and even have a therapeutical function. They alsobelieve that reading can have other therapeutical functions as selfreflection,comfort and relief from worrying which can beconnected to the category personal experience reading. We foundout that the librarians do not use the word bibliotherapy or workwith it with awareness. But they think bibliotherapeutical situationscan occur without their involvement or help. / Program: Bibliotekarie

Vårdmiljöer som patienter möter kan upplevas välkomnande och trivsamma eller kala och sterila och ge en känsla av institution. Patienter upplever och tolkar omgivningen på olika sätt och vårdmiljöns utformning kan ha betydelse för känslan av välbefinnande. Syftet med denna studie var att granska faktorer i vårdmiljön på sjukhus som kan påverka patienters upplevelse av välbefinnande. Vi har använt oss av kvalitativa och kvantitativa artiklar som analyserats enligt Fribergs (2006) modell för forskningsöversikt. Totalt har nio artiklar använts som svarar på syftet och fokus har varit ett patientperspektiv. I artiklarnas resultat fann vi två huvudkategorier med fyra respektive fem delkategorier. De fysiska element som påverkar patientens välbefinnande är: konst, gröna växter, färg, ljus, natur och ljud. I utformningen av vårdmiljön och hur patienten upplever den framkom följade: att känna sig som hemma, sociala interaktioner, möjlighet till avskildhet, behovet av kontroll, att känna trygghet och säkerhet. Det framgår i de analyserade artiklarna att det är viktigt att kunna vila blicken på något och att ha en utsikt ut mot naturen. Gröna växter omkring sig ger en positiv känsla och att omgivningen upplevs som hemtrevlig kan främja välbefinnandet. Möjligheten att bevara och skapa sociala interaktioner var viktigt samtidigt som möjlighet till avskildhet betonades. / Program: Sjuksköterskeutbildning