Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress samt att ta reda på vilka konsekvenser detta kan leda till. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturstudie med 14 vetenskapliga artiklar. Datainsamling gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: De faktorer som tydligast framkom genom artiklarnas resultat handlade om sjuksköterskornas psykiska och fysiska arbetsmiljö, vilket innefattar bland annat skiftarbete, relationer till arbetsgruppen, att bli utsatt för olika typer av hälso- och säkerhetsrisker samt att bemöta död och döende. Det framkom dessutom att besparingar och omstruktureringar var en av de mest frekvent nämnda stressfaktorerna för sjuksköterskor, liksom arbetsbelastning, krav och förväntningar. De konsekvenser som tydligast dök upp genom studiernas resultat handlade om hur sjuksköterskorna kunde drabbas både psykiskt och fysiskt, samt hur det kunde leda till konsekvenser gällande patientsäkerhetsrisker. Slutsats: Litteraturstudiens författare har utifrån resultatet kunnat dra slutsatsen av hur viktig en god arbetsmiljö är för att kunna erbjuda en trygg och säker vård. De faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress leder inte endast till konsekvenser för hur sjuksköterskan kan drabbas både psykiskt och fysiskt, utan kan även leda till konsekvenser gällande patientsäkerhetsrisker.

<p>Syfte. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att befrämja patienters sömn ur ett omvårdnadsperspektiv.</p><p>Bakgrund. Sömn är ett tillstånd som befinner sig utanför den medvetna kontrollen och ses som en viktig del av livet. Människan vet av erfarenhet att sömnen är ett stort behov och utan sömn en längre tid förändras våra beteenden, vår förmåga att koncentrera oss minskar, temperamentet ändrar sig och handlingsförmågan avtar. Tidigare forskning har visat att patienter inneliggande på sjukhus ofta klagar på sömnstörningar.</p><p>Metod. En kvalitativ forskningsintervju användes för att uppnå studiens syfte. I studien har fem sjuksköterskor intervjuats från tre olika medicinavdelningar och från två olika städer.</p><p>Resultat. Resultatet av studien visade att det fanns två huvudkategorier som sjuksköterskorna vidtar vid befrämjande av patienters sömn; omvårdnadsåtgärder och farmakologiska åtgärder.</p><p>Konklusion. Författarna anser att det finns ett stort behov av fortsatta studier om hur man som sjuksköterska kan befrämja patienters sömn. Vidare anser författarna att sjuksköterskeutbildningen bör innehålla kunskap i sömn och dess omvårdnadsåtgärder vid insomningssvårigheter.</p> / <p>Aims. The purpose of this study was to describe the nurses experience of promote patients sleep in a perspective of caring.</p><p>Background. When you are at sleep the mind is unaware of the surrounding, the sleep is an important part of life. Mans experience that sleep is a great need of mankind, the lack of sleep for sometime leaves you with lack of ability to concentrate, changes ones temperament and worsens ones ability to take action. Studies that have been done shows that hospitalized patients often complain that they suffer of sleeping disorder.</p><p>Methods. A qualitative interview study was made to reach the study’s purpose. In the study 5 nurses were interviewed, they worked in two cities and in three different medicine divisions.</p><p>Results. The results of the study showed two main categories of caring methods nurse’s uses to promote sleep appeared; caring methods and medical methods.</p><p>Conclusions. The authors consider a further study of methods that a nurse can use to promote sleep is necessary. The authors also consider that nurse’s education would provide more knowledge about sleep and how to promote sleep.</p>

Bakgrund: Över 130 miljoner människor i världen lider av kronisk hepatit C och av dessa människor kommer ett betydande antal utveckla levercancer eller skrumplever. För närvarande finns det inget vaccin mot hepatit C däremot finns bromsmedicin som bromsar hepatit C. Blivande sjuksköterskor som har vårdat patienter med hepatit C på sjukhus upplever sig vara i högriskzon för att bli smittade av patienter med hepatit C. Syfte: Syftet med studien var att belysa blivande sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av patienter med hepatit C på sjukhus. Metod: Studien var en empirisk kvalitativ studie där fem blivande sjuksköterskor från en högskola i södra Sverige blev intervjuade. Innehållsanalysen till studien var inspirerad av Graneheim och Lundmans innehållsanalys med grund från Krippendorff. Resultat: Utifrån innehållsanalysen framkom det fyra kategorier, upplevelser av kunskapsbrist, rädsla för smitta, vikten av att följa hygienrutiner vid omvårdnadsarbete och vikten av att bedriva personcentrerad omvårdnad. De blivande sjuksköterskorna upplevde sig ha bristande kunskap om hur omvårdnaden ska gå till för patienter med hepatit C på sjukhus, de upplevde även rädsla av att bli smittade av hepatit C vid omvårdnadsarbetet med dessa patienter. De blivande sjuksköterskorna ansåg att det är viktigt att följa hygienrutinerna för att minimera risken för blodsmitta vid omvårdnadsarbetet med hepatit C-patienter. De blivande sjuksköterskorna ansåg att en av de viktigaste delarna i omvårdanden med hepatit C-patienter är att bedriva personcentrerad omvårdnad på ett professionellt och respektfullt sätt. Slutsats: Sjuksköterskestudenter är rädda för att ge omvårdnad till patienter med hepatit C på sjukhus, därför behövs mer kunskap om hur omvårdnadsarbetet ska gå till för dessa patienter för att sjuksköterskestudenterna ska kunna känna sig trygga och vilja ge omvårdnad till patienter med hepatit C på ett personcentrerat vis.

Locum AB har i uppdrag av Stockholms läns landsting att förvalta vårdens fastigheter. För att underlätta för sina hyresgäster erbjuder Locum Facility Management-tjänster dit bland annat vaktmästeri och andra kringaktiviteter ingår. För att vara förberedda på och kunna anpassa sig efter hur deras hyresgästers behov har förändrats över tid vill de utföra en kartläggning över vilka arbetsuppgifter som deras upphandlade entreprenörer gör i dagsläget och ifall det går att effektivisera dessa. Detta ledde till denna rapport- Värdeflödeskartläggning över vaktmästeritjänsteleveransen vid Rosenlunds sjukhus och Mariamottagningarna, där en värdeflödeskartläggning genomförs för att kartlägga vilka arbetsuppgifter som utförs av vaktmästerientreprenören, om det går att identifiera några slöserier inom detta system och ifall dessa eventuella slöserier i går att eliminera eller minska. En värdeflödeskartläggning är ett verktyg där en verksamhets värdeflöden kartläggs med utgångspunkt med hur det ser ut i nuläget, och med ett framtaget framtida målläge med en uppfattning om hur det går att tänka sig att det borde fungera i framtiden. Med dessa som grund analyseras sedan nuläget för att identifiera slöserier, och utifrån dessa observationer och med målläget som utgångspunkt kan sedan en handlingsplan tas fram med syftet att eliminera dessa slöserier. Denna rapports fokus ligger främst på att kartlägga nuläget, och därefter analysera huruvida dessa slöserier går att minska. Rapporten ger en bild av vilka arbetsuppgifter som utförs av vaktmästerientreprenören i dagsläget, och hur dessa arbetsuppgifter utförs. Kartläggningen av vaktmästeritjänsteleveransen visade också att det fanns slöserier, men att dessa till största del berodde på anledningar som låg utanför entreprenörens kontroll. De enskilt största slöserierna som identifierades var väntan på hiss på Rosenlunds sjukhus och att vaktmästaren på Mariamottagningarna var tvungen att gå och hämta samt lämna post som skickades från hyresgästerna på ett postkontor. Rapporten ger förslag på hur dessa slöserier skulle kunna elimineras. Detta innebär att den tid som skulle kunna frigöras då skulle kunna läggas på att utföra andra arbetsuppgifter som adderar värde för hyresgästerna. I de nämnda fallen skulle dessa slöserier kunna elimineras genom förskjutna arbetstider så att aktiviteter som kräver hiss inte utförs då det är högt tryck på hissarna, samt att posten levereras och hämtas från Mariamottagningarna. Med den värdeflödeskartläggning som gjorts över nuläget på de båda vårdenheterna har beställaren av rapporten en möjlig grund att utgå ifrån för framtida arbete med att kunna erbjuda sina hyresgäster en bättre service och möjligheter till att bedriva sin verksamhet med bästa möjliga förutsättningar. Denna rapport visar också att det är möjligt att tillämpa en värdeflödeskartläggning på ett system där processerna kan variera sett över olika dagar. Detta då de modeller över hur värdeflödeskartläggningar inom administration och tjänster hittills till mestadels utförts på standardiserade stödjande processer inom tillverkningsindustrin.

När barn vistas på sjukhus är det oftast förenat med otrygghet hos såväl barnen som föräldrarna. Barnsjuksköterskan är ålagd att arbeta utifrån kompetensbeskrivningen för barnsjuksköterskor samt NOBAB standards för att sjukhusvistelsen för hela familjen blir så bra som möjligt. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor som arbetar på barnavdelning uppfattar att NOBAB standards följs när barn är inlagda på sjukhus. Studien har en deskriptiv kvantitativ design. Resultatet visade att NOBAB standards följs delvis på den aktuella avdelningen. Det framkom att sjuksköterskorna alltid uppmuntrade föräldrarna att stanna hos sitt barn under sjukhusvistelsen. Sjuksköterskorna uppfattade att barnen fick träffa onödigt många sjuksköterskor under deras vistelse och att detta kunde bero på en viss personalbrist på avdelningen. En stabil personalgrupp ansåg sjuksköterskorna kunde bidra till en ökad vårdkontinuitet för barnen. Barn vistades alltid på barnavdelningen på det aktuella sjukhuset förutom när specifik vård krävdes. Sjuksköterskorna uppfattade att barnen och deras föräldrar fick tillräckligt med information på deras nivå. Tillgången till lek och skola anpassad för barnets ålder var bristande och sjuksköterskorna menade att lekterapin och skolan kunde utvecklas. För att öka kunskapen om barns rättigheter och NOBAB standards inom barnsjukvården behövs fortlöpande forskning och utbildning för att synliggöra barnets bästa i verksamheten. / When children are hospitalized, it is usually associated with insecurity among both children and parents. The pediatric nurse is required to work on the competence description for pediatric nurses and NOBAB standards to ensure that the hospital stay for the entire family will be as good as possible. The purpose of this study was to examine how nurses working in the children's section perceive that NOBAB standards are followed when children are hospitalized. The study had a descriptive quantitative design. The results showed that NOBAB standards are followed in part to the department. It was revealed that the nurses always encouraged parents to stay with their child during hospital stay. Nurses perceived that the children got to meet an unnecessary number of nurses during their stay and that this could be due to a certain lack of staff in the department. They considered that this could be improved if the organization around the children became more stable and the continuity of care will improve. A child always stays on the children's section at the current hospital except when specific treatment is required. Nurses perceived that the children and their parents were given enough information on their level. Access to play and school adapted for the child's age were deficient and nurses believed that play therapy and the school could develop. To increase awareness of children's rights and NOBAB standards in childcare needed for continuous research and education in order to highlight the best interests of the business.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2007. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Bakgrund: Olika författningar och lagar reglerar vården. Hemsjukvården tar över efter utskrivning från sjukhuset. För en bra utskrivningsprocess är det viktigt med en god kommunikation mellan dessa två organisationer. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation mellan den somatiska vården och hemsjukvården vid utskrivning. Metod: En systematisk litteraturstudie. Databassökning har gjorts i PubMed och Cinahl. Sju artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Resultat: Tre teman framträdde; kommunikation, organisation och kulturella skillnader. Slutsats: För att främja god kommunikation mellan sjuksköterskorna inom kommun och landsting var det av vikt att de hade en god förståelse för varandras arbetssituationer.</p>

<p>BAKGRUND: Sömn är ett mänskligt behov som behövs för kroppens läkning. Patienterupplever ofta att sömnen inte blir tillfredsställd på sjukhus. Faktorer som uppges ge endålig sömn på sjukhus är miljön, kroppslig och emotionell påverkan hos patienten samtsjuksköterskans arbete. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om åtgärder somfrämjar patienters sömn.SYFTE: Syftet är att beskriva åtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa för att främjapatienters sömn på sjukhus.METOD: En litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar analyserades. Datainsamlingenoch analysförfarandet utgick från Fribergs (2006) modell för litteraturöversikter.RESULTAT: Ur analysen framkom fyra teman; beröring, avkoppling genom att lyssna påmusik, reducering av ljud och ljus samt att tillgodose patientens individuella önskemål ochfysiologiska behov. Dessa åtgärder ger patienter ökad sömnkvantitet. Patienter rapporteraräven att deras sömnkvalité förbättras då dessa åtgärder tillämpas.DISKUSSION: De fyra teman som framkom har avslappning som gemensam nämnare.Avslappning inför natten hjälper patienter att få en bättre sömn. Det är viktigt attsjuksköterskan är lyhörd på patienters individuella behov vid sänggåendet eftersom godsömn hjälper patienter att återhämta sig från sjukdom.</p> / <p>BACKGROUND: Sleep is necessary for human life and important for the healing process.Patients often report insufficient sleep when staying at hospital. Environmental, physicaland psychological factors are reasons for poor sleep. Another disturbing factor might beworking staff. It is important for the nurse to have knowledge of what can be done topromote a good night sleep for patients.PURPOSE: The purpose is to describe the nurse’s interventions to promote a good nightsleep for the patients at the hospital.METHOD: A literature study where ten articles were analysed. The model used for thedata collection and the analyse of the study was designed by Friberg (2006).RESULT: The analyse emerged in four themes; touching, relaxation by listening to music,light and sound reduction and supplying individual wishes and physical needs. Theseinterventions have shown increased sleep quantity and quality in patients.DISCUSSION: These four themes make the patients relaxed before going to bed and helpthem to get a good night sleep. It is important that the nurse is observant to the patients’individual needs at bedtime because a good night sleep help patients recover from sickness.</p>

Bakgrund: Många patienter lider av sömnstörningar på sjukhus på grund av olika faktorer. Det har konsekvenser på bland annat hälsan och leder till nedstämdhet och fallrisk hos äldre. I Sverige ökar användning av sömnmedicin och många patienter erbjuds sömnmedel på sjukhus. Sjukvårdspersonals uppfattning skiljer sig från patientens upplevelse av sömn. Syfte: Studien belyste vad som påverkar patientens sömnkvalitet på en vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie valdes där nio vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat: Det visades att många inneliggande patienter hade en dålig sömnkvalitet. Miljöfaktorer som ljud och ljus, dels förorsakat av vårdpersonalen, påverkade sömnkvaliteten. Smärta och psykiska faktorer ledde också till försämrad sömn. Patienter i enkelrum sov bättre trots högre ljus-eller ljudnivå än i flerpatientrum. Slutsats: Vårdpersonal kan förbättra patientens sömnkvalitet genom bättre planering och tajming av medicinska åtgärder och omvårdnadshandlingar. Trygghet för patienten skapas genom bra bemötande, delaktighet och information som hjälper patienten till bättre vila och sömn.

No description available.