Syftet med uppsatsen är att utforska den pedagogiska verksamheten och lekens betydelse för barn på sjukhus. Vi vill uppmärksamma att yrket som lärare och pedagog sträcker sig längre än inom skolans ramar. Med utgångspunkt i litteratur i ämnet, enkäter och intervjuer med olika aktörer verksamma inom barnavård studerar vi i uppsatsen de olika aktörernas tankar och funderingar om sitt arbete och synen på barns lek. Resultatet visar på att leken enligt informanterna är en viktig del i barns tillfrisknande. Leken i sig har en terapeutisk inverkan på barn då de hamnar på sjukhus. Aktörerna arbetar utifrån synsättet att leken läker.

Många patienter vårdas varje år på sjukhus. Vårdtiden innebär en stor omställning för patienten eftersom den bidrar till en förändrad situation där patienten kan uppleva bristfällig kontroll över det privata. Det är en utmaning för hälso- och sjukvårdspersonal att behandla patientens sjukdom och samtidigt i omvårdnaden arbeta för att patientens personliga sfär bibehålls. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens per¬sonliga sfär i omvårdnaden under vårdtiden på sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 14 veten¬skapliga artiklar. Resultatet visade fem kategorier som var betydel¬sefulla för patientens personliga sfär inom omvårdnad. Dessa var patientrelaterade aspekter, sjuksköterskerelaterade aspekter, val¬möjlighet och kontroll, samtal samt vårdmiljö. Det finns mycket som sjuksköterskan och annan hälso- och sjukvårdspersonal kan göra i sitt arbete för att främja ett bibehållande av patientens per¬sonliga sfär, men hur patienten upplever detta är ändå alltid individuellt. Forskning bör i framtiden inriktas på att lyfta fram patientens behov av en personlig sfär för att göra hälso- och sjuk¬vårdspersonal uppmärksamma på detta behov.

No description available.

Trycksår är sedan länge klassat som ett smärtsamt folkhälsoproblem. Trycksår uppstår som en komplikation till en annan sjukdom eller på grund av immobilitet och orsakas av för högt tryck mot kroppens vävnad. Kostnaden för behandling och prevention av trycksår är klassad som den tredje dyraste efter cancer och kardiovaskulär sjukdom. Primärpreventiva åtgärder, vilka används innan trycksår uppkommit, behöver därför tillämpas för att undvika ökat lidande, ökade vårdkostnader samt ökade vårdtider. Detta går i linje med det hälsofrämjande omvårdnadsarbete som av sjukvården ska bedrivas för att hjälpa patienter till att känna uppnådd hälsa och samtidigt förebygga ohälsa. Studien syftar till att beskriva vårdpersonals primärpreventiva åtgärder för att undvika uppkomst av trycksår hos vuxna patienter på sjukhus. En litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design har genomförts. I studiens resultat framkom fyra kategorier vilka används på sjukhus vid primärpreventivt arbete mot trycksårsuppkomst. Dessa var riskbedömning, tryckavlastning, näringstillstånd samt utbildning/fortbildning. Studien visar på vilka primärpreventiva åtgärder som används på sjukhus och vilka av dessa som är evidensbaserade. Tidigare nämnda kategorier bör enligt studieförfattarna ses som hörnstenar vid det primärpreventiva arbetet mot trycksårsuppkomst. Dock pekar resultatet på att mer utbildning av berörd vårdpersonal behövs och att åtgärder som planeras inte genomförs.

I uppsatsen har jag genom intervjuer med fyra konsthandläggare från fyra olika landsting undersökt konsthandläggarnas syn på konst i väntrum, hur arbetet med konstplacering går till samt hur konsten väljs ut, och vilka möjligheter och begränsningar väntrummet har som konstmiljö. I bakgrundsavsnittet ger jag en historisk tillbakablick på hur och varför staten började köpa in konst för placering i offentliga miljöer. Under mina eftersökningar har jag inte hittat mycket skriftligt material om ämnet vilket har gjort att de muntliga intervjuerna har varit den största källan till information. Konsthandläggarnas syn på konst i väntrum ligger relativt nära varandra och det som i stort sett skiljer dem åt är nyckelord för vad konsten tillför miljön estetiskt och intellektuellt. Även arbetsprocesserna ser likartade ut. Det om särskiljer deltagarna är de ekonomiska resurserna och antalet medarbetare. Alla arbetar utifrån ett brukarperspektiv där de menar att miljö och konst bör samspela.. Väntrummet som konstmiljö har enligt konsthandläggarna olika typer av begränsningar och möjligheter. Ingen av dem anser att det är lämpligt att placera konstverk med våldamma motiv eller med temat döden, men det råder delade meningar om hur starka känslor konsten får väcka.

Bakgrund: Cirka 10 000 hjärtstopp sker varje år i Sverige. De flesta hjärtstoppen sker utanför sjukhus. Få personer överlever ett hjärtstopp. De som överlever kommer oundvikligen få en påverkan på sitt liv. Syftet: Litteraturstudiens syfte var att belysa patientens livskvalité efter att överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhuset. Metod: En systematisk sökning och granskning utifrån studiens syfte av befintlig litteratur genomfördes. Tio artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: Vid analysering av artiklarna växte teman fram: livskvalité samt påverkande faktorer för livskvalité så som kognitiva funktioner, kedjan som räddar liv och det dagliga livet. Resultatet visar att de flesta som överlever ett hjärtstopp har en god efterföljande livskvalité. Slutsats: Livskvalitén var generellt sett god i de genomgångna studierna. Viktiga faktorer som har betydelse för inverkan på livskvalitén blev identifierade som kognitiva funktioner och tiden till HLR sattes in och utförandets kvalité. Faktorn som vi sjuksköterskor direkt kan påverka är HLR, där utbildning och information till allmänheten är det främsta verktyget.

Hot och våld förekommer, inte bara ute i samhället, utan även på våra arbetsplatser. Personal inom hälso- och sjukvård tillhör de mest utsatta yrkeskategorier när det gäller arbetsrelaterade hot- och våldssituationer. Syftet med studien var att belysa förekomsten av och riskfaktorer för hot- och våldssituationer som sjuksköterskor blir utsatta för, samt att undersöka det preventiva arbetets effekter inom den slutna vården. Tio vetenskapliga kvantitativa artiklar granskades, analyserades och värderades. Av resultatet framkom att hot och våld på arbetet drabbar sjuksköterskor runt om i världen. Sjuksköterskor inom psykiatrin var de som löpte störst risk att bli utsatt för samtliga typer av hot och våld. Patienter var den vanligaste bakomliggande orsaken till hot- och våldssituationer mot personal. Resultatet visade att få preventiva program hade dokumenterade positiva effekter, några hade till och med negativa effekter. Personalen som drabbades av hot och våld kände sig mindre trygga och upplevde en sämre arbetsmoral än de som inte blev drabbade. Arbetsgivarens skyldighet var att upprätthålla en säker arbetsplats för sina anställda. Patienterna var de som slutligen drabbades när hot- och våldssituationer påverkade sjuksköterskans arbete negativt. Inställningen var att göra det bästa av situationerna samt söka nya vägar för att förbättra dem.

No description available.

Bakgrund Postoperativ smärta är ett återkommande fenomen trots mängden av tillgängliga behandlingsmetoder. Otillräcklig eller utebliven postoperativ smärtbehandling orsakar ett lindande för patienten och kan leda till komplikationer som gör vårdtiden längre än nödvändigt för patienten. Den förlängda vårdtiden orsakar ytterligare lidande för patienten. Syfte Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtbehandling av patienter som vårdas på sjukhus. Metod En systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar om sjuksköterskors erfarenheter om postoperativ smärtbehandling sammanställts. Sökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat Två teman med två kategorier vardera framkom om sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtbehandling: Hindrande faktorer med kategorier Tidsperspektivets betydelse samt Hierarki i organisationen. Underlättande faktorer med kategorier Vårdrelation och Kunskap och Kompetens. Slutsats Tidsaspekten upplevdes som den mest övergripande hindrande faktorn för sjuksköterskor i den postoperativa smärtbehandlingen då det fanns flera orsaker som gjorde att tid försvann från själva behandlingen. En god mellanmänskligrelation mellan sjuksköterskor och patient upplevdes som den mest övergripande underlättande faktorn för sjuksköterskor arbete.

Bakgrund: Av de som drabbas av plötslig hjärtstopp utanför sjukhus överlever endast några få. För att överleva krävs snabb start av hjärt-lungräddning och att snarast komma under behandling på sjukhus. Sjuksköterskan har en betydande roll i eftervårdena att förmedla kunskap och hopp då hjärtstoppet blir en traumatisk upplevelse som kommer att påverka det dagliga livet. Syfte: Att beskriva hur personer som överlevt hjärtstopp utanför sjukhus skattar sin livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt. Metod: Genom ett deduktivt arbetssätt skapades en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar utförda med kvantitativ metod. Resultat: De flesta klarade sin ADL självständigt och anpassade vardagen efter ork. Många hade en god mental funktion, men en stor del av speciellt yngre personer besvärades av oro och ångest. Socialt framkom att cirka hälften återgick till sitt arbete. Umgänge med familj och vänner samt en aktiv fritid var faktorer som påverkade livskaliteten positivt. Slutsats: Majoriteten av patienterna som överlevt plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus skattade sin livskalitet som god överlag. Detta är viktigt för sjuksköterskan att veta när hen möter dessa patienter och ävende närstående. Genom samtal kan hen förmedla kunskap och hopp om möjlighet till god livskalitet efter hjärtstopp.