Energy efficiency is important both to reduce costs and to reduce greenhouse gas in the atmosphere. In Sweden 40 percent of the energy consumption is related to the buildings sector. Hospitals are complex buildings with different activities in the same building, which requires flexible technical systems for ventilation, heating and lightning. A quarter of the total energy consumption in Swedish hospitals is related to user activities in the hospitals. Therefore it is not only important to work with operational optimization but also to change user activities, to reduce energy consumption. The objective of this thesis was to examine the user-related energy efficiency work at two care units, at the central hospital in Sundsvall within Västernorrlands County. The potential of user-related energy efficiency work at the two care units was examined through three questions:  How much energy does a care unit use and for what? What is the potential to reduce user-related energy consumption in the two specific care units and what barriers are there? How can the potential increase and the barriers be reduced? The results of this study identify lighting as the user-related field that uses most energy. The results show that the potential to reduce user-related energy consumption at the two care units are in the health workers positive attitudes towards energy efficiency and in installation of energy efficient lighting with user friendly light control systems. The barriers to reduce energy consumption are lack of time, lack of specific information about energy efficiency work at the care units, lack of incentive for the health workers and the high installation cost for new lightning systems. The recommendations for the county are to give feedback on the energy efficiency work at the care units and to work with incentive and action programs such as “Gröna avtal”.

Äldre patienter som har risk för undernäring eller är undernärda är vanligt förekommande på svenska sjukhus. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att förebygga undernäring hos äldre patienter (65+) på sjukhus. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där författarna granskade elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Mosby´s index. Resultatet i studien visade att det finns flera olika mätmetoder för att upptäcka undernäring eller risk för undernäring hos äldre patienter inneliggande på sjukhus. Sjuksköterskan kunde vara uppmärksam på olika riskfaktorer för undernäring. För att förebygga alternativt åtgärda undernäring eller risk för undernäring kunde sjuksköterskan använda sig av vårdplaner avseende nutrition. Dialog och samarbete mellan olika yrkeskategorier var viktigt och det var av värde om sjuksköterskan hade kunskap och intresse om nutritionsfrågor. Sjuksköterskan kunde även ge näringsdrycker, anpassa kosten och se över måltidssituationen för patienterna. Slutsatsen av denna studie var att sjuksköterskan kunde ta hjälp av olika mätmetoder, använda sin kliniska blick och erfarenhet och sedan sätta in olika omvårdnadsåtgärder för att upptäcka och förebygga undernäring eller risk för undernäring hos äldre patienter på sjukhus.

Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av barn på sjukhus har inte alltid varit självklar. Först efter andra världskriget började barns behov av föräldrar på sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvårdnad. Trots fortsatt utveckling av föräldrars delaktighet inom barnsjukvården återfinns fortfarande brister inom området. Syftet med litteraturöversikten var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnaden av sitt barn på sjukhus. Resultatet visar föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnad av barn på sjukhus utifrån tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet innefattar fyra kategorier av delaktighet som belyser föräldrars upplevelser; närvaro, information, beslutsfattande och praktisk omvårdnad. Konklusionen beskriver föräldrars positiva och negativa upplevelser av delaktighet. Förslag på ytterligare  nationell forskning inom ämnet samt i relation till genusperspektivet ges. Framtidens vårdutveckling med utbildning i ämnet kan vara nationella riktlinjer, standardvårdplaner och e-hälsa. / Parent participation in the nursing care of their children in hospital haven´t always been obvious. Not until after the Second World War children´s need of their parents in hospitals were elucidated by researchers within psychology and nursing. Despite continued development of parent participation within children’s nursing care there is still deficiencies in that area. The aim of the study was to describe parent’s perception of participation in the nursing care of their children in hospital. The result shows parental perceptions of participation in the nursing care of children in hospital based on twelve scientific articles. The result includes four categories of participation which elucidate parental perceptions of; being present, information, decision-making, practical nursing care. The conclusion describes parent’s positive and negative perceptions of participation. Suggestions on further national studies within the area and in relation to the gender perspective are given. The futures care development with education on the subject could be national guidelines, Standardized Care Plan and e-hälsa.

källor: fackliga protokoll från 1912 till 1952, årsberättelser från 1927 till 1952.Metod: en kvalitativ textläsningSyfte: att undersöka skötarnas arbetssituation, med särskilt hänsyn till kvinnornas situation på Säters sjukhus åren 1912 till 1952 utifrån ett fackligt perspektiv.Frågeställninigar: Hur arbetade och organiserade sig personalen i den fackliga organisationen för bättre arbetsvillkor på Säters sjukhus. Vilka övergripande förändringar skedde för personalen på Säters sjukhus med avseende på arbetsmiljö och utbildning, speciellt med avseende på genus. Hur gestaltade sig kvinnornas fackliga arbete och villkor på Säters sjukhus jämfört med männens.Resultat: Det skedde tydliga förändringar i fackföreningens medlemsantal under perioden, föreningens viktigaste arbete var kampen för 48 timmars arbetsvecka. Under periodens senare del tillkom arbetarskyddslagstiftning som innebar en förbättring i arbetsmiljön. Lön och utbildning var andra frågor för fackföreningen, särskilt under 1940-talet förbättrades kvinnornas utbildningsmöjligheter. Sjukhuset var starkt uppdelat i en manlig och en kvinnlig del, där fackföreningen var en övervägande manlig aktivitet.

Bakgrund: Förflyttning till en ny miljö kan ibland orsaka problem för personer med demenssjukdom. Beteendestörningar är vanliga hos personer med demenssjukdom. Dessa beteendestörningar kan vara svårtolkade för vårdpersonalen. Kommunikationsförmåga och empati är grundläggande hos vårdpersonalen i bemötandet av personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som främjar och vad som hindrar ett gott bemötande av personer med demenssjukdom på en akutvårdsavdelning på sjukhuset och på gruppboende för personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie med åtta stycken granskade artiklar. Resultat: På sjukhuset finns det brister i kunskapen om personer med demenssjukdom och detta resulterar många gånger i dåligt bemötande. Vårdpersonalen på sjukhuset anser ofta att det inte finns tillräckligt med tid för att ta hand om personer med demenssjukdom. På gruppboenden har vårdpersonalen kunskaper som är inriktade på personer med demenssjukdom och detta gör att vårdpersonalen har lättare för att hantera olika beteenden hos dessa personer. Slutsats: Sjukhusmiljön är inte lämplig för att kunna möta behoven hos personer med demenssjukdom. Vårdpersonalen på sjukhuset har inte alltid kunskap och positiv inställning till att vårda personer med demenssjukdom. Däremot har vårdpersonalen på gruppboende för personer med demenssjukdom oftast fått specialutbildning inom området. Miljön på ett gruppboende är bättre anpassad för personer med demenssjukdom.

Problemformulering: Studier visar att många patienter i slutenvård, upplever otrygghet. Det är därför av stor vikt att få kunskap om vad som främjar trygghet, för att kunna handla på bästa sätt vid omvårdnad av patienter i slutenvård. Syfte: Syftet var att belysa bidragande faktorer som främjar trygghet vid omvårdnad av patienter i slutenvård. Metod: Den allmänna litteraturstudien är gjord enligt Forsberg &amp; Wengströms riktlinjer för en allmän litteraturstudie. De vetenskapliga artiklarna granskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom sex teman som främjar trygghet; kontroll, kunskap, kommunikation, tillgänglighet, socialt stöd, samt säkerhet. Trygghet främjades när patienter kunde återta kontrollen över sin situation. Kompetent omvårdnadspersonal med förmåga att bringa kunskap till patienter, skapade trygghet. Välanpassad kommunikation skapade tillitsfulla relationer. I resultatet framkom fyra olika sätt att samtala med patienten. Patienter upplevde en känsla av trygghet av att ha översikt på avdelningen. Närvarande, tillgänglig omvårdnadspersonal, var av vikt. De flesta patienter kände sig trygga av det sociala stöd anhörigas närhet gav. Inom psykiatrin skapade ovetskap om medpatienter en känsla av osäkerhet, trygghet skapades när omvårdnadspersonal var nära och fanns till hands. Slutsats: Kontroll, god kommunikation och kunskapsutbyte, främjade trygghet. Även socialt stöd från anhöriga och tillgänglighet från omvårdnadspersonal som handlade lugnt och tryggt, skapade trygghet. Resultatet kan appliceras på all klinisk verksamhet. Mer forskning behövs överlag som beskriver vad som främjar känslan av trygghet i slutenvård. / <p></p><p></p>

The purpose of my study is to examine how the Hospital Play Specialists looks at the importance of play for children in the hospitalenvironment. The thesis is based on qualitative research interviews. This means that respondents followed an interview guide with questions. These questions I compiled in advance. The main theme in the interviews has been the characteristics and importance of play. The interviews were conducted with six Hospital Play Specialists in three different hospitals in Stockholm. The results of the survey show that the informants agree about play therapy's positive impact for children in hospital environment.By empirical data, theory and previous research, I have found three main components which is primary conditions for children's play in hospital. The first is how the child is feeling. The second is access to play stimulating environment and authentic materials. The third component and probably the most important, is how the Hospital Play Therapist herself is with the child.

Sjukhus är idag, precis som resten av samhället, beroende av el. Dagens nya teknik ger sjukvården många nya möjligheter men skapar också en sårbarhet mot elavbrott. De alltmer komplexa systemen gör det svårt att överblicka möjliga konsekvenser av störningar i elen. Eftersom ett avbrott i elförsörjningen kan få allvarliga konsekvenser på ett sjukhus är reservsystem en nödvändighet. Tidigare studier visar att största utmaningen med risk- och sårbarhetsanalyser av elektriska kraftsystem är att identifiera sårbara drifttillstånd. Syftet med studien var att undersöka sjukhusens beredskap och sårbarhet mot elavbrott. Fyra sjukhus inom ett geografiskt område kontaktades och intervjupersoner med insikt om ämnet besvarade frågorna. Intervjuerna transkriberades och analyserades. Resultatet visar att sjukhusen har en beredskap mot elavbrott i form av beredskapsplaner, reservkraftverk, avbrottsfri elkraft och övningar. Sker ett elavbrott går reservkraften in och verksamheten kan fungera som vanligt. Däremot finns det en sårbarhet om reservkraften inte, av någon anledning, kan kopplas in. Allvarligaste scenariot är en evakuering av hela sjukhuset.

No description available.

Bakgrund: Den senare tidens ökade effektiviseringskrav inom sjukvården har lett till att det numera är allt vanligare att patienter av motsatt kön får dela sal. Syfte: Att ta reda på manliga och kvinnliga patienters inställning till att dela vårdsal på kirurgiska vårdavdelningar. Metod: Kvantitativ deskriptiv enkätstudie av tvärsnittstyp med totalt 69 deltagare, vars medelålder var 64 år, vilka var inneliggande på två kirurgiska vårdavdelningar. Resultat: En övervägande del av patienterna ställde sig positiva till att dela sal med såväl flera patienter som patienter av motsatt kön. Dock tenderade kvinnorna att vara mindre toleranta till detta än männen. Kvinnorna utmärkte sig även då det gällde oro över kroppslig exponering och oro över att utsättas för smitta. En övervägande del av patienterna föredrog att samtal med vårdpersonalen gällande den egna vården hölls i enskilt rum. Slutsats: Studiens resultat visade att en stor del av de båda berörda avdelningarnas patienter ställde sig positiva till att dela sal, samtidigt som resultatet också synliggjorde områden i behov av förbättring. Ett sådant område skulle exempelvis kunna vara patientdelaktighet, i synnerhet gällande kvinnor vilka utmärkte sig som en särskilt utsatt grupp. / Background: The recent increased requirement in efficiency of healthcare has led to a situation where it is more common for patients of the opposite sex to share rooms. Aim: To explore male and female patients´ attitudes towards multi-bedded patient rooms. Method: Quantitative survey study with a total of 69 participating patients, whose mean age was 64 years, from two surgical wards. Results: The majority of patients had a positive view toward sharing a room with both several patients as well as patients of the opposite sex. However, women tended to be less tolerant of this than men. The women stood out even when it came to concerns about bodily exposure and concern about being exposed to infection. A majority of patients preferred that conversations with caregiver regarding their own care should be held in a private room. Conclusion: Results of the study showed that the majority of the two concerned wards patients were positive to share room, while the result also made areas in need of improvement visible. One example of such area could be patient involvement in care, especially regarding women who stood out as a particularly vulnerable group.