Bakgrund: God sömn är en av förutsättningarna för att patienter ska tillfriskna. Dålig eller lite sömn förhindrar läkningsprocessen och patientens återhämtning. Det är känt att patienter sover sämre på sjukhus än vad de gör hemma, trots det faktumet så dokumenteras inte patientens dåliga sömn i den omfattningen som det bör. Sjuksköterskor har omvårdnadsansvaret för patienten och sjuksköterskan bör arbeta för att patienter på avdelningen ska få en oavbruten sömn av god kvalitet. Olika faktorer påverkar patienters sömn och studier har visat att vad patienter uppfattar påverka deras sömn inte alltid överensstämmer med vad sjuksköterskor tror påverkar patienternas sömn. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som patienter på sjukhus uppger har påverkat deras sömn. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter påverkas av flera olika faktorer, bland annat omgivningsfaktorer såsom oljud från sjukvårdsutrustning, larm på avdelningen, ljud från andra patienter och bakgrundsljud. Obekväma sängar angavs också som en faktor. Även omvårdnadsåtgärder påverkade patienters sömn. Såsom kontroll av vitala tecken, administrering av läkemedel, blodprovstagning och olika tester. Patienternas symtom och sjukdomsrelaterade åkommor påverkade sömnen. Smärta, intubation samt behov av att gå på toaletten angavs som faktorer som påverkade sömnen. Även psykiska faktorer påverkar patienters sömn, oro och ångest över att inte kunna utföra sina vanliga rutiner samt att sova på en obekant säng bidrog till en sämre sömn. Slutsats: Det finns flera faktorer som sjuksköterskan kan arbeta för att eliminera eller dämpa, främst omgivningsfaktorer såsom ljus och ljud. Även vid nödvändiga omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan arbeta för att påverka sömnen så lite som möjligt, genom att samordna omvårdnadsåtgärder för olika patienter i samma sovsal och att dämpa samtalstonen. Sjuksköterskan bör även arbeta för att dämpa smärta, ångest och oro hos patienterna. / Background: Good sleep quality is one of the requirements for patients to recover. Poor sleep quality or too little sleep will prevent the healing process and will slow down the patient’s recovery. It is known that patients get worse sleep in a hospital environment than they do in their home, and even though, poor sleep among patients is not documented to a frequent extent. Nurses have the responsibility for nursing the patient and the nurse should work with the aim to provide patients in the ward with uninterrupted sleep with good sleep quality. Different factors affect patients sleep and there has been studies showing that what patients perceive affect their sleep does not always correspond with that nurses believe affect patients sleep. Aim: The purpose of this study was to describe the factors that inpatients perceived affected their sleep. Method: A literature review based on ten scientific articles. Results: Patients are affected by several different factors, among some are environmental factors such as noise from medical equipment, alarms from the ward, noise from other patients and background noise. Uncomfortable beds were also stated as a factor. Nursing actions also affected patients sleep. Such as controls of vital signs, administration of pharmaceuticals, drawing blood samples and different kind of tests. Patients symptoms and illness-related disorders affected patients sleep. Pain, intubation and the need to go to the toilet were stated to affect sleep. Psychological factors also affect sleep. Concern and anxiety because the patients could not perform their daily routine and sleeping on an unfamiliar bed contributed to poor sleep quality. Conclusion: There are several factors which the nurse can work to eliminate or moderate, mainly through nursing actions to reduce noise and light. Even when performing necessary nursing actions, the nurse can work to affect sleep as little as possible by coordinating nursing actions for different patients in the same ward and limit the conversation tone. The nurse should also work to suppress pain and anxiety of the patients.

Background: Person-centered care is about putting the patient in focus, and a central part is the patients own participation. To have a good implementation of person-centered care good leadership and cooperation between professionals is a must, and an understanding of the impact a person-centered approach can have. A good communication and shown dedication to patient participation was importaint. The benefits of person-centered care, from a social perspective is that it can lead to reduced healthcare costs and increased overall satisfaction.    Aim: The aim of this study was to investigate the factors patients experience as important when it comes to person-centered care.   Method: A general literature study was chosen, in which qualitative and quantitative articles were examined in order to gain a deeper understanding of the area. The articles were reviewed by SBU’s and Friberg’s review template, and where the results are summarized and presented in a table.   Results: There are several aspects that contribute to a good experience of person-centered care, the main themes found were; information to the patient, decision making and care adapted to the patient. Obtaining correct and sufficient information were by the patients considered to be crucial for the care to be perceived as good, this was later the foundation to the patient’s ability to participate in a shared decision regarding their own care later on. The uses of person-centered care resulted in the patients feeling and considering their care as individually adapted.    Conclusion: Person-centered care is an important part of healthcare in the terms of quality of care, where the patient’s perspective and opinion primarily focus on information to the patient, decision making and adapting the care to the patient. / Bakgrund: Personcentrerad vård handlar om att sätta patienten i fokus, en central del är patientens egen delaktighet inom den egna vården. För att ha ett bra införande av personcentrerad vård ställs det krav på att det finns ett bra ledarskap och samarbete mellan professionerna och en förståelse kring vilken påverkan ett personcentrerat arbetssätt kan ha. En bra kommunikation var betydande, och visat engagemang för patientmedverkan. Fördelar med ett personcentrerat arbetssätt, ur ett samhällsperspektiv kan det till exempel leda till minskade vårdkostnad och ökad generell tillfredsställelse.     Syfte: Att undersöka vilka faktorer patienter upplever viktiga när det kommer till personcentrerad vård.   Metod: En allmän litteraturstudie valdes som ansats, där kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades för att kunna få en djupare förståelse för området. Artiklarna granskades genom SBUs och Fribergs granskningsmall, resultatet presenterades sammanfattningsvis i en tabell.   Resultat: Det finns flera aspekter som spelar in för en bra upplevelse av den personcentrerade vården, där huvudgrupperna kan ses vara; information till patienten, beslutstagande och anpassning av vården efter patienten. Att få en korrekt och tillräcklig information ansåg patienterna vara avgörande för att vården skulle upplevas som bra, detta låg till grund för att patienterna senare kunde vara med i beslutstagande gällande sin vård. Att vårdpersonalen använde sig av ett personcentrerat arbetssätt resulterade i att patienterna ansåg sin vård som individuellt anpassad.   Slutsats: Den personcentrerade vården är en viktig del inom hälso- och sjukvård sett till vårdkvalité, där patienters perspektiv och synpunkter gällande vård framförallt fokuserar på information, beslutstagande och anpassning av vården efter patienten.

Bakgrund: Majoriteten av patienter med obotlig sjukdom som befinner sig i livets slutskde avlider på sjukhus. Att vårdas i livets slutskede på sjukhus innebär att vårdpersonal lindrar de symtom som patient och närstående har, för att reducera lidande. Det förekommer brister från vårdpersonal där patienten inte får den vård som denne önskar. Patienten kan vara i behov av sina närstående under denna period. Närstående kan sakna kunskap om den palliativa vården, vilket kan komma att upplevas som främmande för de.  Syfte: Att belysa närståendes erfarenheter av vård i livets slutskede, när en familjemedlem vårdas på sjukhus.  Metod: En litteraturstudie med integrerad analysmetod. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att finna vetenskapliga artiklar. Nio artiklar inkluderades i studien efter en kvalitetsgranskning baserad på Carlsson & Eimans granskningsmallar.  Resultat: Närståendes erfarenheter när en familjemedlem vårdas på sjukuhset presenterades i tre kategorier. Dessa kategorier blev: resurser och dess inverkan på närstående, vårdens stöd till närstående samt kommunikationens inverkan. Slutsats: Närstående gav delade erfarenheter av vård i livets slutskede på sjukhus. Tillgängligheten och kommunikationen från vårdpersonal var viktiga beståndsdelar under vård i livets slutskede. Det fanns närstående som uppfattade dessa som tillräckliga och andra som bristande.

Bakgrund: Fallolyckor hos personer 65 år och äldre är den vanligaste orsaken till skada som leder till sjukhusvård och sammankopplas med hög morbiditet och dödsfall. Inom slutenvården beräknas att fallolyckor står för 20–30% av rapporterade incidenser. Fall kan orsakas av multifaktoriella faktorer. Syfte: Syfte var att undersöka riskfaktorer för fall hos patienter äldre än 65 år inom ortopedisk slutenvård. Metod: En retrospektiv fall - kontrollstudie med kvantitativ ansats användes för att får svar på studiens syfte. Fyrtiosju fallavvikelser granskades i fallgruppen som sedan matchades mot fyrtiosju patienter till kontrollgruppen (icke-fallare). Resultatet redovisas med deskriptiv och analytisk statistik. Resultat: Studien visar att sömnmedel ökar risken för fall (p=0,004) men även att vårdtiden i sig har en betydelse. Diskussion: Sömnmedel ökar risker för fall och därför ska icke - farmakologiska omvårdnadsåtgärder ses som förstahandsval framför de farmakologiska åtgärderna. Slutsats: De icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärderna för förbättrad sömn bör komma först och främst och flera nämns i studien. Fortsatta studier på området kan vara att undersöka orsaker till att vårdtiden ger ökad fallrisk. / Background: Falls involving persons aged 65 years and older is the most common cause of accidents leading to hospital care and is associated with both high morbidity and death. In hospital care, it is estimated that fall accidents account for 20-30% of reported incidents. Falls can be caused by multifactorial factors. Purpose: The purpose was to investigate risk factors concerning accidental falls involving patients aged 65 years and older at orthopedic inpatient care. Method: A retrospective case-control study focused on falls with a quantitative basis was used to answer the purpose of this study. 47 incidents of accidental falls were audited to a study group and then compared to a control group of 47 patients. Data was analyzed with descriptive and analytic statistics. Results: This study shows that the use of sleeping aids increase the risk of falls (p=0,004) but also that the length of inpatient care  in itself has importance. Discussion: Sleep aids increase the risk of fall and therefore non-pharmacological nursing measure should be seen as the first choice over the pharmacological measures. Conclusion: Nonpharmacological nursing alternatives for improved sleep quality should be prioritized and several alternatives are mentioned in the study. Further studies in this area could be focused on why increased length of care can lead to an increased likelihood of accidental falls.

Bakgrund: Hemodialys (HD) är en livsuppehållande behandling som kan ges vid kronisk njursvikt. Över 4000 personer fick någon form av dialys under 2019 i Sverige. Att genomgå dialys kan vara fysiskt och psykiskt krävande. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med hemodialys. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Arbetets resultat byggde på 15 artiklar, varav 10 kvalitativa och 5 kvantitativa. Resultat: Patienterna upplevde att HD hade en stor påverkan på sina liv. Symtomen från att genomgå HD påverkade patienternas förmåga att delta i sociala aktiviteter. Många av patienterna kände en osäkerhet inför framtiden då den var oviss, dock kände patienterna hopp och tacksamhet gentemot HD. Vården patienterna fick hade en stor påverkan på deras liv. Diskussion: HD är något som gav en stor påverkan på patienternas liv och det var viktigt att sjuksköterskan aktivt arbetade med att stödja patienten och underlätta vården som de fick. Det var viktigt att sjuksköterskan arbetade med att patienten skulle uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för att patienten skulle kunna uppnå en starkare känsla av sammanhang (KASAM). Slutsatsats: Att genomgå HD var krävande och det var viktigt att patienterna fick stöd och anpassad vård utifrån sina behov. Det var viktigt att sjuksköterskan hade kunskap om patienternas upplevelse för att kunna stödja dem och kunde ge en anpassad vård. Ett behov av vidare forskning finns för att få bättre kunskap och förståelse för patienternas upplevelse och på detta sätt få en bättre anpassad vård. / <p>Examinationsdatum: 2021-03-24</p>

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande mänskligt behov, avgörande för återhämtning, och är precis som mat och syre något vi inte klarar oss utan. I stunder av sjukdom eller skada är sömn extra viktigt. Patienter inom slutenvården upplever ofta problem med sömnen. Sjuksköterskor upplever utmaningar i den sömnrelaterade omvårdnaden.  Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av sömnrelaterad omvårdnad inom somatisk slutenvård, för att främja god sömn på sjukhus.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt. Artikelsökningar genomfördes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMED. 15 vetenskapliga artiklar analyserades tematiskt.  Resultat: Tre huvudteman identifierades, vilka var inre faktorer, yttre faktorer och omvårdnadsstrategier. Resultatet visade flertalet faktorer som stör patienters sömn och flertalet omvårdnadsstrategier som förbättrade möjligheterna till god sömn för patienter. Sjuksköterskor hade kännedom om sömnens vikt för patienters välmående, men uttryckte bland annat önskningar om djupare kunskap och bättre resurser. Vidare framkom behovet av systematiskt arbete med sömnrelaterad omvårdnad, samt ökat stöd från ledning och organisation.  Slutsats: Sömnens roll på sjukhus är i dagsläget ofta nedprioriterad. Det finns ett behov av framför allt tydligare rutiner och ökad kunskap som stärker patienters sömn. Vidare efterfrågas mer effektiva bedömningsinstrument när det gäller den individuella sömnen. Framtida forskning kan med fördel utföras på organisatorisk nivå. / Background: Sleep is a basic human need, crucial to recovery and is just like food and oxygen something we cannot do without. In times of illness or injury, sleep is of particular importance. Patients within hospital care often experience sleep problems, while nurses experience challenges in their sleep- related nursing care.  Aim: The aim of this review was to highlight nurses’ and patients’ experiences of sleep-related nursing, within somatic hospital care, to promote sleep quality in hospitals.  Method: A qualitative literature review. Article searches were conducted in the databases CINAHL, MEDLINE and PubMed. 15 scientific articles were thematically.  Results: Three main themes were identified, which were internal factors, external factors and nursing strategies. The results showed several factors that interfere with patients' sleep as well as nursing strategies that improved the opportunities for good sleep for patients. Nurses were aware of the importance of sleep for patients' well-being, but expressed, among other things, wishes for deeper knowledge and better resources. Furthermore, the need arose for systematic work with sleep-related nursing, as well as increased support from management and organization.  Conclusion: The role of sleep quality in hospitals is currently de-prioritzed. There is a need for clearer routines and increased knowledge that strengthens patients' sleep. Furthermore, there is a need for more effective assessment instruments with regard to individual sleep. Future research can advantageously be carried out at an organizational level.

Bakgrund: Varje år så sker det ungefär 6000 hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. När ett hjärtstopp sker så är tiden till behandling avgörande för den drabbades chans att överleva. Den eller de första på plats, så kallade bystanders ingripande innan annan räddningspersonal har anlänt till platsen är ofta livsavgörande. Därför är bystanders inställning inför att ingripa med HLR utanför sjukhus ett otroligt viktigt forskningsämne. Syfte: Syftet var att belysa bystanders inställning inför att ingripa med hjärt-lungräddning (HLR) vid hjärtstopp utanför sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes via granskning och analys av 9 vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa som utgjordes av sökningar i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: I resultatet framkom tre olika kategorier som presenteras i arbetet. Rädslor inför att utföra HLR, betydelsen av HLR-utbildning samt kontextuella variationer i inställning Slutsats: Det finns rädslor och farhågor hos bystanders inför att ingripa med HLR i samhället. Det är viktigt att ha förståelse för detta och använda kunskapen för att förbättra HLR-utbildningen samt att man utbildar mer och på så sätt bidrar till ökad bystander-HLR och därmed ökad överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus. Nyckelord: bystander, hjärt-lungräddning, hjärtstopp, inställning, utanför sjukhus

Bakgrund: trycksår beror på att huden och underliggande vävnad får en skada som är orsakad av lokal syrebrist. Nedsatt allmäntillstånd, minskad rörlighet är riskfaktorer som kan utveckla trycksår. Smärtan av trycksår kan upplevas olika utifrån olika patienter. Trycksår kan begränsa patientens liv och påverkar självbilden vilket leder till att patienter vill dölja tryckskadan och upplever utseendet av tryckskadan som något obehagligt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga trycksår på sjukhus. Metod: systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Elva vetenskapliga artiklar analyserades enligt Evans beskrivning (2002). Resultat:  består av två teman ”Att det finns Hinder för att kunna förebygga trycksår” och ” Att samarbete och kommunikation kan förebygga trycksår” med tillhörande sub-teman: ” Att det brister i tid och resurser”, ”Att det brister i kompetens”, ”Att patienter och anhöriga är delaktiga”, ”Att vårdteamet har god kommunikation”. Slutsats: Brist på tid och resurser samt brist på kompetens var orsaker till att sjuksköterskor inte kunde utföra förebyggande åtgärder på grund av arbetsbelastningen. Patienter, anhöriga samt vårdpersonalens teamarbete kunde vara en förutsättning för att sjuksköterskor ska kunna förebygga trycksår. Reflektionsmöten och kommunikationen med övriga vårdpersonal var till hjälp för att följa upp patienters tillstånd för att förebygga trycksår i tidigt skede.

Bakgrund: Vård i livets slutskede är det sista som sker i den palliativa vårdprocessen. Patienter i livets slutskede får ibland spendera sin sista tid i livet på en vårdavdelning istället för i hemmet. Då detta sker är det sjuksköterskans ansvar att se till att vården är personcentrerad och anpassad efter patientens behov. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med personcentrerad omvårdnad i livets slutskede på en vårdavdelning. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet från 11 vetenskapliga artiklar samanställdes. Metoden baserades på Fribergs (2022) modell. Resultat: Av analysen framkom fyra olika kategorier; upplevelsen av att ge stöd i livets slutskede, upplevelsen av att påverkas känslomässigt, upplevelsen av en bra kommunikation samt upplevelsen av att ha en kunskapsbrist och behov av stöttning. Slutsats: Genom denna studie framgick det att sjuksköterskor upplevde att det finns en kunskapsbrist och ett behov av stöd, att det är viktigt med en god kommunikation samt att det var känslomässigt påfrestande på sjuksköterskorna att arbeta med personcentrerad omvårdnad i livets slutskede på en vårdavdelning då inte miljön är optimal.

Bakgrund: Inledningsvis beskrivs den palliativa vårdens historia och dess utveckling sedan 1900-talet. Palliativ vård utgår ifrån fyra hörnstenar som är symtomlindring, samarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående. En central del inom palliativ vård är att arbeta personcentrerat och se personen utifrån ett helhetsperspektiv. Palliativ vård delas in i två faser och övergången i faserna ställs i regel genom ett brytpunktssamtal. I den avslutande fasen, livets slutskede är målet att lindra lidande och bevara patientens funktioner i största möjliga mån. Det är viktigt att sjuksköterskan ser till hela patienten eftersom det ofta är komplexa symtom i livets slutskede. Sjuksköterskan bör tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Ett vårdande möte mellan sjuksköterskan och patienten i livets slutskede bygger på respekt, lyhördhet och förståelse. Att möta patienter i livets slutskede ställer höga krav på sjuksköterskan. Att vårda patienter i livets slutskede kan vara svårt för eftersom det väcker egna tankar och känslor kring döden. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av palliativ omvårdnad för patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar har gjorts. Informationssökningen är gjord i Cinahl Complete och Pubmed. Artiklarna och dess kvalitet granskades med HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar. Analysen är genomförd tre steg enligt Friberg (2017). Resultat: Ett övergripande tema utformades; Att ge patienter palliativ vård i livets slutskede involverar både sjuksköterskan personligt och professionellt. Därefter formades två huvudtema; Upplevelsen relaterat till sjuksköterskan som person och upplevelsen relaterat till sjuksköterskans profession. Från huvudtemana mynnades fem subteman ut; Att uppleva utmaningar i vårdandet, att uppleva vårdandet givande, att tillgodose värdig vård, att upplevelsen förändras med utbildning och erfarenhet och att uppleva en inre etisk konflikt. Diskussion: Metoden diskuteras enligt begreppen; Trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Av resultatet diskuteras tre intressanta fynd vilka beskrivs som; ”Tidsbristen på vårdavdelningarna kan bidra till att sjuksköterskan upplever skuldkänslor och otillräcklighet vid vård i livets slutskede”, ”En central del av vård i livets slutskede är att tillgodose patientens värdighet” och ”Inre etiska dilemman kan uppstå hos sjuksköterskan när hon står mellan medicinska vårdåtgärder och omvårdnadsåtgärder vid vård i livets slutskede”. Fynden relateras bland annat till Halldórsdóttirs (1996) teori caring and uncaring encounters in nursing and health care och utifrån göra-gott-principen och pliktetiken. Fynden diskuteras även ur ett samhällsperspektiv samt ger förslag på klinisk tillämpning.