På sjukhus i Sverige arbetar sjuksköterskor på neonatalavdelningar med att ta hand om de allra minsta barnen och deras speciella behov. Barnen är i behov av specialistsjukvård, ibland intensivvårdskrävande med högteknologisk utrustning, samtidigt som de behöver påbörja den viktiga anknytningen till sin familj. Sjuksköterskor behöver specialkompetens för att arbeta i den krävande vårdmiljön, där de skall ta hand om ett vårdkrävande barn samt familjen till barnet och arbeta familjecentrerat. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med familjecentrerad neonatalvård. Fokusgruppsintervjuer genomfördes som senare analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fyra kategorier ” familjen i centrum”, ”sjuksköterskans roll”, ”sjuksköterskans inställning” och ”miljöns betydelse”. Av resultatet framkom att familjecentrerad neonatalvård ställer höga krav på personalen som arbetar där samt att miljöns utformning är av betydelse. Personalen måste vara lyhörd för såväl barnets behov som föräldrarnas, i en vårdmiljö som inte alltid är ändamålsenligt utformad. I framtida utbyggnad av familjecentrerad neonatalvård är det önskvärt att ta del av den erfarenhet som finns bland så väl sjuksköterskor som föräldrar för att få framtidens familjecentrerade neonatalvård så god som möjligt. / At hospitals in Sweden, nurses are working in neonatal units caring for the youngest infants and their special needs. The infants are in need of specialist care, sometimes even intensive care with high technology equipment, at the same time the infants needs to start improve the important connection to his family. The nurses needs specialized skills to be able to work in these demanding healthcare environment. They are supposed to take care of infants with special needs, care for the family and do this with focus on family centered care. The aim of this study was to illuminate nurses ‘experiences of working at neonatal care units engaged to family centered care. The interviews were conducted in focus groups. They were subsequently analyzed by qualitative content analysis. The results are presented in four categories “the family in the center”, “nurses´ role”, “nurses´ attitude” and “importance of the environment”. The result showed that it requires a lot from the nurses, but also from the environment that prevails. The nurses need to be responsive as well to the needs of the infant as to the family’s needs, in an environment which is not always made for its intended use. In future expansion of family centered neonatal care units, it´s desirable to take advantage of the experiences that exists among nurses as well as parents, to make the future family centered neonatal care units as good as possible.

Bakgrund: Existentiella frågor som rör meningen med livet, friheten (att göra sina val i livet), existentiell isolering och döden kan bli aktuella när en människa möter en krissituation i livet nära döden. Exempel på när sådana krissituationer kan uppstå är när patienter befinner sig i livets slutskede inom palliativ vård. Sjuksköterskor kommer att möta patienter med dödliga sjukdomar och samtalsämnen som rör existentiella frågor kan då bli aktuella. Detta i sin tur ställer krav på sjuksköterskor att kunna möta patienternas behov av att samtala om dessa frågor. Hur sjuksköterskor förhåller sig i samtalssituationer till sina patienter är av betydelse för välbefinnandet eller frånvaron av den hos de döende människorna. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att samtala med patienter i palliativ vård om existentiella frågor. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio originalartiklar inom vårdvetenskap. Systematiska databassökningar har genomförts. Den teoretiska utgångspunkten som användes var Joycee Travelbees vårdteori om mellanmänskliga relationer och kommunikation. Resultat: Fyra teman utvecklades och dessa var: Sjuksköterskors färdigheter och erfarenheter av samtal med tre underteman som sjuksköterskors uppfattning av existentiella frågor, aktivt lyssnande och timing. Det andra temat behandlade de existentiella samtalens innehåll. Temat berör samtal om liv och död men även vardagliga samtal med koppling till existentiella frågor, summeringen av livet och de livsval som gjorts. Det tredje temat beskrev sjuksköterskors sårbarhet och belyser hur sjuksköterskorna påverkas av samtalen med patienterna. Det fjärde temat handlar om faktorer som påverkar de existentiella samtalen med tre underteman tidsbrist, miljöns betydelse och betydelsen av stöd från kollegor. Diskussion: Att möta patienters behov av existentiella samtal kräver färdigheter i att lyssna och att samtala. Sjuksköterskan måste också väga in patienters vilja och önskan att samtala om dessa ämnen för det krävdes också av sjuksköterskan en förmåga att förstå och tolka behovet hos patienten vilket kunde vara ledtrådar om andligt eller existentiellt lidande. Travelbee visar på att det finns ett ömsesidigt skapande i den mellanmänskliga relationen men att sjuksköterskan har ett ansvar för att etablera och underhålla relationen dem emellan. I samtalet är det aktiva lyssnandet en viktig färdighet vilket bereder möjligheter till personcentrerad förståelse av patienters erfarenheter och ståndpunkter. Timing handlade om en förmåga att vid rätt tillfälle tillvarata de stunder som patienten ville samtala. / Background: Existential issues concerning the meaning of life, freedom (to make choices in life), existential isolation, and death can be encountered when a person faces a crisis in life close to death. An example of when such a crisis might occur is when patients are in the final stages of life in palliative care. Nurses will encounter patients with fatal diseases and topics related to existential questions can then be discussed. This in turn requires nurses to meet the patient´s needs to discuss these issues. How nurses relate to these situations as well as their attitudes are important when considering the well-being or lack or well-being when a patient is dying. Aim: To highlight nurses' experiences of talking with patients in palliative care about existential issues. Method: A systematic literature review was carried out including ten original articles in health care sciences. Joycee Travelbee´s care theory of interpersonal relationships and communication was used as the theoretical frame work. Result: Four main themes were developed these were: Nurses' knowledge and skills of conversation with the sub- themes of perception of existential questions, active listening and timing. The second theme dealt with the existential content of the conversations. The theme concern issues on life and death, but also everyday conversations related to existential issues, the summation of life and choices made in life. The third theme described the nurses' vulnerability which highlights how nurses are influenced in dialogue with the patients. The fourth theme is about factors that affect existential conversations with three sub-themes: lack of time, importance of the environment and support from the colleagues. Discussion: To meet patient needs of existential conversations requires nursing skills in listening and talking. The nurse must also take into account patients' willingness to talk about these topics, which required the nurse´s ability to understand and interpret the needs of the patient, which could be clues to spiritual or existential suffering. Travelbee show that there is a mutual establishment of the interpersonal relationship, but the nurse is responsible for establishing and maintaining the relationship between them. In the conversation active listening is an important skill which prepares opportunities for a more person-centered understanding of the patients' experiences. Timing is about the ability to capture the right moments when the patients want to talk.

Bakgrund: Till följd av krig, orolighet och förtryck befinner sig miljontals människor på   flykt världen över och med hänsyn till detta kommer de flesta hälso-och sjukvårdspersonal, i synnerhet sjuksköterskor möta dessa sårbara och utsatta patienter. Det rapporteras att flyktingar har komplexa hälsobehov, där det innefattar psykiska respektive somatiska hälsoproblem, som uppkommit till följd av svåra omständigheter innan, under och efter flykten. Den kulturella tillhörigheten kan influera synen på hur hälsa, ohälsa och sjukdom uppfattas vilket medför vikten av att som sjuksköterska ha kunskap om, anpassa och   tillgodose omvårdnadsbehoven utifrån individens unika kulturella sammanhang. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar. Metod: Studien genomfördes enligt Fribergs metod och baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Analysering av insamlad data framställde resultatets kategorier och subkategorier. Resultat: Resultatet över litteraturöversikten presenterades utifrån fyra huvudkategorier: Kommunikationshinder, Organisationens inflytande, Kulturella utmaningar, Vårdrelationens betydelse. Huvudkategorier presenteras med tillhörande subkategorier: Hälso-och sjukvårdssystem, Etiska ställningstaganden, Behov av kunskap, Det vårdande mötet, Emotionell påverkan och Ett givande arbete. Diskussion: Metoddiskussionen diskuteras utifrån styrkor och svagheter, genomförda tillvägagångssätt samt  kvalitetsgranskning av resultatartiklar. Resultatdiskussionens fynd   diskuteras utifrån Madeleine Leningers teori om transkulturell omvårdnad, vetenskaplig litteratur, studiens bakgrund och författarnas egna  reflektioner. / Background: As a result of war, anxiety and oppression, millions of human´s are fleeing the world. Due to this, most health professionals, especially nurses, will face these vulnerable and exposed patients. It´s reported that refugees have complex health needs, which   includes mental and somatic health problems, which have arisen as a result of difficult circumstances, before, during and after the escape. The cultural affiliation can influence the perception of how health, ill-health and illness is perceived, which implies the importance of as a nurse having knowledge of adapting and catering for the patients’ needs based on the individual´s unique cultural context. Aim: The aim of this study was to explore nurse´s experiences of caring for refugees. Method: The literature review was conducted according to Friberg´s method, with the basis of eleven qualitative scientific articles that were found in the databases CINAHL Complete and PubMed. Analyses of collected data produced the results categories and subcategories. Results: The result of the literature review was presented on the basis of four main categories: Communication barriers, The organisation´s influence, Cultural challenges and The   importance of caring relationships. Main categories are presented with associated subcategories: Healthcare systems, Ethical standpoints, Need of knowledge, The caring meeting, Emotional influence and A rewarding work. Discussion: The Method discussion is discussed on the basis of strengths, weaknesses, implemented approach and quality review of results articles. The findings of the discussion are discussed on the basis of Madeleine Leninger's theory of transcultural nursing, scientific literature, the background of the study and the authors own reflections.

Bakgrund: Samhället blir allt mer mångkulturellt och en större press sätts på att sjuksköterskor kan möjliggöra en fungerande kommunikation med patienter. Om kommunikationen inte fungerar kan en språkbarriär uppstå mellan sjuksköterskor och patient. Då språkbarriärer kan påverka kvaliteten på omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskor kan hantera språkbarriärerna. Genom att använda en tolk kan språkbarriärer hanteras men det finns även brister i användandet av tolk. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av användning av tolk vid språkbarriär. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserats på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har analyserats med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) samlade beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom sju subkategorier: Sjuksköterskors prioriteringar, Sjuksköterskors kunskap om användandet av tolk, Tillgänglighet av formell tolk, Tillgänglighet av informell tolk, Möjligheter vid användning av tolk, Svårigheter vid Sjuksköterskors användning av formell tolk och Svårigheter vid sjuksköterskors användning av informell tolk. Dessa subkategorier resulterade i två huvudkategorier: Sjuksköterskors erfarenheter av att få tillgång till tolk och Sjuksköterskors erfarenheter av användning av tolk. Slutsats: Att sjuksköterskor hade erfarenhet av att tolk var viktigt för att kunna hantera språkbarriärer, det i sin tur gav bättre möjligheter till en god omvårdnad. I sjuksköterskors användning av tolk fanns både möjligheter och svårigheter. I denna studie identifierades en kunskapsbrist i sjuksköterskors användande av tolk. En utbildning i sjuksköterskors användning av tolk ansågs kunna förbättra omvårdnaden vid språkbarriärer.

Bakgrund: Akutmottagningar är en utsatt arbetsplats för hot och våld världen över. Sjuksköterskor försätts i en utsatt situation som följd. I detta arbete används Travelbees teori om mellanmänskliga relationer för att belysa ämnet djupare, med fokus på kommunikation, mänskliga relationer och lidande. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att bli utsatta för hot och våld på akutmottagningar. Metod: Denna studie genomfördes som en litteraturstudie med åtta kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskor hade negativa erfarenheter kring utsatthet för hot och våld. De fick inget stöd från sjukhusledningen vilket resulterade i att de kände sig otrygga, ville lämna arbetsplatsen och drabbades av konstant rädsla. Men trots detta kunde sjuksköterskor ha förståelse för patienternas agerande då de kunde identifiera varför patienterna känt sig provocerade. Slutsats: Kommunikation visade sig vara en central faktor för att förebygga och undvika hot och våld. Sjukhusledningen behövde arbeta fram tydligare riktlinjer för hur sjuksköterskor ska agera i dessa situationer, både för att lindra patientens lidande samt för att gynna den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterska och patient.

Vid palliativ vård av barn är det viktigt att besittakunskap inom både palliativ vård och barn då det är en komplex situation. Tidigare forskning har visat på svårigheter och kunskapsluckor inom den palliativa barnsjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i ett palliativt skede. En litteraturstudie genomfördes, där tio artiklar granskades, bearbetades och analyserades. Artiklarnas resultat kategoriserades i fyra grupper: erfarenhet av stöd och relation, erfarenhet av vårdorganisation, erfarenhet av den professionella rollen samt erfarenhet av förändring utav behandling. Sjuksköterskorna upplevde att stöd var centralt vid palliativ vård av barn. De tar upp att både stödet från organisationen, mellan kollegor samt stödet till familjen var avgörande för god palliativ vård. Relationen var även central i all palliativ vård av barn då hela familjen var i fokus. I denna nära relation upplevde sjuksköterskorna att det var svårt att behålla de professionella gränserna. Palliativ vård av barn är ett nytt forskningsområde. I framtiden bör forskningen fokusera på att undersöka mer specifika förhållanden som till exempel stöd. En annan aspekt är att organisationen ger sjuksköterskorna möjlighet att ta till sig den forskning som finns inom området för att förbättra vården. Förbättrad utbildning och möjlighet till vidareutbildning inom palliativ vård av barn för sjuksköterskorna är av stor vikt. / In palliative care of children it is important to have knowledge of both palliative care and children as it is a complex situation. Previous research has shown difficulties and knowledge gaps in the pediatric palliative care. The aim of the study was to illustrate nurses’ experiences of caring for children in the end-of-life. A literature study was conducted, where ten articles were reviewed, processed and analyzed. The results of the articles were categorized into four groups: experience of support and relationship, experience of the care organization, experience of the professional role and experience of change in treatment. The nurses experienced that support had a central role in pediatric palliative care. They address the support from the organization, between colleagues as well as the support to the child’s family as significant for good palliative care. The relationship was central in all pediatric palliative care as the whole family was involved. In this close relationship the nurses had difficulties maintaining the professional boundaries. Pediatric palliative care is a new research field. In the future research should focus on specific conditions such as support. Another aspect is that the organization gives nurses the opportunity to take part of this research to improve the care. Improved education and the possibility to get education in palliative care of children for the nurses are of great importance.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar svårt sjuka döende patienter konfronteras dagligen av sorg, frustration och svårvärderade symtom, där även etiska och kulturella aspekter ingår. I en allt mer personcentrerad och mångkulturell vårdmiljö ökar förväntningar och krav på sjuksköterskans yrkeskunskap. Syfte: Syftet med studien är att belysa etiopiska sjuksköterskors erfarenheter av patienters uttryck för skuld och skam i palliativ hemsjukvård i Addis Ababa, Etiopien, samt illustrera efterföljande omvårdnadshandlingar. Metod: Studien baseras på sjuksköterskors erfarenheter. Fokusgruppsdata insamlades under våren 2013, i Addis Ababa i Etiopien. Ljudinspelad data transkriberades och analyserades med stöd av kvalitativ systematisk textkondensering.  Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter visar att skuld- och skamkänslor i samband med obotlig sjukdom hör nära samman med tidigare livshandlingar. Skuld-och skamkänslor kunde enligt sjuksköterskorna vara såväl kulturellt som individuellt betingat. Kval sågs ibland leda till social och existentiell isolering.  Sjuksköterskans roll var bekräftande och stödjande.  Slutsats: I den här studien visar Etiopiska sjuksköterskors erfarenheter att svårt sjuka och döende patienter uttrycker skuld-och skamkänslor som kan leda till isolering. Sjuksköterskors medvetenhet om existentiella kval ur kulturella perspektiv kan främja en personcentrerad omvårdnad vid livets slut. / Background: Nurses who care for terminally ill and dying patients are daily confronted with underlying emotions such as grief and frustration including ethical and cultural dimensions. In a more person-centered, multicultural healthcare environment, the expectations and demands on nurses' professional knowledge increases. Aim: The purpose of this study is to elucidate Ethiopian nurses' experiences of patients expressions of guilt and shame in palliative care in Addis Ababa, Ethiopia, and to illustrate subsequent nursing actions. Methods: The study is based on nurses' experiences. Focus group data were collected during the spring of 2013, in Addis Ababa, Ethiopia. Recorded audio data was transcribed and analyzed in accordance with qualitative systematic text condensation. Results: Nurses' experiences show that guilt and shame associated with incurable disease is closely related to past life deeds. Nurses' reported that patients often interpret diseases to their life choices and actions. Guilt and shame could, according to the nurses be both culturally and individually determined. The agony was sometimes seen to lead to social and existential isolation. The nurses’ role was confirmatory and supportive. Conclusions: This study shows Ethiopian nurses' experiences to seriously ill and dying patients expressing guilt and shame that can lead to isolation. Nurses' awareness of existential agony from the cultural perspective can promote a person-centered care at the end of life.

Bakgrund: Undernäring är ett vanligt förekommande problem bland den äldre befolkningen. Att kunna identifiera de människor som lider av undernäring ligger inom sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Mini Nutritional Assessment (MNA) skalan är ett av de olika mätinstrument som används för att i tidigt skede upptäcka undernärda äldre eller de som riskerar att bli undernärda. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av användning av MNA-skalan hos äldre patienter. Metod: Semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide genomfördes med tio yrkesverksamma sjuksköterskor på två geriatriska avdelningar. Data bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier; osäker bedömning, del av rutin och bra redskap. Slutsats: MNA-skalan upplevdes som ett bedömningsverktyg som ger bra vägledning. Dock bör sjuksköterskor komplettera bedömningen med andra faktorer bland annat den kliniska blicken som innefattar sjuksköterskans teoretisk grund, praktisk erfarenhet samt sunt förnuft för att resultatet ska vara säkert och tillförlitlig. Kliniska betydelsen: Genom att sjuksköterskan använder MNA-skalan tillsammans med sin kliniska blick och kompetens, kan undernärda patienter identifieras tidigt. På så sätt kan detta leda till betydande potential för att skydda mot mänskligt lidande och spara på samhällsekonomiska resurser. / Background: Malnutrition is a commonly recurring problem among the elderly population. To be able to identify patients who suffer from malnutrition is an important care responsibility of the nurse. The Mini Nutrition Assessment (MNA) scale is one of many different screening tools which are used for identifying malnutrition or risk for malnutrition among elderly, at an early stage. Aim: To describe nurses`- experiences of using the MNA-scale among the elderly patients. Method: Semi-structured interviews based on questionnaires were conducted with ten professional nurses in two geriatric wards. The data was processed with a qualitative manifest content analysis. Results: Three main categories of results emerged. These were unsure assessment, part of the routine and useful tool. Conclusion: The MNA-scale is an assessment tool that provides good guidance. However, it is necessary to complement the MNA-scale with other factors, for example, with clinical competence that includes the nurse's theoretical foundation, practical experience and common sense to get a safer and more reliable nutrition status. Clinical implication: By using MNA-scale with clinical impressions and competence, nurses can identify malnutrition early stage. This can lead to significant potential for savings in both human suffering and economic resources.

No description available.

Patienter med ögonsjukdomar är en stor patientgrupp som förväntas öka, då många av sjukdomarna är åldersrelaterade och befolkningen i världen blir allt äldre. Ett stort antal av patienterna kommer att förekomma på olika vårdavdelningar där de vårdas av annan orsak. Omvårdnad är sjuksköterskans huvudansvar och hennes profession medför att riktlinjer och lagar ska följas i samband med yrkesutövning. Syftet med pilotstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till inneliggande patienter med olika ögonsjukdomar i anamnesen. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och datainsamlingen skedde genom intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet sammanställdes i tre kategorier: Att erfara bristfälligt ansvarstagande, Att erfara behov av prioriteringar och Att erfara okunskap om ögonsjukvård. Sjuksköterskorna erfor bristfälligt ansvarstagande och de ansåg omvårdnadsarbetet med patienter med olika ögonsjukdomar i anamnesen som svårt. De ansåg sig sakna tillräckligt med kunskap och arbetsbelastningen ledde till att de var tvungna att prioritera på ett sätt som inte gynnade patientgruppen. Sjuksköterskorna uttryckte ett behov av mer utbildning inom detta område. Mer kunskap skulle kunna bidra till att de upplevde en ökad trygghet i sin yrkesroll och leda till en högre patientsäkerhet. Pilotstudien visar att det finns förbättringspotential för att höja patientsäkerheten och som bör följas upp i en fullskalig studie. / Patients with ocular diseases are a large group which is expected to increase since many of the ocular diseases are age-related and world population is aging. These patients are found in various wards where they are inpatients because of other causes than ocular diseases. Nursing care is the nurse´s major responsibility and they are obliged to follow guidelines and laws regularizing their profession. The purpose of this pilot study was to investigate nurses´ experience of providing care for inpatients with any ocular disease, in their anamnesis. The pilot study was conducted using a qualitative content analysis using interviews. The results were compiled into three categories; Experiencing inadequate accountability, Experiencing the need for priorities, and Experiencing the ignorance of ophthalmology. The nurses in the pilot study experienced nursing care to patients with various eye diseases in history difficult. They thought they lacked sufficient knowledge and because of the workload which made them prioritize in a way which did not benefit the patients. The nurses expressed a need of more education in ophthalmic care. More knowledge would support them in experiencing an increased security in their profession and lead to improved patient safety. The pilot study shows that there is potential for improvement to enhance patient safety and should be followed up in a full scale study.