Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i Sverige och innefattar oika psykiska diagnoser och ohälsotillstånd som påverkats av samhällets olika uppfattningar om psykisk ohälsa. Schizofreni är en psykossjukdom som hör till psykisk ohälsa och de vanligaste symtomen för schizofreni är vanföreställningar och hallucinationer. Patienter med schizofreni behöver vård och stöd.  Syftet: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskor inom psykiatrisk verksamhets attityder och erfarenheter i mötet med patienter med schizofreni samt att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupper. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design innehållande tolv vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl och PsycINFO. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor beskrev att de hade positiva och negativa attityder mot patienter som har schizofreni. Sjuksköterskorna beskrev att de hade fått nya erfarenheter av att se hur patienter med schizofrenis vardag såg ut och hur självständiga patienterna kan vara. Andra sjukksöterskor menade att patienter med schizofreni bör vårdas på sjukhus för att de ska få den vård och behandling som de kan behöva. Undersökningsgruppen i studien var sjuksköterskor inom den psykiatriska verksamheten. I studien diskuteras de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupps ålder, kön samt yrkestitel. Slutsats: Sjuksköterskorna i de inkluderande artiklarna hade delade meningar om attityder till patienter med schizofreni. Majoriteten av sjuksköterskorna menar att patienter med schizofreni behöver rätt vård,utbildning och stöd från sjukvårdspersonal och familj för att kunna hantera sin livssituation och fullfölja sin behandling.

Bakgrund: I dagens mångkulturella samhälle är det vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården att sjuksköterskan och patienten inte talar ett gemensamt språk. Detta kan vara vanligt när sjuksköterskan möter patienter som nyligen har immigrerat till ett land. Språkbarriärer mellan sjuksköterskan och patienten kan påverka den personcentrerade omvårdnaden negativt, därför är det av intresse att undersöka sjuksköterskornas erfarenheter av att möta patienter där ett gemensamt talat språk saknas. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter inom hälso- och sjukvården där ett gemensamt talat språk saknas. Metod: Kvalitativ litteraturstudie som baserades på tio vetenskapliga artiklar. Vid kvalitetsgranskning av de vetenskapliga artiklarna användes William et al. (2011) bedömningsmall för kvalitativa studier. Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av analysmetod användes för att analysera materialet från de vetenskapliga artiklarna. Resultat: Resultatet i studien mynnade ut i tre huvudkategorier och sju underkategorier. De tre huvudkategorier som framkom var Fördelar och nackdelar med tolkanvändning, Strategier vid icke- verbal kommunikation samt Otillräcklig utbildning och kunskap. De sju underkategorier som framkom var Auktoriserad tolk, Anhöriga som tolk, Personal som tolk, Kroppsspråk, Tekniska hjälpmedel, Önskan om mer utbildning och Behovet av kunskapsutveckling. Slutsats: Sjuksköterskorna hade både positiva och negativa erfarenheter av att möta patienter där ett gemensamt talat språk saknas. Det finns ett behov av att förbättra situationerna som kan uppstå när sjuksköterskan möter dessa patienter. Detta kan förbättras genom att se till att ge sjuksköterskorna möjlighet till mer utbildning inom interkulturell vård och kommunikation.

Bakgrund: Statistik från Försäkringskassan (2016) visar att stressrelaterad sjukskrivning i form av utmattningssyndrom har ökat markant de senaste åren där ökningen är störst bland kvinnor, och dubbelt så vanligt jämfört med män. Det handlar om krav och förväntningar i vardagen, och om svårigheten att hålla balansen mellan dessa. Att arbeta förebyggande för att förhindra sjukskrivning på grund av stress är viktigt och livsstilsmottagning på hälsocentral kan vara en arena för det. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetet på livsstilsmottagning med kvinnor som har stressrelaterade symtom. Metod: Studien är empirisk och utgår från en kvalitativ design med induktiv karaktär. Sex sjuksköterskor deltog i studien där semistrukturerade intervjuer användes. Kvalitativ innehållsanalys har använts vid analys av data. Resultat: Följande kategorier framkom; Sjuksköterskans insatster vid stressymtom, där tydliggörs sjuksköterskans insatser i mötet med kvinnan. Teamsamverkan, där beskrivs befintlig/obefintlig teamsamverkan mellan professioner. Preventivt arbete efterfrågas, där sjuksköterskors erfarenheter av hur ett preventivt arbete med stress skulle kunna utformas. Behov av kompetensutveckling gällande stress, där framkom brist på kompetensutveckling och Utmaningar i arbetet med stressymtom där det framkom sjuksköterskors erfarenheter av svårigheter med att tydliggöra hos kvinnan om stressens påverkan. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenhet visar att det idag saknas kompetens på Livsstilsmottagning gällande stresshantering. Resultatet av studien belyser vikten av att involvera sjuksköterskan i arbetet med stress. / Background: Statistics from Försäkringskassan (2016) show that stress-related illness claims due to burnout have significantly increased over the last few years. Whereas this increase is greatest amongst women, it is also twice as common amongst them when compared to men. This is mainly due to the demands and expectations of everyday life, as well as the difficulties in being able to balance them. Working preventively to prevent sick leave due to stress is important and lifestyle medical center can be an arena for it. Purpose: The purpose is to illustrate the experiences of nurses at a lifestyle medical center when it comes to working with women that have stress-related symptoms. Method: The study is empirical and based upon a qualitative design with an inductive nature. Six nurses participated in the study, and semi-structured interviews were performed. Qualitative content analysis has been used to analyze the data. Results: The following categories emerged; The efforts of nurses in the case of stress-related symptoms, which clarifies the nurse's efforts in the meeting with the woman, Teamwork, which describes existing/non-existent teamwork between professions. Preventative work is requested, where nurses´ experience of how preventive stress work could be designed and The need for development of competencies pertaining to stress and exhaustion when it comes to work concerning stress-related symptoms, where nurses´ experience of difficulties in clarifying the stress of stress on the woman. Conclusion: The experiences of nurses show that there is a lack of competence when it comes to dealing with the treatment of stress at lifestyle medical centers. The results of the study highlight the importance of getting nurses involved when working with stress.

Bakgrund: Det saknas uppgifter om hur många som lider av svårläkta sår i Sverige idag. Svårläkta sår är ett stort hälsoproblem och det drabbar många äldre personer. Risken för såren ökar med åldern samt att antalet äldre personer ökar i vårt samhälle. Inom särskilt boende är dessa sår vanliga och sjuksköterskorna är nyckelpersoner som leder och planerar omvårdnaden. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med äldre personer med svårläkta sår inom särskilt boende. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Tretton sjuksköterskor inom särskilt boende inom kommunal verksamhet intervjuades personligen med en semi-strukturerad intervjumetod. En kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt resonemang tillämpades. Resultat: Resultatet av studien visade att sjuksköterskorna huvudsakligen baserade sina omvårdnadsåtgärder vid svårläkta sår hos äldre personer på en erfarenhetsbaserad kunskap. De äldre inom särskilt boende var sköra eller i ett palliativt tillstånd, många gånger var det inte realistisk att läka såren på grund av de äldres förutsättningar. Sjuksköterskorna inom särskilt boende var ensamma, de var självständiga i sina bedömningar av såren och de äldre. Sjuksköterskornas samarbete med omvårdnadspersonalen försvårades av omvårdnadspersonalens ojämna kompetens och därmed en bristande insikt i utförandet av omvårdnadsåtgärderna för de äldre. Läkaren förlitade sig vanligtvis på sjuksköterskornas bedömningar av sår och saknade ett intresse och kunskap om sår hos äldre personer enligt sjuksköterskorna. Sårbehandling var ett omfattande och utmanande område, mer fördjupande kunskaper i sår efterlystes. Slutsats: Arbetet med äldre personer med sår inom särskilt boende utgjorde en pedagogisk utmaning för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna behövde inneha mycket kompetens om geriatriska sjukdomar, äldre med svårläkta sår behövde bedömas utifrån ett helhetsperspektiv. Sjuksköterskorna behövde arbeta mer efter vetenskaplig evidens inom området svårläkta sår hos äldre. Nyckelord: Kvalitativ studie, sjuksköterskors erfarenheter, svårläkta sår, särskilt boende, äldre personer. / Background: There is no information on how many people are suffering from hard-to-heal wounds in Sweden today. Hard-to-heal wounds is a major health problem, and it affects many older people. The risk of wounds increases with age, and the number of older people in our society increases. In nursing homes, these wounds are common, and nurse is a key person who leads and plans the nursing. Aim: The aim of the study was to illustrate nurses' experiences of working with older people with hard-to-heal wounds in a nursing home. Method: A qualitative interview study was conducted. Thirteen nurses in nursing home in one municipality were personally interviewed using a semi-structured interview method. A qualitative content analysis with inductive reasoning was applied. Result: The results of the study showed that the nurses mainly based their nursing interventions on hard-to-heal wounds in the older people on an experience-based knowledge. The old in a nursing home were fragile or in a palliative condition; many times, it was not realistic to heal the wounds because of the older people’s conditions. The nurses in a nursing home were alone, and they were independent in their assessments of the wounds and the old. The nurses' cooperation with the nursing staff was hampered by the nursing staff's unequal competence and thus, a lack of insight into the implementation of the nursing intervention for the older people. The doctor usually relied on nurses' assessments of wounds and lacked interest and knowledge of wounds in the old, according to the nurses. Wounds were an extensive and challenging, area; more in-depth knowledge of wounds was called for. Conclusion: Working with the old with wounds in a nursing home was an educational challenge for the nurses. The nurses needed to have a great deal of expertise in geriatric diseases, older people with hard-to-heal wounds needed to be assessed from a holistic perspective. The nurses needed to work more according to evidence-based knowledge in the area of hard-to-heal wounds in the old. Keywords: Hard-to-heal wounds, nurses' experiences, nursing home, older people, qualitative study.

Bakgrund: Språkbarriärer är en försvårande omständighet för sjuksköterskor. Ettbegränsat informationsflöde har en stor inverkan på patientsäkerheten ochomvårdnadsprocessen. Tolkanvändning är en strategi för att få bukt medspråkbarriärer. Det används både professionella tolkar och ad hoc-tolkar.Efterfrågan på tolktjänster i Sverige är hög och kommer troligtvis öka i framtiden.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans upplevelser ocherfarenheter av att arbeta genom tolk inom hälso- och sjukvård.Metod: En litteraturstudie har genomförts med elva studier av kvalitativ ansats.Studierna har granskats, analyserats och sammanställts.Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i fem teman: “Tillgänglighet”,“Kvalitet i översättningen”, “Emotionellt engagemang och involvering”,“Patientens förtroende för tolken” samt “Ekonomiska och organisatoriskaaspekter”.Konklusion: Sjuksköterskan använder ofta ad hoc-tolkar eller ingen tolk trots attde är medvetna om de negativa konsekvenser som detta medför. Det beror till stordel på bristfällig tillgänglighet till professionella tolkar och ekonomiska faktorer. / Background: Language barriers are a problematic circumstance for nurses. Alimited flow of information has a big impact on patient safety and the nursingprocess. The use of interpreters is a strategy to overcome language barriers. Bothprofessional interpreters and ad hoc interpreters are used. The demand forinterpreter services in Sweden is high and will likely increase in the future.Aim: The aim of the literature review is to illuminate nurses’ experiences ofworking through an interpreter in health care.Method: A literature review was undertaken with eleven qualitative studies. Thestudies have been reviewed, analysed and compiled.Findings: The analysis of the articles resulted in five themes: “Availability”,“Quality in the interpretation”, “Emotional commitment and involvement”, “Thepatients confidence in the interpreter” and “Economic and organizationalaspects”.Conclusion: Nurses often use ad hoc interpreters or no interpreter even thoughthey are aware of the negative consequences. The main reasons are lackingavailability of professional interpreters and economic factors.

Bakgrund: Antalet patienter med kroniska sjukdomar ökar i världen, vilket ställer krav på sjuksköterskans stödjande roll i form av patientundervisning. Sjuksköterskan kan vägleda patienten till ett hälsosamt samt reflektivt förhållningssätt som ger utrymme för dennes lärande och egenvård. En del av egenvård är att hitta en vardag som bringar känsla av kontroll och hälsa. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av patientundervisning vid kroniska sjukdomar. Metod: En litteraturöversikt över vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att förståelse och att se patientens livsvärld upplevs som betydelsefullt. Stöd och vägledning möjliggör både en god hälsa samt egenvårdsförmåga. Faktorer som begränsar eller försvårar patientundervisningen kan vara bristande följsamhet, patientens ekonomiska situation, anhöriga samt tidsbrist i arbetet. Konklusion: Patientundervisning för att stärka patientens egenvårdsförmåga visar sig vara ett omfattande område. Sjuksköterskor belyser flera aspekter i patientundervisningen som bidrar till en god egenvårdsförmåga hos patienten. En personcentrerad vård skapar ett samarbete mellan sjuksköterska och patient där fokus ligger på gemensamma mål och förståelse för patientens livsvärld. Sjuksköterskan behöver i arbetet med patientundervisning vara medveten om eventuella barriärer som kan förekomma där ett lösningsorienterat och inlyssnande arbetssätt måste beaktas. / Background: The number of patients with chronic diseases is increasing worldwide, which increases the demand for the nurse's supportive role in the form of patient education. The nurse can guide the patient to a healthy and reflective approach that provides space for the patient's learning and self-management. A part of self-care is to find an everyday life that brings a sense of control and health. Aim: Explore nurse’s experience of patient education in case of chronic disease. Method: The study is a literature review of scientific articles. Findings: The results show that understanding and seeing the patient's world as important. Support and guidance enable good health and self-management ability. Factors that limit or complicate patient education can be lack of compliance, the patient's financial situation, relatives and lack of time at work. Conclusion: Patient education to strengthen the patient's self-management ability turns out to be an extensive area. Nurses highlight several aspects that help the patient's self-management. A person-centered care creates a collaboration between nurse and patient where the focus is on common goal and understanding of the patient's world. Nurse’s need to be aware of barriers, where a solution-oriented and listening approach must be considered.

För att lindra barnets lidande i samband med nålrelaterade procedurer används olika strategier, såsom hudanestesi, distraktion, perorala läkemedel samt individanpassad förberedelse. Forskning finns kring barns upplevelse av olika strategier, hur barnet upplever själva proceduren och hur sjuksköterskan eller vårdnadshavare uppfattar barnets upplevelse. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors attityder till och erfarenhet av att lindra barns lidande hos barn som genomgår nålrelaterade procedurer. Studien är kvantitativ och data samlades in med hjälp av en enkät utifrån ett bekvämlighetsurval. Fyrtiofyra sjuksköterskor svarade på enkäten och data analyserades. Enkäten gav en bra bild av sjuksköterskornas utbildningsnivå och erfarenhet, 17 av 44 (38,6%) uppgav att de hade specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdom och 23 av 44 (52,3%) uppgav att de hade arbetat mer än 5 år inom barnsjukvården. 30 sjuksköterskor (68,2%) svarade att de utförde nålrelaterade procedurer varje arbetspass. Inga signifikanta skillnader fanns i fråga om attityder till att lindra barns lidande i samband med nålrelaterade procedurer relaterat till utbildningsnivå och erfarenhet av att arbeta med barn. Svaren speglar en kultur där sjuksköterskor ser barnen som individer och förstår att alla barn kan ha ett behov av lindrande strategier (spädbarn och tonåringar, barn som ofta genomgår nålrelaterade procedurer och de som aldrig gjort det förr) samt att vissa barn väljer bort distraktion. Fasthållning och att sticka tills man lyckas är frågor som delar personalgruppen. Författarna tolkar svaren som att nålrelaterade procedurer är en utmanande och engagerande arbetsuppgift. Upplevelse av kollegialt stöd och stämning i personalgrupp, samt ledarskapets och fortbildnings betydelse för att sjuksköterskorna ska erbjuda barn lindrande strategier i samband med nålrelaterade strategier diskuteras. Barnsjuksköterskan har som uppgift att vara barnets advokat i barnsjukvården, och det är av stor vikt att barnsjuksköterskans kompetens tas tillvara i verksamheten. Författarna förvånas över att inga signifikanta skillnader sågs i resultatet och uppmanar till fortsatt forskning, utbildning och reflektion i ämnet.

Bakgrund: Det är inte ovanligt att sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning träffar på anhöriga som befinner sig i ett akut kristillstånd. Detta möte kan vara mycket komplext. Krisen kan utlösas när de anhöriga får se sin närstående snabbt föras iväg för att få akutsjukvård. I denna svåra stund har de anhöriga behov av stöd från sjuksköterskan. Det ingår i sjuksköterskans professionella ansvar att möta och tillgodose dessa behov.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta anhöriga i kristillstånd på en akutmottagning.  Metod: En litteraturöversikt som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var CINAHL Complete, Medline och PubMed. Artiklarna som valdes ut var av både kvalitativ och kvantitaiv ansats. Dataanalysen utfördes enligt Fribergs anvisningar. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre övergripande teman med tillhörande subteman. Det första temat är sjuksköterskans utmaningar. Det andra temat är sjuksköterskans kunskap. Det tredje temat är sjuksköterskans strategier.  Diskussion: Diskussionen delas upp i metod respektive resultatdiskussion. I metoddiskussionen reflekteras om vald metods styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen diskuteras litteraturöversiktens resultat med Phil Barkers tidvattenmodell som teoretisk referensram. / Background: It is not uncommon for nurses who works in the emergency department to meet relatives who are in a state of crisis. This meeting can be very complex. The crisis of the relatives can be triggered when they see their relative quickly getting taken away to recieve emergency care. At this difficult moment, the relatives need support from the nurse. It is part of the nurses' professional responsibility to meet these needs.  Aim: The aim was to describe nurses' experiences of meeting relatives in crisis in the emergency department.  Method: A literature review based on ten scientific articles. The databases used were CINAHL Complete, Medline and PubMed. The articles selected were of both qualitative and quantitative approach. The data analysis was done according to Friberg's instructions.  Results: The result is presented based on three general themes and associated subthemes. The first theme is the nurses' challenges. The second theme is the nurses' knowledge. The third theme is the nurses' strategies.

Background: In Sweden there are approximately 130 000 to 150 000 people suffering from dementia and according to research this number may double by the year 2050. Dementia is a chronic disorder meaning it is irreversible and those suffering from dementia will deteriorate with time, therefore patients often need specialist care. Knowledge and experience within the field of the various dementia disorders is necessary to provide effective care and ensure quality of life for these patients. According to patients, and relatives of those suffering, the quality of care depends on the relationship between the nurse and patient, and whether nurses have specialist training in dementia care and person centred care (PCC). Aim: The aim of this literature study is to describe nurses' experience of caring for people with dementia. Method: A literature study with descriptive design was conducted based on twelve scientific articles from three different databases: PubMed, Cinahl and PsycINFO. Main results: Through thematic analysing of the twelve chosen scientific articles three main headings emerged along with eight subheadings describing nurses experiences of caring for people with dementia. Theme number one described the importance of individual care in terms of examination, communication, activities and environmental factors. Theme number two focused on relationships that according to the nurses affected the quality of care they provided for the patients. The third theme described nurses' experiences of how resources such as further education as well as better organisation of work and staffing affected their quality of care for patients suffering from dementia. Conclusion: The literature study shows that nurses within dementia care need further education and practical experience to deliver good quality PCC. To make this possible well organised staffing and work structuring from a higher level of management is necessary to create a secure and caring environment where both nurses and patients are satisfied. / Bakgrund: I Sverige finns det mellan 130 000 till 150 000 personer som lider av en demenssjukdom och enligt rapporter kan detta antal komma att fördubblas till år 2050. Demenssjukdomar är kroniska och innebär att tillståndet hos patienten försämras med tiden. Detta innebär att dessa patienter kräver en allt mer anpassad och specialiserad omvårdnad där kunskap och erfarenheter kring demenssjukdom spelar en vital roll för patienternas välmående och livskvalité. Vårdkvalitén enligt patienter och anhöriga avgörs beroende på relationen mellan sjuksköterska och patient samt sjuksköterskornas utbildning och kunskap gällande personcentrerad vård (PCV). Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter kring omvårdnaden av människor med demenssjukdom. Metod: En beskrivande litteraturstudie där tolv artiklar från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO står för litteraturstudiens resultat. Huvudresultat: En tematisk analys av de tolv utvalda artiklarna resulterade i tre huvudteman samt åtta underteman där sjuksköterskors upplevelser kring omvårdnaden av människor med demenssjukdom beskrevs. Det första temat fokuserade på individanpassning av vård i form av undersökning, kommunikation, aktiviteter och miljö. Tema nummer två fokuserade på relationer som enligt sjuksköterskorna påverkade kvalitén av omvårdanden av patienterna. Det sista och tredje temat beskrev hur sjuksköterskors erfarenheter av varierande resurser i form av utbildning och organisation av deras arbete och personal påverkade deras omvårdnad för patienter med demenssjukdom. Slutsats: Resultatet av litteraturstudien visar att sjuksköterskor inom demenssjukvården behöver ytterligare specialistutbildning samt praktisk erfarenhet för att möjliggöra god kvalitativ vård i form av PCV. Detta kräver att organisationen kring omvårdnadsarbetet förbättras och stöds på en organisatorisk nivå som resulterar i en trygg och säker arbets- och omvårdnadsmiljö där både sjuksköterskor och patienter trivs.

Bakgrund: När en förälder blir svårt sjuk påverkas hela familjens hälsa. Barn som närstående är i en särskilt sårbar situation och har rätt till stöd från hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor har en central roll och en utmanande uppgift i att möta barn som närstående inom palliativ vård. Genom att belysa sjuksköterskors erfarenheter kan man finna förbättringsområden inom den palliativa vården för att kunna bemöta föräldrar och deras barn på bästa sätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter och deras minderåriga barn inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där databaserna CINAHL Complete, PubMed och PsycInfo användes. De elva kvalitativa artiklar som inkluderades kvalitetsgranskades enligt Caldwell et als granskningsmall och analyserades med tematisk analysmetod. Resultat: Resultatet visade på tre teman; att skapa en relation till föräldrarna, att möta patientens barn och att hantera organisatoriska hinder. I arbetet mot barnfamiljer krävdes det tid för att skapa tillitsfulla relationer till föräldrarna och deras barn. Sjuksköterskor efterfrågade utbildning och struktur i arbetet. De behövde forum för att få möjlighet att stödja och dela erfarenheter med varandra. Slutsats: Sjuksköterskor behöver kunskap, mod och ett nära samarbete med föräldrarna för att kunna identifiera och möta familjens behov. Resultatet belyser även sjuksköterskans behov av tid och handledningen för att kunna utföra den utmanande och emotionellt påfrestande uppgiften. Det finns behov av ett strukturerat arbetssätt och utbildning för att stärka sjuksköterskor i rollen att arbeta mot barn som närstående.