Undersökningar kring hur buller och höga ljudnivåer i skolan påverkar elever och pedagoger är något som det inte har gjort särskilt mycket forskning kring. Som metod valdes en enkätundersökning om och hur lärare upplever samt handskas med buller, ljudnivåer och ljudmiljön i skolan. Enkätundersökningen genomfördes på fyra skolor i skolår f-9. Enkätundersökningen besvarades av 50 lärare bosatta i en mellansvensk kommun. Enkätundersökningen påvisar hur lärarna ser på ljudmiljön på sina arbetsplatser. Valet föll på just enkäter då vi ville nå ett större antal respondenter för att få en så vid bild av område som möjligt. Då ljudnivån ofta är hög i skolan och påverkar både lärares och elevers vardag på olika sätt. En god ljudmiljö påverkar hälsan och inlärningen men den påverkar också arbetsförmåga och stress. Syftet med studien var dels att titta närmare på vilka uppfattningar som yrkesverksamma lärare har kring hur problemet med buller är i skolan samt hur stort problemet är. Vi ville också undersöka vilka kunskaper lärarna har i ämnet, då vi tror att dessa två påverkar varandra. Vi ansåg att undersökningsområdet var viktigt då det handlar om att belysa ett problemområde inom skolan som ofta hamnar i skymundan men som eventuellt skulle kunna leda till stora konsekvenser om det inte tas mer på allvar. Litteraturstudien betonar vikten av en god ljudmiljö i skolan. Samtliga författare är eniga om att ljudmiljön måste bli bättre men har olika förslag på hur det skulle kunna gå till. Resultatet visar att lärarna är väl medvetna om bullerproblemen som finns på skolan men de verkar inte ha redskapen och ekonomin att genomföra sina kunskaper i handling. Vi har försökt undersöka hur yrkesverksamma lärare arbetar didaktiskt med ljudmiljön i skolan. Det vi har kunnat konstatera genom vår undersökning är att det behövs mer didaktiska kunskaper bland lärarna kring hur de aktivt kan arbeta med ljudnivåer. Vi anser också att lärare behöver konkreta tips och idéer för hur de kan arbeta med ljudmiljön i skolan. Inom det didaktiska området ljudmiljö, finns idag obefintligt med tidigare forskning. Vår slutsats av undersökningen är att lärare idag behöver stöd, kunskap, resurser och utbildning för att kunna uppnå en god ljudmiljö på sitt arbete både för sig själva och för elevernas skull

Syftet med studien var att jämföra högstadieelevers motionsvanor mellan en aktivitetsgrupp som deltagit i projektet Handslaget och en jämförelsegrupp på en skola i sydvästra Sverige. Vidare syftade studien till att utvärdera aktivitetsgruppens inställning till Handslaget samt om eleverna hade blivit mer fysiskt aktiva efter att ha deltagit i projektet. I studien användes enkäter som utformats av Hallands Idrottsförbund i samarbete med Högskolan i Halmstad. En aktivitetsgrupp (n=84), som tidigare hade haft aktiviteter med Handslaget, och en jämförelsegrupp (n=80) ingick. I resultatet framkom bland annat att fler elever i jämförelsegruppen än i aktivitetsgruppen hade deltagit i aktiviteter som anordnades av idrottsföreningar under höstterminen 2006. Resultatet visade även att jämförelsegruppen oftare än aktivitetsgruppen brukade vara fysiskt aktiva både i skolan och på fritiden. Av eleverna i aktivitetsgruppen tyckte 69 % (n=80) att det var bra eller mycket bra med föreningsaktiviteter i skolan. I samma grupp var 66 % (n=84) av eleverna aktiva i en idrottsförening samtidigt som endast 4 % (n=83) hade börjat i en ny förening sedan de hade provat på aktiviteter inom projektet. Ett förslag på framtida utvärdering av Handslaget är att följa upp aktivitetsgruppen när de börjat gymnasiet.

Syftet med detta arbete är att undersöka om mobbning tar sig olika uttryck i skola och på fritidshem. Våra frågeställningar är: Är det skillnad på uttryckssättet på mobbning i skola och på fritidshem? Hur yttrar sig mobbning i barns olika åldrar? Pedagogernas uppfattning om det är mest pojkar eller flickor som utsätter andra, eller själva blir utsatta för mobbning? Vad anser fritidspedagoger, grundskollärare och förskollärare kännetecknar mobbarren eller mobbarna? För att få svar på frågeställningarna har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av en strukturerad intervju med fyra fritidspedagoger, en förskollärare i förskoleklass, och tre grundskollärare. I resultatdelen har vi analyserat respondenternas svar och delat in dessa i fyra olika kategorier. Kategorierna är: mobbning på skola/fritidshem, berörda aktörer, frekvens och lärarreaktioner. I resultatet har det framkommit att respondenternas svar på frågeställningarna i studien stämmer väl överens med vad litteratur, tidigare forskning säger och egna erfarenheter visat.

Detta arbete handlar om hur ordningen i klassrummet ser ut på några mångkulturella skolor. Syftet med studien är att undersöka hur undervisningssituationen påverkar elever med utländsk bakgrund och om den ger dem samma möjligheter att få en utbildning som är likvärdig den utbildning som andra elever får i den svenska skolan. Vi undersökte hur sex lärare som arbetar i mångkulturella skolor upplever ordningen eller den eventuella bristen på ordning i klassrummet, samt vad de anser behöver förändras för att nå önskad ordning. Undersökningen omfattar även elevers bemötande av kvinnliga lärare respektive manliga lärare i dessa mångkulturella skolor, då synen på jämlikhet mellan könen kan se olika ut i olika kulturer. Studien innehåller intervjuer med sex grundskolelärare med 5-34 års yrkeserfarenhet bakom sig. Arbetet bygger dessutom på mediabevakning, litteraturstudier med den senaste forskningen samt invandring- och skolhistorik. Studien tar även upp hur det ser ut i mångkulturella skolor i Kanada för att åtminstone få ett litet internationellt perspektiv och för att se om det finns några paralleller till de mångkulturella skolorna vi undersökte. Resultatet av undersökningen visar att flera av respondenterna upplever att det är stökigare på mångkulturella skolor än i skolor med övervägande del svenska elever. De flesta av dem anser även att pojkar med annan kulturell bakgrund ”hävdar” sig mer i klassrummet än flickor och svenska elever. Det framkom även att flera lärare ansåg att de sociala skillnaderna dvs. vilken klasstillhörighet eleven har, vilka värderingar som finns i elevens hem samt föräldrarnas utbildningsnivå är avgörande för elevens studiemotivation och uppförande i klassrummet. Flera av respondenterna anser även att ett stort problem i mångkulturella skolor är svårigheter med kommunikationen mellan lärare och utländska föräldrar på grund av bristen på ett gemensamt språk. Just språket och svårigheter med inlärningen av språket kan också vara orsaken att elever börjar bryta mot skolans ordningsregler anser en av respondenterna. Han menar att om en elev inte lyckas bli duktig i någonting i skolan så kan eleven istället bli bäst på att vara sämst och får på så sätt en identitet. Undersökningen visar även att lärarna anser sig bli bemötta olika på grund av sin könstillhörighet från elever med invandrarbakgrund. Slutsatsen vi drar av undersökningen är att majoriteten av respondenterna anser att det behövs förändringar för att förbättra ordningen och disciplinen i de mångkulturella skolorna, för att nå bättre och likvärdiga resultat jämfört med övriga svenska skolan.

I den här rapporten undersöks en kommuns, en skolas, sex klasslärares och en specialpedagogs uppfattning om mobbning, samt om hur mobbning ska upptäckas, stoppas och förebyggas. Skriftliga handlingsplaner och intervjuer med lärare analyseras i relation till mobbningslitteraturen. Den undersökta skolans kommun uttalar en tydlig ambitionsnivå. Hur ambitionen förverkligas, förtydligas i skolans handlingsplaner. Intervjuer med lärarna visar att handlingsplanerna förverkligas i praktiken.

I arbetet som lärare, vare sig det är i skolan eller på förskolan kommer vi att arbeta med barnens språk och språkutveckling. Syftet med undersökningen var att jämföra arbetet med språkutveckling i förskolan/skolan för barn mellan 1-11 år i två kulturellt olika områden, detta för att beskriva skillnader och likheter. För att ta reda på hur lärare arbetar i förskolan/skolan har vi intervjuat 8 lärare och sedan sammanställt resultatet. I litteraturen har vi gått in på ett antal teorier om barns språkutveckling och hur man som pedagog eller förälder kan arbeta för att stötta barnens språkliga utveckling. Lärarna som vi intervjuade hade liknande åsikter om hur de borde arbeta, men verkligheten stämde inte överens med deras åsikter. Läsning och skrivning var en betydande del av arbetet medan språklekar sällan förekom. Vi kunde dock se att man på förskolorna använde mer rim & ramsor och sånger än i skolan. Respondenterna framhöll att man hade arbetat på ett annat sätt om skolan legat i ett annat område för att barnens kunskaper hade krävt det.

Eleverna i dagens skolor är uppvuxna i en digitaliserad värld. De rör sig i princip utan begränsningar i den digitala världen. Man skulle kunna säga att det är deras modersmål att uttrycka sig och befinna sig på nätet, Vi ser en klyfta i samhället med barn och ungdomars nätkunskaper på ena sidan och vuxnas förmåga till kritisk granskning på den andra. Detta påverkar i allra högsta grad hur vi handskas med digitala kränkningar i skolan. Även om barnen är experter på Internet är det de vuxna som måste hjälpa till med att ge en fungerande grund av normer, värden och kritiskt tänkande. Vi har gjort en intervjustudie med 37 barn i skolår fem. 20 av barnen går i en småstadsskola och 17 av barnen i en förortsskola. Intervjuerna har utförts som gruppintervjuer och vi har haft en kvalitativ ansats. Våra intentioner har varit att göra undersökningen från barnens perspektiv och om möjligt försöka möta och förstå deras livsvärld. I vår studie ser vi med stor tydlighet att kränkningar på nätet är verklighet för många elever idag och detta påverkar i mycket stor utsträckning deras skolvardag. I samtalen med eleverna har vi förstått att det inte är någon större skillnad på att bli kränkt på nätet och att bli kränkt i verkliga livet. Själva säger eleverna att det är lättare att skriva något elakt till en person som man inte ser och detta gör att kränkningar på nätet kan vara något grövre än kränkningar ansikte mot ansikte. Kränkningar sker i stort sett på samhällets alla nivåer och platser. Vi vill inte dra skiljelinjer mellan nätet och samhället i övrigt. Internet är en del av vårt moderna samhälle. Det speglar det som händer i det verkliga livet. Elever som blir kränkta på nätet blir även kränkta i skolan. Samma individer blir kränkta på nätet och i samhället utanför och för samma saker. Vi ser även att vuxna behöver ta sitt ansvar och genom att lära barnen kritisk granskning skydda dem mot kränkningar. Det är samtidigt skolans ansvar att utjämna oundvikliga socioekonomiska ojämlikheter och sträva mot en rättvis fördelning av kunskaper genom att bidra till Internetkunskap till alla elever.

Denna studie baseras på en kvalitativ undersökning bland elever i årskurs 3 i gymnasiet. Den syftar till att utifrån den enskilda individen undersöka förklaring till fenomenet ohälsa. På detta sätt användes begreppet meningsfullhet eftersom det anses ha en stor betydelse för hälsa/ohälsa idag. Individer utför ständigt olika val i vardagen och är därför viktigt i denna studie att framhäva hur meningsfulla dessa val är för individen. Studien grundar sig på elva intervjuer som analyserats och delats in i olika teman. Undersökningen kommer fram till att skolan är den institutionella del i deras livsvärld som tar det mesta av respondenternas tid. Skolan anses även som meningsfull till framtiden men en individ måste ha rum till saker och ting som är meningsfulla i deras nuvarande existens för att hålla igång motivationen. Därför måste ens existerande livsvärld ha variation vilket innebär att kunna variera sina dagliga sysselsättningar för att fyllas av motivation, där av kunna bidra till att uppnå olika möjligheter. I resultatet visade det sig att de flesta respondenter saknade variation i vardagen och eftersom skolan tar en stor del av deras tid hinner de inte med aktiviteter eller sociala band som anses vara meningsfulla för dem. Detta kan vara en förklaring till den ökade ohälsan bland ungdomar. I resultatet visade det även sig att klass spelade roll. Det framhävdes nämligen att de som hade sitt ursprung från ett högre ekonomiskt kapital, som bygger på Bourdieus (1997) problematisering kring kapitalarter, hade ett bredare handlingsutrymme och där av mer variation i livet än andra som inte ingick i detta fält.

Background: The main purpose of our study is to try to give an idea of what a multicultural school is and what difficulties girls find with Swedish as a second language. We are at the end of our teacher education, which means that in a few months, we will be responsible for creating environments that are conducive to the students and to ensure that opportunities that allow the students to develop exist. We are aware that in a multicultural school that we no have in Sweden there has been some discussion regarding the Swedish language, which can be interpreted as the Swedish language being at a disadvantage with the students because of all the integration that occurs in schools and the lack of knowledge regarding the different cultural backgrounds. To get this knowledge we had to seek more knowledge on the subject / Bakgrund: Huvudsyftet med vår uppsats är att försöka ge en bild av vad en mångkulturell skola är och vilka svårigheter flickor finner med svenska som andraspråk. Vi är i slutet av vår lärarutbildning, vilket innebär att vi om några månader kommer att vara ansvariga för att skapa miljöer som gynnar eleverna och se till att möjligheterna finns för att låta dem utvecklas. Vi är medvetna om att i en mångkulturell skola som vi har nu i Sverige har det förekommit diskussioner runt om det svenska språket, vilket kan tolkas att det svenska språket kan missgynnas hos eleverna på grund av all integration som sker i skolan och bristen på kunskap om de olika kulturella bakgrunderna. För att få den kunskapen var vi tvungna att söka mer kunskap kring ämnet. Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka hur invandrarflickor upplever sin skolgång i en mångkulturell skola och hur de använder sitt modersmål och det svenska språket. För att nå fram till det uppsatta syftet har vi använt oss av frågeställningarna nedan. Vilken betydelse har det svenska språket, för flickor med ett annat modersmål i en mångkulturell skola? Hur påverkas invandrarflickors språkutveckling i en mångkulturell skola, finns det några positive eller negativa faktorer? Metod: Studien består av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades tolv flickor i årskurs fyra och fem. Intervjufrågorna har formulerats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultat: Resultatet av undersökningen visar att flickorna i den undersökta mångkulturella skolan känner sig trygga. Flickorna fann en harmonisk samhörighet att de inte är ensamma om olikheterna. Olikheterna gällde aspekterna språk, kultur, religion och utseende. Ändå visade resultaten att flickorna såg svårigheter i det svenska språket. Flickorna uppger även att pedagogerna i skolan använder deras språkkunskaper som en resurs.

Bakgrund: Matematik är ett ämne som har uppmärksammats de senaste åren. Skolverkets undersökning visar att var sjätte elev inte når målen i matematik i årskurs nio (Skolverket, 2008a). Vad är det som gör att vissa barn misslyckas med matematiken och hur kan man som lärare hjälpa dessa barn? Det här är några av tankarna som gjorde att vi valde ämnet matematik och matematiksvårigheter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på matematik och matematiksvårigheter och hur de arbetar för att stimulera barns lärande i matematik. Metod: Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio stycken lärare, tre specialpedagoger, tre lärare mot förskolan och tre lärare mot grundskolans tidigaste år. Alla informanter arbetar i samma kommun men vid sex olika arbetsplatser. Resultat: Matematik är ett ämne som alla informanter anser vara viktigt. Lärarna beskriver sitt arbete utifrån sina olika yrkeskategorier och generellt skiljer sig inte arbetssättet mellan ordinarie undervisning och den man tillämpar vid svårigheter. Matematikundervisningen bör enligt informanterna innehålla konkret och/eller laborativt material. De flesta förespråkar att man som lärare skall kontrollera var barnet befinner sig i sin utveckling för att undervisningen skall ske på barnets nivå. Det finns dock delade meningar om hur matematiksvårigheter visar sig och vad det kan bero på.