Syftet med denna C-uppsats var att undersöka lärares uppfattningar kring samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal. För att ta reda på detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua sex grundskollärare i skolår 1-3. Genom en historisk återblick i bakgrunden kan läsaren ta del av hur samarbetet mellan hem och skola har vuxit fram och hur det enskilda samtalet blivit ett utvecklingssamtal. Resultatet består utav fyra teman; samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal, syftet med utvecklingssamtal, läraren syn på sin roll i utvecklingssamtalet och skillnaden mellan det enskilda samtalet/kvartsamtalet och utvecklingssamtalet. Under varje tema sammanställde vi intervjusvaren där vi påvisar likheter och skillnader mellan de olika svaren. Resultatet av analysen visar att lärarna anser att utvecklingssamtalet är en viktig del i kontakten mellan hem och skola men den dagliga kontakten är ännu viktigare.

Syftet med uppsatsen är att förstå hur föräldrar till barn i den yngre skolåldern uppfattar genus. Föräldrar reproducerar normer och genusföreställningar till barnen, barnens möte med skolvärlden innebär ett möte med de normer och genusföreställningar som finns representerade i skolan genom lärarna. Följande frågor belyses i studien: Hur uppfattar föräldrarna sin genusmedvetenhet? Hur yttrar sig genusföreställningarna i skolan? Hur görs det genusskillnader enligt föräldrarna för barn i skolan? Hur uppfattas föräldrarnas genusmedvetenhet av pedagoger? Kvalitativa intervjuer har använts, föräldrarna som medverkat i studien har själva valt att delta och har barn i samma skola. De begrepp och teorier som ligger till grund för analysen är normer, genus, habitus och genushabitus. Resultaten visade att föräldrarna förklarar genus utifrån olika habitus. Genom att använda en feministiskpoststrukturalistisk syn på föräldrarnas förklaringar har studien kommit fram till att de normer som representeras i skolan även går att tolka som reproducerande av ojämlika genusstrukturer. Studien visar hur föräldrar reflekterar över skillnader utifrån genushabitus, men även utifrån könshabitus. Det har även framkommit att det finns normer som håller på att förändras och svårigheterna med att genomföra en förändring.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur sex lärare uppfattar sin lärarroll och hur de påverkas av olika faktorer i omvärlden. För att undersöka detta har vi ställt följande frågor; Hur uppfattar lärarna sin egen roll? Vad tror lärarna påverkar deras roll? Hur förhåller sig lärarna till omvärldsfaktorer som kan tänkas påverka lärarrollen? Hur förändras lärarrollen om den påverkas av omvärldsfaktorer? Vi analyserar detta mot bakgrund av den symboliska interaktionismens grundprinciper såsom de formulerades av Herbert Blumer, samt Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Vi presenterar även tidigare svensk forskning kring lärarrollen och relaterar våra resultat till den. Det mest väsentliga i uppsatsen är de intervjuade lärarnas egen uppfattning och upplevelse av lärarrollen. För att undersöka lärarnas egen uppfattning har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Respondenterna har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsen resultat tyder på att formandet av lärarrollen inleds redan vid den egna skolgången samt att lärarrollen är personlig. Det finns inte en gemensam uppfattning om lärarrollen bland respondenterna, alla definierar sin lärarroll olika. Lärarrollen är mycket komplex och i förlängningen förmodar vi att lärarstatusen kommer att sjunka ytterliggare om inte lärarrollen explicit definieras tydligare. Våra resultat tyder också på att lärarrollen har förändrats och utvecklats. Dock finns en motsättning mellan respondenternas vilja och den utvecklingen som sker. Utvecklingen tyder även i detta fall på hur komplex lärarrollen är. Slutligen så framkommer det i intervjuerna att faktorer i omvärlden såsom, föräldrar, elever, media etcetera inverkar på respondentens lärarroll. Resultaten påvisar att det är främst lärarnas trivsel, välmående, självkänsla och engagemang som prövas när omvärldsfaktorer som exempelvis föräldrar, elever, skolledning och skolkultur får ett större inflytande över lärarrollen.

Den här studien belyser ungdomar och riskbeteende i dagens samhälle. För att uppnå relevant information för studien använde jag en kvalitativ undersökning. Jag intervjuade tre professionella inom ungdomsverksamhet. Resultatet belyser vilka orsaker det finns till riskbeteende, de tydligaste orsakerna hittar man i skolan och i ungdomens sociala liv. Studien fokuserar också på vilka tecken man använder sig av för att känna igen riskbeteende, detta är tecken som ungdomarna visar upp i sin vardagliga situation. Slutligen undersöktes vilka ungdomar som behöver extra stöd och när de professionella anser att det behövs.

SkiStar äger flera skidanläggningar i Sverige och Norge och vill undersöka hur man ska marknadsföra alpin skidåkning mot den svenska grundskolan för att på lång sikt bygga upp ett intresse för utförsåkning. Många tidigare generationer i Sverige har växt upp med skidåkning som en naturlig vinteraktivitet. SkiStar har märkt att utförsåkningen nu för tiden utsätts för allt hårdare konkurrens från många nya sysselsättningar vilket oroar. Debatten om hårdare tolkningar av skollagen vad det gäller hur skolorna får ta ut avgifter av eleverna är också ett problem som har oroat SkiStar. För att kunna utforma en marknadsföringsstrategi för hur SkiStar ska kunna marknadsföra sig mot elever i grundskolan behövde jag information om hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna ser på sina friluftsdagar. Jag har haft kontakt med en skola i varje län i Sverige. På den skolan har jag intervjuat en idrottslärare och jag har genomfört en enkätundersökning i en niondeklass. Jag har även intervjuat politiker, skolverket, andra organisationer som marknadsför sig mot skolor och SkiStars marknadsavdelningar. Utifrån informationen jag har fått in genom intervjuer och undersökningar har jag letat samband, dragit slutsatser och till slut utformat en marknadsföringsstrategi för hur SkiStar ska marknadsföra alpin skidåkning mot grundskolan i framtiden. Marknadsföringsstrategin syftar till att skapa ett intresse för utförsåkning på lång sikt. För er som vill läsa om resultatet utan att behöva bläddra igenom massor av sidor med siffror och statistik så hänvisar jag till sidan 41 där en resultatsammanfattning presenteras.

Vårt syfte med studien var att belysa lärarbehörigheten i träningsskolan. Studien har varit inriktad på vilka uppfattningar ett antal verksamma pedagoger och rektorer i skolformen har om utbildning och kompetens för undervisning inom träningsskolan. Vi har betraktat lärarbehörigheten utifrån två perspektiv: dels ur ett juridiskt perspektiv som utgår från Högskoleförordningens examensbeskrivningar för pedagogiska utbildningar, och dels ur ett funktionellt perspektiv som belyser vad undervisning innebär och hur lärarbehörigheten uppfattas i praktiken. För studien har vi valt att belysa hur den funktionella lärarbehörigheten uppfattas. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en öppen intervjuguide bestående av tre temaområden: träningsskolan, lärarbehörighet och kompetens samt ”en skola för alla”, för att få svar på våra frågeställningar. Vi har för studien intervjuat sex pedagoger, med fyra olika utbildningar, samt två rektorer. Alla respondenterna är verksamma inom träningsskolan. Studiens resultat visar att rektorerna i första hand anser att specialpedagogen är den som innehar adekvat lärarbehörighet. Flertalet av respondenterna i studien anser att en pedagogisk grundutbildning till förskollärare och sedan påbyggnadsutbildning till specialpedagog är relevant behörighet för klassläraren i träningsskolan. Pedagogens yrkesroll beskrivs som dubbel, i betydelsen av att pedagogen ansvarar för elevernas undervisning samt innehar en handledande och arbetsledande funktion i arbetslaget. De verksamma pedagogerna uttrycker att rollen som klasslärare är komplex och innebär att pedagogen behöver kompetens om elevernas olika funktionshinder, kompetens för att utforma undervisningen utifrån enskilda elevens förutsättningar samt kompetens att samverka med föräldrar, assistenter och externa stödinstanser. Avslutningsvis kan vi i studien konstatera att det är angeläget att se över behovet av utbildning och kompetens för framtida pedagoger till träningsskolan. I dagsläget finns det ingen utbildning som både ger en juridisk och en funktionell behörighet för att arbeta som klasslärare i träningsskolan.

Examensarbetets utgångspunkt var att ifrågasätta varför kulturarvsförmedling framstår som viktigt i dagens mångkulturella skola. Genom att analysera och jämföra förekommande diskurser kring "kulturarv" i skolans styrdokument med forskning inom området utkristalliserade sig olika perspektiv på "kulturarvets" funktion och innebörd. Enligt resultatet ses "kulturarv" främst som ett redskap som kan förmedla värderingar mellan generationer. Insikt om "kulturarvets" betydelse för den egna identiteten anses därför viktigt att förmedla då det tros kunna leda till större förståelse och tolerans gentemot andra kulturer och livsvillkor. Trots att mångfald ses som positivt i styrdokumenten, liksom strävan efter en gemensam värdegrund, tenderar ett specifikt kulturarv vara det gällande och styrande, det nationellt svenska. Även om styrdokumentens diskurs tycks eftersträva "politisk korrekthet" gällande hur kulturarv framställs och relateras till mångfald synliggörs etnocentriska drag där "vår" kultur ses som hegemon. Vilken roll kulturarv har och varför föremdlingen av kulturarv ses som viktigt i en mångkulturell skola tydliggörs inte i dokumenten, utan blir istället en fråga om tolkning. Att skolans roll och plats i det mångkulturella samhället behöver uppmärksammas mer blir därför tydligt.

Denna uppsats avser att analysera på vilket sätt som den svenska skolan har framställts som en jämlik och rättvis institution. Frågeställningen har varit att undersöka vilken diskurs som synliggjorts i det empiriska underlaget, samt på vilket sätt denna diskurs påverkar klassreproduktionen i den svenska skolan. Det empiriska urvalet för studien utgörs av den nuvarande regeringen ”Allians för Sveriges” utbildningspolitiska valmanifest Mer kunskap – en modern utbildningspolitik (2006). Detta material bearbetades utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, för att på så sätt synliggöra på vilket sätt bilden av den svenska skolan har producerats. Studiens resultat visade på att i framställning av den svenska skolan så framträdde en mix av två olika diskursordningar; dels en mer traditionell skoldiskurs, dels en nyliberal skoldiskurs. Detta kan således ses som ett tecken på att skildringen av den svenska skolan har tagit en ny form, den nyliberala diskursen i samhället har kommit att nå även skolans domän. Denna nya framställning kan i slutänden bidra till att klassreproduktionen i den svenska skolan i framtiden kan komma att förändras.

Examensarbete på lärarprogrammet av Emma Süttenbach, höstterminen 2007. Handledare: Susanne Hansson. ”Sydafrika – En studie av två sydafrikanska skolors arbete mot rasism” Uppsatsens syfte är att undersöka om två sydafrikanska skolor arbetar mot rasism. För att svara på syftet har en forskningsfråga skapats: 1.Hur arbetar lärarna i två sydafrikanska skolor mot rasism? För att besvara på min forskningsfråga utförde jag fem kvalitativa intervjuer med öppna frågor till lärare som representerade två skolor i en stad i Sydafrika. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades på engelska. Intervjuerna är grunden för resultatet i uppsatsen. Resultatet från intervjuerna visar att en av skolorna arbetar mot rasism i större utsträckning än den andra skolan och att det vanligaste sättet att motverka rasism är att samtala och diskutera ämnet med sina elever. / A degree thesis on the teacher training programme of Emma Süttenbach, autumn 2007. Tutor: Susanne Hansson. “South Africa – a study of two South African schools’ non-racism work” The purpose in the paper is to examine if two South African schools´ works for non-racism. To answer to the purpose, one question has been made. 1.How do the teachers in two South African schools work for non-racism? To answer my research question, I have done five interviews with open questions, to teachers that represent two schools in a small town in South Africa. I recorded the interviews on a tape recorder. The interviews make the ground for the result. The result from the interviews shows that one of the two schools works more against racism and that the most practical way to prevent racism is to speak and discuss about racism with the students.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse och insyn i vad kognitiv beteendeterapi- KBT är, och ta reda på om den stökiga skolmiljön som ofta förekommer, kan förbättras med hjälp av KBT. Våra forskningsfrågor behandlar: Vad är kognitiv beteendeterapi? Vilka förutsättningar krävs bland personalen för att arbeta med KBT vid en skola? När kan det vara lämpligt att pedagogerna i skolan använder sig av KBT? Hur använder pedagogerna KBT i skolan. Studien har genomförts genom bearbetning av relevant litteratur. En kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger har genomförts och bearbetats. Resultatet av litteraturgenomgången och intervjuerna visade att KBT är en behandlingsmetod som har visat bra resultat för barn i behov av särskilt stöd i skolan. Dessa elever har visat en förbättring, som gör att de fungerar bättre i klassrummet. Kommunen använder KBT i skolorna genom att arbeta med skolgrupper som kommer att bestå av två KBT utbildade pedagoger på varje skola. Skolgruppens uppgift blir att tidigt och i förebyggande syfte, stötta och hjälpa i elevens sociala och känslomässiga utveckling. KBT pedagogerna har genomgått en viss utbildning i att arbeta med KBT. Det kan vara lämpligt att använda KBT i klasser där det finns störande och svaga elever.