<p>Elevers motivation spelar en stor roll för deras lärande. Men många barn i skolan saknar denna motivation, och finner matematiken tråkig och svår. Denna uppsats handlar om hur lärare kan öka elevers lust att lära matematik. Jag undersöker vad som sägs om lust och motivation i skolans styrdokument, samt vad dessa två begrepp egentligen innebär. Vidare har jag tagit reda på vad litteraturen menar är viktigt för elevernas lust. Jag har funnit att de faktorer litteraturen pekar ut som viktiga, i huvudsak kan indelas i två kategorier; undervisning samt social miljö. Undervisning handlar om vilka arbetssätt och arbetsformer som kan rekommenderas för att matematiken ska bli lustfylld. Avsnittet om social miljö handlar om stämningen i klassrummet och om lärarens ledarskap. Slutligen har jag även genomfört ett antal intervjuer med verksamma lärare, för att undersöka deras syn på lust i samband med matematikundervisningen. Jag fann att elevernas lust verkade vara viktigt för samtliga dessa lärare och de hade många idéer om hur denna lust kan skapas. En klassrumsmiljö där lusten frodas är en miljö där glädjen och humorn står i centrum och där individens behov och förutsättningar är viktiga. Arbetssätt och arbetsformer måste varieras samtidigt som process och förståelse betyder mer än ett rätt svar. Eleven måste även känna sig trygg tillsammans med läraren och resten av gruppen. Läraren har en nyckelroll när det gäller elevernas lust, eftersom han/hon har makten att styra klassrumsaktiviteterna.</p>

<p>Undersökningens syfte är att studera olika perspektiv på föräldrarinflytande i grundskolan, statens, lärarens och föräldrarnas. Studien tar sin utgångspunkt i hur staten/samhället, lärarkåren och föräldrarna har motiverat och definerat begreppet inflytande. Jag har använt mig av tidningarna, Barn i Hem skola samhälle, Lärartidningen, Skolvärlden samt officiella tryck från riksdagen och regeringen. Jag har försökt att knyta min studie till Jörgen Habermas och Bo Rothtsteins teorier om förhållandet mellan offentligt och privat samt den kooperativa staten. Det som jag fann var att grundskolans innförande innebar en vidgning av skolpolitiken, och skolan fick ett större ansvar för fostran och socialutveckling. Föräldrarna har under perioden spelat en bakgrundsroll och som jag anser det, även accepterat sin roll i skolan. Under 1960-1980 byggs hela det skolsystem upp som vi har idag och den nya grundskolan hade många barnsjukdomar att brottas med. Dels så byggdes skolans instutition upp, dels så formades skolans värdegrund och inre arbete. Föräldrainflytande var helt enkelt inte i första prioritet varken från staten, lärarnas eller föräldrarnas perspektiv.</p>

<p>I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mångfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen är dels att analysera vad mångfald innebär för respondenterna dels att undersöka i vilken utsträckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill också se hur dessa frågor framställs i litteratur. Alla tillfrågade i undersökningen lägger etnicitet i begreppet mångfald och alla utom en anger det som det allra första de tänker på. Vid utförligare beskrivning nämns även kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mångfalden. Våra respondenter nyttjar mångfalden på olika sätt i sin klass. I resultatet kan vi skönja att vissa metoder de använder är vad vår litteratur kallar interkulturellt arbetssätt. Den interkulturella metoden beskrivs som ett förhållningssätt som ska genomsyra alla ämnen och har som syfte att skapa goda förutsättningar för respekt och tolerans såväl i klassrummet som i samhället. Mångkulturell pedagogik däremot fokuserar på kulturer vid enstaka tillfällen.</p>

<p>”De glömda barnen” är ett begrepp som kommer från Margret Cork (1994) som gjorde en studie av barn till alkoholmissbrukare som publicerades på 1970-talet. Hon menade att barnen var glömda av föräldrarna, omgivningen, missbrukarvården och forskningen. Föräldrarna hade fullt upp med alkoholen. Omgivningen visste inte mycket om situationen, då alkoholmissbruk hör samman med skam och att hela familjen försöker dölja och förneka alkoholberoendet. Idag finns ett ungefärligt genomsnitt på 2-3 barn till alkoholmissbrukare i varje klass. Därför anser jag att det är ett skolproblem och något jag bör känna till som lärare. Studier visar på att personal som har kunskaper om alkoholmissbruk och hur det påverkar barnen har lättare för att identifiera barnen. Det är först då man aktivt kan hjälpa dem. Studier har också visat på att hjälp utifrån är mycket värdefullt. Hemma lär sig barnen till alkoholmissbrukare att inte visa känslor, inte ha tillit och att inte prata. Detta ger barnen problem som påverkar hela livet.</p><p>Denna uppsats tar fokus på barnen till alkoholmissbrukare och skolan. Jag vill visa vad som kännetecknar uppväxten i en familj med alkoholmissbruk och vilka konsekvenser det får för barnen. Detta för att som lärare kunna stödja dem på bästa sätt i skolan och förmedla sakkunnig hjälp där så behövs. Jag redovisar också det ansvar som lärare har och vilka mer ansvariga det finns för dessa barn.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om sorgearbete och sorgereaktioner. Arbetet fokuserar på hur det kan vara att mista en lärare och hur man har arbetat kring dennes sjukdom och död. Det handlar också om hur en elev har upplevt mötet med skolan under sin sorgetid efter det att hon mist en förälder. Jag har velat få kunskap om hur barn upplever sorg och hur man bemöter elever i en sorgereaktion. Jag har förutom litteratur använt mig av intervjuer för att få kunskap. Jag har sammanlagt gjort fem intervjuer. Fyra av dem gjorde jag på en skola där man nyligen hade mist en lärare. Jag intervjuade enhetschefen, två lärare och en elev och det gjorde jag för att få olika vinklar på händelsen och för att få en helhet i arbetet kring sjukdomsförloppet och dödsfallet. Jag har sedan sammanställt mina intervjuer till en berättelse för att få den helet jag har strävat att uppnå. För att kunna berätta hur en elev har upplevt mötet med skolan under sin sorgeperiod har jag intervjuat en kvinna som miste sin pappa när hon gick i grundskolan. I min diskussion har jag försökt väva samman mitt resultat med litteraturen. Jag har tittat på om skolan har arbetat utifrån de sätt jag har tagit upp i litteraturen och om jag har kunnat förankra några av de reaktioner som kan uppkomma vid en sorg.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare talar om datorn som pedagogiskt </p><p>hjälpmedel och vilka implikationer deras tal för med sig för den datorstödda undervisningen. </p><p>Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer, enskilda och i grupp, och analysen har </p><p>utförts med inspiration från den diskursteoretiska ansatsen. Med hjälp av att teckna </p><p>ekvivalenskedjor har de diskurser som lärarna talar inom identifierats. </p><p>Analysen har medfört att 18 olika diskurser identifierats och ur dessa kan det lärarna vill uppnå med </p><p>att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel samt de krav som ställs på lärare och skolor för att </p><p>förverkliga dessa mål uttolkas. </p><p>Resultatet visade att färdighetsträning, lustfyllt lärande och kritisk granskning är några exempel på </p><p>vad lärarna vill uppnå genom att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel. De krav på lärare och </p><p>skolor som lärarnas uttalande resulterade i är framförallt adekvat kompetens och en god tillgång på </p><p>datorer. Implikationerna som resultatet för med sig är att satsningar på fortbildning för lärare och en </p><p>ökad tillgång av datorer är av stor vikt för datorns att vara eller icke vara i undervisningen.</p>

<p><strong>Abstract </strong></p><p>I denna uppsats undersöker jag hur inställningen till slöja varit bland två grupper i den svenska skolan. De gruppers attityder kring slöja jag inriktat mig på att studera, är muslimska flickor som bär slöja samt pedagoger. Att få bära slöja kan för många flickor vara ett viktigt uttryckssätt för den kulturella identitet, vilket individen garanteras genom olika lagreformer så som skollagen. Följaktligen ställs krav på en anpassning av skolans miljö, både pedagogiskt och praktiskt. Uppsatsen syfte har varit att studera hur pedagoger arbetar när olika beteenden, tankar och värderingar krockar med varandra? Vilka praktiska hinder finns det i skolan som gör att flickor med slöja inte kan delta i all undervisning?  Hur anpassar lärare sin undervisning så att alla elever kan delta efter sina förutsättningar?<strong></strong></p><p>Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod där jag utfört kvalitativa intervjuer på en skola i södra Sverige.</p><p>I resultatet framkom att de olika gruppernas syn på slöja var beroende av den kultur de vuxit upp i.</p><p><strong>Ämnesord:</strong> Islam, slöja, svenska skolan, genus. <strong></strong></p>

<p>Det finns forskning som visar att eleverna får en bättre kunskapsutveckling om de får röra på sig mer i skolan. Syftet med arbetet var att ta reda på hur fysisk aktivitet påverkar elevernas lärande. Undersökningen består av intervjuer som gjorts med sex lärare på två olika skolor där lärarna fått dela med dig av sina egna tankar och åsikter kring ämnet. Resultatet visar att fysisk aktivitet påverkar elevernas lärande och utveckling i hög grad och att det är viktigt att eleverna får röra på sig mer i skolan samt även på sin fritid.</p>

<p>Denna undersökning gjordes under en veckors tid på två gymnasieskolor. Syftet var att genom intervjuer med lärare och elever se hur de upplever ämnet idrott och hälsa ur ett genusperspektiv, samt att jämföra deras upplevelser med varandra. Vi har i vår bakgrund lutat oss mycket mot Yvonne Hirdman och hennes teorier om genus.</p><p>Resultatet visar att lärare tror sig behandla tjejer och killar på olika sätt, medan elever inte upplever det så. Däremot upplever eleverna att undervisningen är upplagd för killar genom de aktiviteter som används. Detta anser inte lärarna som istället tycker sig variera undervisningen och nivåanpassa den - något som eleverna inte tycker att lärarna lyckas med.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att titta närmare på två pedagogiska program för att se hur dessa beskriver islam i Sverige. Först gjordes en näranalys av vardera program för att sedan jämföra de båda i en komparativ analys. Genom dessa analyser och diskussioner i skenet av postkoloniala teorier har följande slutsatser vuxit fram:</p><p>Bilden av islam framställs i båda programmen genom porträtt av muslimer. Det första från 1989 Olika tro i Sverige- islam- ett sätt att leva låter Nagat, en ung tjej berätta om islam och då framför allt om de fem pelarna. Fokus ligger på att informera om islam och inte berätta om Nagat. De områden som har fått mest tid är frågor som rör kvinnans roll och alla regler om vad man inte får göra inom islam. I Muslim i Europa- Muslim i Sverige från 2007 porträtterar två muslimer. Tittaren närmar sig islam genom Mohammed och Arnela. Fokus ligger på att lära känna de medverkande och se hur de applicerar sin tro i det vardagliga livet. De områden som fått mest utrymme är deras vardagliga liv så som möten med vänner, i hemmet, skolan och på tävlingar.</p><p>Det som skiljer bilden av islam åt i de två programmen är att det första från 1989 presenterar religionen som något annorlunda och inflyttat till Sverige. Medan det andra programmet från 2007 närmar sig religionen som en del av oss, en del av samhället. Båda programmen tycks vara påverkade av debatten om islam i medierna och samhället. Likaså går båda att koppla till den läroplan som existerat under respektive programs produktionsår.</p><p>Olika tro i Sverige- islam- ett sätt att leva innehåller fler stereotyper än Muslim i Europa- Muslim i Sverige. Detta gäller även 'vi och dem' perspektivet. Det första programmet skapar en distans till Nagat då hon dels inte berättar om sig själv utan i generella termer och dels fördömer icke troende människor.</p><p>Båda programmen skulle kunna fungera bra som pedagogiskt material i klassrummet. Dock på olika sätt. Programmet från 1989 fungerar bra om läraren och eleverna har ett mediekritiskt förhållningssätt till det och diskuterar 'vi och dem' perspektivet. Det andra programmet från 2007 fungerar dels som självsående för att öka nyfikenhet och förståelse för tron men också som en film att jämföra med programmet från 1989. Detta för att utveckla diskussionen kring mediernas roll när det gäller bilden av islam.</p>