Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009.

Detta är en skola som är uppdelad i olika huskroppar som kan bidra till närmare kontakt och relation till elever och lärare men framförallt till den årskurs som man går i och de allra närmsta årskurserna. Detta skapar också en närmre relation mellan elev och hus som kan ge en trygghet, ett hem att fly till. Detta har varit svaret på min frågeställning hur man kan göra en skola som bidrar till en närmare relation elever sinsemellan men också mellan elev och lärare samt mellan elev och hus. Huskropparna är uppdelade på detta sätt: -Förskola -Lågstadie (åk 1-3) -Mellanstadie (åk 4-6) -Ett gemensamt hus för idrott, bibliotek, matsal, admin och teknik m.m. Detta är en pedagogisk resa som speglas i de olika huskropparna. Det gemensamma huset som man kan stänga av från de andra huskropparna gör att man kan använda skolan efter skoltimmarna till andra aktiviteter. Exempelvis så kan man hyra ut idrottshallen som gör att andra människor från alla olika stadsdelar kommer till skolan men som också ger skolan en ekonomisk löning. Utöver dessa två viktiga punkter (ekonomi och social mångfald) så kan barnen som går i skolan mötas på denna plats där det är en trygg miljö. Sammanfattningsvis vad som gynnas av det gemensamma huset: -Ekonomisk hållbarhet. -Social mångfald.-Multifunktion. -Trygg zon/Samlingspunkt för barnen. Naturen är viktig i detta projekt. Större delen av skogen bevaras för barnen att kunna leka i. Så ett hållbart perspektiv finns med av att bevara skogen men skogen kan också vara en pedagogisk plats för barnen där de lär sig nya saker om vad som finns i naturen och hur naturen funkar och vad den är till för. För att förstärka detta har jag utöver alla programpunkter som är obligatoriska också skapat olika odlingsplatser för att naturen skall vara en viktig del av barnens lärande och utveckling. Det finns också en takterass som smälter in i kullen för ytterligare lekutrymme men också en spännande miljö. / This is a school that is divided in diffrent buildings that can contribuate to a closer conection between students and teachers but above all to the grade the student is in and to the closest grades. This also creates a closer conection between the student and the building that can provide a saftey, a home to fly to. This has been the answer to my question how to make a school that contributes to a closer relationship between students but also between students and teachers and between student and building. The different buildings are divided in this way: -Preschool. -Primaryschool (year 1-3). -Middleschool (year 4-6). -A common house for sports, libarary, dining area, admin and technique. This is an educational journey that reflects in the diffrent buildnings. The common house that you can close from the other buildings makes it possible to use the school after schoolhours for other activities. For instance it is possible to rent the sport center that can bring people from diffrent neighborhoods together but this also gives a finicial benifit for the school. Besides these two important contributions (Economically and social diversity) the children that goes to the school can meet at this place where there in some way is a safe zone. In summary the things that benifits by having the common house is: -Economically sustainability. -Social diversity. -Multifunction. -Safe Zone/gathering place for the children. Nature is important in this project. The majority of the forest is preserved for the children to play in. A sustainable perpective exist to preserve the forest but the forest is also a educational place for the children where they can learn new things about what is in the nature and how the nature works and what it is here for. To strengthen this besides the program that is manditory I have also created farmingplaces so that nature can have a important part of the childrens education and development. There is also a roofterrrace thats goes into the hill for more playground area but also as an exiting enviroment.

Det svenska skolsystemet är extremt decentraliserat, och uppdraget att höja kvalitén har delegerats till kommunerna. Med utgångspunkt från mitt arbete som språklärare i den svenska skolan diskuterar jag problemet med kvalitetsstrategier och ger exempel på hur det svenska skolsystemet fungerar i praktiken på olika nivåer. Jag jämför också med det engelska skolsystemet. En redovisning av litteratur från de båda länderna, samt från USA, belyser ytterligare skillnader och likheter när det gäller arbetet med kvalitetsfrågor i skolan. Min slutsats är att det är av yttersta vikt att införa ett nationellt kvalitetssäkringssystem för att garantera alla elever en utbildning av hög kvalitet. / The Swedish school system is extremely decentralized, and the commission to raise standards in education is delegated to the municipalities, and to the schools. In my work as a secondary school teacher , I have come to doubt that this strategy leads to school effectiveness. In this dissertation I inquire into the problem of quality assurance strategies in schools. I give examples of how the school system works in Sweden at different levels, and then use English schools to contrast and compare. A juxtaposition of literature from the two countries, and from the USA, throws an additional light on similarities and differences in this approach to quality assurance. My conclusion is that it is of vital importance to introduce a quality assurance system at a national level to be able to provide a quality education for all pupils. An excellent work at a local level cannot compensate for the lack of overall structure.

Bakgrund:.I mitt av 19 talet blev mobbningen uppmärksammad av forskarna. I skolan sker mobbningen varje dag vilket orsakar allvarliga psykosociala konsekvenser för eleven/offren. I skolan är mobbningen en del av skolvardagen, därför har pedagogerna ett stort ansvar att förebygga och förhindra skolmobbningen. God grundkunskap om mobbningen ger lärarstudenterna möjlighet att minska de psykosociala konsekvenser som drabbar offren/eleven och familjen samt samhället.Syfte:Syftet med denna studie är att få kunskap om lärarstudenternas syn på skolmobbningen samtifall de visar enighet med tidigare forskning angående definitionen av mobbningen.Metod:Studien består av en kvantitativ forsknings ansats. En enkät formulär utformades med tjugo olika teoretiskt anknutna påståenden som täcker de fyra huvudfrågeställningarna. Rådata bearbetades med hjälp av SPSS.Resultat:Resultat av studien framkom att respondenterna visade enighet i deras samtycke med tidigare forskning angående definitionen av den fysiska och psykiska mobbningen. Respondenterna ansåg att grupptrycket har en stor inverkan under hela mobbningsprocessen, de var eniga med tidigare forskning att mobbarna har själva varit mobboffer en gång i tiden

<p>Uppsatsen behandlar några av de faktorer som påverkar högstadieelevers övergång från</p><p>grundskolan till gymnasieskolan. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer och med en enkät, intervjuerna riktades till elever och enkäten besvarades av dessas lärare. De studien undersökta ungdomarna trivs på sin skola på grund av den närhet de upplever till varandra och till sina lärare, den fysiska miljön spelar bara en underordnad roll, är en av de slutsatser uppsatsen mynnar ut i.</p>

<p>Syftet med detta arbete har varit att belysa pojkars uppfattning om nyttan med skolan, vad som motiverat dem att gå till skolan och om skolan bör vara frivillig.</p><p>Detta är en kvalitativ intervjuundersökning som gjordes i södra Sverige. Sex pojkar i år nio deltog och delgav sina tankar och uppfattningar kring ovanstående ämnen.</p><p>Resultatet visar att samtliga pojkar ansåg att de lärde sig mycket i skolan, och att det var viktigt att få bra betyg för att kunna söka vidare och gå på det gymnasieprogrammet de ville. Det framkom också att skolan ska vara obligatorisk så att alla elever har samma chans till utbildning och inte hamnar i svårigheter. Pojkarna uppfattade att det fanns olika typer av kunskap. De ansåg att det var viktigt att ha baskunskaper i olika ämnen och kunskaper för att klara av den framtida vardagen och arbetslivet.</p>

<p>Bakgrund: Vår studie utgår från det sociokulturella perspektivet vilket säger att barn lär sig handlingsmönster, begreppssystem, språk och värderingar i samspel med andra. Samspelet med omvärlden spelar stor roll för individens utveckling och inlärning. I ett sociokulturellt perspektiv sker lärandet genom interaktion och socialt samspel. Inbyggt i oss finns en social drift och därför är vi utrustade med en språk- och kommunikationsförmåga. Vi behöver kommunicera med varandra för att göra oss förstådda liksom för att förstå andra. Syfte: Syftet med vår studie är att belysa hur nya elever med ett annat modersmål än svenska som kommer nya från förberedelseklass till ordinarie klass, samspelar med lärare och andra elever i teoretiska respektive praktiska ämnen, samt vad samspelet har för innehåll och med vilka samspelet sker. Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie där vi använt oss av observation. Vi har observerat tre nya elever med ett annat modersmål än svenska i två olika klasser. Under observationens gång har vi använt oss av ett kategorischema. Resultat: Genom vår analys har vi funnit ett mönster i de teoretiska kontra de praktiska ämnena. Detta mönster visar att samspelet mellan elev-lärare och elev-elev är mer öppet och naturligt i de praktiska ämnena än i de teoretiska ämnena. Det öppna klimatet under de praktiska lektionerna inbjuder till ett naturligt samspel eleverna och elev-lärare emellan, vilket handlar mycket om allmänna ting och händelser. Klimatet, som ofta är lärarövervakat och lugnt och tyst under de teoretiska lektionerna påverkar samspelet, som då utformas i första hand från det aktuella ämnet och med bänkkamraterna</p>

<p>Det pågår en het mediedebatt kring att det råder brist på ordning och uppförande i skolan. Debatten handlar framför allt om brist på ordning och uppförande i grundskolans senare år, varför det är av intresse att göra en studie kring ordning och uppförande i grundskolans tidigare år. Läraren har ett stort ansvar i fostrandet av morgondagens samhällsmedborgare och med det i åtanke är det intressant att se hur lärare arbetar med fostransuppdraget. I detta uppdrag ingår mycket arbete med att lära eleverna att inordna sig och att uppföra sig. Frågan är då vad lärarna lägger i dessa begrepp? Syftet med vår studie är att synliggöra lärares normer och värderingar kring ordning och uppförande för att på så sätt ge en bild av hur de arbetar med och ser på sitt fostransuppdrag. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats med intervjuer som verktyg för att erhålla empiri. Vi ville ta reda på hur lärarna resonerar kring ordning och uppförande, vilket är anledning till att vi konstruerade en halvstrukturerad intervjuguide. Med hjälp av denna hade vi ett antal beröringspunkter som vi visste att vi skulle diskutera men det var inte nödvändigt att dessa punkter kom i ordningsföljd, på så sätt kunde vi ha ett avslappnat och givande samtal. Resultat och analys bearbetade vi med inspiration från hermeneutiken. Det visar sig att lärarnas normer och värderingar kring ordning och uppförande tycks vara ett relativt oreflekterat område, eftersom lärarna har svårt att sätta ord på vad de lägger i begreppen ordning och uppförande. Det är något som ligger djupt förankrat hos läraren och som på detta sätt blivit något naturligt och självklart. Resultatet visar att de egenskaper lärarna eftersträvar hos barnen när det gäller ordning och uppförande i mångt och mycket linjerar med ett gammalt ordningsbegrepp, vilket i hög grad har sina rötter i kristendomens tio budord.</p>

<p>Syftet med denna studie är att ur ett maktperspektiv undersöka föräldrar och lärares möjligheter att samarbeta. Metod: I vår studie har vi valt en kvalitativ undersökningsmetod då vi intervjuat både lärare och föräldrar. Under bearbetningen och analysen har vi tagit hjälp av tematisering och meningskoncentrering för att göra så rimliga tolkningar som möjligt. Med hjälp av Bourdieus teorier om makt har vi försökt tolka informanternas svar. Resultat: Resultatet av studien visar att föräldrarna tycker att skolan är viktig och att de själva har ett ansvar att förmedla det till sina barn. Lärarna inser att ansvaret för samarbetet måste initieras av skolans personal, främst den enskilda läraren, men är noga med att informera föräldrar om och bjuda in till ett delat ansvar, den uppfattningen verkar också föräldrarna dela. Både lärare och föräldrar i våra intervjuer betonar vikten av en god relation för samarbetet. Bemötandet mellan parterna bygger på ömsesidig respekt, öppenhet och tillit, båda parter är rädda om sin relation. Det verkar som lärare och föräldrar i vår studie har hittat någon form av balans då det gäller ansvarsfördelning men om det skulle uppstå problem i samarbetet ställs relationen på sin spets då de kan ha olika uppfattningar om hur man ska behandla problemet. Föräldrar och lärare är rädda för att gå in på varandras områden och hävda sin makt.</p>

No description available.