I arbetet undersöks hur New Public Management (NPM) implementeras i grundskolor iVästerås stad inom den offentliga sektorn. Detta för att se hur NPM upplevs i skolor samt hurde arbetar med NPM. Uppsatsen kommer även undersöka om det föreligger någraimplementeringssvårigheter när det gäller NPM. För att arbetet ska bli genomförbart, harNPM operationaliseras till tydliga mål, uppföljning och utvärdering, mål och resultatstyrning,konkurrens samt hushållning av offentliga medel. Arbetet präglades av kvalitativa intervjuer,fyra intervjuer genomfördes, som har utförts med rektorer från diverse områden i Västeråsstad som har valts slumpmässigt, vid två olika tillfällen. Dessa intervjuer har analyserats ochresultatet visar att NPM implementerats på diverse sätt i skolverksamheter. Det vill sägagenom bland annat APT, resultatdialog och årshjul. Det finns tydliga faktorer som försvårarimplementeringen dels att verksamhetspersonalen inte vill att implementeringen av en nyförändring ska äga rum men även att i de flesta fall kan de inte tillämpa implementeringen aven ny metod. Detta eftersom de inte har tid eller ekonomiska resurser för att kunnagenomföra implementeringen. Ytterligare en faktor som påverkar implementeringen äravsaknaden av kunskap hos anställda inom verksamheten gällande innebörden och denlångsiktiga vinsten som förändringen kan medföra. Resultatet visar även attskolverksamheten är negativt inställd till en top-down styrning av skolverksamheten, det villsäga att politiker ska fastställa mål för skolan. De hävdar att politiker saknar kunskap kringskolverksamheten, således bör dessa mål fastställas på lokal nivå.

Från mars 2020 tillkom restriktioner i Sverige, vilket har resulterat i distansundervisning ochhemarbete. Trots att vardagen nu återgått till det normala speglas samhället av pandemins efterverkningar. Utefter det är studiens syfte att undersöka skolkuratorers upplevelser avhögstadieelevers psykiska mående, det på grund av de sociala restriktioner som infann sig.Studien har huvudsakligen inriktat sig på skolkuratorers upplevelser och derastillvägagångssätt i hanteringen av restriktionerna. Det gentemot elevers påverkan och socialainteraktion mot varandra och deras omgivning. Studien har två teorier kopplade till arbetet,professionsteori och systemteori. I studien har fyra skolkuratorer intervjuats och medtematisk analys har materialet därefter sammanställts. I resultatet har tre teman identifierats Skolkuratorers arbete under pandemin, pandemins inverkan för elever och pandeminsefterverkningar. I ovanstående delar återfinns skolkuratorers upplevelser avdistansundervisningen, där påtalas pandemins påverkan genom att elevernas sociala kontakterförsämrats och därefter deras psykiska mående. I analysen har det huvudsakligaresultaten lyfts gentemot tidigare forskning och därefter har teorierna tillämpats. Slutsatsenvisar att anpassningarna efter restriktioner har medfört utmaningar för skolkuratorernas arbetepå individ- grupp- och organisationsnivå, specifikt på gruppnivå eftersom insatserna helt pausas på grund av restriktionerna. Även etiska överväganden har utgjort vidarekomplikationer för skolkuratorernas arbetssätt under pandemin. Vidare har pandemininneburit bristande möjligheter att synliggöra elever och deras mående för skolkuratorer såvälsom övrig personal i skolan. Elevernas situation under pandemin innefattar flertalet olikafaktorer som kan verka avgörande för deras psykiska hälsa och sociala behov.

Bakgrund och problem: Styrning utgör en fundamental aspekt för utvecklingen av skolverksamheten. Ofta benämns behovet av en flerdimensionell styrning, där det balanserade styrkortet förespråkas som ett bra alternativ. Däremot utgör användningen av det balanserade styrkortet ett relativt outforskat ämne, som vanligtvis begränsas till att spegla dess implementering och tänkta resultat, men inte dess fortsatta användning efter introduktion. Mot bakgrund av ovanstående ter det sig intressant att studera hur det balanserade styrkortet används inom en skolverksamheten som redan har introducerat verktyget i sin verksamhet, och vilka aspekter som är viktiga för en framgångsrik användning.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur det balanserade styrkortet används som styrningsverktyg i en kommunal skolsektor, och vilka aspekter som är viktiga för dess framgångsrika användning ur ett långsiktig perspektiv. Metod: Studiens tillvägagångssätt utgår från en kvalitativ metod, där en fallstudie har genomförts i Västerås kommun på tre grundskolor. Innehållet delas upp i tre avsnitt där den första utgör den teoretiska referensramen, följt av empirisk referensram och analys. Den teoretiska referensramen ämnar att skapa en förståelse för ämnet. Insamling av det empiriska materialet har sedan utförts genom semi-strukturerade intervjuer, med ett målstyrt urval som lett till fem respondenter, två från kommunen och tre rektorer från olika grundskolor. Empirin har även kompletterats med dokument från kommunen och skolan. Slutligen har det teoretiska och empiriska materialet analyserats utifrån en komparativ metod, för att belysa likheter och skillnader mellan respondenterna samt mellan teori och empiri.  Slutsats: Studien kommer fram till att det balanserade styrkortet är användbart i en kommunal skolsektor. Däremot är verktyget kontextberoende och måste därmed anpassas till den specifika verksamheten. De viktiga aspekter som uppmärksammats, och anses behövas för att det balanserade styrkortet ska få en framgångsrik användning, är bland annat kommunikation, uppföljning och tydlighet för en gemensam förståelse. Även möjliga fallgropar belyses, som kan tänkas hämma det balanserade styrkortets användning. / Background and problem: Organizational management is a fundamental aspect of the development of the school sector. The need for multidimensional control is often referred to, where the balanced scorecard is advocated as a good alternative. However, the use of the balanced scorecard is a relatively unexplored topic, and is usually limited to reflecting its implementation and intended results, but not its continued use after introduction. Considering the above, it seems interesting to study how the balanced scorecard is used in a school sector that has already introduced the tool in its business, and what aspects that are important for a successful use. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how the balanced scorecard can be used as a management control system in a municipal school sector, and what aspects that are important for a successful use from a long-term perspective.  Method: The study's approach is based on a qualitative research method, where a case study has been executed in Västerås municipality at three primary schools. The content is divided into three sections, the first of which constitutes the theoretical frame of reference, followed by the empirical frame of reference and analysis. The theoretical frame of reference aims to create an understanding of the subject. Collection of the empirical material has then been carried out through semi-structured interviews, with a goal-oriented sample that has led to five respondents, two from the municipality and three principals from different primary schools. The empirical material has also been supplemented with documents from the municipality and the school. Finally, the theoretical and empirical material has been analyzed on the basis of a comparative method, to highlight similarities and differences between the respondents and between theory and empirical data. Conclusion: The study concludes that the balanced scorecard is useful in a municipal school sector. However, the tool is context-dependent and must therefore be adapted to the specific organisation. The important aspects that have been observed, and that are considered necessary for the successful use of the balanced scorecard, include communication, follow-up and clarity for a common understanding. Possible pitfalls are also highlighted, which may inhibit the usage of the balanced scorecard.

Digitalisering utgör en viktig del i dagens samhälle. Sverige har som mål att vara ledande på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Skolväsendet utgör en viktig roll för ett lyckat digitaliseringsarbete och därför har regeringen utformat en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. De senaste åren har digitala lärplattformar implementerats i för- och grundskolor där det är menat att dessa ska stödja lärarnas administrativa arbete. Däremot kan det som anses vara ett verksamhetsstöd skilja sig för management och lärare. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida digitala lärplattformar inom skolväsendet tolkas som ett medel för styrning från management som lärare behöver anpassa sig till eller som ett hjälpmedel som anpassas till lärare. / Digitization is an important part of today's society. Sweden aims to be a leader in exploiting the opportunities of digitalisation. The school system constitutes an important role for successful digitalisation work and therefore the government has designed a nationalized digitalisation strategy for the school system. In recent years, digital learning platforms have been implemented in pre-schools and primary schools, where it is intended that these will support teachers' administrative work. However, what is considered business support may differ for management and teachers. The purpose of this paper is to investigate whether digital learning platforms in the school system are interpreted as a means of control from management that teachers need to adapt to or as a helping tool that is adapted to teachers.

Slakthusområdet, the meatpacking district, is an industrial area from the 20th century. When designing a public center in the new district, the main goal has been how to manifest a public space without contradicting the spatial logic and the history represented in the existing architecture. I have approached architecture through model. With a series of models, and a unconditional approach, separate ideas have resulted in different geometries and shapes. The choice to operate in this media causes a discussion where every shape by itself is questioned and discussed. The proposal is a facility with a variety of programs where the multi-functional building structure frames the many potential activities. The precise cut between two spaces is defined according to their individual character. Yet not without a symmetry and openness which affect the visitors spatial experience to perceive the sensibility of the building where the experiences of the street, activities and building become one. / Slakthusområdet som ny stadsdel är ett område som präglas av 1900-talets stadsplanering - ett renodlat verksamhetsområde, med koppling till köttförädling och närhet till stadens infrastrukturella nod. Vid utformningen av ett lärocenter i den nya stadsdelen har målet varit att skapa en tydlig offentlig byggnad utan att helt bryta mot logiken i den befintliga kulturhistoriska miljön. Det är genom modell jag har försök att närma sig arkitekturen. Inom en satt ram, kravlöshet, har jag materialiserat idéer för att sedan ifrågasätta de olika utfallen. Modellerna jag byggt redovisar en process med intentionen att enkelt kommunicera projektet samt att skapa en diskussion om det som varje enskild modell redovisar, hands-on. Förslaget är en byggnad med en variation av rum. Den multifunktionella byggnadstypen har en horisontell delning där generösa publika ytor och intimare studiemiljöer orienterar sig i olika riktningar. Samtidigt bidrar symmetrin till en ökad förståelse för byggnaden och dess olika rum, detta tillsammans med en öppenhet i planerna gör att man kan röra sig fritt och lätt orientera sig i byggnaden.

This essay is a study of the use of IT technology by teachers of English and History at a Swedish upper secondary school. It is based on four interviews and four observations. In my analysis of these I have made use of the theory of Social Shaping of technology, a theory which puts emphasis on a teacher´s purpose regarding the use of IT technology in order to empower the teaching process. As a researcher I aim to explore the reasoning on the part of the teacher and to that end I use the method of interviews and observations. This study shows different ways of using IT technology varying from one teacher to another. The use of laptops and Ipads by students is frequent, laptops being used for writing and information seeking and Ipads for taking pictures, the recording of students´ own performance before making presentations in class and for communication with teachers. In addition to the methods mentioned above, I have used - "Som-seende" and half-structured interviews.