• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 75
  • 1
  • Tagged with
  • 76
  • 40
  • 29
  • 18
  • 13
  • 12
  • 12
  • 12
  • 12
  • 12
  • 11
  • 10
  • 10
  • 10
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

"Den ska föra eleven framåt..." : En studie om den individuella utvecklingsplanens användning och innebörd i de tidigare skolåren.

Hedberg, Maria, Jansson, Carina January 2010 (has links)
Den individuella utvecklingsplanen består av två delar, en del är den framåtsyftande skriftliga planen som skall finnas för varje elev. Syftet med den är att öka elevens delaktighet och inflytande i sitt lärande och den skrivs i samband med utvecklingssamtalet. Den andra delen tillkom 2008 och skall innehålla skriftliga omdömen som beskriver elevernas kunskapsutveckling i de ämnen de har fått undervisning i. I vår studie ligger fokus på den framåtsyftande delen av den individuella utvecklingsplanen. Syftet med vår studie är att undersöka vad den framåtsyftande delen av IUP:n har för innebörd för lärarna i de tidigare skolåren, samt på vilka sätt den används i verksamheten. Frågeställningarna är: ·         Vad innebär den framåtsyftande delen av IUP:n för lärarna i de tidigare skolåren? ·         På vilka sätt använder sig lärarna i de tidigare skolåren den framåtsyftande delen av IUP:n i verksamheten? För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi kvalitativa forskningsintervjuer. Vi intervjuade sammanlagt sex verksamma lärare i de tidigare skolåren. Resultatet visar att lärarna som ingick i vår studie anser att den framåtsyftande delen av den individuella utvecklingsplanen skall utgå från elevens starka sidor och skrivas på ett positivt sätt. De menar även att den skall vara kortsiktig och rimlig för eleven att nå och vara väl förankrad hos eleven, för att den skall verka som ett levande dokument. Studiens resultat visar också att alla lärarna på något sätt använder sig av den framåtsyftande delen av den individuella utvecklingsplanen som ett verktyg i verksamheten.
32

Vad är det som blir tydligt? : En studie av rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen och vad dessa innehåller i praktiken

Lindinger, Katarina, Tobiasson, Anna January 2011 (has links)
Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var också att studera hur de omdömen som lärare skriver ser ut i praktiken avseende innehåll, för att se hur omdömena överensstämmer med rektorernas uppfattningar. I detta arbete har vår utgångspunkt varit de skrivningar i läroplanen (Lpo 94) och de allmänna råden (Skolverket, 2008) som uttrycker något om rektors ansvar samt elevers lärande- och kunskapsutveckling. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehållet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun. Resultatet visar att rektorerna i huvudsak är positiva till skriftliga omdömen men att de är kritiska till det stöd de fått för implementering. Ett skäl till att rektorerna är positiva är de pedagogiska diskussioner som reformen medfört. Rektorerna menar att detta också inneburit att de stärkts i sin roll som pedagogiska ledare. Resultatet visar också att det råder en diskrepans mellan rektorers uppfattningar om innehållet i de skriftliga omdömena och hur dessa ser ut i praktiken. De skriftliga omdömena innehåller inte alltid beskrivningar av elevens kunskaper och utvecklingsmöjligheter. Däremot visade sig många omdömen fokusera på elevernas brister. Sökord: individuell utvecklingsplan, skriftliga omdömen, kunskapsbedömning, assessment, formative assessment, skolledare
33

Finns det mode i skriftliga räknemetoder? : Tillämpningar av skriftliga räknemetoder inom subtraktion i årskurs 3. / Are there trends in written calculation methods? : Applied written calculation methods within subtraction in 3rd grade, elementary school.

Johansson, Ida January 2015 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka elevers tillämpningar av skriftliga räknemetoder inom området subtraktion i årskurs 3 samt att få förståelse för elevers eventuella svårigheter med olika räknemetoder. Studien genomfördes med hjälp av diagnoser i två klasser samt kvalitativa intervjuer med nio elever och deras matematiklärare. Resultatet visar att den mest frekventa räknemetod eleverna använder, är standardalgoritmen. Studiens resultat visar även att fåtal av eleverna kan använda mer lämpade räknemetoder utifrån vilket typ av tal det är. De svårigheter eleverna beskriver med standardalgoritmen är främst när det krävs växling och dubbel växling över nollan.
34

Integrationsklausuler : Tolkning av klausulen, klausulens inverkan på tolkning av avtal, och klausulens förhållande till utfyllning

Loxell, Henrik January 2015 (has links)
No description available.
35

Förstärkning av skriftliga avtal genom integrationsklausuler : Något om integrationsklausulers inverkan på skriftliga avtal och andra tolkningsdata

Leffler, Manne January 2013 (has links)
No description available.
36

Och sen, och sen, och sen… : En litteraturstudie om att utveckla elevers berättande texter i åk F-3

Hedenberg, Ida, Nurula, Hava January 2020 (has links)
Berättelser skapar viktiga tillfällen för elever att utveckla förståelse för sig själva, andra och olika sammanhang. Vi kan ta del av andras erfarenheter tack vare skriftspråket, som möjliggör att berättelser bevaras. Att skapa berättande texter med tydlig inledning, handling och avslutning är ett krav i dagens läroplan som elever i slutet av årskurs 3 ska uppnå. För att nå detta behöver elever få undervisning som möjliggör utvecklingen av de kunskaper som krävs. Syftet med litteraturstudien är att belysa vad läraren, enligt forskning, behöver ha kunskap om, för att främja elevers utveckling av berättelseskrivandet i årskurs F-3, och mer specifikt att besvara frågeställningen: Vilka kunskaper krävs av läraren för att elever ska kunna utveckla sina berättande texter? För att kunna besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om ämnet. Vårt resultat visar att de ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för att utveckla elevers berättande texter är att känna till elevers förkunskaper och de kritiska aspekter som kan uppstå vid berättelseskrivandet samt ha förmågan att undervisa dessa explicit. De ämneskunskaper som krävs är att känna till berättande texters uppbyggnad och att behärska ett korrekt metaspråk för att kunna ge respons som är framåtsyftande. Resultatet visar dock att det kan finnas en avsaknad av dessa kunskaper, vilket kan vara en anledning till att elever inte får den vägledning som behövs. Ett förslag på vidare forskning skulle därför vara att undersöka hur lärares ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper ser ut i praktiken, genom att besvara frågeställningarna: Hur väl kan lärarna använda sig av sina ämneskunskaper för att konstruera berättande texter? På vilket sätt synliggör läraren kunskaper i undervisningen för att vägleda elever i deras skrivande av berättande texter?
37

Stöd i läromedel för utveckling av skriftliga räknemetoder i subtraktion : En läromedelsanalys för årskurs 2 / Support in curriculum materials for the development of written calculation methods in subtraction : A teaching aids analysis for grade 2

Sköld, Linda, Sköld, Linda January 2023 (has links)
De nationella provens resultat för årskurs 3 visar att elever återkommande har svårigheter i skriftliga räknemetoder i subtraktion, som är en del av kunskapskraven. Samtidigt visar forskning att matematikundervisning i Sverige till stor del är läromedelsstyrd. Syftet med studien är därför att undersöka hur skriftliga räknemetoder i subtraktion framförs i olika läromedel för matematik. Vår läromedelsanalys visar att läromedlen dels har liknande metoder och arbetssätt, dels enskilda metoder och upplägg. Sammanfattningsvis kan konstateras att inget av de undersökta läromedlen behandlar skriftliga räknemetoder på ett fullt önskvärt sätt utifrån forskning och variationsteorin. Läromedlen tar upp några skriftliga räknemetoder i lärarhandledning och elevbok. Utifrån variationsteorin kan det tänkas vara önskvärt att ytterligare metoder presenteras liksom elevers vanligt förekommande missuppfattningar.
38

Historiemedvetande och skriftliga prov

Andersson, Petra January 2010 (has links)
Syftet med följande undersökning är att granska om historielärare på högstadiet kankontrollera om eleven fördjupat, eller förändrat, sitt historiemedvetande genom skriftligaprov. Om så är fallet kommer det även att undersökas på vilket sätt detta är möjligt.Undersökningen bearbetas genom att teorier från ett antal historiker och författare presenteras.Dessa beskriver och har teorier kring ämnena skriftliga prov, bedömning, historiekunskap ochhistoriemedvetande. Ett viktigt begrepp som hanteras är historiemedvetande. Eleven fårgenom ett mer fördjupat historiemedvetande perspektiv på tidsdimensionen då – nu – sedan,och kan vidareutveckla sin identitet och se sig själv som både skapad och skapare avhistorien.Arbetet ger en översikt på begreppet historiemedvetande och hur lärare genomskriftliga prov kan utläsa om och på vilket sätt historiemedvetandet fördjupas hos eleven.Undersökningen genomförs dels med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer medhistorielärare på Korsavadsskolan i Simrishamn, och dels genom att teorier och tidigareforskning på området presenteras och diskuteras. I analysen behandlas empirin i koppling tilldessa teorier och forskningsresultat. Slutligen presenteras vad denna undersökning harkompletterat forskningen på området med.Resultatet av undersökningen visar att historielärare på Korsavadsskolan ansersig kunna utläsa om eleven fördjupat sitt historiemedvetande genom skriftliga prov i historia.Detta under förutsättning att eleven har förmågan att analysera och dra kopplingar mellandåtid, nutid och framtid. Lärarna hade svårare att urskilja historiemedvetandets andrainnebörder nämligen om eleven kan förstå att han eller hon både är skapad och skapare avhistorien och utvecklar sin identitet. / The reason for our research is to get a view, if history teachers can control if a student has hada deeper understanding or changed his or her history consciousness, by completing writtentests. Should this be the case it will also be investigate how this is possible. This research isexecuted and formulated by theories from different historians and writers being presented,which describes and incorporates theories about the subjects written tests, assessement,4history knowledge and history consciousness. An important definition that will be handled inthis study is history consciousness. The student, through a deeper history consciousness, willobtain perspective of time dimension such as past, present and future. From that they candevelop their own identity and be aware of themselves both as created and creater of history.The research gives an overview of the history consciousness concept and howteachers through written tests can evaluate if and in what way history consciousness deepensfor the student. This research is partly being executed through a qualitative method ofinterviewing history teachers working at Korsavadsskolan in Simrishamn, Sweden. The studyis partly completed by presenting and discussing theories and previous researches about thesubject. In the analyzing part I discuss the empiri in connection to the theories and results ofthe research.Finally it will be presented what this study has complemented to the research ofthis area. The result to this study shows that teachers at Korsavadsskolan believe that they canfind out if the student has deepend their history consciousness through written tests in history.This shows if the student has the ability to analyze and make connections of past, present andfuture. The teachers found it harder to distinguish the other meaning of history consciousness,namely if the student could understand that he or she is both created and creater of history anddevelopment of their own identity.
39

Analys av skriftlig kreativitet i tre läromedel i tyska

Boström, Henrik, Claeson, Cecilia January 2009 (has links)
Vår läromedelsanalys syftar till att utröna i vilken utsträckning kreativitet förekommer i skriftliga uppgifter i tre läromedel i tyska. För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en kvalitativ analys utifrån variablerna; styrning, arbetsform och variation. Vi utgick ifrån teoretiska resonemang kring kreativitet och kursplanen 2000 samt Lpf94, vilka förespråkar såväl kreativitet som interaktion men också varierande arbetsformer. Resultatet utifrån läromedelsanalysen av läromedlen, Deutsch Optimal 1, Lieber Deutsch 3 och Meine Welt neu, visar att majoriteten av de skriftliga övningarna är starkt styrda och att det sällan ges utrymme för kreativitet. Läromedel ska fungera som hjälpmedel för att eleverna ska uppnå de mål som ställs upp i styrdokumenten, vilket vi menar att de undersökta läromedlen inte gör.
40

Specialpedagogen, ett spöke i gymnasieskolans organisation : Gymnasielärares syn på skriftiga omdömen inför utvecklingssamtal och på specialpedagogens roll / The SENCO, a Ghost in the Organization of Upper Secondary School : The Upper Secondary School Teachers´s Views on Written Assessment in preparation for Parent Teacher Conference and the Special Educator´s Role

Asplund, Andreas, Sjöstrand, Anna January 2022 (has links)
I den här studien granskas gymnasielärares syn på arbetet med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal och på specialpedagogen som resurs i den processen. Även hur elevers redan dokumenterade extraanpassningar påverkar gymnasielärarna, när de ska formulera sina skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal. Syftet är att bidra till ökad kunskap om gymnasielärares uppfattningar om och arbete med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal på gymnasiet och specialpedagogens roll i den processen. Studien är kvalitativ med datainsamling genom semistrukturerade intervjuer och informanterna är gymnasielärare med erfarenhet av mentorskap och utvecklingssamtal.  Empirin analyseras genom tematisk analys och resultatet visar att arbetet med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal är en mångfasetterad uppgift som påverkas av flera faktorer. Det framkommer att specialpedagogen sällan används som resurs för lärarna i arbetet med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal, men att samverkan mellan gymnasielärare och specialpedagoger är vanligare i arbetet med extra anpassningar eller elever i behov av särskilt stöd. Gymnasielärarna uppger att arbetet med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal är tidskrävande och att skolans digitala lärplattform styr dokumentationens innehåll. Tid och lärplattform är två centrala faktorer som båda utgör såväl hinder som möjligheter i arbetet eftersom de styr ramarna för omdömenas utformning. Styrdokument som skollag och Skolverkets allmänna råd anger riktningen tillsammans med de lokala organisatoriska förutsättningar varje skolas ledning svarar för.  Ett resultat är att många gymnasielärare inte tycks sträva efter något kollegialt samarbete avseende arbetet med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal, vare sig det gäller elever som når målen eller elever i behov av stöd, utan snarare föredrar att utföra uppgiften ensamma. De tycks inte heller se vårdnadshavarna som resurs. Ett annat resultat är att konsekvensen av sänkta dokumentationskrav för lärare ökar arbetsbelastningen för mentor vid sammanställning av underlag inför utvecklingssamtalen.

Page generated in 0.0723 seconds