<p>Samhället går i dag mot en framtid vilken kräver en läs- och skrivkunnig befolkning. Trots detta finns ett stort antal som går ut skolan utan dessa kunskaper. Dessutom har andra ämnen försvårats då eleven inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen. Problemet har uppmärksammats och hanterats på olika sätt genom åren. För att se hur skolorna hjälper elever med dyslexi i dag har jag valt att dels läsa litteratur dessutom att göra en empirisk undersökning i två olika skolor. På så sätt har jag nått mitt syfte att få kunskap om hur man undervisar elever med dyslexi. Undersökningsmetoderna var dels att följa elever i undervisning med och utan speciallärare med inriktning mot SO-ämnen. </p><p>Resultatet gav mig en hel del förslag på alternativ undervisning riktad mot elever med läs- och skrivsvårigheter. Som exempel kan ges datorer med olika program, intalade böcker på band, lekar och spel. Genom litteraturen samt observationer och samtal har jag vidare lärt mig att anpassa rätt övning till rätt typ av dyslexi då det finns många skilda slag av handikappet. Genom träning finns stora möjligheter för elever med dyslexi att prestera fullt godtagbara resultat.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vad som har studerats och uppmärksammas om metoden <em>Att skriva sig till läsning </em>samt undersöka lärares åsikter och uppfattningar om metoden och hur de använder datorn i undervisningen. Samt hur pedagoger i spänningsfältet mellan lärare, elev och en specifik metod uppfattar perspektivförskjutningen från läs-och skrivinlärning till skriv-och läsinlärning. Med studien synliggörs en beskrivning av metodens fördelar och nackdelar<em> </em>samt uppfattningar av metodens lämplighet för alla elever. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med lärare och en deltagande observation. Resultatet visade att lärarna var positiva till arbetssättet där de använder datorn som verktyg i läs-och skrivinlärningen. De betonar även att metoden är lämplig för alla elever utifrån deras förutsättningar. För att metoden ska fungera har tekniken stor betydelse, men lärarna anser att den tekniska biten är ett hanterbart problem för dem.</p><p> </p>

<p>Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syftet att utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv förstå barns uppfattningar av att lära sig att läsa och skriva. I vår vetenskapliga förankring beskriver vi dessa två perspektiv. Intervjustudien är fenomenografiskt inspirerad, vilket innebär att vi har sökt beskriva och analysera uppfattningar i vårt specifika syfte. Vi intervjuade sammanlagt åtta barn som gick i förskoleklass och i skolår 1 eller 2. För att kunna besvara våra forskningsfrågor analyserades intervjumaterialet och vi kunde urskilja ett antal kvalitativt skilda kategorier av uppfattningar.</p><p>Vårt resultat visar att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av hur de lär sig att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig bokstäver, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig olika regler, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att läsa, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig bokstäver samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig olika regler.</p><p>Dessutom visar vårt resultat att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av vem som lär dem att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa tillsammans med andra personer, barnen uppfattar att de lär sig att läsa på egen hand samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva tillsammans med andra personer.</p><p>I diskussionen resonerar vi hur vi kan förstå barnens uppfattningar utifrån ett individualpsykologiskt perspektiv och/eller ett socialinteraktionistiskt perspektiv.</p>

Samhället går i dag mot en framtid vilken kräver en läs- och skrivkunnig befolkning. Trots detta finns ett stort antal som går ut skolan utan dessa kunskaper. Dessutom har andra ämnen försvårats då eleven inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen. Problemet har uppmärksammats och hanterats på olika sätt genom åren. För att se hur skolorna hjälper elever med dyslexi i dag har jag valt att dels läsa litteratur dessutom att göra en empirisk undersökning i två olika skolor. På så sätt har jag nått mitt syfte att få kunskap om hur man undervisar elever med dyslexi. Undersökningsmetoderna var dels att följa elever i undervisning med och utan speciallärare med inriktning mot SO-ämnen. Resultatet gav mig en hel del förslag på alternativ undervisning riktad mot elever med läs- och skrivsvårigheter. Som exempel kan ges datorer med olika program, intalade böcker på band, lekar och spel. Genom litteraturen samt observationer och samtal har jag vidare lärt mig att anpassa rätt övning till rätt typ av dyslexi då det finns många skilda slag av handikappet. Genom träning finns stora möjligheter för elever med dyslexi att prestera fullt godtagbara resultat.

ISB Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap Examensarbete 10 poäng Sammanfattning _______________________________________________________ Tina Riwik Datorunderstödd läsinlärning- Att skriva sig till läsning Våren 2007 Antal sidor: 36 inklusive bilagor __________________________________________________________________________ Syftet med denna studie var att belysa hur några yrkesverksamma förskollärare och lärare arbetar med läsinlärning, hur de använder datorn som hjälpmedel för att stimulera barnens språkutveckling och läsinlärning. Syftet var också att ta reda på vilka förutsättningar som krävs för att undervisningen ska kunna bedrivas. Detta är en kvalitativ studie som bygger på sju intervjuer med yrkesverksamma förskollärare och lärare fördelade på två skolor på två mindre orter för att få en inblick hur deras arbete är upplagt. En av de viktigaste punkterna som framkom var att barnen måste tillåtas att leka fram sin kunskap och att det måste ske på varje barns individuella sätt. Att det är bra att arbeta med datorn som ett hjälpmedel är något som framkommer i denna studie, och det är en metod som går att anpassa till alla kunskapsnivåer och intressen hos barnen. Undervisningen går också att bedriva med förvånansvärt lite medel, endast ett litet antal datorer är nödvändigt för att undervisningen ska kunna bedrivas. Nyckelord: Skriva sig till läsning, Läsvägen, Bornholmsmodellen

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syftet att utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv förstå barns uppfattningar av att lära sig att läsa och skriva. I vår vetenskapliga förankring beskriver vi dessa två perspektiv. Intervjustudien är fenomenografiskt inspirerad, vilket innebär att vi har sökt beskriva och analysera uppfattningar i vårt specifika syfte. Vi intervjuade sammanlagt åtta barn som gick i förskoleklass och i skolår 1 eller 2. För att kunna besvara våra forskningsfrågor analyserades intervjumaterialet och vi kunde urskilja ett antal kvalitativt skilda kategorier av uppfattningar. Vårt resultat visar att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av hur de lär sig att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig bokstäver, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig olika regler, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att läsa, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig bokstäver samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig olika regler. Dessutom visar vårt resultat att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av vem som lär dem att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa tillsammans med andra personer, barnen uppfattar att de lär sig att läsa på egen hand samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva tillsammans med andra personer. I diskussionen resonerar vi hur vi kan förstå barnens uppfattningar utifrån ett individualpsykologiskt perspektiv och/eller ett socialinteraktionistiskt perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka vad som har studerats och uppmärksammas om metoden Att skriva sig till läsning samt undersöka lärares åsikter och uppfattningar om metoden och hur de använder datorn i undervisningen. Samt hur pedagoger i spänningsfältet mellan lärare, elev och en specifik metod uppfattar perspektivförskjutningen från läs-och skrivinlärning till skriv-och läsinlärning. Med studien synliggörs en beskrivning av metodens fördelar och nackdelar samt uppfattningar av metodens lämplighet för alla elever. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med lärare och en deltagande observation. Resultatet visade att lärarna var positiva till arbetssättet där de använder datorn som verktyg i läs-och skrivinlärningen. De betonar även att metoden är lämplig för alla elever utifrån deras förutsättningar. För att metoden ska fungera har tekniken stor betydelse, men lärarna anser att den tekniska biten är ett hanterbart problem för dem.

Most swedish newspapers have a homepage where their news are presented. Existing guidelines describing how to write for the web often recommends you to keep it short and stay objective. But how about longer pieces of content presented in the print version? What will become of reports, interviews and essays as we’ve come to know them as the printed newspaper goes digital? Interviews with representatives of five swedish newspapers shows that the extent to wich content is being published on the web is connected to the overall purpose of the web presence. The fact that many newspapers does not publish longer pieces of text on the web rather seems to be an economic issue, than a matter of good readability. Past studies shows that longer pieces of text may well work on the web, if the reader’s interest is big enough. But how about the readers that does not active seek out for the article? How can you make them stop and read the text? What makes a text tempting? The litterature says: • Text appeal (interesting content, structured graphic design, low demands on the reader). • An overview of the content of the article. • Possible entries in the text (headlines, between headings, preambles, fact boxes, pictures, captions, videos, sounds). • Tempting, informative and reliable headlines. It was found that is not the text itself, but the visual presentation that needs to be reconsidered. With that in mind, I produced an interpretation that be­ came the discussion material in a focus group interview. The outcomes of the latter confirmed several of the above stated factors that make a piece of text seem interesting. However, personal habits and preferences also seems to be important. I find existing guidelines for presenting written material on the web relevant also in other contexts. But when it comes to longer, deeper text based on drama or connotation that had been lost in the revision, theres is a need to rethink. Just keeping on placing the original piece of text in the the type of interface that most online newspapers is presented in today will lead to fewer readers when the reading experience offered by a printed paper –with an overview, entries in the text and surrounding information– goes to waste. / Idag har de flesta svenska dagstidningar utöver papperstidningen en webbplats där de förmedlar sina nyheter. Riktlinjer för hur man skriver på webben, säger att man ska hålla sig kort och saklig. Men vad händer då med längre inslag ur tidningen som reportage, intervjuer och essäer, när dagstidningen digitaliseras? Genom att intervjua representanter från fem svenska dagstidningar kom jag fram till att de beroende på vilket syfte de har med sin webbplats, lägger upp mer eller mindre material. Att många dagstidningar inte publicerar längre text­ material på webben verkar snarare vara en ekonomisk fråga, än en fråga om god läsbarhet. Genom litteraturstudier kom jag fram till att längre texter visst kan fungera på webben, om läsaren är tillräckligt intresserad. Men hur gör man då med läsare som inte aktivt söker upp artikeln? Hur ska man få dom att stanna och läsa texten? Vad gör en text lockande? Tidigare forskning säger: • Text appeal (intressant innehåll, strukturerad grafisk form, låga krav på läsaren). • Översikt över artikelns innehåll. • Möjliga ingångar i texten (rubrik, mellanrubrik, ingress, faktarutor, bilder, bildtexter, filmklipp, ljudklipp). • Lockande, informativa och trovärdiga rubriker Det visade sig alltså att det inte är texten i sig, utan själva inramningen som behöver omarbetas. Med det i åtanke formade jag ett gestaltningsförslag som användes som diskussionsmaterial i en fokusgruppsundersökning. Undersökningen bekräftade många av de faktorer som gör en text intressant, men visade också att vana, tycke och smak även är avgörande för vad man tycker är lockande och lätt att läsa. Riktlinjerna som finns för att skriva på webben finner jag fullkomligt relevanta för att skapa en lättillgänglig och informerande text, även i andra kontexter än bara på webben. Men när det gäller längre, mer djupgående texter som bygger på en dramaturgi eller stilvalör som hade gått förlorad i och med om­ arbetningen bör man tänka om. Om man bara för över originaltexten till det gränssnitt som de flesta webbtidningar har idag kommer de förlora sina läsare, då den läsupplevelse som en papperstidning kan ge –med en tydlig översikt, ingångar i texten och kringinformation– försvinner.

Syftet med denna studie är att beskriva fyra lärares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till läsning i sin undervisning och vilka begrepp som de använder när de beskriver metoden. Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad på ett sociokulturellt perspektiv har använts i analysen av denna studie. Begrepp som lärarna använt sig av i studien är bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glädje, kreativitet och kommunikation. Resultatet av denna studie visar att lärarna i sin undervisning ger eleverna uppdrag där de ska arbeta tillsammans, för att sedan göra kunskapen till sin egen, ett sociokulturellt tillvägagångssätt. Lärarna i denna studie ser positivt på att arbeta med datorer i sin undervisning, vilket gynnar elevernas lärande. De nämner alla att datorerna frigör tid för dem att få mer tid att hjälpa de elever som behöver mer stöd. Datorn har gått från att vara ett hjälpmedel till att bli en artefakt, ett verktyg som används som en naturlig del i undervisningen.

Denna uppsats handlar om att skriva låtar utifrån tre förutbestämda strategier. Jag valde att skriva med utgångspunkt från strategierna skriva texten först, utgå ifrån en trumloop och utgå ifrån textmässig hook i låtformen AADA.Förhoppningen med de givna förutsättningarna var att främja skapandeprocessen, korta startfasen, minska självkritiken, utveckla textskrivandet, bredda typen av karaktär på låtar och till sist variera den typ av form som låtarna vanligtvis utmynnar i. Under mitt arbete har jag kommit fram till att tydliga ramar underlättar och för arbetet framåt. / <p>Bilaga: 1 CD</p>