<p>Denna narrativa studie handlar om tre lärares berättelse om hur de ser på barns roll och förmåga i lärandet efter att ha genomgått kompetensutveckling ”Läsa – språka – skriva”.</p><p>Resultatet påvisar att det finns ett samband mellan deras synsätt och kompetensutvecklingen som har föranlett förändringar av arbetsformen och arbetssättet av lärarnas undervisning i läs- och skrivprocessen.</p> / <p>This narrative study illustrates three primary school teachers’ experiences of children’s abilities to learn and their role in learning. The teachers where interviewed after attending the course “Läsa – språka – skriva” (”Reading – Conversing – Writing”). The result shows a relation between their experiences and the course, which has caused them to change their literacy teaching methods.</p>

Denna narrativa studie handlar om tre lärares berättelse om hur de ser på barns roll och förmåga i lärandet efter att ha genomgått kompetensutveckling ”Läsa – språka – skriva”. Resultatet påvisar att det finns ett samband mellan deras synsätt och kompetensutvecklingen som har föranlett förändringar av arbetsformen och arbetssättet av lärarnas undervisning i läs- och skrivprocessen. / This narrative study illustrates three primary school teachers’ experiences of children’s abilities to learn and their role in learning. The teachers where interviewed after attending the course “Läsa – språka – skriva” (”Reading – Conversing – Writing”). The result shows a relation between their experiences and the course, which has caused them to change their literacy teaching methods.

Dagens samhälle har ett stort informationsflöde genom den digitalisering som är gjord och som ständigt är under utveckling. I denna digitalisering finns det många olika användningsområden och i skolan finns det många ämnen med olika arbetssätt. Genom utbildning får eleverna möjlighet att använda digitala verktyg som främjar till deras kunskapsutveckling (Skolverket 2019, s. 13). Denna studie har i syfte att analysera lärares erfarenheter med digitala verktyg i elevers läs- och skrivinlärning i årskurs F-3. Det är en undersökning som kommer att titta på vilken metodik lärare använder i elevers kunskapsutveckling. Studien visar på att det finns lika många metoder som det finns lärare att arbeta med i elevers läs- och skrivinlärning. Det är de engagerade lärarna som lyckas med att anpassa digitala verktyg till både lektion och elev. Denna studie är både en kvantitativ och kvalitativ undersökning som kommer att redovisa lärarnas uppfattningar kring arbetet med digitala verktyg. / <p>Godkänt datum 2021-05-05</p>

Denna studie bygger på halvstrukturerade intervjuer som är gjorda med fem lärare i förskoleklass som i sin verksamhet arbetar med läs- och skrivinlärningsmetoden ”Att skriva sig till läsning” (ASL). Syftet med studien är att öka kunskapen om hur de reflekterar kring bruket av digitala skrivverktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen, just med fokus på metoden ASL. Den frågeställning som studien utgår från är: Vilka kategorier av uppfattningar uttrycker lärarna om ASL-metoden? Intervjuerna har analyserats utifrån en fenomenologisk ansats. Det som framkom i resultatet är bland annat att elever som använt sig av metoden generellt skriver längre och mer avancerade texter om man ser till bland annat struktur och ordval. Det pedagogerna framhäver som den främsta anledningen till detta är att eleverna inte behöver lägga tid och kraft på att forma bokstäver förhand och då i högre grad kan fokusera på textskapandet, vilket de även menar är den största vinsten med ASL. I textskapandet på lärplattor är talsyntes något som pedagogerna menar gör det lättare för eleverna, då eleverna direkt får respons på om det de skriver är rätt eller fel. Utöver detta menar pedagogerna även att eleverna tycker att det är lustfyllt och roligt med lärplattor och att detta i sin tur leder till ett positivt textskapande. Den nackdel som tas upp med metoden är teknikens brister och vad det får för konsekvenser för undervisningen. Pedagogerna menar att denna metod är något som passar alla elever – det gäller bara att anpassa metoden efter behov.

Syftet med denna studie var att undersöka ett antal lärarens förhållningssätt till metoden att skriva sig till läsning (ASL). Metoden går ut på att eleverna använder dator istället för penna i som första skrivverktyg. Den frågeställning studien avsett att besvara är på vilka sätt det pedagogiska arbetet med metoden ASL kan bedrivas i årskurs 1-3. För att söka svar på studiens frågeställning har fem lärare i en kommun intervjuats via kvalitativa strukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av analyssättet innehållsanalys, vilket innebär att intervjuerna transkriberades för att sedan kodas och kategoriseras. Resultatet visade att de fem lärarna har deltagit vid samma föreläsningar och/eller studiebesök och att de flesta lärarna arbetar med så kallade mönstertexter och olika teman men tar även inspiration från andra metoder och läromedel. De slutsatser som dras av denna studie är att de intervjuade lärarna anser att ASL bidrar till att elevernas skrivförmåga förbättras men att tekniken ibland kan upplevas som problematiskt. Samtliga lärare kommer att fortsätta med ASL och det verkar som att de anser att fördelarna väger tyngre än nackdelarna.

Syftet med studien är att undersöka flickors och pojkars läs- och skrivattityder efter undervisning utifrån ASL. Studien har skett främst via enkät. Urvalsgruppen svarade på frågor gällande sin läs- och skrivattityd samt läs- och skrivfrekvens. Utifrån resultatet drog vi slutsatserna att eleverna utvecklat positiva läs- och skrivattityder samt att flickornas och pojkarnas attityder skiljer sig åt. Pojkarna är mer positiva till läsning än flickorna men flickorna är de som anger sig syssla med läsning. Flickorna är mer positiva till skrivning än pojkarna. Resultaten kan inte kopplas till enbart ASL eftersom undervisningen eleverna mött även influerats av andra arbetssätt.

Arbetssättet Att skriva sig till läsning (ASL) har ökat sedan det introducerades runt 2005. Studiens syfte har varit att utreda vilka effekter arbetssättet har på elevers studieresultat i svenska i årskurs 3 i grundskolan för elever med svenska som förstaspråk respektive andraspråk. Studien syftar också till att ge en djupare förståelse för varför den bedrivna undervisningen kan ha dessa effekter på elevernas litteracitetsförmågor. Metoden som har använts är »mixed medhods» vilket innebär att studien har en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen består av enkätsvar från drygt 300 rektorer från hela landet. Den enkät som skickades hade till syfte att samla in information om huruvida eleverna som skrivit nationella prov i svenska och svenska som andraspråk vårterminen 2014 hade arbetat med ASL under sin lågstadietid eller ej. I den kvalitativa delen genomfördes tre djupintervjuer med utbildare inom ASL, lärare och förstelärare som arbetar med ASL på en flerspråkig skola. Det genomfördes även två klassrumsobservationer, i en årskurs 2 och en årskurs 3. Studiens resultat visade en signifikant skillnad i resultaten på alla delprov i svenska som andraspråk till fördel för de som arbetat med ASL. För elever som skrivit prov i svenska är skillnaden inte lika stor men den visar en signifikant fördel i vissa delprov för elever som inte arbetat med ASL. Några av de viktigaste resultaten av det kvalitativt insamlade materialet är att ASL är gynnsamt för flerspråkiga elever, bland annat eftersom ASL erbjuder ett multimodalt arbete där olika modaliteter används samtidigt, att eleverna får ökad möjlighet att skriva samma ord många gånger för att befästa det, att det tidigt går att införa samtal om textstruktur och språkuppbyggnad och att arbetssättet erbjuder design för lärande som ljudande tangentbord och talsyntes.

Denna studie syftar till att ge insikt, förståelse och uppslag på hur man kan tolka momentet musikskapande i grundskolan utifrån Skolverkets kursplan i Musik i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 – Lgr11. Genom att med kvalitativ metod intervjua fyra verksamma musiklärare i grundskolan, har jag ämnat ge en klarläggande inblick i hur de reflekterar kring detta moment i sitt yrke. Den centrala frågeställningen i undersökningen lyder som föjande: hur tolkar musiklärare momentet musikskapande i kursplanen i Musik? Intervjumaterialet har jag analyserat med inspiration från hermeneutiskt och fenomenografiskt forskningsperspektiv sprunget ur en humanistisk vetenskaplig grundsyn. Resultatet av mitt arbete visar bland annat på fyra olika framträdande tolkningar av musikskapande i grundskolan: 1) musikskapande som låtskrivande komposition; 2) musikskapande som gestaltande kommunikation; 3) musikskapande som musicerande interaktion; 4) och musikskapande som digital produktion. Fyra tolkningar som enligt tidigare studier i ämnet, och Skolverkets definition av begreppet musikskapande; tycks vara tämligen skäliga och befogade interpretationer av momentet musik- skapande i grundskolan 2015. / This study aims to provide insight, comprehension and ideas of how to interpret the ele- ment of music-creating according to the current curriculum in Music in Swedish primary school – Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 – Lgr11. With a focus in qualitative method, I have interviewed four active music teachers in hope of giving a somewhat clarifying insight to how they reflect around the element of music- creating in primary school. My main question in this study read as follows: how do primary school music teachers interpret the element of music-creating in the curriculum in Music? I have analyzed the interview material with inspiration and help from a hermeneutic and fenomenographic perspective sprung out of a humanistic scientific point of view. The result of this study seems to indicate four prominent interpretations of music-creating in primary school: 1) music-creating as songwriting composition; 2) music-creating as sha- ping communication; 3) music-creating as musicking interaction; 4) and music-creating as digital production. Four different interpretations that, according to earlier research in the subject and by Skolverket’s definition of the term music-creating; all seem to be fair and legit interpretations of the element of music-creating in Swedish primary school 2015.

Detta arbete handlar om poesi i svenskundervisningen för högstadiets årskurs 7-9. I avsnittet om tidigare forskning redogörs för studier om lektionsplaneringar, barns och ungas läsning av prosa och poesi, samt vilka effekter datoranvändning och digitala redskap har på skolungdomars inställning till poesi. Den teoretiska utgångspunkten för detta examensarbete är praktikarkitekturteorin, vilken även har kommit att prägla det analysverktyg som använts för analys av det insamlade materialet. I resultatsavsnittet presenteras sedan empirin som undersökts, vilket i senare avsnitt kommer att diskuteras och jämföras mot bakgrund av tidigare forskning. Slutligen kommer metoden och didaktiska konsekvenser att diskuteras. Syftet med denna studie är att genom analyser av lektionsplaneringar undersöka hur svensklärare arbetar med poesi i undervisningspraktiken. Genom att ta del av lärares lektionsplaneringar avsåg jag att undersöka hur poesiundervisningen inom svenskämnet förårskurs 7-9 utförs och vilka kunskaper lärarna vill utveckla hos sina elever. För att ta nå syftet har jag utgått från en del frågeställningar som berör vad som påverkat lärarna i planeringen, vilka redskap som använts i undervisningen, vilka förmågor som lärare vill att elever ska utveckla, samt vilken sorts poesi eleverna får ta del av. Den metod som har använts är kvalitativ textanalys. Utifrån den valda metoden harfrågeställningarna utformats, och empirin diskuteras i senare avsnitt utifrån de textanalytiska dimensioner som redogörs för i kvalitativ textanalys. Fortsättningsvis så harfrågeställningarna besvarats genom att materialet analyserats och kategoriserats i en tabell som är utformad efter praktikarkitekturteorins olika arrangemang: de materiella-ekonomiska arrangemangen som antingen möjliggör eller hindrar utförandet av undervisningspraktiken, de social-politiska arrangemangen som beskriver relationerna mellan människor och människor och material, samt de kulturella-diskursiva arrangemangen som präglar språket inom praktiken.

I denna studie undersöker jag hur lärare arbetar med handstil. Syftet är att utforska på vilket sätt lärare säger att de arbetar i skolans tidigare år med undervisning i handstil, dels hur de värdesätter skrivande med handstil i det digitaliserade samhället som vi lever i. Undersökningen utgår ifrån sociokulturell teori och genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare besvarar jag studiens forskningsfrågor. Den forskning som ligger till grund för studien säger att träning som leder till automatisering av handstil är en viktig förmåga som eleverna behöver lära sig för att kunna skriva texter med läslig handstil, vilket även framgår från Skolverkets läroplan, Lgr11. Resultatet visar att alla informanter har som mål att eleverna ska lära sig att skriva en läslig handstil, som det står i läroplanen. Finmotoriska övningar genomförs tidigt av alla lärare eftersom finmotoriken har stor betydelse för handstilen. Vid vilken tidpunkt lärarna påbörjar undervisningen i handstil varierar. Nästan alla informanter tror att handstilen kommer att minska eller helt försvinna och digitalt skrivande kommer att ta över. / <p>Svenska</p>