Syftet med studien är att ta reda på lärarens perspektiv på digitalisering och hur viktigt de anser att det är att eleverna kan skriva för hand. Genom sju intervjuer har svar från lärare i årskurserna F-6 samlats in och sammanställts. Studien behandlar vad lärare anser om digitaliseringen samt hur viktigt det är för elever att kunna skriva för hand. Studien visar att lärare på skolan anser att skrivning för hand är viktigt men åsikterna skiljer sig åt angående hur ofta och hur mycket de anser att eleverna behöver fortsätta skriva. Enligt informanterna är digitaliseringen viktig med tanke på hur samhället ser ut idag och hur det kommer att se ut i framtiden.

Detta arbete syftar till att undersöka hur modellen Skriva sig till lärande (STL) kan vara en del i arbetet i yngre skolelevers skrivprocesser och hur arbetet upplevs av en lärare och hens elever. Studien är en fallstudie i en årskurs 3. Materialinsamling har skett genom triangulering då kvalitativa intervjuer, kvalitativa observationer och insamling av elevers återkoppling har bidragit till studiens data. Den analysmetod som använts är tematisk analys. Resultatet visar att elevers och lärarens uppfattning om arbetet med modellen skiljer sig till viss del. Deras upplevelser är dock generellt positiva. Resultatet visar även att läraren och eleverna inte följer modellens exakta steg, utan fokuserar på kärnkomponenterna: digital teknik, digital plattform, samarbete och kamratbedömning. Något som begränsar skrivprocessen är den digitala plattformen, tillgång till digital teknik samt elevernas bristande bearbetning av sina texter. Vidare diskuteras och synliggörs utvecklingsmöjligheter för arbetet med STL i klassen.

Uppsatsen undersöker innehållet i ämnet svenska i de individuella utvecklingsplanerna och hur de är skrivna. Är de skrivna enligt Skolverkets allmänna råd, med nulägesbeskrivning, nya mål och metod för att nå målet? Den andra frågan i undersökningen gäller om hypotesen att det som kommenteras mest i utvecklingsplanerna i ämnet svenska handlar om att skriva. Undersökningen är kvantitativ och baseras på individuella utvecklingsplaner från en grundskola med elever från år ett till år sex. Resultatet visar att det är få utvecklingsplaner som är skrivna med nuläge, mål och metod för att nå målet. De flesta utvecklingsplanerna innehöll endast nulägesbeskrivning. Hypotesen som ställdes visade sig stämma. Flertalet av kommentarerna handlade om skrivning, men det fanns även många som handlade om läsning.

Under ett arbetsområde inom fysik, atom- och kärnfysik, fick en klass i åk 9 jobba med ett läromedel som digitaliserats. Läromedlet var Fysik direkt från Sanoma utbildning. Efter avslutad undervisningsperiod genomfördes intervjuer med en särskilt utvald del av eleverna i klassen. Materialet från intervjuerna bildar underlag för studien. Utifrån de förutsättningar som gavs både från storleken på elevunderlag, tidigare forskning och författarens möjlighet till objektivitet, valdes fokus att riktas på hur eleverna upplevde det att använda ett digitalt läromedel jämfört med att använda papper, penna och tryckta böcker.   En kvalitativ forskningsmetod har använts för studien, och då målet har varit att beskriva ett brett spektrum av elevers upplevelser av vissa fenomen så lämpade sig fenomenografi som analysmetod. En fenomenografisk studie bygger oftast på halvstrukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjuerna inleds på samma sätt, men utifrån svar som ges kan intervjuerna utvecklas i olika riktning. Intervjuerna spelades in, transkriberades och har sedan bearbetats för att skapa en rad olika kategorier av elevers upplevelser.   Kategoriseringen av elevernas upplevelser visar bland annat att eleverna upplever de praktiska aspekterna av att ha läromedel digitaliserade som positivt. Däremot finns en rad av tekniska utmaningar att ta itu med. Den del av digitaliseringen som eleverna upplever sig nöjdast och tryggast med är att utföra och lösa uppgifter digitalt, medan steget till att eleverna ska uppleva en trygghet med att genomföra prov digitalt är desto lägre.  Även elevers upplevelse av att läsa och skriva digitalt kontra på papper analyseras. Elevers upplevelse av sin inlärning stämmer i mycket med den forskning som finns att tillgå. Dock visar de praktiska aspekterna av att ha digitalt material att flera aspekter måste tas i beaktande när man väljer distributionsform.

Sammanfattning och metod Att skriva sig till läsning, ASL, är en metod allt oftare används i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga läs- och skrivinlärningen och huvudtanken är att eleverna ska lära sig läsa genom sitt eget skrivande. Syftet med studien är att undersöka pedagogers föreställningar och erfarenheter av ASL-metoden. Studiens teoretiska ramverk är det sociokulturella perspektivet, och det har valts utifrån en syn på att lärande sker i interaktion med andra människor. Resultatet visar att pedagogerna som deltagit i studien är överens om att metoden är gynnsam för elever med motoriska svårigheter. sammanfattningsvis pekar resultaten i min undersökning på att ASL är en lämplig metod för tidig läs- och skrivinlärning. Samtidigt anser de att ASL bör kompletteras med andra metoder för att hjälpa eleverna att komma igång med läsningen.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka för- och nackdelar mellan att skriva för hand och på dator. Metoden som har använts är en systematisk litteraturstudie där både svensk och utländsk forskning har tillämpats för att få en djupare förståelse. Då jag har läst olika artiklar och avhandlingar kring detta ämne har ett intresse för frågan växt fram. De artiklar som jag har tagit del av har lyft fram fördelarna med att skriva för hand. Detta gjorde att jag ville göra mer efterforskningar för att se om det finns forskning som stärker de olika inriktningarna när det gäller dessa artiklar. De avhandlingar och artiklar som jag har använt mig av i detta arbete lyfter fram både för- och nackdelar med användningen av dator samt att skriva för hand. Jag har begränsat min sökning till texter på svenska, engelska samt norska, texterna är skrivna mellan åren 2000-2017. Resultatet visar att eleverna utvecklar olika förmågor när de skriver för hand. Genom att skriva texter för hand påverkas även inlärningen positivt på sådant sätt att vi lär oss bättre, kommer ihåg bättre men även att vårt fokus blir bättre. Flera av våra minnen utvecklas när vi skriver för hand, som till exempel muskelminnet och arbetsminnet. I studien lyfts då för- och nackdelar som detta kan ha för elevers inlärning. Användningen av datorer ska inte uteslutas, dels för att det står skrivet i styrdokumenten men också för att samhällets utveckling går framåt och digitala hjälpmedel används mer än tidigare. Användning av dator är även ett bra hjälpmedel i klassrummet, inte bara för dem som kan ha inlärningssvårigheter, utan för alla. En dator eller annat digitalt hjälpmedel kan vara ett bra sätt till att inspirera och motivera eleverna i klassrummet. Det är dock viktigt att eleverna lär sig att förhålla sig till användningen av datorer så att inte fokus från inlärningen försvinner. Datorn ska inte heller ses som en kortsiktig lösning då en elev inte vill genomföra en uppgift eller stör andra elever, utan den ska ses som ett komplement till den ordinarie undervisningen. / <p>Svenska</p>

I takt med att samhället förändras erbjuds fler möjligheter i undervisningen. Från att skolan tidigare haft fokus på att lärandet styrts av läraren och läroboken har det lagts mer vikt på att eleverna ska vara med och påverka undervisningen och därmed bli kunskaps-producenter istället för kunskaps-konsumenter. En metod som förespråkar detta arbetssätt, som används mer och mer i skolor runt om i Sverige är Att skriva sig till läsning, ASL. I denna metod byts det traditionella arbetssättet med penna och papper ut i den tidiga läs- och skrivinlärningen och ersätts av datorn som skrivverktyg. Studien är en jämförande analys där syftet är att ta reda på hur lärare i årskurs F-3 beskriver metoden ASL jämfört med den traditionella läs-och skrivundervisningen samt vilken påverkan dessa metoder enligt lärarna har på elevernas lärande. Följande frågeställningar har undersökts och besvarats: Hur utformas ASL-metoden i undervisningen respektive den traditionella läs- och skrivundervisningen? Vad anser lärare om ASL-metoden jämfört med den traditionella läs- och skrivundervisningen?   Kvalitativa intervjuer har valts i studien och fyra verksamma lärare i årskurserna 1 och 3 har intervjuats. Resultatet visar att lärarna i studien upplever att arbetet med ASL bidrar till att eleverna får kombinationen bokstav - ljud till sig på ett bra sätt eftersom eleverna hör hur bokstaven på tangentbordet låter då de trycker ner knappen.  Lärarna i studien är också eniga om att de elever som har svårt och sitta still gynnas av denna metod då de blir fängslade framför skärmen, även elever med motoriska svårigheter gynnas av metoden då de upplever det lättare att skriva på datorn än för hand. Diskussionerna som skapas via elevernas texter på datorn upplevs även som givande och de texterna eleverna skriver på datorn blir längre än de texter de producerar för hand. Resultatet visar dock på att tre av de fyra lärarna i studien har valt att komplettera ASL-metoden med vanlig traditionell läs- och skrivundervisning i årskurs 1 med motiveringen att eleverna även bör träna finmotoriken då de har nytta av det hela livet.

Statistik och forskning visar att internet och mobiltelefonens närvaro ökar allt mer i samhället och är idag en del av mångas vardag. I och med ökningen fattade Skolverket ett beslut 2016, som tillades i läroplanen 2018, om hur IT-användningen i skolan ska se ut, för att skolan ska kunna möta upp de krav som samhället ställer på barnens digitala kunskaper efter avslutad skolgång. Många skolor försöker tillgodose Skolverkets krav genom att förse eleverna med digitala verktyg. Parallellt med digitaliseringen sjunker elevernas skrivkompetenser allt mer (Skolvärlden 2020). Syftet med föreliggande litteraturstudie är att undersöka vilken funktion digitala verktyg har vid högstadieelevers skrivande inom svenskämnet. För att uppnå studiens syfte och svara på frågeställningarna har metoden systematisk litteraturstudie använts, där svaret främst sökts i befintlig forskning. För att komma åt relevant litteratur har sökningar i olika databaser genomförts, texternas titlar och abstracts har lästs och därefter har den utvalda litteraturen lästs i sin helhet. Litteraturen har kritiskt granskats och sammanställts inom studiens område. Informationen som hämtats i litteraturen bygger på vetenskapliga tidskrifter och vetenskapliga rapporter. Som ett komplement till databassökningen har strategisk sökning i Svenska med didaktisk inriktnings konferensprotokoll genomförts. Resultatet visar att eleverna är positivt inställda till användandet av digitala verktyg i skolan, deras engagemang och intresse för lektion och uppgift ökar. Eleverna utvecklar självständighet informationssökande och stavningshjälpen leder till att de inte behöver be läraren om hjälp. Genom digitala verktyg kan de skriva fortare, generera högre läsbarhet, enklare strukturera, redigera och ändra, lägga till eller ta bort. Skriva längre texter än om det varit för hand och kvalitén på texterna blir inte lägre än vid handskrift. Digitala verktyg bistår eleven med korta pauser genom att de kan surfa på sociala medier eller spela något spel så de för en kort stund kan lämna verkligheten och hämta energi innan de ska fortsätt arbeta. De slutsatser som kan dras av denna studies resultat är att elevens digitala kunskap är avgörande för hur det digitala verktyget kommer inverka i hens skrivprocess. Genom kravet från Skolverket kan en andra slutsats dras som är att eleven således lär sig hantera de digitala verktygen på ett sätt som bistår dem i sitt arbete. Således blir eleverna förberedda med tillräckliga digitala kunskaper inför samhället och arbetslivet.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för speciallärares/specialpedagogers delaktighet och syn på läsa-skriva-räkna-garantin samt hur garantins resultat överlämnas vid övergångar. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från fokusgruppsintervjuer med 21 speciallärare/specialpedagoger som arbetar inom förskoleklass till årskurs 3. Resultatet visar att samtliga deltagare tycker att garantin är bra eftersom den ska garantera tidiga stödinsatser. Det visar även att den största delaktigheten sker vid genomförandet av bedömningsstödet i årskurs 1 och de nationella proven i årskurs 3. Studien synliggör att analysen av de olika delarna i garantin behöver utvecklas. Deltagarna ser en möjlighet att utveckla lärares undervisning med hjälp av analysen. Detta bör ske i samråd med specialpedagogisk kompetens. Den största svårigheten med implementering och genomförande av garantin är skolans organisation och brist på tid. Speciallärarna/specialpedagogerna känner att de är för få och de därför måste prioritera sin tid. De upplever också att deras kompetens inte alltid används på rätt sätt. För att tidiga stödinsatser ska kunna sättas in måste det organisatoriskt ges rätt förutsättningar.

Vi lever i en skriftspråklig kultur, där det är en demokratisk rättighet att kunna uttrycka sig skriftligt. Människor förmedlar sig med varandra genom sociala medier men det är också fler arbeten än tidigare som kräver en skriftspråklig kunskap, för att utföra uppgifter både inom landet och globalt. Detta är en kvalitativ studie som genomförts ur ett sociokulturellt perspektiv. Den har som syfte att undersöka hur lärare på lågstadiet i den kommun där jag arbetar, beskriver sitt arbete med faktatextskrivande i sin undervisning. Lärarna beskriver också hur de stöttar elever i läs-och skrivsvårigheter i sitt skrivande av faktatexter. Det är sex lärare på fyra olika skolor som blivit intervjuade med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Skolorna har valts i möjligaste mån utifrån höga resultat på nationella provet i faktatextskrivande våren 2016. Den tidigare forskning som jag hittat i min undersökning, handlar om hur lärare ser på skrivundervisningen i Sverige, USA, Nya Zeeland och Australien.  De transkriberade intervjuerna har analyserats genom tematisk analys. Resultatet har redovisats under huvudtemana Innan skrivandet börjar, När skrivandet håller på och Efter skrivandet. Det som framkommit i undersökningen är att lärarna arbetar målmedvetet med att skriva faktatexter redan från årskurs 1. Alla börjar med att lära eleverna skillnaden mellan en faktatext och berättande text. Fem av de sex lärarna börjar sedan modellera hur en faktatext ser ut, nästa moment är att lärare och elever skriver en text gemensamt innan eleverna börjar skriva själva. Den sjätte läraren arbetar utifrån en tankekarta, för att lära eleverna att hitta underrubriker, som de ska skriva om.