Syftet med detta arbete är att undersöka kopplingen mellan att skriva för hand och skriftlig produktion inom ämnet tyska. Även skriftlig produktion på digitala enheter, samt läsning av digitala och fysiska texter undersöks. I en alltmer digitaliserad värld skriver skolelever mindre för hand och detta kan tänkas påverka inlärningen, då hjärnan bland annat använder sig av kroppens olika sinnen för att minnas och läras, men också för att händernas område i den sensoriska hjärnloben upptar särskilt stort utrymme, vilket gör händerna till ett viktigt redskap för människan. I ett ämne som tyska, där skriftlig språkproduktion utgör en central del av undervisningen, är detta en intressant fråga att ställa, då händerna har fått förändrat användningsområde när de skriver digitalt kontra med papper och penna. Det insamlade materialet består av diktamen och enkäter om läs- och skrivvanor från fyra klasser i årskurs åtta och nio på högstadiet. Denna data har sedan sammanställts för att undersöka korrelationen mellan resultatet på diktamen och läs- och skrivvanorna. Undersökningen, som den är utformad, har inte kunnat visa på en tydlig koppling men ses som ett pilotprojekt och som skulle kunna genomföras i större skala och möjligen få fram ett annat resultat.

Regeringens beslut om tidiga stödinsatser samt läsa-skriva-räkna-garantin ställer krav på den undervisning som bedrivs i grundskolans lägre årskurser och i förskoleklass. Att bedriva läsundervisning som grundas på evidensbaserade metoder, som lär eleverna att läsa är en central del. Tidigare forskning visar att den fonologiska medvetenheten är betydelsefull för att uppnå en automatiserad nivå av läsning. Vidare ger forskning om undervisning och lärande en bild av att multisensoriska arbetssätt är gynnsamma för erövrandet av fonologisk medvetenhet. Ett material som används i svensk skola är Läsinlärning i 7 steg (Örtendahl, 2008). I materialets två första steg ges möjlighet att strukturerat träna förmågan att göra kopplingar mellan fonem och grafem. Materialet har dock inte tidigare prövats i vetenskaplig kontext. Studien syftade därför till att bidra med kunskap om vilken effekt en interventionsperiod med det multisensoriska materialet Läsinlärning i 7 steg i kombination med FonoMix munbilder, hade på 16 förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet. Studiens metod var en kvasiexperimentell forskningsdesign, med en experimentgrupp (n=16) och en jämförelsegrupp (n=16). Genom 15 interventionstillfällen, med fokus på ljudsegmentering och ljudsyntes har majoriteten av förskoleklasseleverna i experimentgruppen visat positiv effekt avseende fonologisk medvetenhet efter interventionsperioden. Studiens resultat har analyserats utifrån den fonologiska utvecklingstrappan (Schuele & Boudreau, 2008) vilken tar sin utgångspunkt i modellen The Simple View of Reading (Gough & Tunmer, 1986). Att organisera tidiga insatser i grupp, med materialet Läsinlärning i 7 steg i kombination med FonoMix munbilder verkar medföra att fler elever får möjlighet, att i årskurs 1, ta del av den första formella läsinlärningen. En specialpedagogisk implikation bör således bli att färre elever är i behov av särskilt stöd under sin fortsatta skolgång.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ett urval av sex F–3 lärare arbetar med elevers skrivinlärning. I den här studien intervjuas sex F–3 lärare om hur de arbetar med elevers skrivinlärning. Ett av studiens viktigare resultat är att differentiering verkar vara vanligt i lärares anpassning av undervisningen för att möta olika behov som eleverna har. För att ådstadkomma differentering  har digitala verktyg integrerats av respondenterna för att stärka engagemang och kreativitet hos eleverna. Integration av digitala verktyg framträder också som centralt inslag i vissa respondenters strävan att främja skrivinlärning. Bland fördelarna framträder förbättrad skrivkompetens, ökad motivation och möjligheten till individualisering genom differentierad undervisning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka möjligheter och begränsningar inom två läs- ochskrivinlärningsmetoder, traditionell metod respektive ASL – att skriva sig till läsning.Metoden är en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av lärare. Undersökningen utgårfrån tidigare forskning och grundar sig i aktiva lärares erfarenheter. Vidare undersöks hurtillgängligheten av digitala verktyg påverkar lärarnas undervisning. Resultatet visar att demöjligheter som tillkommer vid tillämpning av en traditionell inlärningsmetod är att lärareupplever att de inte behöver lägga lika mycket tid på avkodningsträning med eleverna.Begränsningen och utmaningen som dessa lärare upplever är tillgängligheten till digitalaverktyg samt en väldigt styrd lärarhandledning. Möjligheterna som tillkommer vidtillämpning av ASL handlar om elevernas motivation och lärandelust, samt att metodenskapar gynnsammare förutsättningar för återkoppling när lärare rättar elevers arbeten.Begränsningen som lyfts upp i samband med tillämpning av ASL är tekniska strul som kanförekomma. Samtliga lärare ställer sig positivt till digitala verktyg, men fördelningen av dessaär ojämn och detta påverkar lärarnas undervisningsform inom läs- och skrivarbete.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur lärare i F-3 tillämpar läsoch skrivinlärningsmetoden att skriva sig till läsning i undervisningen samt vilka för- och nackdelar lärare i F-3 ser med denna metod. En kvalitativ ansats används för att besvara studiens två forskningsfrågor. Studiens resultat visar på att lärarnatillämpar ASL i undervisningen på olika sätt. Däremot använder lärarna i studien sig av teknisk utrustning, arbetar med handstilen i årskurs 2 och använder elevers egna texter för att arbeta med läsinlärningen. En fördel med metoden ASL är att elevers motivation och skrivlust ökar vid användning av digitala verktyg. Medan en nackdel med metoden är att det krävs planering och resurser för att tillämpa ASL i undervisningen.

Syftet med denna studie är att bidra med insikter om och hur digitala verktyg kan stödja elevernas skrivande av berättande texter samt om och hur digitala verktyg påverkar elevernas motivation. Det är totalt 53 elever från årskurs 3 som deltar i studien varav varje elev har skrivit två berättande texter vardera, en med digitalt verktyg och en med papper och penna. Texterna analyserades utefter följande parametrar: struktur för en berättande text, menings-byggnad med stor och liten bokstav samt interpunktion, antal rättstavade form- och innehållsord och antal skrivna ord. Utöver det studeras även elevernas motivation i förhållande till de olika skrivverktygen. I studien utgår vi från det sociokulturella perspektivet som grundteori medan vi använder begrepp rörande berättande texters struktur och språkstruktur för analys av elevtexterna. Resultatet visar att skillnader kan urskiljas mellan de texter som är skrivna digitalt och de som är skrivna analogt. Vårt undersökningsmaterial visar på flera sätt att eleverna i större utsträckning utvecklade sina digitalt skrivna texter i relation till analysparametrarna jämfört med de analogt skrivna texterna. Resultatet visar även att majoriteten av eleverna är mer motiverade att skriva med digitalt verktyg än med papper och penna. Orsaken bakom de skillnader som framgår i studien är dock något som kan diskuteras. Studien och dess resultat är endast en indikation på hur det undersökta kan se ut och kan därmed användas som utgångspunkt för vidare forskning.

I dagens samhälle är det av stor vikt att kunna läsa och skriva då texter finns i olika former överallt, mycket på grund av den tekniska utvecklingen i samhället. Vägen till att "knäcka koden" ser olika ut för barn. I studien har vi valt att fokusera elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur tekniken kan fungera som stöd i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver sin undervisning i förhållande till läs- och skrivsvårigheter. Vidare är syftet att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever sin undervisning. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Empirin till studien är skapad genom semistrukturerade intervjuer med lärare och elever. Materialet har sedan analyserats och presenteras i resultatet. Resultatet av studien indikerar på att undervisning och stödstrukturer inom ASL stödjer elever med läs- och skrivsvårigheter i sin läs- och skrivinlärning genom att de får höra och se sambandet mellan ljud och bokstav. / In today's society it's important to be able to read and write because there are texts everywhere, and also as the technology has made a bigger impact in the society. For some children it can be difficult to learn how to write and read. Because of this we have chosen to focus on pupils with disabilities in the read- and writing process. We also want to see how the technology can support pupils in their learning. The aim of this study is therefore to investigate how teachers describe their teaching in relation to reading and writing disabilities. The study also aims to investigate how pupils with reading and writing disabilities describe their education. The sociocultural theory is the base of this study. The empirics to this study is created by interviews with pupils and teachers. The empirics has been analyzed and presented in the result. The result of this study shows that the method "write to read" supports pupils with writing and reading disabilities in their writing and reading education because the link between letter and sound clarifieds for the pupils.

The purpose with my essay is to investigate Church of Sweden’s prayer web page during September 2011 and September 2014. The purpose is to find out if there are any differences or similarities during the year 2011 and the year 2014, in the month of September, by examining literature and prayer that people have sent to prayer site. The Church of Sweden belongs to Lutheran belief.2 On the church of Sweden prayer site there is a digital web page where visitors can send a prayer or light a candle. It is possible to do it individually or in a group. At the prayer site you can read people`s prayers. The Essay investigates what people pray for and what types of prayers that are published on the digital prayer site. My hypothesis is that there should be small differences between year 2011 and year 2014 since there are only three years between 2011 and 2014. My questions are: When comparing September 2011 and September 2014, are there any differences concerning the way the web page visitors choose to address God? Are there any changes concerning the content of the prayers when comparing September 2011 and September 2014? The conclusion is that the difference between year 2011 and year 2014 is that year 2014 was more politically oriented than the year 2011 because in the year 2014 there was a general election. Some prayers wished for a good government. Year 2011 there were more prayers submitted than the year 2014. In the church of Sweden digital prayer site you can find the differences which occur and also which the similarities are. The method which is used is quantitative method since the essay method contains statistics. I also apply comparative method because I am going to compare the year 2011 with the year 2014. When I was preparing for the essay I used qualitative method as preparation. No other person has specifically written an essay about the prayers on the Church of Sweden’s prayer site in September year 2011 and 2014.

No description available.

Syftet med denna uppsats är dels att undersöka de innebörder lärare ger undervisningen med faktatexter och att skriva faktatexter med egna ord på lågstadiet och dels att inom samma område undersöka om det finns några skillnader mellan den traditionella skolan och montessoripedagogiken. För att uppfylla syftet genomfördes kvalitativa gruppintervjuer med lärare från två pedagogiska inriktningar, montessoripedagogiken och den traditionella skolan.  Min undersökning visar att när det handlar om att skriva faktatexter och att utmana elever i de yngre åldrarna att skriva faktatexter med egna ord så skiljer sig inte montessoriundervisningen och den traditionella skolan specifikt. De resultat som framkom var att man inom båda pedagogiska inriktningarna utgår från elevgruppen när ett faktatextarbete startas upp samt anser att vikten av begreppsförståelsen är stor. När det kommer till att låta eleverna skriva faktatexter med egna ord visade undersökningen att alla lärare använder samma metod, nämligen att ta bort befintlig text och låta eleverna skriva det de minns. / The aim of this thesis is divided into two part. Firstly, the aim is to investigate what meanings teachers associate with the teaching of informative texts and their thoughts on pupils writing texts with their own words at primary school. Secondly, the aim is to investigate whether there are any differences between traditional education and Montessori education with respect to the latter aim. In order to fulfill this aim, qualitative group interviews were conducted with teachers from the two pedagogical orientations.  My survey shows that when it comes to writing informative texts and challenging students of the younger ages to write informative texts with their own words there are no major differences between the traditional approach and Montessori approach. The result also shows that in both educational settings the teachers start by learning what the students already know about the subject and proceed from there. They think it is important to teach the children new vocabulary as well. When it comes to letting students write informative texts using their own words, the survey shows that teachers from the both pedagogical orientations use the same method, namely to put aside the original text and let the students write what they remember.