No description available.

Skolan ska idag vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket läromedelsförlagen inte alltid tar hänsyn till. Denna studies syfte var således att bidra med kunskap om var läromedel har sin grund för att utröna om läromedel inom ASL följer skolans krav. En hermeneutisk läromedelsanalys genomfördes för att kunna besvara studiens syfte. Analysen bestod således av en spiralliknande växelverkan där empirin studerades flera gånger i relation till den teoretiska utgångspunkten. Empirin bestod av fem läromedel som alla sa sig vara grundade på ASL. Alla de fem ställdes sedan mot den ursprungliga forskningen om metoden i Norge av Arne Trageton. Det valdes ut tolv utgångspunkter ur metoden som läromedlen ställdes emot. Det blev då den teoretiska utgångspunkten för huruvida läromedlen förhöll sig till den vetenskapliga grunden. Vidare ställdes även läromedlen mot definitionen av beprövad erfarenhet som Skolverket tagit fram för att utläsa om det fanns nyanser av beprövad erfarenhet i dem. Den sista delen i analysen bestod av att studera och sortera övriga teman som syntes i analys av läromedlen. Resultatet visade på ett flertal olika delar. Några läromedel var relativt nära den vetenskapliga grunden medan andra relativt långt ifrån. Den beprövade erfarenheten fanns det spår av men bevisligen inte som beprövad, utan som prövad. De övriga temana presenterades och det framkom samband mellan läromedlen som kunde styrkas med exempel på de teman som gick att utläsa ur läromedlen. I resultatdiskussionen väcktes funderingar om lärarnas skyldighet att granska läromedel verkligen sker eller om det är ett alldeles för tidskrävande arbete för att finna det perfekta läromedlet för ändamålet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur speciallärarens arbetsuppgifter har förändrats efter införandet av Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser och det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta språket för förskoleklass. Frågeställningarna i studien fokuserar på om speciallärarens kompetens nyttjas i samråd med lärare i förskoleklass gällande särskild bedömning, planering av eventuella stödinsatser och uppföljning av tidiga stödinsatser. Vi tittar även på informanternas upplevelser kring kartläggningsmaterialet Hitta språket och de aktiviteter som materialet innehåller.  Vi har genomfört tolv semistrukturerade intervjuer med sex speciallärare och sex lärare i förskoleklass från olika skolor och kommuner. Efter att ha gjort en tematisk analys av empirin framkom att speciallärarens arbetsuppgifter inte har förändrats efter införandet av garantin. Informanterna uppger att kartläggningen är tidskrävande att genomföra samt att tid saknas för samråd, planering, uppföljning och insatser i förskoleklass.   Bokstavskunskap, fonemisk/fonologisk medvetenhet, RAN och vokabulär är enligt forskningen de främsta prediktorerna att förutse eventuella svårigheter i den kommande läsutvecklingen. Jämförelsen mellan aktiviteterna i det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta språket och forskningen visade att några av ovanstående prediktorer inte kartläggs. Aktiviteterna är avsedda att utföras i grupp som gör det svårt att säkerställa varje elevs individuella prestation. Dessutom är kravnivåerna för lågt ställda och säger inget om en elevs variation från en normalfördelning utifrån en given ålder.   Studien visar på att speciallärarens tid inte har omfördelats från högre årskurser ner till förskoleklass eller att speciallärarens arbetsuppgifter har förändrats. Kartläggningsmaterialet Hitta språket räcker inte ensamt till för att identifiera elever i risk för lässvårigheter, utan bör kompletteras med andra tester med högre reliabilitet och validitet gällande bokstavskunskap, fonemisk/fonologisk medvetenhet, RAN och vokabulär.

I denna studie har vi varit intresserade av att undersöka frågan om den digitaliserade läs- och skrivundervisningen utifrån ett lärarperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorer som kan påverka lärares inställning till ASL-metoden. Vi har särskilt intresserat oss för frågan om lärares digitala kompetens som en betydande faktor. Vi har valt att genomföra en enkätundersökning riktad till lärare som använder ASL-metoden i sin undervisning, för att försöka besvara frågan om vilka faktorer som kan tyckas ha påverkan på deras inställning till ASL-metoden. Det var 22 lärare som svarade på vår enkät och vi har sammanställt och analyserat enkätsvaren både med hjälp av kvantitativ och kvalitativ metod. Vi har även använt TPACK-modellen i vissa delar av vår analys. Med hjälp av TPACK-modellen har vi kunnat synliggöra olika komponenter, vilka tillsammans utgör de kunskaper som anses viktiga för att lärare ska kunna integrera digitala verktyg i sin undervisning, på ett sätt som främjar elevernas lärande. I vår analys kunde vi se att för de lärare som besvarat vår enkät så verkade inte digital kompetens ha en särskilt betydande roll i förhållande till deras inställning till ASL-metoden. Vi såg även att lärarna överlag hade en positiv inställning till metoden och att de såg betydligt fler möjligheter än hinder i arbetet med metoden. De vanligaste hindren som de såg var av teknisk karaktär till exempel nätverksproblem, men även att eleverna inte fick öva sin motorik och handstil. De slutsatser som vi presenterar är bland annat att en faktor som verkar vara av särskild betydelse för lärarnas positiva inställning till ASL-metoden är deras tilltro till de fördelar som kommer med att använda digitala verktyg i undervisningen.

För att elever ska lyckas med sin utbildning behöver skolan möta deras olika behov och ge dem rätt stöd tidigt i skolan. Det har visat sig att elever som är framgångsrika i matematik ofta även lyckas i andra ämnen. Enligt forskning sätts tyvärr stöd in alltför sent i svenska skolor och under flera år har bristande kunskapsresultat visat sig i olika undersökningar. För att förändra denna situation tillsatte regeringen en utredning som inför läsåret 2019/2020 ledde fram till reformen Läsa, skriva, räkna- en garanti för tidiga stödinsatser (garantin). Syftet med garantin är att med ett systematiskt arbete uppmärksamma stödbehov och ge tidigt stöd. En utvärdering av förskoleklassens arbete med garantin gjordes av Skolinspektionen i december 2020 och den visade brister i garantins alla fyra moment. Syftet med vår studie är att undersöka lärares syn på skolors arbete med garantin i årskurs 1 med fokus på matematik. Studiens tre forskningsfrågor är: Hur beskriver lärare skolans arbete med garantins olika moment? Hur upplever lärare att skolan möter behoven hos elever i SUM? Hur uppfattar lärare skolans matematikundervisning och arbetet med elever i SUM nu i jämförelse med tiden före garantin? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju lärare. Studiens resultat visar att skolor gör ett systematiskt arbete i matematik och de genomför delvis alla garantins moment. Momentet kartläggning genomförs helt medan övriga tre moment inte uppfylls och behöver utvecklas. Trots att flera olika anpassningar görs i undervisningen och stödinsatser görs på olika sätt upplever lärarna att alla elever i SUM ändå inte får rätt stöd i rätt tid.

Den 1 juli 2019 började en ny bestämmelse att gälla i Skollagen (SFS 2010:800) som ska garantera tidiga stödinsatser i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Denna studie syftar till att undersöka hur olika grundskolor organiserar arbetet med garantin. För att avgränsa denna studie berörde vi endast delen läsa. Vi undersökte även om skolornas arbete med tidiga stödinsatser hade påverkats av garantin och om Skolverkets riktlinjer för garantin uppfylldes med denna organisation. Den teoretiska utgångspunkten för studien berör vad läsning är, viktiga faktorer för läsning samt läs- och skrivsvårigheter. Vi går även in på den nya bestämmelsen i skollagen Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser och vad den innehåller (Skolverket 2019a). Studiens empiriska material innehåller intervjusvar från åtta speciallärare/-pedagoger. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som utfördes via videolänk. Intervjuerna spelades in via ljudinspelning, transkriberades och kategoriserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att speciallärare/-pedagoger upplever att det finns tydliga brister i rutinerna och i organisationen med arbetet med garantin. Resultatet visar också att de moment som ingår i garantin inte genomförs i sin helhet. Bristande ekonomiska förutsättningar och en svag implementering av garantin ses som anledningar till detta. Enligt resultatet har även speciallärares/-pedagogers arbete med tidiga stödinsatser påverkats av garantins införande. Den största förändringen är att speciallärare/-pedagoger nu i större utsträckning arbetar mer med förskoleklass än tidigare. Analysen av studiens empiriska material visar på att en god implementering har en stor betydelse vid nya bestämmelser om skolan. Den lyfter även fram en engagerad skolledning som en framgångsfaktor vid implementeringen.

A study that contributes to in-depth knowledge of which methods and strategies benefit students in reading and writing development in grades F-3. The study is based on previous research in the subject and a questionnaire answered by active or previously active teachers in grades F-3. The survey consists of 19 questions which the basis for are finding out which factors the teachers consider having a decisive role for good reading and writing development in the classroom. In the study, it appears that the majority of the teachers who participated point out that the lack of time is a major problem in teaching. The teachers feel that the time is not enough, which often results in each student not getting the help or adaptation that the student needs. The teachers also point out that they rarely change methods if they use one that they think works well. However, the teachers agree that an adaptation of the methods takes place for each new group of students. The most common method mentioned by the teachers is the phonics method, followed by ASL, the Bornholm model, the whole word method, the circle model, high-frequency words, reading aloud, multi-reading, the RT method, the 7-step method, LTG, phonomix and shared reading. According to the teachers, the sounding method is a method that can be introduced early to the children and can be implemented in a fun way that arouses the students' interest and curiosity

I denna uppsats har jag fördjupat mig inom filmmusik och dess påverkan på handlingen och stämningen till det visuella. Frågeställningarna har främst syftat till att förstå vilka musikaliska parametrar som kan användas för att skapa olika känslor hos lyssnaren/tittaren. Jag ville också veta hur andra kompositörer arbetar för att nå de reslutaten. Med hjälp av intervjuer av filmproducenter och via litteratur har jag fått kunskaper i ämnet. Utifrån dem genomförde jag sedan ett experiment där jag till fyra korta filmklipp skrev två varianter av musik till vartdera klippet. Jag hade i förväg bestämt vilken känsla eller stämning de skulle ha och jag jobbade medvetet med det i åtanke. Med dessa exempel visas tydligt skillnaden med de musikaliska parametrarna och vilka effekter de ger. Vidare så går jag in i en diskussionsdel igenom intervjusvaren, litteraturen och artiklar och jämför, kommenterar och sammanfattar. / In this essay, I have delved into film music and its influence on the narrative and mood of the visuals. The questions have mainly aimed to understand which musical parameters can be usedto create different emotions in the listener/viewer. I also wanted t o know how other composers work to achieve those results. With the help of interviews with film music producers and via literature, I have gained knowledge on the subject. Based on them, I then carried out an experiment where I wrote variations of music to four short film clips, two for each clip. I had decided in advance what feeling or mood they would have, and I consciously worked with that in mind. With these examples, the differences with the musical parameters and the effects they produce are clearly shown. Furthermore, in a discussion part, I go through the interview responses, the literature and articles and compare, comment and summarize.

I föreliggande studie undersöks hur innehåll, form och funktion i lågstadieelevers skrivande framställs i klassrumssamtal om textskapande. Materialet består av sex inspelade samtal, vilka har analyserats och kategoriserats utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på Ivaničs (2004) skrivdiskurser. Resultaten visar att färdighetsdiskursen med fokus på textens form där replikskiften om ordval, stavning, interpunktion, meningar och meningsbyggnad, verbböjning och bruk av versaler dominerar samtalen. Även processdiskursen med fokus på skribentbyte och samskrivning återfinns. Kreativitetsdiskursen kan skönjas i replikskiften om textens innehåll, och genrediskursen anas genom den textstruktur som står på tavlan och som eleverna följer när de skriver. Den sociala praktikdiskursen finns närvarande genom att de elevtexter som skrivs ska finnas med i en utställning på skolan. Det förekommer inga replikskiften som visar att en sociopolitisk diskurs, där skribenten förväntas utveckla en kritisk medvetenhet, finns närvarande i samtalen. Det är således textens form som står i fokus när lärare och elever samtalar i den undersökta skrivsituationen.

Vårt syfte med denna kvalitativa undersökning är att undersöka två olika metoder, Kiwimetoden och Att skriva sig till läsning (ASL). Vi valde även att undersöka hur lärare kan arbeta med digitala verktyg inom metoderna. För att genomföra detta fick vi hjälp av två skolor, där en skola arbetar med ASL och en arbetar med Kiwimetoden. Dessa skolor har vi valt att kalla för ASL-skolan och Kiwiskolan. På de båda skolorna genomförde vi två observationer i klassrum där lärare arbetade med metoden, samt en intervju med en lärargrupp.Resultatet utifrån vår undersökning visar att det finns flera faktorer som har betydelse vid elevers läs- och skrivinlärning. De båda metoderna är välstrukturerade med en tydlig arbetsgång som eleverna lär sig under arbetets gång, vilket vi anser kan stärka elevernas läs- och skrivinlärning i längden. Den fysiska miljön i klassrummet påverkar om eleverna agerar i samspel med andra och lär av varandra. Vi fick se två olika alternativ på detta, ett klassrum som inte inbjöd till samtal och ett som bjöd in till dialog elever emellan. Vi kom även fram till att innehållet i det lärare och elever arbetar med har stor betydelse för hur eleverna tar sig an uppgiften. Finns det en fascination för ämnet hos eleverna görs uppgiften med ett bättre resultat och eleverna har en tydlig lust att lära. Resultatet visar även att yttre händelser som till exempel olika beslut, krismöten, teknikens tillgänglighet och ekonomi kan påverka undervisningen.Genom denna undersökning fick vi fram att båda metoderna har för- och nackdelar. I ASL används datorer och andra digitala verktyg kontinuerligt. Inom Kiwimetoden används inte digitala verktyg men det finns möjlighet att utveckla arbetssättet om lärare vill använda till exempel datorer eller datorplatta i undervisningen. Oavsett vad lärare arbetar med krävs det att en har kompetens inom ämnet för att veta hur en gör och framförallt varför en gör det en gör.