Denna kunskapsöversikt ämnar undersöka vilka utfall som kontextuell grammatikundervisning kan ha på elevers textskrivande i grundskolan. Kontextuell grammatikundervisning innebär att grammatik undervisas i samband med övrig undervisning och inte för sig själv. Studien tar upp faktorer som kan förklara varför dessa utfall uppstår. Systematiskt insamlad vetenskaplig empiri har sammanställts samt analyserats och leder fram till slutsatsen att redan skrivstarka elever utvecklar sitt skrivande medan skrivsvaga elever utvecklas i mindre grad. Förklaringar till detta kan vara att skrivsvaga elevers metakognitiva förförståelse av textskrivande är på en lägre nivå samt att undersökningarnas lektionsplanering var bättre anpassade till de eleverna med högre metakognitiv förförståelse. Ytterligare faktorer till resultatet är lärares kunskapsbrist och inställning till grammatikundervisning.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få kunskap om hur pedagoger lär barn att läsa och skriva på ett lustfyllt sätt. Vi vill också tillägna oss konkret kunskap i form av vilka metoder man som pedagog kan använda sig av i en sådan undervisning. Våra frågeställningar är: Hur lär sex stycken pedagoger barn i skolår 1 att läsa och skriva? Vilka metoder, tillvägagångssätt och material använder sig pedagogerna av för att lära barn att läsa och skriva på ett, enligt dem, lustfyllt sätt?Vi har genomfört sex stycken intervjuer med pedagoger som i dagsläget är verksamma i förskoleklass till skolår 3. / The views of six teachers on how to learn children to read and write in a playful way.

No description available.

Syftet med denna studie var att öka förståelsen för ASL-metoden. Fokus var att ta reda på vilkamöjligheter och hinder som finns med ASL-metoden och datoranvändningen i metoden. Samt hurmetoden tar sig uttryck och vilka kompetenser som behövs för att arbeta med den. I bakgrundenpresenteras hur barn lär sig läsa och skriva, lärarkompetens och ASL-metoden. Intervjuer ochobservationer i kombination med ljudinspelningar har använts för att svara på frågeställningarna.Databearbetningen har därefter behandlats utifrån influenser från Grounded Theory där urval ochinsamlade data varit utgångspunkt för att förstå området. Resultatet visar att metoden är tolkningsbaroch tar sig uttryck på olika sätt i olika klassrum, vilket är både till fördel och nackdel för metoden.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur lärare förhåller sig till skrivverktygens möjligheter och utmaningar i skrivundervisningen. I studien deltog fem aktiva svensklärare som undervisar i årskurserna 4–6. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer med intervjufrågor baserade på Roz Ivaničs teori om skrivdiskurser. Teorin om skrivdiskurser används sedan för att presentera resultatet och för att förklara hur lärarna förhåller sig till skrivverktygens möjligheter och utmaningar i olika delar av skrivundervisningen. Resultatet visar att lärarna föredrog dator som skrivverktyg när eleverna ska skriva längre texter, där en av fördelarna med en skrivundervisning på dator är en enkel textbearbetning. Lärarna anser att skrivande för hand har en fortsatt viktig roll i skolan, bland annat för att det hjälper eleverna med den kognitiva förmågan. Lärarna ser främst möjligheter med ett skrivande för hand i andra funktioner än skapande av längre texter, som exempelvis vid anteckningar. Sammanfattningsvis vill lärarna ha en strävan att kombinera de båda skrivverktygen för att främja elevernas lärande.

I denna systematiska litteraturstudie kommer tidigare forskning analyseras och diskuteras med syftet att undersöka fördelar och nackdelar med det digitala och det analoga skrivandet i svenskämnet på högstadiet. Detta görs genom att undersöka vilka förutsättningar elever har för att skapa redigera text kopplat till digitalt eller analogt skrivande. Med Lgr22 som grund analyseras publikationer som gjorts på elever i åldern 10–19 år i och utanför Sverige. Till grund för denna studie ligger 16 publikationer som identifierades genom en systematisk litteraturstudie i databaserna Summon, DIVA, ERIC samt Google Scholar. Bristen på publikationer gällande specifikt analogt skrivande diskuteras i metodkapitlet och detta anses vara en anledning till att studien saknar nyansering i form av att kunna ställa digitalt och analogt skrivande i motsats till varandra. Resultatet av denna studie visar på för- och nackdelar med de båda skrivteknikerna men ett övervägande antal fördelar finns kopplade till det digitala skrivandet. Det digitala skrivandet anses mest fördelaktigt kopplat till följande identifierande mönster: gemensamt och enskilt skrivande, disposition, textbearbetning samt redigering. Dessa mönster är grunden för den diskussion som förs i slutet av studien. I studiens slutsats lyfts det faktum att det digitala skrivandet har tagit allt mer plats i skrivundervisningen, vilket kan korreleras med den utveckling som gjort i läroplanen. Formuleringar kring handskriftens betydelse var tydligt framskrivet i äldre läroplaner gällande årskurs 7–9, medan det i Lgr22 inte finns kvar någon formulering kopplat till handskrift överhuvudtaget.

Assistance in pupils’ development as individuals is an important part of what schools, according to regulatory documents, are obliged to offer. Bearing in mind that language is a vital part of both identity and learning, the pupils’ ‘own voices’ are crucial to this mission. The purpose of this study is to investigate and discuss how teachers can support and help pupils to find, express and develop these ‘own voices’, with a particular focus on how it’s done in written texts. Therefore, pupil-written texts have been collected and analysed in relation to 1) task instructions and 2) source texts. The main question in this analysis is whether or not different text portions in each pupil-written text are to be considered reproduced against either or both of these, or if they are to be considered the pupils’ own productions. The study primarily reveals that the task instructions are of great importance to the pupil-written texts. They function as starting points and guidance, and there is every reason for teachers to observe this and put effort into what the task instructions communicate.

Denna litteraturstudie syftar till att via forskning söka svar på huruvida metoden att skriva sig till läsning (ASL) är mer effektiv än andra metoder för läs- och skrivinlärning i grundskolans tidiga år. Studiens frågeställningar har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där vetenskaplig litteratur har granskats och analyserats. För att söka vetenskapliga artiklar har databaserna Google Scholar och ERIC (Education Resources Information Center) använts. Personer som förespråkar metoden har även kontaktats och tipsat om den forskning de känner till. Det framkom genom litteratursökningen att det finns begränsat med forskning kring ASL och den forskning som finns efterfrågar ytterligare forskning. Vissa forskningsresultat pekar på att ASL kan vara effektivt för elevers läs- och skrivinlärning men resultatet av denna litteraturstudie visar hur komplext det kan vara att undersöka effektiviteten av en metod då det kan vara svårt att finna en kontrollgrupp som har samma förutsättningar som testgruppen. ASL blir allt mer populärt i svenska skolor och många som använder metoden hyllar den, men det är inte tydligt om det är det datorbaserade skrivandet i sig eller andra faktorer som bidrar till metodens påstådda framgångar. Under rubriken diskussion diskuteras även möjligheterna och begränsningarna kring forskning av läs- och skrivinlärningsmetoder.

The purpose of this study is to illustrate how using journal writing in mathemathics education acts as a tool to support the learning of students. The questions asked to investigate if the purpose was met were: -          In what way do students use journals as a tool to reflect over their own learning? -          In what way do students use journals as a tool to reflect over their effort in class? During six weeks, eighth grade students from two different classes wrote journals after each mathematics lesson. In the journals they wrote about what they learnt during class and about their effort. After the six weeks nine students were interviewed. The students describe how the journal writing helped them think metacognitively about what they learnt and how they worked during class. In addition, they have had a better direct contact with their teacher who has read the students’ entries and the response given was seen as positive for learning. / Syftet med det här arbetet är att belysa hur användandet av loggbok i matematik-undervisningen kan fungera som verktyg för att stödja elevers lärande. De frågor jag ställt för att undersöka om syftet har uppnåtts var: -          På vilket sätt använder eleverna loggboken som ett verktyg för att reflektera över sitt eget lärande? -          På vilket sätt använder eleverna loggboken som ett verktyg för att reflektera över sin arbetsinsats? Under sex veckor fick elever i två olika åttondeklasser skriva loggbok efter varje matematiklektion där de fick berätta vad de lärt sig och hur deras arbetsinsats under lektionen varit. Efter denna sexveckorsperiod intervjuades nio elever. Eleverna beskriver att loggboksskrivandet hjälpt dem att på ett metakognitivt sätt medvetandegöra vad de lärt sig och hur de arbetat under lektionstiden. Dessutom har de fått en ökad direktkontakt med läraren som läst deras loggboksinlägg och de beskriver att denna feed-back påverkat deras inlärning positivt.

<p>ISB</p><p>Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap</p><p>Examensarbete</p><p>10 poäng</p><p>Sammanfattning</p><p>_______________________________________________________</p><p>Tina Riwik</p><p>Datorunderstödd läsinlärning- Att skriva sig till läsning</p><p>Våren 2007 Antal sidor: 36 inklusive bilagor</p><p>__________________________________________________________________________</p><p>Syftet med denna studie var att belysa hur några yrkesverksamma förskollärare och lärare arbetar med läsinlärning, hur de använder datorn som hjälpmedel för att stimulera barnens språkutveckling och läsinlärning. Syftet var också att ta reda på vilka förutsättningar som krävs för att undervisningen ska kunna bedrivas. Detta är en kvalitativ studie som bygger på sju intervjuer med yrkesverksamma förskollärare och lärare fördelade på två skolor på två mindre orter för att få en inblick hur deras arbete är upplagt. En av de viktigaste punkterna som framkom var att barnen måste tillåtas att leka fram sin kunskap och att det måste ske på varje barns individuella sätt. Att det är bra att arbeta med datorn som ett hjälpmedel är något som framkommer i denna studie, och det är en metod som går att anpassa till alla kunskapsnivåer och intressen hos barnen. Undervisningen går också att bedriva med förvånansvärt lite medel, endast ett litet antal datorer är nödvändigt för att undervisningen ska kunna bedrivas.</p><p>Nyckelord: Skriva sig till läsning, Läsvägen, Bornholmsmodellen</p>