Idag finns det 65 000 skyddsrum i Sverige som finns i både privatbostäder och näringsfastigheter. Skyddsrummen finns till för att skydda civilbefolkningen i händelse av krig och ska kunna ställas om från fredsanvändning till skyddsfunktion på två dygn. Det finns således begränsningar hur den enskilde kan använda sitt skyddsrum under fredstid, samtidigt som det finns långtgående underhållsskyldigheter som ägarna ska upprätthålla. Vidare finns det många oklarheter kring hur skyddsrummen ska behandlas, såsom när skyddsrummen skaavvecklas. Samtidigt finns äganderätten som mänsklig rättighet i både RF och EKMR, där enskildas egendom ska respekteras. Uppsatsen har därför som syfte att utreda hurskyddsrummen förhåller sig till äganderätten.  Utredningen har företagits med den rättsdogmatiska metoden. På området har lagstiftning och andra rättsligt bindande normer för skyddsrum undersökts tillsammans med andra fastighetsrättsliga regelverk för att undersöka bakomliggande aspekter för skyddsrummen. En viktig rättskälla har varit de skrivelser som MSB har utgivit, vilka har identifierats som sådan rättskälla som får användas i den juridiska argumentationen och för uppsatsen. För äganderätten har både svensk och europeisk rätt undersökts för att därefter jämföra hur respekten för egendom sammanfaller med skyddsrummens reglering. Problemområden kring laglighetskrav, ersättningsfrågor, oförutsebarhet kring avveckling och löptid har identifierats och diskuteras i studien. Bland annat diskuteras att många av de betungande krav mot enskilda inte finns reglerat i annat än skrivelser från myndigheten, vilket inte är förenligt med äganderätten. I uppsatsen återges att enskilda varken ska tjäna eller bekostas extra av att deras byggnad innehar ett skyddsrum, något som leder till att myndigheten inte får ha en för sträng syn på vad som ska bekostas av den enskilde själv. Vidare noteras att skyddsrummen skulle behöva införas i fastighetsregister för att enskilda ska få en bättre kunskap om att byggnaden innehåller skyddsrum vid bland annat överlåtelser. Det framkommer att det behöver ske normeringsarbete och kunskapshöjande arbete för att förstärka äganderätten och rättssäkerheten för ägare till byggnader med skyddsrum.

Syftet med kandidatprojektet 2023 var att rita en hybrid byggnad för folket. Vi studenter fick fritt välja en plats inom Nynäshamns kommun. Inför projektet studerade vi olika folkets hus, men uppgiften i sig uppmuntrade oss att tänka utanför det klassiska folkets hus-programmet. Såtillvida innebar projektet mycket ansvar och frihet för oss studenter att själva analysera och delta i sociala, kulturella och ekologiska frågor.  Mitt förslag ligger i Sorunda, en mindre tätort i Nynäshamns kommun som kännetecknas av vidsträckta åkermarker och en gammal bygd med en medeltida kyrka som knutpunkt. Förslaget har jag valt att kalla Sub-Bas, då det är ett musikhus kombinerat med skyddsrum som är utformade enligt MSBs standard.  Den främsta anledningen till att jag valde att kombinera skyddsrum med olika musikaktiviteter var på grund av skyddsrummets ljudisolerande förmåga. Efter lite eftersökningar fick jag också veta att Sorunda saknade musikskola och den närmsta låg i Nynäshamn 20 kilometer bort.  Jag fick idén att rita skyddsrum på grund av det nuvarande oroliga läget med flera krig runt om i världen. Mitt huvudsakliga mål var att rita ett hus för folket som fungerar både i fredstid och krigstid. Generellt är skyddsrummen i Sverige belägna i källare i flerbostadshus och används som förråd av de boende. Vem som helst ska kunna söka skydd i skyddsrummen, oavsett vart man bor eller om man har svenskt medborgarskap eller inte. Men eftersom dessa utrymmen i fredstid tillhör de boende kan utomstående känna sig ovälkomna och obekanta med skyddsrummen. Men i mitt förslag är syftet att skyddsrummen i fredstid ska användas av allmänheten, och förhoppningsvis kan alla känna tillhörighet till och vara välbekanta med skyddsrummen även i krigstid. / The criteria for the 2023 bachelor degree project was to design a hybrid house for the people. The site was free of choice within Nynäshamn municipality. For references we studied people's houses around the world, but the project itself was supposed to be open for interpretations beyond the traditional people's houses. Therefore the project gave us as students a lot of freedom and responsibility to research and engage in social, cultural and environmental issues.  For my proposal I chose a site located in Sorunda, a smaller locality in Nynäshamn municipality. Sorunda is characterized by its surrounding fields and the medieval church. My proposal is called Sub-Bas (eng. Sub-Bass) as it is a music centre combined with bomb/fallout shelters according to the Swedish Civil Contingencies Agency's requirements.  One of the reasons why I chose to combine the bomb shelters with music activity was because the bomb shelter's structure is sound proof. Through research I also saw a need for more music spaces in Sorunda, as the closest music school is located in Nynäshamn city 20 kilometers away.  The idea to design bomb shelters for the people was highly influenced by the ongoing wars around the world. My main goal was to design a house for the people in peacetime as well as wartime. Typically most bomb shelters in Sweden are located in the basements of apartment buildings. The bomb shelters are supposed to be for anyone, regardless of where you live and your nationality. But because these spaces in peacetime already belong to the habitants of the apartments, it might make other people feel not welcomed or unfamiliar with the bomb shelters. But in my proposal the bomb shelters are open to the public in peacetime as well, and therefore I hope it can create a sense of belonging and familiarity even in wartime.

Det här examensarbetet behandlar stambyten som passerar skyddsrum.Skyddsrum användas som skyddsutrymme för människor vid behov under nödsituationer. Deflesta skyddsrummen byggdes under 1951-1974 och de är i behov av underhåll ochrenovering.På grund av strikta lagar blir alla renoveringar som berör skyddsrum väldigt kostsamma förfastighetsägare.Studien undersöker fyra typfall av renoveringar och reder ut lagar. Förhoppningsvis blir deanvändbart för fastighetsägare för att förstå kostnaderna kring stambyten som berörskyddsrum.

In a parallel with the potential reestablishment of new production of swedish shelters, an awareness of a great potential of modernisation on swedish shelters has occurred. Sweden is in the process of a new potential production of modern swedish shelters, but there is a long process before all the technical details has been updated. This is a bachelor thesis for a degree in mechanical engineering at Karlstad university. The object of this report is to show how a shelter can be best supplied with light during a period when normal power fail. The recommendation of the report is to use wall mounted LED units that are supplied from an electric generator, operated manually by hand. This model has been developed based on swedish regulations for shelters and includes recommendations from these regulations. The concept could also be considered as a necessity for protectetive cautions during realistic crise circumstances. This project was initially a construction developing-oriented project for a specific product that aimed for higher security and functionality in shelters, but resulted in a koncept for light. The method has therefore followed processes for product developing.

Det var under 40-talet som Sverige började med det skyddsrumsbyggande som under de kommande 50 åren skulle ske i en rasande takt. Sveriges neutrala inställning till krigsföring hade kommit med många positiva aspekter men det hade även resulterat i att Sveriges försvar sackade efter. Efter atombombningen av Hiroshima den sjätte augusti 1945 fick världen se vapenutvecklingens framfart och de förödande konsekvenser den kunde ha. Under 50-talet och kalla kriget vittnade världen om den kapprustning som stormakterna hade, bland annat gällande vapenutvecklingen. Även Sverige hade en egen liten kapprustning, däremot om att bygga skyddsrum som skulle kunna skydda det svenska folket från de vapen som stormakterna utvecklade. Det subventionerande byggandet av skyddsrum fortsatte i Sverige fram tills 2002 när regeringen tog beslut om att inte längre finansiera denna verksamhet. Under det cirka 60 år långa byggskedet hade omkring 70 000 skyddsrum färdigställts, varav det i dagsläget finns ungefär 64 000 skyddsrum som kan ge skydd till cirka sju miljoner människor. I en fråga till MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, om varför det inte finns skyddsrumsplatser till alla svarar de att detta inte är tanken. Skyddsrummen är tänkta att användas i områden som exempelvis städer där en evakuering inte är möjlig. Detta projekt undersöker huruvida tillräckligt många skyddsrumsplatser finns i Stockholms innerstad som är en del av Sveriges huvudstad. Under projektets gång noterades att data för Sveriges skyddsrum är osäker, vid detta projekt har data från MSB samt ArcGIS Hub använts vilka har haft olika antal skyddsrum registrerade. Analyserna har utförts med programvara som bland annat ArcGIS och egen programvara skapad i Python. Den har utförts i flertalet olika steg som alla har givit olika resultat men däremot styrkt samma svar till projektets frågeställning. Slutsatser som kunnat dras i detta projekt är att det inte finns tillräckligt med skyddsrumsplatser för att kunna förse de invånare som bor i Stockholms innerstad. Ifall hänsyn även ska tas till att ett stort antal människor reser in till Stockholm på grund av jobb, fritid och andra aktiviteter blir skyddsrummens underskott av platser ett faktum. / During the 1940s, Sweden began the process of building air raid shelters which would take place at a furious pace over the next 50 years. Sweden's neutral attitude to warfare had come with many positive aspects, but it had also resulted in a lack of quality in Sweden’s defense. After the atomic bombing of Hiroshima on August 6, 1945, the world witnessed the progress of weapons development and the devastating consequences it could have. During the 1950s and the Cold War, the world testified to the arms race of the great powers, including the development of weapons. Sweden also had its own small arms race; however, this was about building shelters that could protect the Swedish people from the weapons that the great powers developed. The subsidized construction of shelters continued in Sweden until 2002 when the government decided to no longer finance this activity. During the approximately 60-year construction phase, about 70,000 shelters had been completed, of which there are currently about 64,000 shelters that can provide protection to about seven million people. MSB, the Swedish Agency for Civil Protection and Emergency Planning, say that the reason why there are not shelters for everyone is because it is not the idea behind them. The shelters are intended to be used in areas such as cities where an evacuation is not possible. This project investigates whether or not enough air raid shelters are located in Stockholm City Centre, which is part of Sweden's capital. During the project it was noted that data for Sweden's shelters is uncertain, in this project data from MSB and ArcGIS Hub have been used which have had different numbers of shelters registered. The analyzes have been performed with software such as ArcGIS and own software created in Python. It has been carried out in several different steps, all of which have given different results but proved the same answer to the project's questions. Conclusions that could be drawn in this project are that there are not enough shelters to be able to provide the residents who live in Stockholm City Centre. If it is also to be considered that a large number of people travel to Stockholm due to work, leisure and other activities, the shelters' room deficit will become a fact.

År 2002 fattade den svenska riksdagen beslutet att sluta bygga skyddsrum. Sverige har per capita näst flest antal skyddsrum i världen. Ett stort antal skyddsrum i Sverige, kombinerat med beslutet att inte bygga dem längre, har lämnat Sverige vid en vägkorsning. Hur mycket bör Sverige bry sig om sina skyddsrum? För utländska fiender kan skyddsrum verka som ännu ett hinder för att invadera, på grund av de svenska civila möjligheterna till att vara säkra från bomber och ett krigs påverkan. Även om krigföring har förändrats under åren och nya strategier har utvecklats, kommer en säker plats för civila att stärka den försvarande sidan. För att detta försvar ska fungera måste skyddsrummen vara konstruerade på tillgängliga platser för civilbefolkningen, erhålla det material som skyddsrummen är i behov av, kunna drivas av en civil samt vara i gott skick. Det var under kalla kriget som Sverige byggde de flesta av sina skyddsrum. Med många decennier och olika lagar för konstruktion som passerat, har många av skyddsrummen problem i nuläget. Problem såsom att material saknas, luftfilter har blivit för gamla, rummen har renoverats till något annat, eller helt enkelt att skyddet inte kan garantera den funktion som den en gång gjorde. I Sverige är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) den myndighet som ansvarar för skyddsrummens tillstånd. MSB har det yttersta ansvaret att se till att skyddsrummen är säkra i nödsituationer. För att uppfylla detta utgör de tillsyn och kontroller på skyddsrummen. I denna kandidatuppsats undersöks de svenska skyddsrummens tillstånd och de problem som följer med dem. Vi fann det även av intresse att undersöka skyddsrummens relevans i Sveriges samhälle ur ett historiskt- och ett nutidsperspektiv. Metoden som har använts är av kvalitativ och rättsdogmatisk karaktär. De slutsatser som kunnat dras i denna kandidatuppsats är att Sveriges skyddsrum befinner sig i olika tillstånd vad gäller skick och kvalité. Det kan också konstateras att det inte pågår tillräckligt många skyddsrumskontroller som både är önskat och nödvändigt gentemot det stora antal skyddsrum som finns. Slutligen nyttjas Sveriges skyddsrum för andra ändamål än vad de preliminärt byggdes för, vilket innebär att de fyller ett syfte i Sveriges samhälle. / In 2002, the Swedish government decided to stop building air raid shelters. Sweden has per capita the second most air raid shelters in the world. A large number of air raid shelters in Sweden, combined with the decision to stop constructing them, has left Sweden at a crossroad. How much should Sweden care about the air raid shelters? To foreign enemies, the air raid shelters may seem as yet another obstacle to invading, because of the opportunity given to the Swedish civilians to be safe from bombs and the effects of war. Even though the warfare has changed during the years and new strategies have been developed, a safe place for civilians will strengthen the defending side. For this defense to work, the air raid shelters have to be constructed at available locations for civilians, be equipped with the material needed, be operated by a civilian and the shelters have to be in good condition. It was during the Cold War era that Sweden built most of its air raid shelters. With a lot of decades and different rules of construction passing, many of these air raid shelters have problems now. The problems concern materials missing, air filters which have passed their best before date, the shelters being renovated to something completely different, or simply that the shelter cannot guarantee the function that it once did. In Sweden, The Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) is the agency responsible for the condition of the air raid shelters. The agency has the utmost responsibility that the air raid shelters will be safe in case of emergency. To fulfill that, the agency executes supervision and regulatory control of the shelters. In this essay, the condition of the Swedish air raid shelters and the problems that come along with them get examined. We also found it interesting to examine the air raid shelters' relevance to Swedish society from a historic and present-day point of view. A qualitative and legal dogmatic method has been used. The conclusions that could be drawn from this essay is that Sweden’s air raid shelters are in different conditions regarding standard and quality. It can also be established that there aren’t enough regulatory controls being executed. Finally, the Swedish air raid shelters do serve a purpose for the Swedish society even though they have been built for other reasons.

In Sweden, there are about 64,000 shelters in different places in the country. There is a shortage of shelters, and they arenot enough for the entire country's population, but only about 7 million civilians can be accommodated. Shelters havebecome a highly topical topic lately, but the maintenance of these shelters is still neglected. Many of the existing sheltersneed to be renovated or modernized. This thesis has been carried out in collaboration with Ramboll AB in Uppsala withthe aim of developing possible proposals for future upgrades of a population shelter in Katarinaberget in Stockholm andstudying the construction and its associated problems. The work was based on the following questions; what damage isthere in the concrete structures? and what technical solutions are required to ensure the strength of the concrete structures?  The result of the work was based on the empirical material consisting of previously completed concrete inspections andtechnical documentations, as well as interviews with some experts in the subject. The results showed that there are severaldifferent types of concrete damage in Katarinaberget's population shelter. It also showed several repair methods to ensurethe construction, the method that is most suitable to use to fix the established concrete damage is the dry spraying method. / I Sverige finns cirka 64 000 skyddsrum på olika platser i landet. Det råder brist på skyddsrum och de räcker ej till hela landets befolkning, utan endast cirka 7 miljoner civila får plats. Skyddsrum har blivit ett högst aktuellt ämne på senaste, men underhållet av dessa skyddsrum är fortfarande eftersatt.  Många av de befintliga skyddsrummen behöver renoveras eller moderniseras. Detta examensarbete har utförts i samarbete med Ramboll AB i Uppsala med syftet att ta fram möjliga förslag för framtida uppgraderingar av ett befolkningsskyddsrum insprängt i Katarinaberget i Stockholm och studera konstruktionen samt dess tillhörande problem. Arbetet utgick från följande frågor; vilka skador finns det i betongkonstruktionerna? och vilka tekniska lösningar krävs för att säkerställa hållfastheten hos betongkonstruktionerna?  Resultatet av arbetet baserades på det empiriska materialet som utgörs av tidigare genomförda betongbesiktningar och tekniska dokumentationer, samt intervjuer med några experter inom ämnet. Resultatet visade att det finns flera olika typer av betongskador i Katarinabergets befolkningsskyddsrum. Det visade även flera reparationsmetoder för att säkerställa konstruktionen, den metoden som mest lämplig att använda för att åtgärda de fastställde betongskadorna är torrsprutnings metod.

Shelters have been a significant part of the Swedish civil defense for a long time. In times of war in Europe, questions have been raised regarding the 64,000 shelters in Sweden and the civil population’s access to them. This study aims to investigate civilians’ access to the Swedish shelters, as well as where demand is high and low and where new shelters might be needed. The study has been conducted through Location-allocation analyses in GIS. Findings show that the accessibility to shelters varies throughout the country and that shelters are most accessible in urban areas. The average time taken to walk to the closest shelter in Stockholm Municipality is approximately 2 minutes. Findings also show that there are many new urban areas in Stockholm County where there are no shelters, and that there are densification areas where new shelters could be of use and meet demand as well.

Sammanfattning I Sverige finns det ungefär 65 000 skyddsrum som ska räcka till cirka 10 miljoner människor.  Skyddsrummen började byggas i slutet av 1930-talet fram till 2002. Eftersom Sverige inte har varit involverat i något krig på många år har skyddsrumsbyggnationen kunnat fortgå. 2022 inledde Ryssland en invasion av Ukraina som ledde till ett förändrat säkerhetspolitiskt läge i världen men även för Sverige.  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur betydelsen av skyddsrum i Sverige har diskuterats i svenska morgontidningar över tid. Hur behovet av skyddsrum har framställts, samt hur det har pratats om skyddsrum kopplat till riskperception. Frågeställningar:  ·       Hur har skyddsrum diskuterats i svenska morgontidningar?   ·       Har inställningen till skyddsrummets relevans i Sverige förändrats över tid i svenska morgontidningar och hur i så fall?  Tidningsartiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mellan åren 1994–2022 har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Gestaltningsteorin och riskperception är de teoretiska ramverk som har använts för att tolka resultatet. De teman som varit mest framträdande i svenska morgontidningar rörande skyddsrum var sex: Skyddsrumsbehov, Kommer alla få plats i skyddsrummen? Tidsaspekten, Sverige har varit skonat från krig, Stolthet, Påverkade av Ukrainakriget. Inställningen till skyddsrum har förändrats under tidsperioden 1994–2022. Från och med 1994 fram till 2021 framställdes inställningen till skyddsrummets relevans i Sverige övervägande negativ eller neutral. Ett tydligt skifte i denna fråga ägde rum 2022 då en mer positiv inställning till skyddsrummets relevans började gestaltas. Rysslands invasion av Ukraina har varit en högst påverkande faktor för den nya positiva inställningen till skyddsrum i Sverige.  Nyckelord: Skyddsrum, gestaltningsteori, riskperception, kvalitativ innehållsanalys / Summary  In Sweden, there are around 65,000 shelters, which should be enough for approximately 10 million people. The building of shelters began in the late 1930s until 2002. Since Sweden has not been involved in any war for many years, shelter construction has been able to continue. In 2022, Russia launched an invasion of Ukraine which led to a changed security policy situation in the world but also for Sweden. The purpose of the study is to examine how the importance of shelters in Sweden has been discussed in Swedish morning newspapers over time. How the need for shelters has been presented, as well as how there has been talk about shelters linked to risk perception. Questions: ·       How have shelters been discussed in Swedish morning newspapers? ·       Has the attitude to the relevance of the shelter in Sweden changed over time in Swedish morning newspapers and if so, how? Newspaper articles from Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet between the years 1994–2022 have been analyzed using the analytical method qualitative content analysis. Framing theory and risk perception are the theoretical frameworks that have been used to interpret the results. The themes that were most prominent in Swedish morning newspapers regarding shelters were six: Need for shelters, Will everyone have a place in the shelters? The time aspect, Sweden has been spared from war, Pride, Influenced by the Ukraine war. The attitude towards shelters has changed during the period 1994–2022. From 1994 until 2021, the attitude towards the relevance of the shelter in Sweden was predominantly negative or neutral. A clear shift in this matter took place in 2022, when the attitude to the relevance of the shelter was portrayed as positive. Russia's invasion of Ukraine has been a highly influencing factor for the new positive attitude towards shelters in Sweden. Keywords: Shelter, framing theory, risk perception, qualitative content analysis

My project is about the library of Kungsholmen, spaces for interaction and theactivity of reading. In the beginning of the 20th century The public libraries of Sweden was born out of the idea that the “people” needed to be educated. Collective public education became the instrument by which the people would become more involved in creating a modern society. Throughout the 20th century the library grew stronger and together with the idea of “Folkhemmet” they turned into strong and distinctive symbols of the collective civic value and democracy. The access of knowledge and a built environment for everyone is two of the fundamental values when speaking of the library. At Kungsholmens the library is cramped away within the rumbling noise of the intersection of SanktEriksgatan / Drottningholmsvägen. Here you find the entrance to the third most visited library in the Stockholm region with about 2000 visitors/day. There has been a decision made for transforming the property that the library is a part of into a new large Shopping mall. As the early plans show, one of the entrances to the mall will cut straight through the library space leaving the visitors to pass through the shopping mall when moving within the library space. The library holds a tempo and carries a certain atmosphere, an atmosphere that I find difficult to combine within a shopping mall environment. But also thefundamental thought that Valfrid Palmgren had, the author of the public library inSweden in the beginning of the 20th century, that the library was to be free from external and commercial forces. I therefor find it somehow problematic having to pass through a shopping mall to be able to access the public space of the library. I therefor propose a new site and a new context for the library of Kungsholmen. / Biblioteket på Kungsholmen är på väg att bli en del av ett nytt shoppingcenter. Som de tidiga planerna visade skulle en av entreerna till gallerian skära rakt genom bibliotekets verksamhet. Man skulle därför vara tvungen att röra sig genom gallerian då man tog sig inom bibliotekets sfär.  Det går emot den grundläggande tanken som Valfrid Palmgren hade i början av 1900 talet då grunden till våra folkbibliotek idag lades - Biblioteket ska stå fri från komersiella påtryckningar och tankar, då som nu. Jag föreslår en alternativ plats för Kungsholmens bibliotek i direkt kontakt med ett nytt offentligt torg. Platsen är nuvarande Brandstationen vid Hantverkargatan.