Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskurser som ligger till grund för betygssättning i trumset i musikgymnasiet. Forskningsfrågor var om lärarna bedömer olika, hur de motiverar sina bedömningar och hur de samtalar om bedömning. Två elever filmades och videoklippen skickades till trumlärare som arbetar på musikgymnasium. De fick dels ange bokstavsbetyg A, C eller E, dels motivera sin bedömning i frisvar. Efter detta samlades tre lärare i en fokusgrupp där de fick diskutera bedömning. Ett diskursanalytiskt perspektiv användes vid behandlingen av datan. Resultatet pekar på att lärarna bedömer dessa klipp olika. Det ena klippet gav en jämn spridning av betygen A, C och E och det andra C och E. De diskurser som hittades i frisvaren på mailenkäten var en diskurs kring ”rätt och fel”-spelande, en diskurs om musikaliskt uttryck, en processinriktad diskurs och en diskurs som betonar helhetsbild. Dessa diskurser återkommer även i fokusgruppen, där det även framkommer att lärarna tycker att det är svårt att sätta rättvisa betyg. Det fanns inte något samband mellan vilka betyg lärarna satte på videoklippen och de diskurser de verkade inom när de motiverade sina betyg, däremot verkade de lärare som satt de högsta betygen arbeta på de skolor som är svårast att komma in på.

Syftet med studien var att få ökad kunskap om klassrummets betydelse i förhållande till musikpedagogik. Utgångspunkten var att få mer vetskap om hur rumsmiljön påverkar musikpedagogiken och hur det med hjälp av enkla medel går att påverka undervisningen genom att manipulera det befintliga rummet och hur det i så fall påverkar eleverna men också läraren. Detta utfördes metodiskt genom filmade observationer samt intervjuer med musikpedagogen vid tre återkommande tillfällen under samma typ av undervisningssituationer. Vid varje tillfälle observerades klassrummet utifrån tre olika förutsättningar som därefter analyserades. Studiens resultat påvisar att enkla förändringar i klassrummets förutsättningar förändrar elevernas beteende men även pedagogens agerande. Resultatet indikerar bland annat ökad koncentration, fokusering samt trygghet. Studiens tvärvetenskapliga ansats där musikpedagogik kombineras med infallsvinklar från arkitekturdesign med fokus på musikundervisning i klassrummet kan bidra till det musikpedagogiska forskningsfältet.

In this project I wanted to explore new aspects of a percussionist ́s role in an ensemble situation. To do this, I wrote music for an eight-piece ensemble that was presented at the Royal College of Music in Stockholm. Targeting the vibraphone ́s idiomatic weaknesses by implementing and experimenting with different percussion instruments, effects and new techniques, I wanted to find new approaches and roles for myself as a percussionist. The process of defining the vibraphone ́s idiomatic weaknesses as well as choosing the additional percussion instruments is presented. Three arrangements are then more thoroughly described; the instrumentation that was used, what roles the new instruments created and what impact these had both sonically and musically in an ensemble context. Thereafter, I compare the new approaches discovered in the project to more conventional vibraphone playing. Here, both the pros and cons with implementing additional percussion instruments, effects and new techniques are discussed. Finally, I state how and why this project has changed the way I see myself as a musician, and how this transformation could impact how I approach the vibraphone in the future. / <p>Medverkande musiker: </p><p>Björn-Atle Anfinsen – trumpet</p><p>Mona Krogstad – saxofoner</p><p>Marcus Wärnheim – träblås </p><p>Agnes Darelid – trombon </p><p>Mattias Olofsson – gitarrer </p><p>Jesper Söderqvist – vibrafon, slagverk, syntar och skrot </p><p>Johan Tengholm – kontrabas</p><p>Nils Agnas – trummor</p>

Detta examensarbete syftar till att utforska användningsmöjligheter för hybridtrummor i olika situationer genom imitation, komposition och improvisation. Under imitationsmomentet så har inlärning och utförandet av befintliga och komplexa trumkomp med hjälp av elektroniska redskap stått i fokus, vilket ställde höga krav på spelteknisk koordination och den grundläggande kunskapen om ljuddesign. Under kompositionsmomentet fick jag ta del av två nyskrivna låtar som båda saknade trumspår där min uppgift var att komponera innovativa trumkomp till musiken med hjälp av hybridtrummorna. På så vis utforskade jag på vilket sätt hybridtrummorna är ett användbart hjälpmedel i den kreativa skapandeprocessen av trumkomp. Med hjälp av de två tidigare momenten så avslutas detta arbete genom att undersöka huruvida hybridtrummorna är ett effektivt redskap under improvisation och om elektroniska redskap kan bredda min vokabulär och öppna upp till fler musikaliska valmöjligheter då jag improviserar.  För att utföra dessa moment har jag använt mig av teknologi som en Roland SPD-sx samplingsplatta samt ett flertal triggers för att förena mitt akustiska trumset med elektroniska sounds. Detta arbete ställde högre krav på de speltekniska svårigheterna än vad jag hade väntat mig. Detta har lett till en förbättrad koordination men också en positiv utveckling i plankning och utförande av avancerade trumkomp. Om dessa modifieringar är avgörande eller nödvändiga för framtidens trumslagare har jag inga svar på, men för mig har detta arbete varit en bra väg för att ta mitt slagverkande till en ny nivå.

I detta konstnärliga examensarbete undersöks olika interpretationer av Darius Milhauds Saudades do Brasil i arrangemang för marimba och piano av den finländske slagverkaren Rainer Kuisma (f.1931). Som bakgrund presenteras tonsättaren Darius Milhaud (1892-1974) genom en kortare biografi över hans liv och komponerande. Särskilt intressant är Milhauds inspiration från resor till Brasilien men också hans säregna sätt att komponera polytonalt. Därefter följer en kortfattad historik om arrangören Rainer Kuisma och om slagverksinstrumentet marimba. Syftet med studien var att interpretera Darius Milhauds Saudades do Brasil, i arrangemang av Kuisma. Studiens resultat påvisar att genom tillämpning av olika instuderingsmetoder kan en musiker hitta det optimala sättet att interpretera musik skriven för marimba. Resultatet visar att en enskild interpret med hjälp av dessa metoder får ett starkare och mångsidigare system för att instudera och framföra musik på marimba. Att spela in sig själv ger en övertygelse av vad som fungerar vad gäller interpretation, klubbval och frasering. Det här skulle kunna vara en framkomliga väg för att också interpretera musik skriven för andra instrument och inte bara för marimba. Rainer Kuisma undervisade en tid på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm men är kanske framförallt känd som slagverkssolist och kompositör med utgångspunkt i symfoniorkestern i Norrköping där han verkade som stämledare för timpani. Rainer Kuisma fyllde 90 år 2021 och slagverksklassen på KMH gav i samband med detta en hyllningskonsert med mycket av Kuismas musik. Bland annat danssviten Saudades do Brasil. / <p>Ur Der Paukenkrieg - Werner Thärichen</p><p>Saudades do Brasil - Darius Milhaud Arr. Rainer Kuisma</p><p>Spero - Michael Burritt</p><p>Japurá River - Philip Glass Arr. Andreas Nyström</p><p>Medverkande:</p><p>Andreas Nyström - Slagverk</p><p>Simon Landqvist - Slagverk</p><p>Sampo Kuusisto - Slagverk</p><p>Ivar Koij - Slagverk</p><p>Filip Korošec - Slagverk</p><p>Sabina Sehovic - Slagverk</p><p>Elias Gustavsson - Slagverk</p><p>Ludvig Gunne Lindström - Piano</p>

I mitt arbete undersöker jag vikten av timing i det vi gör som musiker när vi spelar. Genom min analys av Douze Études 1, med både egen övning och digitala verktyg, har jag kommit fram till hur timing kan skapa olika sound. Mitt arbete kommer täcka olika metoder av övning med digitala verktyg. Första delen av arbetet är en formanalys av etyden, då jag kommer gå igenom olika delar i stycket för att få en grundläggande översikt. Därefter går jag igenom min övningsprocess där jag detaljerat beskriver de problem som jag har stött på. Avslutningsvis dedicerar jag ett kapitel om övning med digitala verktyg där jag även kommer att ta upp logistiken och mentaliteten bakom övningen. / <p>Inspelning av Delécluse Étude 1 skedde separat och därav kommer som en separat inspelning.</p><p>Examenskonserten ägde rum på Kungliga Musikhögskolan, Svarta Lådan den 26e maj 2017.</p><p>Program:</p><p>Twine - Rolf Wallin, för marimba och xylofon</p><p>Rollercoaster - Daniel Berg, Yaroslav Polikarpov, för vibrafon och marimba (uruppförande)</p><p>Blues for Gilbert - Mark Glentworth, solo stycke för vibrafon</p><p>Dancing Stars - George Hamilton Green (arr. av Jerker Johansson), för solo xylofon tillsammans med två marimbor.</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Aleksander Ullriksen, Maarja Nuut, Daniel Berg, Rikard Markstedt, Kristoffer Linder</p>

<p>This master thesis consists of the creation of shock absorber models for percussive rock drills. A model of the rock was also developed. These models were connected to existing models of the rock drill to create a complete simulation of the rock drilling process.</p><p>When the models had been created the rock model was evaluated by comparison with measured values from lab tests. The verified rock model was then used to evaluate the shock absorber models.</p><p>Four new shock absorber concepts have been developed. Three of these have been modelled, while the fourth have only been sketched and described.</p><p>The evaluation of the models showed the following:</p><p>• Simulations of the single shock absorber don’t correlate to reality very well. The movement is too rapid and poorly damped.</p><p>• The simulated behaviour of the tandem shock absorber corresponds to reality, but the simulated hydraulic pressures aren’t reliable and neither is the damping.</p><p>• Simulation of the double shock absorber reflects reality fairly well, although the model of the check valve can be improved.</p><p>• There are problems with fluttering damper pressures in simulation whenever an accumulator is connected directly to the damper volume. The problem doesn’t exist if there is a line or an orifice with enough losses between the volume and the accumulator.</p><p>• The feeder system needs to be modelled.</p> / <p>Examensarbetet gick ut på att ta fram simuleringsmodeller av olika dämpare i en bergborrmaskin. Dessutom behövdes en bergmodell som gav korrekta reflexer från berget vid simulering. Dessa modeller kopplades samman med befintliga modeller för att skapa en simulering av hela bergborrningsprocessen.</p><p>Efter att modeller skapats utvärderades bergmodellen mot mätvärden som uppmätts under prov. Efter att bergmodellen verifierats användes den för att verifiera dämparmodellerna.</p><p>Fyra dämparkoncept har tagits fram. Tre av dessa har modellerats, medan det fjärde endast har skissats och förklarats.</p><p>Verifieringen av modellerna visade följande:</p><p>• Simulering av enkeldämpare stämmer dåligt med verkligheten utan ger för snabba och odämpade rörelser.</p><p>• Simulering av dubbeldämparen stämmer bra med verkligheten men modellen över backventilen behöver ses över något.</p><p>• Simulering av tandemdämpare stämmer beteendemässigt men de simulerade trycken är inte tillförlitliga och inte heller dämpningen.</p><p>• Det finns problem med trycksvängningar vid simulering av modeller där dämpvolymen är direkt ansluten till en ackumulator. Om en strypning eller en ledning med tillräckliga förluster ansluter ackumulator och dämpvolym med varandra märks inte detta problem.</p><p>• Modell över matningen behöver tas fram.</p>

This master thesis consists of the creation of shock absorber models for percussive rock drills. A model of the rock was also developed. These models were connected to existing models of the rock drill to create a complete simulation of the rock drilling process. When the models had been created the rock model was evaluated by comparison with measured values from lab tests. The verified rock model was then used to evaluate the shock absorber models. Four new shock absorber concepts have been developed. Three of these have been modelled, while the fourth have only been sketched and described. The evaluation of the models showed the following: • Simulations of the single shock absorber don’t correlate to reality very well. The movement is too rapid and poorly damped. • The simulated behaviour of the tandem shock absorber corresponds to reality, but the simulated hydraulic pressures aren’t reliable and neither is the damping. • Simulation of the double shock absorber reflects reality fairly well, although the model of the check valve can be improved. • There are problems with fluttering damper pressures in simulation whenever an accumulator is connected directly to the damper volume. The problem doesn’t exist if there is a line or an orifice with enough losses between the volume and the accumulator. • The feeder system needs to be modelled. / Examensarbetet gick ut på att ta fram simuleringsmodeller av olika dämpare i en bergborrmaskin. Dessutom behövdes en bergmodell som gav korrekta reflexer från berget vid simulering. Dessa modeller kopplades samman med befintliga modeller för att skapa en simulering av hela bergborrningsprocessen. Efter att modeller skapats utvärderades bergmodellen mot mätvärden som uppmätts under prov. Efter att bergmodellen verifierats användes den för att verifiera dämparmodellerna. Fyra dämparkoncept har tagits fram. Tre av dessa har modellerats, medan det fjärde endast har skissats och förklarats. Verifieringen av modellerna visade följande: • Simulering av enkeldämpare stämmer dåligt med verkligheten utan ger för snabba och odämpade rörelser. • Simulering av dubbeldämparen stämmer bra med verkligheten men modellen över backventilen behöver ses över något. • Simulering av tandemdämpare stämmer beteendemässigt men de simulerade trycken är inte tillförlitliga och inte heller dämpningen. • Det finns problem med trycksvängningar vid simulering av modeller där dämpvolymen är direkt ansluten till en ackumulator. Om en strypning eller en ledning med tillräckliga förluster ansluter ackumulator och dämpvolym med varandra märks inte detta problem. • Modell över matningen behöver tas fram.

Syftet med studien är att utforska hur några utvalda tillvägagångssätt för lärande, förmedlade av ledande slagverkare och slagverkslärare, används av och fungerar för en lärarstudents instudering av ett musikverk. Dessa tre tillvägagångssätt användes för att studera in Concerto for marimba and strings av Emanuel Sejourné.  Ljudinspelningar och loggbok låg till grund för analysen om vad som fungerade bra för mig i min egen övning och hur jag upplevde de olika metoderna under pågående övning. I resultatet framkommer att framförallt trivselfaktorn är en bidragande orsak till ett lyckat övande. Andra viktiga faktorer som redovisas är vikten av att ha kontroll på musiken innan jag som musikutövare börjar öva samt vikten av att öva som en konsert i förebyggande syfte. Avslutningsvis diskuteras arbetets resultat i relation till den presenterade litteraturen och tidigare forskningen inom området. / The aim of this study is to explore how some selected approaches of learning, mediated by leading percussionist and percussion teachers, is used by and works for one students rehearsal of a musical work. These three approaches were used when practicing the Concerto for Marimba and Strings of Emanuel Sejourné. Audio recordings and log book was the basis for the analysis of what worked well for me in my own practice and how I experienced the different methods during exercise. The result shows that above all enjoyment factor is a contributor to a successful practicing. Other important factors reported are the importance of knowledge and the music before you start to practice and the importance of preventively practicing as a real concert. At the end, the results of the study is discussed in relation to the presented literature and previous research in the subject.

Detta arbete handlar om hur jag som folkmusikslagverkare genom självobservation kan lära mig en speciell spelteknik för att framkalla melodier på ostämda slagverksinstrument med fokus på tamburinen och hur denna kan simulera ett helt trumset med samma spelteknik. Syftet har varit att undersöka om det som slagverkare går att komma från rollen som en ackompanjemangsmusiker och istället ses som en melodispelare samt att se hur man kan utnyttja tamburinens fulla kapacitet för att hitta nya spelsätt och nya möjligheter.  För att göra detta arbete, och för att observera mig själv i min lärandeprocess, har jag använt mig av videoinspelning, ljudinspelning och kontinuerligt loggboksskrivande. Min teoretiska utgångspunkt i detta arbete är mästarläran och det är utifrån den teorin jag har bearbetat mitt datamaterial. I resultatet presenterar jag processen när jag, i relation till folkmusikgenren, har lärt mig att spela melodier på ostämda slagverksinstrument och att simulera att helt trumset på endast en tamburin. Jag har tydligt visat de tekniker jag har övat på för att lyckas med detta. I resultatet framkommer också att det har varit en stor fördel att redan ha vana från andra slagverksinstrument och att jag har haft två olika mästare under arbetsprocessen, själva folkmusiktraditionen och spelmannen på slagverk, Petter Berndalen. / This work is about how I as a folk music percussionist through self-observation can learn a special playing technique for inducing melodies on untuned percussion instruments with a focus on the tambourine and how this can simulate a full drum kit with the same playing technique. The aim was to examine whether as a percussionist is able to go from the role as an accompaniment musician and instead be seen as a melody player and to see how to exploit tambourines full capacity to find new ways of playing and new opportunities. To make this work, and observing myself in my learning process, I have used the video recording, audio recording and continuous logbook writing. My theoretical basis of this work is master-learning and it is from that theory I have analysed my data material. In the result, I present the process when I, in relation to traditional music genre, have taught myself to play melodies on untuned percussion instruments and to simulate the whole drum kit with only one tambourine. I have clearly demonstrated the techniques I have practiced in order to succeed. This result also reveals that there has been a great advantage to already have experience from other percussion instruments and that I have had two different masters during the working process, the traditional music genre and the traditional music percussionist, Petter Berndalen.