No description available.

For many years, buckets have been equipped with teeth to help penetrate, gouge and breakout materials. The teeth also works as wear parts and can be replaced when they are worn down, and thus increase the service life of the bucket. The first teeth were made like a one-piece design and to replace such tooth required both cutting and welding which was very time consuming. Today’s modern teeth consist of an adapter that is welded on the bucket and a tooth with a locking system that makes it easy to replace the tooth when needed. The teeth on the market today are cast, which means that the hardness cannot be guaranteed through the whole cast and the hardest tooth is measured to be around 500 HB.   SSABs brand Hardox is the toughest steel on the market. It is extremely wear resistant and has a three time longer service life than ordinary steel. To increase the use of Hardox the possibility to manufacture bucket teeth of three or more plates are examined.   This thesis has applied a product development process to mainly develop concepts of the locking system that holds the adapter and tooth together. The locking systems main requirement is to be hammerless, meaning that it is not hammered in, due to the high risk of injury and longer assembly time. Apart from, the geometry of the tooth will be developed to give a better wear resistance.   The result is a tooth with at least twice as long service life than the cast competitors and two concepts of locking system. Both locking systems meet the requirement of being hammerless and the sustainability is ensured with calculations of shear force. The geometry of the tooth is design to be self-sharpening, which allows it to stay sharper throughout its service life. Wear test using DEM analysis assure a positive outcome.

<p>Vid konstruktion och tillverkning av motorer idag finns flera krav att tillgodose i form av lång livslängd, låga utsläpp samt liten bränsleförbrukning. Dieselmotorn har högre verkningsgrad än bensinmotorn men problemet med dieselmotorn är i form av utsläpp där lagstiftningen blir allt strängare. En del av utsläppen från dieselmotorn kan bero på smörjoljan och olika motorer och ytor uppvisar olika mängd oljeförbrukning. Denna kan även variera mellan samma modell av motor. Ett sätt att få ner oljeförbrukningen och variationen av denna är att mäta ytan och säkerställa att denna är optimal för dess funktion. Målet med arbetet är att ta fram en metod för att med hjälp av den befintliga mätutrustningen beskriva ytans funktion och säkerhetställa att ytkvalitén är optimal. Arbetet har utförts på en motor som drog mer smörjolja och en motor som drog mindre. Arbetet har utförts inom forskningsgruppen funktionella ytor på Högskolan i Halmstad där mätningar utförts på Toponova och mätningar har skett på dieselmotorer från Volvo Cars. Arbetet har bestått av litteraturstudier samt mätningar av cylinderytor. Resultat från mätningar av kolvringarna och oljeförbrukningen har använts för att göra en jämförelse vad som skiljde en högre oljeförbrukande motor från en lägre. Arbetet har resulterat i ett förslag för hur motorn skall mätas och vilka parametrar som skall användas. En finare yta visade sig ge lägre oljeförbrukning och ett mindre och jämnare slitage</p>

Vid konstruktion och tillverkning av motorer idag finns flera krav att tillgodose i form av lång livslängd, låga utsläpp samt liten bränsleförbrukning. Dieselmotorn har högre verkningsgrad än bensinmotorn men problemet med dieselmotorn är i form av utsläpp där lagstiftningen blir allt strängare. En del av utsläppen från dieselmotorn kan bero på smörjoljan och olika motorer och ytor uppvisar olika mängd oljeförbrukning. Denna kan även variera mellan samma modell av motor. Ett sätt att få ner oljeförbrukningen och variationen av denna är att mäta ytan och säkerställa att denna är optimal för dess funktion. Målet med arbetet är att ta fram en metod för att med hjälp av den befintliga mätutrustningen beskriva ytans funktion och säkerhetställa att ytkvalitén är optimal. Arbetet har utförts på en motor som drog mer smörjolja och en motor som drog mindre. Arbetet har utförts inom forskningsgruppen funktionella ytor på Högskolan i Halmstad där mätningar utförts på Toponova och mätningar har skett på dieselmotorer från Volvo Cars. Arbetet har bestått av litteraturstudier samt mätningar av cylinderytor. Resultat från mätningar av kolvringarna och oljeförbrukningen har använts för att göra en jämförelse vad som skiljde en högre oljeförbrukande motor från en lägre. Arbetet har resulterat i ett förslag för hur motorn skall mätas och vilka parametrar som skall användas. En finare yta visade sig ge lägre oljeförbrukning och ett mindre och jämnare slitage

Träningshysterin är på sin topp just nu. Idag är träning någonting många prioriterar för att må bra. Av intensivt fysiskt arbete, som till exempel hård styrketräning eller crossfit får man snabbt valkar och sår i händerna. Det finns en uppsjö av handskar designade för olika typer av träning på marknaden, trots detta används handskarna inte alls av många. Orsaken är dels att handskydd har fått en stämpel som ”fånigt” i träningssamanhang och dels upplevs handskar som ett hinder snarare än ett skyddsmedel. Detta eftersom gymhandskar upplevs klumpiga och försämrar greppet.  Begreppet design handlar inte endast om utseende och estetik, utan innefattar även funktionalitet. God design är när man uppfyller ett behov hos användarna både vad gäller utseende och funktion. Genom ett antal kvantitativa intervjuer, enkäter, tester, undersökningar samt observationer har data samlats in för att förstå målgruppens behov och krav. Dessa behov och krav har sedan fått stå i fokus genom hela designprocessen för att komma fram till ett slutkoncept som skyddar händerna på ett innovativt, diskret och smidigt sätt.

Spelplanen för energiproducenter kommer inom de kommande årtionden förändras och företagen kommer ställas inför stora utmaningar. Kärnkraften kommer att fasas bort till 2040 enligt ett Regeringsbeslut, något som kommer kräva en utbyggnad av de förnyelsebara energikällorna som vind- och solkraft. Det är energikällor som har betydligt större variation där väder påverkar produktionen samtidigt som det är svårt att planera och prognostisera. Det kan således tillkomma och falla bort elproduktion på nätet under kort tid om det som exempel skulle sluta blåsa under en timme. Ett fungerande elsystem bygger på att det alltid ska finnas en balans mellan elproduktion och elanvändning. Denna balans mäts i frekvens på elnätet och Norden har en nominell frekvens på 50,0Hz, något som påverkas av ett underskott eller överskott av antingen produktion eller konsumtion. En utbyggnad i vind- och solkraft kan således ställa högre krav på vattenkraften som med sin goda planeringsförmåga fungerar utmärkt som frekvensreglerande kraftkälla. Inom vattenkraftsproduktion finns det två produktkategorier som energiproducenter kan sälja sin producerade el som normal drift och frekvensreglering, där den förstnämna är den som majoriteten av intäkterna står för. Eftersom det finns stora kostnader relaterade till slitage som uppstår i en turbin vid drift är det i Skellefteå Krafts intresse att studera de kostnader som är orsakade av frekvensreglering. För detta har olika utjämningsfunktioner utnyttjats för att klassificera data som antingen normal drift eller frekvensreglering, för att sedan beräkna vad frekvensregleringen motsvarar i slitage på ett aggregat. Skellefteå Kraft har i Augusti 2019 implementerat ett system som lagrar driftdata. Då en förväntad livslängd av en kaplanturbin är mellan 40 och 50 år krävdes det då mer data för att kunna dra rimliga slutsatser. Eftersom en begränsning finns gällande mängden av data, används omsamplinstekniken Block bootstrap för simulering av driftdata, vilket är nödvändigt för att kunna utföra en livslängdsanalys. Slutsatsen var att trots att frekvensreglering stod för drygt 95% av slitaget stod det endast för 8-9% av intäkterna, men att det ändå hade en vinstmarginal på 2-3 gånger kostnaden. En livslängdssimulering på 40 år medförde ett slitage på drygt 420 mikrometer för det Yttre löpskoveltappslagret (det lager som slits mest), vilket ligger inom rimligt slitage med hänsyn till designvärdet.

SyfteStudiens syfte var att undersöka om användningen av olika tandborsttyper påverkarböjhållfastheten på varmpolymeriserad PMMA.Material och metodTrettio provkroppar tillverkades i Ivocap High Impact Akrylat med mått enligt en modifierad ISO 20795-1:2013 och utsattes för slitagetest med fyra olika tandborsttyper, Oral-B Precision (TP), Oral-B Trizone (TT), TePe Select Soft (TS) och TePe Denture Brush (TD). Rengöringsmediumet bestod av en tvål- och vattenlösning. Ytan granskades före och efter slitagetest. Böjhållfastheten testades med hjälp av ett trepunkts-böjhållfasthetstest. Resultatet analyserades med one-way ANOVA, Tukey’s test och signifikansnivån sattes till α = 0,05.ResultatIngen signifikant skillnad kunde påvisas mellan grupperna (p = 0,38) och inga till småförändringar i form av repor på ytan kunde observeras i mikroskop.SlutsatsMed reservation för de begränsningar som studien har kan följande slutsats dras:Oberoende av vilken tandborsttyp som användes påverkades inte böjhållfastheten påmaterialet och ytan påverkades inte nämnvärt. Det kan behövas fler studier där materialetåldras, flera protesbasmaterial testas och med mer utvecklad utrustning. Nollhypotesen kan bekräftas. / PurposeThe purpose of the study was to investigate whether the use of different toothbrushes affects the flexural strength of heat-polymerized PMMA.MethodsThirty specimens were manufactured of Ivocap High Impact resin with dimensions according to a modified version of ISO 20795-1:2013. The specimens were divided into five groups and the surface was examined before and after a wear test. The groups were Oral-B Precision (TP), Oral-B Trizone (TT), TePe Select Soft (TS), TePe Denture Brush (TD) and Control group (KG). The cleaning medium consisted of a soap and water solution. Ultimate flexural strength was tested with a 3-point bending test. The result was statistically analyzed with one-way ANOVA, Tukey’s test with a significance level set to α = 0,05.ResultsNo significant difference was found between the groups (p = 0.38) and none to small changes in the form of scratches on the surface could be observed in microscope.ConclusionWithin the limitations of the study the following conclusion can be drawn: Regardless of the toothbrush type used, the flexural strength of the material was not affected and the surface was not significantly affected. There is a need for further studies where the material is subjected to aging, several other prosthetic base materials is tested and with more advanced test equipment. The zero hypothesis can be confirmed.

Plast och mikroplaster i natur, hav och vatten är ett stort globalt problem. Då plast i olika former förekommer i många olika produkter leder detta till att det skapas stora volymer plaster som kan spridas ut i naturen från många olika emissionskällor. Plast har ingen säker nedbrytningstid och påverkar då omgivningen under mycket lång tid då plast som bryts ned bildar mikroplaster över tid. Mikroplaster kan även tillverkas för olika ändamål som exempelvis gummigranulat. Detta examensarbete är en litteraturstudie angående mikroplaster i Hudiksvalls kommun med en avgränsning mot fyra av de större utsläppskällorna, mikroplaster från konstgräsplaner, nedskräpning, tvätt av syntetiska textilier samt mikroplaster som uppkommer vid slitage av däck och vägmarkeringsfärger.   Rapporten visar även på ungefärlig storlek på utsläppen från källorna i Hudiksvalls kommun samt åtgärdsförslag med en föreslagen prioriteringsordning. Resultatet visar att det finns förhållandevis stora utsläpp av mikroplaster inom kommunen, dock finns möjligheten att reducera vissa utsläppskällor med förhållandevis enkla och kostnadseffektiva medel. Utsläppen från konstgräsplaner i kommunen kan med följande åtgärder reduceras kraftigt. Skoborstar i närheten av konstgräsplanen, granulatfällor i närliggande dagvattenbrunnar vilka samlar upp eventuellt gummigranulat som annars hamnat i dagvattnet, en barriär vid sidan om planen för att hindra spridning till närliggande områden. När det gäller de lokala utsläppen av nedskräpning, slitage av däck och vägmarkeringar samt tvätt av syntetiska textilier krävs fler studier och undersökningar för att få mer exakta lokala utsläppsdata och för att få information om var mikroplasterna tar vägen efter de lämnat vägbanan vid slitage av däck och vägmarkeringar. Några källor som exempelvis mikroplaster från konstgräsplaner går att åtgärda fysiskt medan de andra tre utsläppskällorna kräver mer information eller ändrade vanor och mönster för att åtgärderna ska få större inverkan. Exempel kan vara att minska användandet av lastbilar vid tunga transporter och att öka användningen av kollektivtrafiken för att minska bilkörningen. Kommunen har som intention att följa agenda 2 030, vilket är globala mål beträffande ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. I Sverige och Hudiksvall har miljömålen preciserats i syfte att tydliggöra de viktigaste åtgärderna. Hudiksvall är sedan 2 002 en ekokommun vilket innebär att alla beslut ska innefattas av hållbarhetsprincipen, nya sätt att tänka ses som viktigt. Framtida studier angående mikroplaster och dess spridningsvägar krävs för att få mer specifika lokala data för att på så sätt kunna arbeta aktivt för att minimera dessa utsläpp oavsett storlek och källa. / Plastic and microplastics in nature, sea and water are a major global problem. Because plastics in different forms are present in a big variety of products, this leads to a big volume of plastics that can be spread out to nature from different emission sources. Plastics do not have a sure degradation time; plastics can, therefore, affect the environment for a very long time due to the formation of degraded plastics microplastics over time. Microplastics can also be manufactured as such, in the form of, for example rubber granules. This thesis is a literature study of microplastics in the municipality of Hudiksvall, with a delimitation of four of the following major emission sources of microplastics, artificial turf, littering, washing of synthetic fibres textiles and wire tear and road marking paint. The rapport is also showing the approximate quantity of the emissions from the sources above in the municipality of Hudiksvall together with proposed actions with a proposed priority order. The results show the emissions within the municipality to be relatively large, however, it is possible to greatly reduce some of the emissions with relatively simple and cost-effective means. The emissions from artificial turf can be greatly reduced with the following actions. Shoe brushes near the artificial grass, granular traps in the nearby stormwater drains for collection of rubber granular that otherwise would have ended up in the stormwater. The third action is a barrier at the sides of the artificial turf to prevent the spreading of rubber granular to nearby areas. More studies are needed regarding the emissions from littering, wire tear and road marking paints and washing of synthetic textiles to find more secure local and regional data and to get more data of what happens to the microplastics after it leaves the roads. The emissions of microplastics from artificial turfs can physically be addressed while the other three emission sources require both more information and changed habits and patterns to give a bigger impact to the measures.  Some examples may be to reduce the use of trucks for heavy transport and use trains to a greater extent. Another is to increase the use of public transport to reduce the use of cars. The municipality of Hudiksvall intends to follow Agenda 2 030, which is several global goals for economic, social, and ecological sustainability. In Sweden and Hudiksvall the environmental goals have been even more specified to clarify the most important measures. Hudiksvall municipality is an eco-municipality since 2 002. That means all decisions must be included in the sustainability principle, new ways of thinking are seen as important. Future studies of microplastics and its emission pathways are required to get more specific local data to be able to work actively to reduce the emissions regardless of the size or source.

<p>I Sverige har andelen naturskyddade områden ökat kraftigt under andra halvan av 1900- talet och arealen motsvarar idag ungefär 10 % av landets totala (SCB, 2006). Merparten av dessa områden återfinns i våra 28 nationalparkerna och drygt 2500 naturreservat. Syftet med att bilda skyddade områden är många gånger att bevara biologisk mångfald eller att skapa nya livsmiljöer för känsliga arter, men kan även innebära att ge besökare tillfälle att uppleva mer opåverkad natur (Naturvårdsverket, 2005c). I takt med att, även avlägsna naturområden, blivit alltmer tillgängliga och intresset ökat för naturturism och friluftsliv ökar också behovet av att kontrollera och hantera den påverkan som kan uppstå. Syftet med arbetet var att ge svar på hur ansvariga myndigheter och förvaltare av skyddade områden i Sverige hanterar balansen mellan friluftsliv och naturskydd.</p><p>Studien har visat att det fortfarande saknas relevant forskning inom vissa områden t.ex. vad gäller besökarstudier och hur djurlivet påverkas. Den forskning som bedrivits och den litteratur som finns tillgänglig härstammar huvudsakligen från Nordamerika och saknas i stor utsträckning från svensk sida. När det gäller den faktiska förvaltningen, av såväl naturreservat som nationalparker, så är denna likartad och bygger huvudsakligen på en kombination av en grundläggande direkt styrning genom föreskrifter och mera allmänna indirekta metoder, i form av bland annat information och anlagda leder, vilka ofta syftar till att kanalisera och koncentrera besökarna. Skötselplanerna fyller i stort sin grundläggande funktion men är idag något eftersatta och i behov av en revidering där åtgärder som rör friluftslivet och dess påverkan ges större utrymme och där man så långt som möjligt söker använda sig av nyare kunskap inom området. En något förändrad attityd till naturvård och friluftsliv kan dock skönjas och planer för framtida åtgärder håller för närvarande på att utvecklas.</p>

I Sverige har andelen naturskyddade områden ökat kraftigt under andra halvan av 1900- talet och arealen motsvarar idag ungefär 10 % av landets totala (SCB, 2006). Merparten av dessa områden återfinns i våra 28 nationalparkerna och drygt 2500 naturreservat. Syftet med att bilda skyddade områden är många gånger att bevara biologisk mångfald eller att skapa nya livsmiljöer för känsliga arter, men kan även innebära att ge besökare tillfälle att uppleva mer opåverkad natur (Naturvårdsverket, 2005c). I takt med att, även avlägsna naturområden, blivit alltmer tillgängliga och intresset ökat för naturturism och friluftsliv ökar också behovet av att kontrollera och hantera den påverkan som kan uppstå. Syftet med arbetet var att ge svar på hur ansvariga myndigheter och förvaltare av skyddade områden i Sverige hanterar balansen mellan friluftsliv och naturskydd. Studien har visat att det fortfarande saknas relevant forskning inom vissa områden t.ex. vad gäller besökarstudier och hur djurlivet påverkas. Den forskning som bedrivits och den litteratur som finns tillgänglig härstammar huvudsakligen från Nordamerika och saknas i stor utsträckning från svensk sida. När det gäller den faktiska förvaltningen, av såväl naturreservat som nationalparker, så är denna likartad och bygger huvudsakligen på en kombination av en grundläggande direkt styrning genom föreskrifter och mera allmänna indirekta metoder, i form av bland annat information och anlagda leder, vilka ofta syftar till att kanalisera och koncentrera besökarna. Skötselplanerna fyller i stort sin grundläggande funktion men är idag något eftersatta och i behov av en revidering där åtgärder som rör friluftslivet och dess påverkan ges större utrymme och där man så långt som möjligt söker använda sig av nyare kunskap inom området. En något förändrad attityd till naturvård och friluftsliv kan dock skönjas och planer för framtida åtgärder håller för närvarande på att utvecklas.