Bakgrund: Det finns flera studier som belyser nyttan med att göra ett uppehåll med rökning i samband med en operation. Ett rökuppehåll ger färre komplikationer och ett bättre operationsresultat. Denna studie belyser rökares upplevelser av att tvingas genomföra ett rökuppehåll för att bli opererade.   Syfte: Att beskriva rökares upplevelser av att tvingas göra ett rökuppehåll i samband med operation.   Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta personer som var rökare och hade opererats rekryterades. Urvalet var personer som hade gjort ett rökuppehåll två månader före operation, opererats och fortsatt  med rökuppehållet två månader efter operation. Dessa personer intervjuades utifrån en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Intervjuerna analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Resultatet visade att den första reaktionen på beskedet att vara tvungen till att göra ett ett rökuppehåll var ilska och en känsla av att vägra göra rökuppehåll. Att få en korrekt och tydlig information om varför rökuppehåll krävdes samt att erbjudas hjälp och stöd från hälso- och sjukvården visade sig vara viktigt. I efterhand upplevdes kravet på rökuppehåll som mycket bra av deltagarna i studien. Flera beskrev att utan kravet på rökuppehåll i samband med operation hade de aldrig slutat röka. Flera av informanterna var fortsatt rökfria även efter att kravet på rökuppehåll upphört.   Slutsats: Rökuppehåll i samband med operation är en patientsäkerhetsfråga. Ett krav på rökuppehåll i samband med operation bör framföras tydligt med korrekt information om varför det är viktigt med ett rökuppehåll i samband med operation. Det är också viktigt att upplysa om varför ett rökuppehåll är nödvändigt och på vilket sätt det kan påverka operationsresultatet. Tydlighet hos vårdpersonalen när information ska framföras är ett nyckelord. Operationen beskrevs som mycket viktig för deltagarna. Informanterna var beredda till nästan vad som helst för att få operationen utförd.

Ijuli2010gickSverigefrånallmänvärnplikttillfrivilligmilitärutbildningochyrketsoldatblevenstatliganställningsform.Försvarsmaktenharidagsommålattsoldaternaskastannaimellansextillåttaår.Organisationenuppleverdockinulägetproblemmedenhögpersonalomsättningavsoldatersomväljerattslutaiförtid.SyftetmeddennastudieärattskapaendjupareförståelseförhurchefersomarbetarpåstrategisknivåinomFörsvarsmaktenuppleverproblematikenmeddenhögapersonalomsättningsområderidag,samtvilkamöjligheterdeharattminskasoldaternasbenägenhettillattsluta.StudienäravkvalitativkaraktärochgrundaspåfyrakvalitativaintervjuermedfyraolikachefersomarbetarpåstrategisknivåinomolikaavdelningarpåFörsvarsmakten.Istudienkommerviframtillattchefernaharbegränsademöjlighetertillattminskasoldaternasbenägenhettillattsluta.Dettaberorblandannatpåbegränsademöjligheteratterbjudasoldaternakarriär-­‐ochutvecklingsmöjligheter,skapaettvärdeianställningen,erbjudavarierandearbetsuppgifter,skickasoldaternapåutlandstjänstsamtbegränsademöjligheteriattlevaupptillsoldaternasförväntningarsomdefåttgenomdebilderavFörsvarsmaktensommålasuppimedia.

Sedan cigaretten introducerades under 1800-talet har rökningens vara eller inte vara debatterats ständigt. Riskerna med rökning har lett till att fler och fler åtgärder införts för att försvåra tillgången till tobak, och möjligheterna att röka överallt har kraftigt begränsats. I samarbete med företaget Deversify och deras produkt Smoketrack avser examensarbetet att skapa en digital plattform i syfte med att erbjuda hjälp till ett rökfritt liv.  Arbetet behandlar vilka funktioner en applikation ska innehålla, och processen som ledde fram till det, för att i kombination med produkten Smoketrack uppmuntra till rökavvänjning. Arbetet har utförts genom en designprocess bestående av intervjuer och användartester samt litteraturdata. Resultatet av arbetet gestaltas genom en mobilapplikation med fokus på en community för sina medlemmar.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) orsakas för majoriteten av rökning. Rökavvänjning ses som den mest effektiva behandling av KOL. Att sluta röka är ofta svårt och kräver livsstilsförändringar, vilket förändrar livet för individen. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser relaterade till att sluta röka vid diagnosen KOL.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Fribergs femstegsmodell användes i analysprocessen. Resultat: Två övergripande teman framkom som svarade till syftet:mental inverkan och omgivningensinverka. Slutsats: Att sluta röka med diagnosen KOL innebär livsstilsförändringar. Upplevelser av skam och skuld var vanliga, där personer skämdes för misslyckade försök att sluta röka. Flera personer hade lyckats sluta röka utan djupare planering av sitt rökstopp. Negativa upplevelser av vården var vanliga, vilket gjorde det svårare för personer att sluta röka. Stödgrupper upplevdes vara till nytta för att sluta röka. Nyckelord: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, omvårdnad, sluta röka, transition, upplevelser.

Studiens syfte var att undersöka huruvida en arbetstagares bristande identifiering med sin organisation kan predicera dennes intention att lämna sin anställning inom den ideella sektorn. För att kunna ge en nyanserad bild av sambandet mellan minskad organisatorisk identifikation och intentionen att sluta delades variabeln in i två dimensioner: externt konstruerad organisationsbild samt upplevd organisatorisk identifikation. Undersökningsdata bestod av enkätsvar från 65 tjänstemän arbetandes hos en idéburen organisation. Resultatet visade att upplevd organisatorisk identifikation predicerar intentionen att sluta men att inget sådant samband fanns för den externt konstruerade organisationsbilden. Vidare fanns heller inget samband mellan en arbetstagares anställningstid, ålder eller kön och intentionen att sluta. Något som kan ha sin förklaring i studiens mer generella operationalisering av den externt konstruerade organisationsbilden, studiens låga interna varians samt svarsfrekvens. Till sist efterfrågas en breddning av forskningsområdet till att också inkludera arbetstagare med olika typer av funktionsnedsättning eller HBTQ-tillhörighet.

Bakgrund: COVID-19 är ett respiratoriskt virus som i mars år 2020 förklarades som en pandemi av Världshälsoorganisationen. Pandemin har påverkat levnadsättet för flera personer samt arbetet i vården. Tobaksrökning står för flera miljoner dödsfall årligen och tobaksbrukare kan söka stöd för att sluta bruka tobak hos Sluta-Röka-Linjen. Hur COVID-19 har påverkat brukarmönstret till stödlinjer för tobaksavvänjning är i dagsläget mindre studerat. Syfte: Att undersöka Sluta-Röka-Linjens generella brukarmönster under året 2019 som anses vara ett normalt år för Sluta-Röka-Linjen. Det andra syftet är att undersöka om linjens brukarmönster har förändrats under året 2020 och om det finns en association till COVID-19. Metoder: Studien är en deskriptiv observationsstudie samt i viss mån ett naturligt experiment. Studiepopulationen utgör klienter som har kontaktat Sluta-Röka-Linjen under åren 2019 och 2020. Sluta-Röka-Linjens generella brukarmönster studerades under ett normalår samt i vilken grad detta mönster påverkades av COVID-19 pandemin och eventuella samband utreddes. Resultat: Majoriteten sökande till Sluta-Röka-Linjen året 2019 var svensktalande kvinnor, brukare som tagit kontakt med linjen själva och sökte hjälp för rökavvänjning. Ett signifikant positivt samband observeras mellan förändringen av antalet ärenden under året 2020 jämfört med 2019 och antalet nyinskrivna COVID-19 IVA-patienter. Slutsatser: Brukarmönstret till Sluta-Röka-Linjen år 2019 består till majoriteten av svensktalande kvinnor, brukare som tagit kontakt med linjen själva och söker hjälp för rökavvänjning. COVID-19 pandemin kan ha haft en möjlig påverkan på brukarmönstret till Sluta-Röka-Linjen i den mån att antalet ärenden till linjen ökat. Samband kan med säkerhet inte dras och vidare studier samt undersökningar inom ämnet behöver utföras.

ABSTRACT Introduction: Tobacco use is the largest cause of disease and mortality that is preventable and costs the Swedish society over 31 billion SEK per year. There are various treatment options for smoking cessation such as exercise, medicine and cognitive behavior therapy [CBT]. CBT is used as an aid in smoking cessation to alleviate abstinence, more rarely is the use of motivational interviewing [MI]. Obtaining conversational support and motivation can be important for the smoking cessation process and for symptoms of abstinence. The aim of the study was to determine if motivational interviewing is an effective method for smoking cessation.    Method: A quantitative literature review with a descriptive design. Data was collected via PubMed and 11 studies were included.   Results: MI had an effect on experience of motivation, smoking cessation, reduced number of cigarettes and abstinence. However, the results are scattered and therefore it’s not possible to draw a clear conclusion. There is some support for MI to increase motivation, but there are also studies that don’t ensure any differences. There is weak support for the fact that MI had an effect on reduced number of cigarettes per day. Weak support was seen in MI´s effect on smoking cessation and abstinence.   Conclusion: MI’s have a certain effect on the experience of motivation, smoking cessation, reduced number of cigarettes and abstinence. Furthermore, MIs proved to work effectively as a complement to another smoking cessation method. Finally, the treatment method motivational talks to quit smoking and MI in combination with other treatment methods needs more research to a greater extent in order to be able to implement it clinically. / SAMMANFATTNING Introduktion: Tobaksrökning är den största orsaken till sjukdom och dödlighet som går att förebygga eller förhindra och kostar det svenska samhället drygt 31 miljarder kronor per år. Idag finns det olika behandlingsalternativ för rökavvänjning exempelvis motion, nikotinläkemedel och kognitiv beteende terapi [KBT]. KBT används som ett stöd vid rökavvänjning för att lindra abstinensen, mer sällan används motiverande samtal [MI]. Att erhålla samtalsstöd och ingiva motivation till personer som ska sluta röka kan vara viktigt för rökavvänjnings processen och för abstinensbesvären.   Syftet var att studera om motiverande samtal är en effektiv metod för att hjälpa personer att sluta röka.   Metod: En kvantitativ studie av deskriptiv design med litteraturöversikt som metod. Datainsamlingen genomfördes via databasen PubMed med 11 inkluderade studier.   Resultat: MI hade en viss effekt på upplevelsen av motivation, rökuppehåll, minskat antal cigaretter och abstinens. Dock är resultatet spritt och det är därför inte möjligt att dra en tydlig slutsats. Ett visst stöd finns för att MI ökar motivationen med det finns även studier som inte säkerställer några skillnader. Ett svagt stöd finns för att MI hade effekt på ett minskat antal cigaretter per dag. Ett svagt stöd kan ses på MI:s effekt på rökuppehåll och upplevelsen av abstinens.   Slutsats: MI hade en viss effekt på upplevelsen av motivation, rökuppehåll, minskat antal cigaretter och abstinens. Vidare kan MI fungera effektivt som ett komplement till andra rökavvänjningsmetoder. Slutligen behöver behandlingsmetoden motiverande samtal för att sluta röka och MI i kombination med andra behandlingsmetoder mer forskning i större utsträckning för att kunna implementeras kliniskt.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan de psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet i Self-Determination Theory [SDT] och intentionen att sluta [ITQ] hos vård- och omsorgsanställda inom en svensk kommun. En tvärsnittsstudie genomfördes och 79 sjuksköterskor och undersköterskor på den specifika kommunen deltog i en enkätundersökning som mätte deras psykologiska behov och intention att sluta. Data analyserades i SPSS genom en multipel regressionsanalys och en korrelationsanalys. Resultaten visade ett signifikant negativt samband mellan de psykologiska behoven i SDT och ITQ, vilket betydde att ju högre upplevelse av de psykologiska behoven desto mindre var intentionen att sluta. Autonomi var det behovet som förklarade störst del av variansen i ITQ, följt av samhörighet och kompetens. Uppfyllandet av alla psykologiska behov var således av vikt för att uppleva lägre intention att sluta hos vård- och omsorgsanställda.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka nivån av personliga egenskaper enligt Big five-modellen, samt huruvida dessa egenskaper korrelerar med prestation och välmående hos fastighetsmäklare. Metod: Denna studie bygger på en kvantitativ karaktär med ett deduktivt tillvägagångssätt, där en undersökning i form av en webbenkät legat till grund för datainsamlingen. Populationen i studien är fastighetsmäklare i Europa, där urvalet har bestått av 3136 utvalda fastighetsmäklare. Analysen av data har skett i statistikprogrammet “JASP”, där en bivariat korrelationsanalys har utförts. Resultat & slutsats: Slutsatserna bygger på information från den insamlade data i undersökningen. Resultatet visar på en hög nivå av conscientiousness och agreeableness hos fastighetsmäklarna, som indikerar en strävan efter yrkesmässig framgång. Samtidigt koordinerar agreeableness med kundorientering som är en viktig faktor för att lyckas i fastighetsmäklarbranschen. Vidare bidrar detta till att individerna trivs på arbetsplatsen och därmed inte avser att sluta eller byta bransch.  Forskningens bidrag: Denna studie bidrar med teoretisk kunskap om vilka personliga egenskaper och faktorer som påverkar fastighetsmäklare i denna undersökning. Studiens praktiska bidrag infinner sig framför allt till ledare, chefer och företag inom fastighetsmäklarbranschen, där en insikt i dessa egenskaper och faktorer kan stödja branschen till att utvecklas framöver. Förslag till vidare forskning: Först och främst hade en jämförelseaspekt varit intressant, som belyser skillnader mellan fastighetsmäklare som arbetar i olika miljöer och kontexter. Vidare kan en djupgående kvalitativ undersökning utformas, där respondenterna är väl insatta i sina respektive Big five-profiler för att finna likheter och skillnader. Framtida forskning kan även ta det långsiktiga perspektivet i beaktande, för att undersöka likheter och skillnader mellan kort- och långsikt.

Med hjälp av en systematisk litteraturstudie är syftet med denna uppsats att sammanställa och granska tidigare forskning om desistance (varför och när individer slutar begå brott) för vuxna kvinnor som har varit intagna i fängelse. Genom att identifiera luckor i ämnets befintliga forskningsbild syftar också studien till att ge rekommendationer för vidare studier och visa på möjliga tillämpningsområden. Desistanceprocessen för kvinnor som har varit intagna i fängelse har fått relativt lite uppmärksamhet i jämförelse med andra dimensioner och urvalsgrupper inom kriminella karriärer. Då en lång kriminell karriär resulterar i kostnader och andra konsekvenser både för samhället, brottsoffret och gärningspersonen själv är forskning om desistance av stor vikt. Resultatet i uppsatsen visar att socialt kapital, positiva sociala band och kognitiv förändring är de främsta förklaringarna till varför vuxna kvinnor som har varit intagna i fängelse slutar begå brott. Dessa måste samtidigt ses i relation till de utmaningar kvinnorna står inför under förloppet av desistanceprocessen då de har stor påverkan på utfallet. / Using a systematic literature review, the aim of this essay is to compile and review previous research on desistance (why and when individuals stop to commit crimes) for adult women who have been incarcerated. By identifying gaps in the subject's existing research image, the study also aims at providing recommendations for further studies and demonstrating possible areas of application. The desistanceprocess for women who have been incarcerated has received relatively little attention in comparison with other dimensions and selection groups in criminal careers. Since a long criminal career results in costs and other consequences for both society, victims and the perpetrators themselves, research on desistance is of great importance. The result of this essay shows that social capital, positive social ties and cognitive change are the main reasons why adult women who have been incarcerated stop to commit crimes. These must also be seen in relation to the challenges facing women during the course of the desistanceprocess as they have a major impact on the outcome.