This study aims to understand the importance of prerequisites for collaboration between public/political agencies with the help of literature about the concept of collaborative governance. The choice of using collaborative governance is based on the fact that the concept has not been applied to collaboration between the public/political actors before. This paper has the Swedish project Stop the shooting (Sluta skjut) as an example to understand the importance of prerequisites for collaboration between the Police, Probation Service, and Malmö municipality. With the help of this project, I will try to understand some of the promoting and hindering factors for collaboration in the studied project. To ascertain the prerequisites, I study will be interviewing representatives from the three mentioned actors.  To study the importance of prerequisites I used Ansell & Gash's (2008) theory about starting conditions which includes three prerequisites that according to them can make or break any collaboration process. These prerequisites are power-resource balance, incentives for participation, and prehistory of collaboration. In addition, to examine how much these prerequisites mean for collaboration, I will also see if any prerequisites are of importance that Ansell & Gash (2008) do not mention. The result of the study concludes that Ansell & Gash's (2008) starting conditions are of big importance for a successful collaboration process and were of importance for deeming ‘Sluta skjut’ as a successful project. The conclusion of the study shows that there are two more important prerequisites in addition to Ansell & Gash (2008) that all actors should aim to fulfill before collaborating, these are the time aspects regarding implementation and understanding of the different logics for each actor.

The aim of this study was to examine the correlation between home care assistants’ job satisfaction and the intent to switch jobs or career path. We also aimed to examine the correlation between home care assistants’ form of employment and their intent to switch jobs or career path. Given the fast approaching difficulties recruiting an adequate amount of care staff in elderly care to cover the demand of care staff in the light of the population at large getting older, which means there are progressively more older people for the younger population to care for. A quantitative study was performed on 74 home care assistants. To analyze our results we used Herzberg’s two-factor theory, the social psychology theory of attitudes and job satisfaction. Our result showed that our respondents were particularly satisfied with the relationship with the care recipients, but it also showed that they were not more inclined to switch jobs or career path when they were dissatisfied with the relationship with the care recipients. The result also showed that the full time employees compared to part time employees had a higher intention to leave their employer. In conclusion, we gathered that there are several components that affect the home care assistants’ inclinations to switch jobs or career path.

Många utbildade förskollärare arbetar idag inom andra yrken och en brist på förskollärare förutspås av fackförbundet Sveriges lärare. Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan medarbetarnas skattning av styrkan i det psykologiska kontraktet samt sektorstillhörighet och medarbetarnas avsikt att lämna en tillsvidareanställning som förskollärare. En digital enkät användes där frågorna baserades på en svensk översättning av PSYCONES- projektets mätinstrument samt en svensk översättning av Intention to quit scale. Enkäten besvarades av 65 deltagare som tagit del av den via sociala medier eller genom att de tilldelats en länk via sin chef. En multipel regressionsanalys visade att hur väl det psykologiska kontraktet uppfylldes signifikant kunde predicera intentionen att lämna en anställning som förskollärare.Ett t-test visade att inget stöd fanns för att sektor påverkade intentionen för förskollärare att lämna sin anställning. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning och lyfter vikten av att vara medvetna om det psykologiska kontraktets påverkan på relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. / Many educated preschool teachers today work in other professions and a shortage of preschool teachers is predicted by the union Sveriges lärare (Sweden's teachers). The purpose of the study was to examine whether there was a relationship between the employees' estimation of the strength of the psychological contract as well as sector affiliation and the employee's intention to leave a permanent employment as a preschool teacher. A digital survey was used where the questions were based on a Swedish translation of the PSYCONES project's measuring instrument and a Swedish translation of the Intention to quit scale. The survey was answered by 65 participants who took part in it through social medias or by being assigned a link from their manager. A multiple regression analysis showed that how well the psychological contract was fulfilled could significantly predict the intention to leave a job as a preschool teacher. A t-test showed that there was no evidence that sector would affect preschool teachers’ intentions to leave the profession. The result is consistent with previous research and highlights the importance of being aware of the impact of the psychological contract on the relationship between employer and employee.

Studiens syfte var att ta reda på mer om kvinnor i prostitution, främst om processen in och ut ur prostitution. Detta gjordes genom att läsa fyra böcker innehållande biografiskt material, tre böcker var skrivna av författarna själva och den fjärde av två författare som intervjuat prostituerade kvinnor. Empirin analyserades med tematisk analys och genus och stigma användes som teoretiska perspektiv och tolkningsramar. Resultaten visade att faktorer som ekonomi, traumatiska händelser och självhat utgjorde de största anledningarna till att man började prostituera sig och att utträdet ur prostitution var avhängigt faktorer såsom tiden, relationer och samhällets bemötande. Slutsatserna är att det inte är någon särskild personlighetstyp som blir prostituerad utan att det beror på flera samverkande omständigheter, därför är förebyggande insatser viktiga. Det är också lättare att sluta med hjälp av någon, exempelvis professionella aktörer. / The aim of the study was to learn more about women in prostitution, mainly about the process in and out of prostitution. Four books containing biographical material were read, three were written by the authors themselves and the fourth by two authors who interviewed female prostitutes. The empirical study was analyzed with thematic analysis and gender and stigma was used as theoretical perspectives and interpretation frames. The results showed that factors such as economics, traumatic events and self-hatred were the main reasons for entering prostitution, and that exiting prostitution was dependent on factors such as time, relationships and the treatment of society. The conclusion is that it is not a particular personality type that enters prostitution but it being due to several collaborative circumstances, therefore preventive efforts are important. It is also easier to quit with the help of someone, such as professional helpers.

Purpose: The purpose of this study is to investigate what experienced professional engineers value regarding work related factors and what makes them stay in an employment and in an organization. Theory: The theory used is derived from relevant research regarding work life science and was divided into several parts. The first part contains research about Employer Branding and how employers can use strategies to attract candidates and retain current employees. The second part concerns turnover intentions which is used to examine whether there are relationships between work-related factors that professional engineers believe they have in their workplace and their intentions to stay. The third part embraces Model of retention which contains eight work-related factors which are divided into organizational- and job level. These eight work-related factors shows to have impact on retention of professional workers. Some items were added from Bloom Live Connect Grow Employer Branding framework to complete the ability to measure retention levels. At last we used theory regarding employee engagement to predict the target group’s engagement level to see if it had significant impact on retention of experienced professional engineers. Methodology: A cross-sectional quantitative approach was used in this study and a questionnaire was sent out to 301 experienced professional engineers that had an employment within a global industrial enterprise. Approximately 158 experienced professional engineers completed the survey which lead to a responding frequency of 52,5 % percent. Findings: The result of the study showed that almost all 26 items tested out of Model of retention scored high means. Therefore they proved to be important for the maintenance of professional engineers to make them want to remain in an employment and in an organization. The only work-related factor that showed statistical significance from the regression analysis performed was compensation. Another interesting disclosure found was that the target group proved to be engaged, but nevertheless, there was a greater intention to leave than to remain in the workplace. Practical implications: It is important for employers to pay attention to the results of this study when shaping workforce strategies to become competitive as an employer. Social implications: Engineers are a sought-after target group in the labor market and therefore it is important for employers and HR-departments to work with strategies regarding remaining valuable competences such as experienced professional engineers to ensure the future of the organization.

De senaste 30 åren har det grova och dödliga våldet mellan grupper ökat kraftigt i Sverige. De åtgärder som vidtagits har inte lyckats stävja våldet. Under 2018 startades därför pilotprojektet Sluta skjut upp i Malmö för att testa den amerikanska modellen Group Violence Intervention (GVI). Syftet med denna uppsats är att analysera på vilka sätt som processutvärderingen av Sluta skjut, vilken producerades vid pilotprojektets slutperiod 2020, förstår och förklarar våldsdrivande grupper. Genom detta ämnar vi bidra med en insikt i vägledande dokuments eventuella påverkan på det sociala arbetet. Studien utgår från ett kritiskt poststrukturellt perspektiv vilket utmanar upplysningens förgivettagande om vetenskap och förnuft, samt hur detta tankesätt kan leda till social ojämlikhet. Mer specifikt använder sig studien av metoden ”What’s the problem represented to be?” (WPR) utvecklad av Carol Bacchi (2009; Bacchi & Goodwin, 2016). Studiens resultat visar på tre problemframställningar: våldet är orsakat av (1) våldsbejakande grupprocesser vilka leder till att våldet (re)produceras inom grupperna, att (2) våldet inte beror på enstaka individers handlingar utan hela gruppers agerande, men samtidigt att (3) individerna själva ses som rationella och måldrivna, och är ansvariga för att söka hjälp och stöd själva. Dessa problemframställningar bygger på antaganden om grupprocesser vars mekanismer kan användas till att sprida önskvärda normer och värderingar, kallat informell social kontroll. Genom samverkan mellan myndigheter, samt mellan myndigheter och civilsamhälle, bygger aktörerna legitimitet för sitt handlande. Insatser mot eller frihetsberövande av enskilda individer som begår brott ses som ineffektivt. Detta lämnar vissa delar oproblematiserade. I samverkan framkommer en diskrepans mellan aktörerna samt en dominerande polisdiskurs vilket ibland leder till att de sociala insatserna hamnar i skymundan. Våldet betraktas som det illegitima, fysiska våldet från grupperna vilket gör att andra våldstyper inte hörs. Slutligen analyseras det individfokus som präglar de sociala insatserna i strategin, och bortfallet av andra faktorer problematiseras.

In 2017, an average of one person a month was shot dead in Malmö. Authorities in Sweden stated that more serious violence linked to criminal groups is increasing and measures are being implemented. Malmö's strategy was then to implement a method from the USA called GVI (Group Violence Intervention). The purpose was to reduce the serious violence through cooperation between the police, the municipality and civil society. The method was initially used as a time-limited project, but when the effect showed good results, it was decided to extend it. As a result, we want to investigate how the professionals within the project, Stop Shooting, perceived and thought about the project and its effects. The survey is qualitative and consists of eight semi-structured interviews with professionals within the project. The interviewees work in the police, probation and for Malmö Municipality. The results were interpreted and analyzed on the basis of previous theory and previous research, and the results showed that all in general were positive about the project and its effects, despite the fact that the effects of the project could be perceived in different ways. Finally, we resulted in the project's success being largely due to collaboration between the various actors. The strategy is partly proactive as it tries to counteract continued crime through informative contact with the criminals before they commit more crimes, and partly reactive because the heavier sanctions were introduced only when the criminal groups became the most violent. / Under 2017 var det i genomsnitt en person i månaden som blev ihjälskjuten i Malmö. Myndigheter i Sverige konstaterade att grövre våldet kopplat till kriminella grupperingar ökade allt mer och åtgärder implementeras. Malmös strategi var då att implementera en metod från USA som kallades GVI (Group Violence Intervention). Syftet var att minska det grova våldet genom en samverkan mellan polis, kommun och civilsamhället. Metoden användes till en början som ett tidsbegränsat projekt men då effekten visade goda resultat har man beslutat om att förlänga den. Vi vill till följd av detta undersöka hur de yrkesverksamma inom projektet, Sluta skjut, uppfattat och tänkt om projektet och dess effekter. Undersökningen är kvalitativ och utgörs av åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom projektet. Intervjupersonerna arbetar inom polisen, frivården samt för Malmö Kommun. Resultatet tolkades och analyserades utifrån tidigare teori och tidigare forskning och resultatet visade att samtliga överlag var positivt ställda till projektet och dess effekter trots att effekterna av projektet kunde uppfattas på olika sätt. Slutligen drar vi slutsatsen att projektets framgång till största delen har berott på samverkan mellan de olika aktörerna. Strategin är dels proaktiv då den försöker motverka fortsatt kriminalitet genom informativ kontakt med de kriminella innan de begår fler brott, dels reaktiv eftersom de grövre sanktionerna infördes först när de kriminella grupperingarna blivit de mest våldsamma.

Mot bakgrund av samhällsdebatten kring skjutningar, vem som utför och drabbas av dessa och var de sker, har jag i min studie velat undersöka vilka diskurser som reproduceras i polisens pressmeddelanden om pilotprojektet Sluta skjut. Min studie har gjorts utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. I och med att media spelar en avgörande roll i formandet av allmänna attityder hoppas jag kunna bidra till en medvetenhet om pressmeddelandets roll i medieproduktionen. Framför allt hoppas jag öka kunskapen om hur språket i allmänhet och benämningar i synnerhet påverkar vem som inkluderas respektive exkluderas ur ett sammanhang. Med diskurshistoriska analysverktyg har jag analyserat de 16 pressmeddelanden publicerade av polisen om Sluta skjut. Pressmeddelandena publicerades på webbsidan polisen.se mellan oktober 2018 och oktober 2021. Resultatet ger en tydlig bild av hur pressmeddelandena bidrar till en distansering mellan olika sociala aktörer. Vi ser hur avsändaren (Sluta skjut och dess myndigheter) benämns som vi. Samtidigt benämns de som projektet riktas till (de som antas ansvariga för våldet) för de eller dem. De sistnämnda beskrivs också i omfattande utsträckning med adjektiv som kriminella eller våldsamma. Detta samtidigt som avsändaren snarare beskrivs med hjälp av aktiva verb. På detta sätt skapas två olika identiteter.

Personalomsättningen bland undersköterskor är hög. Få tidigare gjorda studier har fokuserat på undersköterskans arbetsmiljö i sjukvården och hur arbetsplatsfaktorer kan kopplas till arbetstillfredsställelse och intention att sluta. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan arbetstillfredsställelse och intention att sluta sitt arbete som undersköterska och identifiera arbetsplatsfaktorer med koppling till arbetstillfredsställelse, intention att sluta och attraktivt arbete ur ett systemperspektiv. Studien bestod av två delar, en tvärsnittsstudie (studie 1) med enkäter baserade på redan insamlat material med 238 undersköterskors svar från COPSOQ II gällande arbetstillfredsställelse och intention att sluta samt en semistrukturerad intervjustudie (studie 2) med fem undersköterskor från akut verksamhet från två olika sjukhus i Stockholms län. Studie 1 visade en signifikant positiv samvariation mellan arbetstillfredsställelse och intention att sluta (Pearsons r = 0,490, p= 0,00). De enskilda arbetsplatsfaktorer som visade signifikant samvariation var arbete som helhet (Pearsons r= 0,487) samt arbetsmiljö (Pearson r= 0,398, p= 0,064) med tendens till signifikans. R Square visade att 28% av variationen i intentionen att sluta kunde förklaras utifrån de ingående variablerna i arbetstillfredsställelse. I studie 2 lyftes 6 olika teman; Socialt klimat, Kontroll över hur arbetet planeras och organiseras, Interaktion mellan fysisk arbetsmiljö, Teknik och arbetsuppgift, Möjlighet till lärande och utveckling, Organisation och ledarskap, Produktionstänk kontra meningsfullhet och etik som faktorer kopplade till arbetstillfredsställelse, intention att sluta och attraktivt arbete för undersköterskor. Ett sammanfattande systemperspektiv av resultatet identifierade de arbetsplatsfaktorer som kopplats till arbetstillfredsställelse, intention att sluta och attraktivt arbete genom en kartläggande analys. En del av resultaten är samstämmiga med tidigare gjorda studier kring sjuksköterskors arbetsmiljö (Aiken et al.., 2011, Björn, 2016., Chan et al., 2013., Hayes, et al., 2012., Carter & Tourangeau, 2012., Lu et al., 2015 mfl). Fler studier behövs dock för att identifiera och verifiera de arbetsplatsfaktorer som bidrar till attraktiva arbetsplatser för undersköterskor.

Homecare work is commonly described as a job involving high workload. Homecare in Sweden is affected by difficulties regarding recruiting and retaining employees. The aim of this study is to analyze the relationship between workload and the homecare employee's intention to quit their work. Workload is examined based on three dimensions: temporal, physical and relational workload. Result from frequency analysis shows that workload exists in all three dimensions. The physical dimension shows the highest percentage of workload of all three dimensions. Results from multiple logistic regressions shows that eight of nine examined variables increases the odds of homecare employee's intention to quit their work. The only examined variable that does not increase the odds is to feel inadequate regarding the care recipient’s needs. The results indicate, with the help of the effort-reward imbalance model, that there is an imbalance between homecare workers' efforts and rewards. Furthermore, the findings suggest that improvements regarding homecare employees' work situation are needed such as rewarding employees more for their efforts.