Inledning: Det finns idag drygt 1,2 miljoner företag i Sverige och av de så består cirka 95 procent av så kallade småföretag med upp till tio anställda. Småföretag har ofta svårt att se användningen av all extern redovisning som produceras och det leder till att kostnaden för redovisningen blir större än nyttan. För att kostnaderna för de mindre företagen inte ska bli för stora så är det viktigt att lagstiftningen och redovisningen inte är för komplicerad. Syfte: Syftet med vår studie är att redogöra för hur ägare till ägarledda småföretag ser på användningen av sin externa redovisning. Vi vill undersöka när redovisningen används och vilken nytta småföretagare upplever att den bidrar med i förhållande till hur komplicerad den är. Genom att testa våra hypoteser vill vi mäta vilken användning de har av sin redovisning i kontakt med sina intressenter samt testa om det finns samband med bakomliggande faktorer. Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi utgått från en deduktiv ansats. Vi har genom en kvantitativ enkätundersökning samlat in material från ägare till småföretag där de har fått svara på vad de anser om sin externa redovisning och när de använder den. Resultat: Resultatet visar att ägare till småföretag främst använder sin redovisning när motparten kräver eller efterfrågar den. Har ägaren ekonomisk utbildning har företaget bättre användning av redovisningen på kort sikt. Vi ser att när företag blir 8–10 anställda så överensstämmer nyttan bättre med hur komplicerad redovisningen är samt att kontakten med intressenter utvidgas. / Introduction: Today there are just over 1.2 million companies in Sweden and of these, about 95 per cent consists of so-called small companies with up to ten employees. Small companies often find it difficult to see the use of all external accounting that is produced, and this results in the cost of the accounting being greater than the benefit. In order for the costs for the smaller companies not to be too large, it is important that the legislation and the accounting are not too complicated. Purpose: The purpose of our study is to describe how owners of owner-managed small businesses look at the use of their external accounting. We want to investigate when the accounting is used and what benefit small business owners feel that it contributes in relation to how complicated it is. By testing our hypotheses, we want to measure what use they have of their accounting in contact with their stakeholders and test whether there are correlations with underlying factors. Method: To fulfill the purpose of the study, we have assumed a deductive approach. Through a quantitative questionnaire, we have collected material from owners of small businesses where they have had to answer what they consider about their external accounting and when they use it. Result: The result shows that owners of small businesses primarily use their accounting when the counterparty requires or requests it. If the owner has financial education, the company has better use of the accounting in the short term. We see that when companies become 8–10 employees, the benefits are better matched to how complicated the accounting is and that contact with stakeholders is expanded.

<p>Corporate failures pose a problem for banks, investors, customers, employees andinsurers. With a multivariate discrimination method, the study aims to find the specificfinancial ratios that most accurate reveals a company's financial health, which is ofinterest to all of the above parties. The data consist of 1042 Swedish small enterprisesand 30 different financial ratios between the years 2005‐2007. The result shows thatbankrupt firms three years before bankruptcy have a disadvantaged capital structurewith poor solvency and high debt. The year before bankruptcy, profitability and liquiditydeclined for bankruptcy group, and rates vary considerably in comparison with thesurviving companies. Our model can correctly classify 91,2 % of the total sample one yearbefore bankruptcy.</p> / <p>Företagskonkurser är dyrt för samhället och utgör ett problem för bland annat banker,investerare, kunder, anställda, försäkringsbolag och leverantörer. Studien syftar till attfinna de specifika nyckeltal vilka avslöjar ett företags finansiella hälsa, vilket är av intresseför alla ovanstående parter. Med en kvantitativ multivariat analysmetod har 30 olikanyckeltal från sammanlagt 1042 svenska mindre aktiebolag mellan åren 2005 och 2007studerats.Resultatet visar att konkursföretagen tre år innan konkurs har en missgynnandekapitalstruktur med svag soliditet och hög skuldsättning. Året innan konkurs harlönsamheten och likviditeten minskat för konkursgruppen och talen uppvisar storaskillnader i jämförelse med de överlevande företagen. Modellen klassificerar 91,2 % avföretagen korrekt ett år innan konkurs.</p>

<p>Här kommer sammanfattning av vår uppsatts "Småföretagare och deras finansiering"</p><p>Sammanfattning</p><p>Det finns många faktorer, både yttre och inre, som påverkar en småföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns även många olika former av finansiering att välja bland t ex banklån, leasing och riskkapital och de olika finansiärerna ställer skiftande krav på småföretagen och företagarna. Ett problem som nämns i teorin är det finansiella gapet som bygger på en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiären. Småföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och är negativt inställda till att förlora kontroll över företaget samt självständighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker därav så långt som möjligt är riskkapital då detta kortfattat innebär att företaget ”betalar” genom att ge bort ägande. Dock kan inte alla småföretag överleva samt finansiera sin verksamhet med egna vinster, speciellt inte i början och det kan vara svårt att erhålla extern finansiering då företagen kanske inte har så mycket att lämna i säkerhet för t ex ett banklån. Denna uppsats är en fallstudie över hur olika faktorer påverkat/påverkar tre företags kapitalförsörjning. En form av finansiering som de undersökta företagen alla anser vara bra är leasing och anledningen till detta är att räntorna idag är så låga. Företagen är inte helt negativt inställda till riskkapital som teorin framhåller, trots att de helst försörjer sig på eget kapital. De undersökta företagen har haft olika förutsättningar vad gäller anskaffning av kapital och de har även till viss del valt olika former. Trots detta kan deras agerande i stora drag sägas följa de teorier som finns angående små företags kapitalförsörjning.</p>

<p>Marknaden för designbyråerna kan beskrivas som förändrad utifrån globaliseringens effekter, den krympta nationella marknaden och designbyråernas minskade upptagningsområde. De för uppsatsen utvalda objekten får problem då det som de erbjuder idag inte räcker. För att på ett konkurrenskraftigt sätt bemöta de nya förändringarna på marknaden och i omvärlden krävs ett erbjudande som levererar något utöver själva produkten eller tjänsten, vilket då i denna uppsats ses utifrån designbyråns organisatoriska form. Objekten i uppsatsen utgörs av små designbyråer som är enmansföretag.</p><p>Avsikten med denna uppsats är visa för verksamheter som de undersökta objekten eller liknande verksamheter hur dessa kan verka på marknaden och skapa långsiktig tillväxt. Detta ses utifrån deras marknadsföringsstrategier som ur ett organisatoriskt perspektiv analyseras och utvärderas.</p><p>Uppsatsen görs utifrån en kvalitativ flerfallsstudie där ansikte mot ansikte intervjuer genomförs med tre stycken designbyråer. Dessa intervjuas angående sina verksamheter utifrån en frågeguide som byggts upp utifrån de utvalda teorierna. Teorierna har också ställts samman till en syntes som beskriver det tillvägagångssätt som uppsatsen ämnar visa på som det sätt som kan ge designbyråerna långsiktig tillväxt.</p><p>Det framkommer att byråerna till stor del arbetar så som teorierna och uppsatsens syntes beskriver, dock är resultaten inte jämbördiga för samtliga objekt och inte heller anses något av de undersökta objekten vara fullständiga i sitt utförande. Vidare ses fem faktorer som kan hjälpa designbyråerna att förbättra sin verksamhet och uppnå en långsiktig tillväxt. Dessa faktorer visar på brister i arbetssättet för att skapa värde, avsaknad av engagemang att skapa höginvolverade kunder, avsaknad av double-loop inlärning, förståelse för vilken miljö designbyråerna verkar i och att ett för standardiserat arbetssätt används.</p>

Marknaden för designbyråerna kan beskrivas som förändrad utifrån globaliseringens effekter, den krympta nationella marknaden och designbyråernas minskade upptagningsområde. De för uppsatsen utvalda objekten får problem då det som de erbjuder idag inte räcker. För att på ett konkurrenskraftigt sätt bemöta de nya förändringarna på marknaden och i omvärlden krävs ett erbjudande som levererar något utöver själva produkten eller tjänsten, vilket då i denna uppsats ses utifrån designbyråns organisatoriska form. Objekten i uppsatsen utgörs av små designbyråer som är enmansföretag. Avsikten med denna uppsats är visa för verksamheter som de undersökta objekten eller liknande verksamheter hur dessa kan verka på marknaden och skapa långsiktig tillväxt. Detta ses utifrån deras marknadsföringsstrategier som ur ett organisatoriskt perspektiv analyseras och utvärderas. Uppsatsen görs utifrån en kvalitativ flerfallsstudie där ansikte mot ansikte intervjuer genomförs med tre stycken designbyråer. Dessa intervjuas angående sina verksamheter utifrån en frågeguide som byggts upp utifrån de utvalda teorierna. Teorierna har också ställts samman till en syntes som beskriver det tillvägagångssätt som uppsatsen ämnar visa på som det sätt som kan ge designbyråerna långsiktig tillväxt. Det framkommer att byråerna till stor del arbetar så som teorierna och uppsatsens syntes beskriver, dock är resultaten inte jämbördiga för samtliga objekt och inte heller anses något av de undersökta objekten vara fullständiga i sitt utförande. Vidare ses fem faktorer som kan hjälpa designbyråerna att förbättra sin verksamhet och uppnå en långsiktig tillväxt. Dessa faktorer visar på brister i arbetssättet för att skapa värde, avsaknad av engagemang att skapa höginvolverade kunder, avsaknad av double-loop inlärning, förståelse för vilken miljö designbyråerna verkar i och att ett för standardiserat arbetssätt används.

Corporate failures pose a problem for banks, investors, customers, employees andinsurers. With a multivariate discrimination method, the study aims to find the specificfinancial ratios that most accurate reveals a company's financial health, which is ofinterest to all of the above parties. The data consist of 1042 Swedish small enterprisesand 30 different financial ratios between the years 2005‐2007. The result shows thatbankrupt firms three years before bankruptcy have a disadvantaged capital structurewith poor solvency and high debt. The year before bankruptcy, profitability and liquiditydeclined for bankruptcy group, and rates vary considerably in comparison with thesurviving companies. Our model can correctly classify 91,2 % of the total sample one yearbefore bankruptcy. / Företagskonkurser är dyrt för samhället och utgör ett problem för bland annat banker,investerare, kunder, anställda, försäkringsbolag och leverantörer. Studien syftar till attfinna de specifika nyckeltal vilka avslöjar ett företags finansiella hälsa, vilket är av intresseför alla ovanstående parter. Med en kvantitativ multivariat analysmetod har 30 olikanyckeltal från sammanlagt 1042 svenska mindre aktiebolag mellan åren 2005 och 2007studerats.Resultatet visar att konkursföretagen tre år innan konkurs har en missgynnandekapitalstruktur med svag soliditet och hög skuldsättning. Året innan konkurs harlönsamheten och likviditeten minskat för konkursgruppen och talen uppvisar storaskillnader i jämförelse med de överlevande företagen. Modellen klassificerar 91,2 % avföretagen korrekt ett år innan konkurs.

Här kommer sammanfattning av vår uppsatts "Småföretagare och deras finansiering" Sammanfattning Det finns många faktorer, både yttre och inre, som påverkar en småföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns även många olika former av finansiering att välja bland t ex banklån, leasing och riskkapital och de olika finansiärerna ställer skiftande krav på småföretagen och företagarna. Ett problem som nämns i teorin är det finansiella gapet som bygger på en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiären. Småföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och är negativt inställda till att förlora kontroll över företaget samt självständighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker därav så långt som möjligt är riskkapital då detta kortfattat innebär att företaget ”betalar” genom att ge bort ägande. Dock kan inte alla småföretag överleva samt finansiera sin verksamhet med egna vinster, speciellt inte i början och det kan vara svårt att erhålla extern finansiering då företagen kanske inte har så mycket att lämna i säkerhet för t ex ett banklån. Denna uppsats är en fallstudie över hur olika faktorer påverkat/påverkar tre företags kapitalförsörjning. En form av finansiering som de undersökta företagen alla anser vara bra är leasing och anledningen till detta är att räntorna idag är så låga. Företagen är inte helt negativt inställda till riskkapital som teorin framhåller, trots att de helst försörjer sig på eget kapital. De undersökta företagen har haft olika förutsättningar vad gäller anskaffning av kapital och de har även till viss del valt olika former. Trots detta kan deras agerande i stora drag sägas följa de teorier som finns angående små företags kapitalförsörjning.

Offentlig upphandling används av den offentliga sektorn för att ingå avtal eller teckna kontrakt med leverantörer av varor och tjänster. Rapporter har visat att småföretag inte deltar i offentlig upphandling i samma utsträckning som större. Kostnader för företagen att ta fram anbud har angivits som orsak liksom att förfrågningsunderlagen är krångligt utformade och att kraven som ställs är irrelevanta. Kommunikationen mellan upphandlande myndigheter och företagen har beskrivits som otillräcklig och att kunskapen om det som upphandlas därmed blir lidande. Uppsatsens syfte är att undersöka kommunikationen mellan myndigheter och småföretag i samband med offentlig upphandling. Hur aktörerna kommunicerar, vilka hinder av kommunikativ karaktär som eventuellt förekommer samt hur dessa hinder kan övervinnas är de frågeställningar som använts. Med kvalitativ metod har aspekter av kommunikationen kunnat belysas. Sju halvstrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med respondenter från både myndigheter och småföretag i Jönköpings län. Resultatet från undersökningen visar att aktörerna kommunicerar främst genom skriftliga former. Muntlig kommunikation undviks av myndigheterna för att värna om likabehandlingsprincipen. Det förekommer dock i vissa faser. Elektroniska kanaler används i många situationer. Företagen lämnar dock ofta sina anbud i fysisk form. Direkt kommunikation mellan aktörerna förekommer men det är indirekt kommunikation som är mest framträdande. Att formulera komplex information på ett tydligt sätt är ett av de hinder som framkommit. Hela processen måste tänkas ut i förväg av myndigheterna och förfrågningsunderlaget får normalt inte ändras i efterhand. Underlagen upplevs ibland vara väldigt omfattande och fulla av upprepningar. Oenighet om kravens betydelse för upphandlingens utgång råder. En del företagsrespondenter upplever att det ställs krav som inte tas hänsyn till, medan någon myndighetsrespondent menar att dessa krav ställs för att skapa en hög lägstanivå. Företagsrespondenterna vittnar om att det är enkelt att få svar på frågor angående otydligheter i förfrågningsunderlaget. Diskussioner om bättre lösningar på myndigheternas behov efterfrågas dock av leverantörer. Att använda ett elektroniskt upphandlingssystem kan underlätta för myndigheter i utvärderingsfasen. Systemet kan också ge anbudsgivaren en form av feedback på anbudet då det varnar för om krav har missats. / Public procurement is conducted by public sector to purchase supplies and services. Studies show that small businesses do not participate in public procurement at the same extension as big businesses. Bureaucratic formulated tender specifications and irrelevant requirements are given as some possible reasons. The communication between procurers and suppliers has been described as unsatisfactory and as a consequence, the products being asked for by the procurers are seldom the best for satisfying their needs. The purpose for this thesis is to examine the communication between public authorities and small business in public procurement. The issues for the study are how the participants communicate, which communicative obstacles might occur and how these obstacles can be overcome. A qualitative approach has been used to illuminate different aspects of the communication. Seven long interviews with representatives from both public authorities and small businesses in Jönköping county has been conducted. The result shows that the participants communicate mostly through written communication. Verbal communication is being avoided by the authorities to protect the principle of equal treatment, though it was found in some phases of the procurement process. Electronic channels are used in many situations but the tenders are often delivered in physical form. Direct communication does exist even though indirect communication is more dominant. To formulate complex information in an explicit way is one of the obstacles that was observed in the study. The whole process has to be conceived by the procurers from the start, since the tender specification as a rule cannot be changed afterwards. The tender specifications are considered very extensive by respondents from small businesses, and recurrences of information are common. They also experience that some requirements being asked for do not fill a purpose for the outcome of the process. On the other hand, some authorities refer to that the requirements creates a high lowest level and that they do have a great importance. Respondents from the small businesses seem to consider it being easy to get their questions about uncertainties in the tender specification answered, but they also want greater possibilities to discuss alternative solutions to the authorities needs. The use of an electronic procurement tool can make the evaluation phase easier for the procurers. It can also give the suppliers a kind of feedback since the system alert if some requirements in the tender are not being fulfilled.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att vistelse i natur kan bidra till förbättrad hälsa och att det finns ett samband mellan människors aktivitetsnivå, psykiska hälsa och tillgång till naturmiljöer. Idag startas allt fler verksamheter både inom privat företagande och inom offentlig regi där natur används som en resurs för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Eftersom fenomenet är ganska nytt saknas beskrivningar av området. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur natur och hälsofrämjande arbete bedrivs av olika aktörer i Sverige. Metod: Kvalitativ ansats valdes som datainsamlingsmetod. Sex djupintervjuer genomfördes med aktörer som arbetar i verksamheter inom ramen för natur och hälsofrämjande arbete. Vid intervjuerna användes semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att aktörerna använde natur i verksamheten i form av rum, som redskap och som symbol. Aktiviteterna i verksamheterna spelade en komplex roll då både aktiviteternas symboliska värden och de konkreta aktiviteterna i sig användes som metod. Aktörerna upplevde ett starkt personligt välmående i sitt arbete och ansåg att det är en växande bransch med goda möjligheter till att bedriva verksamhet även i framtiden. Konklusion: Området natur och hälsofrämjande arbete är ett brett område och bedrivs av skiftande verksamheter i fråga om aktiviteter, erbjudanden och inriktningar. Studien visar att områdets pedagogiska inriktningar skiljer sig från tidigare pedagogiska inriktningar inom liknande områden genom att fokusera på hur natur kan användas som ett hälsofrämjande verktyg. / Background: Previous research shows that nature can contribute to health development and shows a correlation between people's level of activity, mental health and access to nature environments. Today we see a growing number of new operations in both the private enterprise and the public sector where nature is used as a resource for health promotion and prevention. Since the phenomenon is fairly new, descriptions of the area are poor. Objective: The aim of this study was to investigate how the nature and health promotion work are carried out by different actors in Sweden. Method: Qualitative approach was chosen as the data collection method. Six interviews were conducted with actors working in the field of nature and health promotion. The interviews used semi structured interview guide. The interviews were analyzed by content analysis. Results: The results showed that the respondents use nature as a resource in their business operations, both as a room, a tool and as a symbol. The activities played a complex role since they both had a symbolic value and was used as a concrete tool. The actors however felt a strong personal wellbeing at their work and that it is a growing industry with good opportunities to conduct business in the future. Conclusion: The area of ​​nature and health promotion occupations is a broad field and involves diverse activities regard to activities, offers and specializations. The study also shows that the area's pedagogical orientations, differs from previous educational approaches in similar areas by focusing on how nature can be used as a health promotion tool.

This paper intends to show how micro- and small businesses in the tourism and experience industry makes use of social media as a marketing tool. The study also shows the possibilities for businesses to market themselves to customers through social media. Small businesses usually don’t have the same conditions or the same marketing resources that larger companies have. For small businesses that lack marketing resources, social media is a great addition to marketing since the technology around social media is relatively simple. For micro- and small businesses in the tourism industry social media increase the opportunity to reach (potential) customers in a relatively cost-free way. In the study, three companies working in the tourism sector were chosen, two micro-enterprises and one small business. Representatives from the three companies were interviewed about how the company worked with social media. I conducted a literary review to see what marketing opportunities social media provide for small businesses. I also conducted a content analysis where I analyzed each company's social media. The results of the study showed that Facebook was used by all companies and it was also the medium that was used most frequently by the companies. Facebook has a large number of members and on Facebook companies can integrate several different media such as images, video, text-based messages, information, applications, etc. in a way that the other social media cannot offer. The study also showed that YouTube was considered by many to be an important medium for tourism and experience businesses. However video marketing is used very little by companies. This was verified by my interviews and my content analysis; the companies in the study used YouTube and video marketing in a very small extent. / Denna uppsats avser visa hur mikroföretag och småföretag inom turism- och upplevelseindustrin använder sig av sociala medier som marknadsföringsverktyg. Studien visar även vilka möjligheter det finns inom sociala medier att marknadsföra sig mot kunden. Småföretag har oftast inte samma förutsättningar eller samma marknadsföringsresurser som de stora företagen har. För småföretag som saknar marknadsföringsresurser är sociala medier ett bra komplement då tekniken kring sociala medier är relativt enkel. För mikroföretag och småföretag inom turismnäringen ökar sociala medier möjligheten att nå ut till (potentiella) kunder på ett relativt kostnadsfritt sätt. I studien valdes tre företag ut som arbetade inom turismsektorn, två mikroföretag och ett småföretag. Representanter från de tre företagen intervjuades om företagets arbete med sociala medier. Jag utförde en litteraturgenomgång för att se vilka marknadsföringsmöjligheter sociala medier ger för småföretag. Jag genomförde även en innehållsanalys där jag analyserade företagens respektive sociala medier. Resultatet av studien visade att Facebook användes av alla företagen och det var även det medium som användes mest frekvent av företagen. Facebook har ett stort antal medlemmar och på Facebook kan företagen integrera flera olika medier så som bilder, videos, textbaserade inlägg, information, applikationer etcetera som andra sociala medier saknar. Studien visade även att YouTube ansågs av flera vara ett viktigt medium för turismföretag och upplevelseföretag men att videomarknadsföring användes väldigt lite av företag. Detta verifierades av mina intervjuer och den egna innehållsanalysen då de aktuella företagen använde sig av YouTube och videomarknadsföring i väldigt liten utsträckning.