Modebranschen är en ständigt föränderlig bransch som präglas av långa ledtider, osäkra prognoser och starkt trendfokus. Ahlvar By Frida Ahlvarsson är ett svenskt modeföretag som verkar inom just denna bransch. Ahlvar upplever precis som många andra små modeföretag problem kopplade till branschens uppbyggnad. Problemen som företaget upplever är främst ekonomiska men har också att göra med höga lagernivåer och hög arbetsbelastning. I detta arbete görs en granskning av Ahlvars inköpsprocess med hjälp av Business Process Management (BPM) för att identifiera orsakerna bakom de problem som företaget upplever. Det fastslås att företagets ekonomiska problem främst är kopplade till höga produktionskostnader medan de höga lagernivåerna främst beror på avsaknaden av statistiska prognoser. Den höga arbetsbelastningen verkar i sin tur ha att göra med det faktum att det som enmansföretag är svårt att handskas med inköpsprocessens många steg och parallella processer. För att identifiera lösningar till dessa problem presenteras teori kring inköpsprocesser och även information om hur tre liknande modeföretag arbetar. De tre andra företagen är Filippa K, Företag X och House of Dagmar. Tillsammans med teorin görs en jämförelse mellan dessa tre och Ahlvar. Jämförelsen visar att det finns många likheter mellan företagen och att mycket av deras arbetssätt har goda kopplingar till teorin. Dock i identifieras även vissa markanta skillnader mellan Ahlvar och de andra företagens arbetssätt. Utifrån jämförelsen fastslås tre huvudsakliga rekommendationer för hur Ahlvar ska förändra sin inköpsprocess i syfte att förbättra sin ekonomiska situation med hjälp av en mer effektiv försörjningskedja. Rekommendationerna är att företaget bör hitta fler leverantörer, byta leverantörsland från Kina till ett eller flera länder i Europa och att börja göra enklare prognoser på tidigare års försäljning. Som en följd av bytet av leverantörsland rekommenderas även företaget att förändra sitt val av transportslag från flygplan till lastbil och båt vid frakt av produkter.

Bakgrund  Små företag är en stor del av det svenska näringslivet, och trots att de stora svenska företagen utgör enbart 0,1 procent står de för 40 procent av omsättningen och de anställda i det svenska näringslivet. Det här innebär stor konkurrenskraft gentemot de små och medelstora företagen. Även EU engagerar sig i att öka de små och medelstora företagens konkurrenskraft gentemot stora aktörer på marknaden då de påverkar marknadens ekonomiska tillväxt, innovation, sysselsättning och sociala interaktion. Vi kan även se svårigheter för små företag, som exempelvis ökad konkurrens genom globalisering, från stora aktörer, e-handelsutveckling samt tillväxthinder. Då konkurserna inom handeln har ökat ser vi det som intressant att undersöka små företagares konkurrenskraft på den svenska detaljhandelsmarknaden. Syfte  Syftet med denna uppsats är att identifiera faktorer för konkurrenskraft och analysera dess betydelse, samt belysa utvecklingsmöjligheter för småföretag inom detaljhandeln på den svenska marknaden. Metod Arbetet utgår från en deduktiv ansats där en kvalitativ datainsamling har genomförts med utgångs punkt i sekundärdata genom en litteraturstudie. Sedan har primärdata samlats in genom semistrukturerade personliga intervjuer med småföretag inom detaljhandeln. Resultat  I litteraturstudien har fem områden växt fram vilket även i empiriinsamlingen visat sig fungera som medel för att skapa konkurrenskraft. De områden som växt fram är Varumärke involverande mervärde och varumärksbyggande samt varumärkesstrategier, Relationer och Nätverk, Personal som involverar personalens påverkan samt internmarknadsföring och servicekultur, Platsens betydelse inkluderande servicelandskap samt platsmarknadsföring och sista området är Internet vilket involverar företags internetnärvaro samt sociala medier.

Storskaliga strukturer präglar idag stora delar av samhället. Det är resultatet av en strukturutveckling som har pågått under en längre tid i Sverige. Det har resulterat i en allt mer industrialiserad produktion med större produktionsenheter som ger en effektivare livsmedelsproduktion. Det är dock allt fler konsumenter och producenter som har börjat efterfråga en småskalig livsmedelsproduktion som alternativ till den storskaliga produktionen. Den småskaliga livsmedelsföretagen är idag flera till antalet än de större. Det finns en vilja att föra ihop dessa företag med personer, organisationer för att etablera kontakter. Dessa kontakter är speciellt viktiga för företaget i starten för att få tillgång till möjligheter och resurser. Denna studie undersöker därför hur aktörer i gårdsmejeristers sociala nätverk är användbara vid start och etablering av företag. Detta görs med kvalitativa intervjuer med fem gårdsmejerister i Mellansverige. Studiens resultat visar att det nationella resurscentrumet Eldrimner är den mest framträdande aktören vid starten av företaget för att få tillgång till kunskap och ny utrustning. Föreningar, andra gårdsmejerister och även andra småskaliga producenter blir sedan allt mer framträdande aktörer som ger tillgång till kunskap samt sammanför gårdsmejerister med andra användbara aktörer vid etableringen. De sistnämnda hjälper varandra och löser gemensamt problem. Det finns en risk att det blir en allt för sluten grupp, vilket kan göra det svårare att få tillgång till ny information. Om informationen eller resurser inte fås att tillgå i det befintliga sociala nätverket använder de ofta tillfälliga och ytliga kontakter, men det kan vara svårt att få ut informationen från dessa aktörer. Restauranger och grossister är sedan framträdande aktörer för att få ut produkterna på marknaden genom att sammanföra gårdsmejerister med restauranger, grossister och kunder.

Bakgrund och problem: Dagens företag består allt mer av immateriella tillgångar då samhället vi lever i har blivit allt mer högteknologiskt och kunskapsintensivt. När småföretag vill expandera vänder de sig vanligtvis till banker för att ansöka om krediter. Det finns dock en stor kritik mot hur banker hanterar utlåning till småföretag. Överlag är det väldigt svårt för småföretag att bli beviljade krediter hos banker, speciellt för de småföretag som har en hög andel immateriella tillgångar. Vissa forskare menar även att det finns skillnader i hur immateriella tillgångar bedöms vid kreditbeslut. Vi vill därför undersöka följande: Hur bedömer banker immateriella tillgångar vid kreditbedömningar av småföretag? Hur skiljer sig kreditgivarnas syn på de immateriella tillgångarna? Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur banker bedömer immateriella tillgångar vid kreditbedömningar av småföretag och om det finns några skillnader i kreditgivarnas bedömning. Vidare är syftet att studien ska bidra till en ökad förståelse kring vilken betydelse immateriella tillgångar har när banker fattar ett kreditbeslut. Studiens syfte är inte att generalisera och dra slutsatser kring hur alla banker bedömer immateriella tillgångar vid en kreditbedömningsprocess. Metod: Uppsatsen är skriven utifrån en kvalitativ ansats då målet med vår studie är att bidra till en ökad förståelse kring vilken betydelse immateriella tillgångar har när banker fattar ett kreditbeslut men även för att belysa hur osäkerheten med immateriella tillgångar behandlas ur bankernas situation. Kreditgivarnas personliga åsikter har en stor betydelse i vår studie, därför har vi också valt att använda en kvalitativ metod då den bidrar till att respondenternas personliga åsikter och reflektioner kan lyftas fram vilket är nödvändigt för att få en djupare förståelse. Slutsats: Vår studie visar att bankerna vid kreditbedömning av småföretag bedömer immateriella tillgångar på ungefär liknande sätt. Det fanns inga stora skillnader i själva bedömningen av de immateriella tillgångarna. Däremot skiljer sig kreditgivarnas syn på immateriella tillgångar. Trots att samtliga respondenter bedömde tillgångarna i princip på samma sätt kan vi se att det finns skillnader. Det är överlag väldigt svårt för småföretag med en hög andel immateriella tillgångar att bli beviljade krediter men det vi har kommit fram till i den här studien är att det faktiskt finns faktorer som kan påverka ett kreditbeslut och därmed också underlätta för dessa företag att bli beviljade krediter. / Background and problem: Today's businesses consist increasingly of intangible assets because the society we live in has become increasingly high-tech and knowledge-intensive. When small businesses are looking to expand, they usually turn to banks to apply for loans. However, there is a great criticism of how banks handle loans to small businesses. Overall, it is very difficult for small businesses to get credits granted by banks, especially for those small businesses that have a high percentage of intangible assets. Some researchers also believe that there are differences in how intangible assets are assessed on credit decisions. We therefore wish to examine: How do banks assess intangible assets on credit rating of small business? How lenders view differs on intangibles? Purpose: The aim of this study is to examine how banks assess intangible assets in the credit assessment of SMEs and whether there are any differences in lenders' assessment. An additional purpose of the study is to contribute to an increased understanding of the importance of intangible assets when banks make credit decisions. The study's purpose is not to generalize and draw conclusions about how all banks assesses intangible assets on a credit assessment process. Method: The essay is written from a qualitative approach because the goal of our study is to contribute to an increased understanding of the importance of intangible assets when banks make credit decisions but also to illustrate how the uncertainty of intangibles is treated from the banks' situation. The lenders ' personal opinions are of great importance in our study, therefore, we have also chosen to use a qualitative approach as it helps to highlight the respondents' personal opinions and reflections which are necessary to get a deeper understanding. Conclusion: Our study shows that creditors assess intangible assets similarly. There were no significant differences in the actual assessment of the intangible assets. However lenders view of intangible assets differs. Although all respondents assessed the assets in basically the same way, we can see that there are differences. Overall it is very difficult for small companies with a high proportion of intangible assets to be granted credits but that we have arrived to the conclusion that there are indeed factors that can affect a credit decision and therefore make it easier for these companies to be granted credits.

Sammanfattning Affärsmodeller utgår från att företag ska vinstmaximera, vilket kan göra att affärsmodeller inte passar de företag som inte har vinstmaximering som utgångspunkt eller fokus. Vinsten i dessa företag ses “bara” som något sekundärt som måste finnas för att företaget ska finnas kvar. Detta synsätt på vinst är ofta kopplat till småföretagares sätt att driva företag. Småföretagare har ofta en nära koppling till sitt företag och det kan närmast beskrivas som deras identitet. Det är därför viktigt för dem att verksamheten finns kvar trots ett högt pris i form av att de arbetar mycket och hårt, för relativt liten ekonomisk vinst. Det viktigaste för dessa individer är inte pengar, utan det är livet som småföretagare de vill ha. De värderar ett liv där de är fria och självständiga att bestämma hur de vill ha det. Detta är även en orsak till att de inte vill att deras verksamhet ska växa eller utvecklas i storlek. De vill behålla verksamheten liten eftersom de vill ha kvar kontrollen samt att de vill fortsätta verka i det lokala området på grund av deras personliga anknytning dit. Affärsmodellen skulle kunna omformuleras eller breddas i sitt fokus för att fånga upp och beskriva fler verksamheter än de som vinstmaximerar. I modellen skulle det kunna tas hänsyn till hur en individ, alltså företagaren, lever sitt liv och det är därför olika livsformer används i denna studie. Kopplingen mellan individ och företag är ofta stark när det handlar om småföretag och därför vore det önskvärt att fokuset flyttas från företaget till individen i affärsmodellen. När fokuset är bytt, eller åtminstone mer nyanserat, skulle en affärsmodell kunna användas för att på ett meningsfullt sätt beskriva en småföretagares verksamhet. Det största bidraget i denna studie är att ett perspektiv som utgår från individen istället för företaget används för att försöka förstå att en affärsmodell skulle kunna utvecklas till att omfatta fler fokusområden än vinstmaximering. Individen och dennes sätt att leva sitt liv påverkar hur företaget drivs och utifrån det vore det lämpligt att affärsmodeller anpassas för att beskriva verksamheten på ett mer användbart och rättvisande sätt. Nyckelord: småföretag, affärsmodell, livsstil, individualistisk, / Abstract Business models are based on that the company will maximize its profits, which may make the business models fit bad with companies who do not focus on profit maximization. The profit in these companies is seen as something secondary that needs to exist to make the company survive. This view on profit is connected to small business owners’ way to run a business. Small business owners often have a close connection to their company and it can almost be described as their identity. It is important for them that the business exists even if they need to pay a high price because they work hard and only get a small economic profit in return. The most important thing for these individuals is not money, but the life as a small business owner that they want to have. They value a life where they are free and independent to decide how they want to live their life. This is also a reason to why they do not want their business to develop or grow in size. They want to keep the business small because they want to keep their control and at the same time stay in the local area because of their personal connection to that place. The business model therefore could be reformulated or widened in its focus to describe more businesses than they who maximizes its profits. In the model it could be taken into account to how an individual, in this case the business owner, lives his/her life and that is why different life shapes are used in this study. The connection between the individual and the company is often strong when it comes to small businesses and that is why the focus could be moved away from the business itself to the individual itself in the business model. When the focus has been changed, or at least are more nuanced, a business model could be used to describe a small business owners business in a meaningful way. The biggest contribution with this study is that a perspective that originates from the individual instead of the business is used to try to understand that a business model could be developed to include more areas than profit maximization. The individual and its way to live life affect how the company is being run, and by that the business models could be adjusted to describe the business in a more useful and correct way. Keywords: small businesses, business model, lifestyle, individualistic.

No description available.

I takt med teknologisk utveckling och alltmer homogena produkter ökar konkurrensen mellan företag. Företag satsar på att bygga ett starkt varumärke eftersom detta kan bidra till differentiering samt konkurrenskraft. En alltmer förekommande marknadsföringsstrategi som används i syfte för att öka ett bolags relevans är så kallad rebranding. Detta kan innebära förändringar såsom ny grafisk profil eller bearbetning av företagets värderingar. Att genomgå en rebranding är en riskfylld process där många verksamheter misslyckas eftersom det krävs mycket tid och resurser, och där framgången ligger i mottagarens uppfattning. Trots det implementerar allt fler verksamheter varumärkesuppdateringar, multinationella företag liksom småföretag.   Denna studie har därför som syfte att undersöka vilka moment som kan förekomma i en rebrandingprocess för småföretag. Därmed kommer detta arbete att undersöka hur verksamheten förhåller sig till de sex främsta möjliggörande faktorerna som presenteras av Miller, Merrilees och Yakimova (2014). Undersökningen utgår från en kvalitativ en fallsstudie hos ett bolag som faller inom ramen för småföretag, och intervjuer har genomförts med utvalda respondenter från fallföretaget. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär vilket gav möjlighet att både styra samtalet samt ställa eventuella följdfrågor.   Studien redogör för fallföretagets olika moment i rebrandingprocessen, samtidigt som arbetets slutsats tydliggör att de har lyckats fullfölja en del av de sex främsta möjliggörande faktorerna vid rebranding på företagsnivå som presenteras av Miller, Merrilees och Yakimova (2014). WearColour måste fortsätta att tydliggöra varför man implementerade en varumärkesförflyttning för samtliga aktörer, vilket innebär att företagets rebrandingarbete inte är slutfört. Avslutningsvis, arbetet påvisar brister inom den teoretiska referensramen och huruvida de möjliggörande faktorerna kan appliceras på småföretag. / As a result of technological developments and increasing homogeneous of products, competition is increasing between companies. Corporations are investing their assets inbuilding a strong brand as this can contribute to differentiation and competitive advantages. Amarketing strategy, which is increasing in its popularity, and which enhances a company’s relevance is so called rebranding. This may involve changes such as new graphic profiles or processing of company values. Undergoing rebranding is a risky process where many businesses fail because it takes a lot of time and resources, and where the success lies with the recipient's perception. Nevertheless, more and more businesses are implementing brand updates, multinational companies and small businesses alike.   Thus, this study aims at exploring what eventual stages that might occur during a rebranding process for so-called small enterprises. In addition, this paper will investigate how the stages relate to the six main enablers which are presented by Miller, Merrilees and Yakimova (2014). This work is based on a qualitative one-case case study at a textile company which falls within the framework of small businesses, where interviews have been conducted with selected respondents from the case company. The interviews were of a semi structured nature, which provided us with the opportunity to direct the conversation but also ask any unforeseen follow-up questions.   The study explains the case company's various elements in the rebranding process, as the conclusion clarifies that the case company have succeeded in completing some of the main enablers in corporate rebranding, presented by Miller, Merrilees and Yakimova (2014). WearColour must continue to clarify why a rebranding strategy was implemented for all parties involved with the company, which means that the company's rebranding process have not been completed. Finally, the work demonstrates short comings in the theoretical reference framework and questions if the main enabling factors can be applied to small businesses.

Purpose: The aim of this thesis is to investigate various forms of bootstrapping methods amongst small business ventures and how they come about using the various forms. Furthermore, the thesis investigates the underlying motives as to why small business ventures adhere to certain forms of financial bootstrapping methods. The result of the research provides better understanding of small business ventures behaviors’ during various stages of their venture life cycle. Methodology: The method used in this study, is a combination of both quantitative and qualitative analysis. The quantitative results are implied to better reflect the qualitative results which intend to strengthen the thesis validity. One of the limitation of the study that is solely focus on small business ventures that have used one or more bootstrapping techniques during the lifecycle of the small business venture. This study is consisted of semi structured interviews and surveys. The semi structured interviews consist of six interviews. Furthermore, surveys were sent out to 300 small business ventures. Theoretical Framework: The theoretical references used touch upon relevant theories regarding the financial gap that is created by the existing information asymmetry, the pecking order theory, financial bootstrapping as well as discussing the various phases of a small business ventures lifecycle. Lastly the thesis will discuss research that has been conducted in the area of small business ventures that have used financial bootstrapping as a method of gaining financial means. Result: The empirical findings of this thesis is in regard to the information gathered. This is closely related to the conducted semi-structured interviews as well as the survey poll conducted that received a total of 122 results of the 300 sent out to various people. Conclusion: The thesis can conclude that the choice of bootstrapping method is dependent on various aspects such as; the branch the venture is active in, current stage of a business ventures lifecycle. As well as certain aspects of a bootstrapping’s characteristic that makes it more desirable to use.

Crossmedia is a phenomenon that is widely used for marketing despite the fact that far from everyone are familiar with the word. Crossmedia has many advantages if used effectively, although this is not always the case. Small business owners are facing many challenges, among which limited time and budget are the most common. Research shows that marketing is a challenge for small businesses and that they often lack concrete plans and strategies. It also suggests that some sort of guidance, for example in the shape of DIY-tools, would be beneficial for small business owners since hiring communication agencies usually is too expensive. Three local small business owners have been interviewed in this study in order to investigate the thoughts they have about marketing and to what extent they use crossmedia. It was found that all respondents use crossmedia to some extent and that all of them experience challenges related to marketing. All respondents also agreed that the need for assistance in marketing exists among small business owners. With this in mind, a checklist has been created as a part of this study to assist small business owners in their marketing practice and help them implement successful use of crossmedia. Surveys have been used to evaluate the checklist and the results show additional support for the thesis that this kind of help is useful for small business owners.

Kraven på att företag skall arbeta med att minska sin miljöpåverkan har blivit hårdare från samhällets sida. Ett verktyg för småföretag som vill jobba systematiskt med miljöfrågor är miljödiplom, där Stockholms stads miljödiplom är ett av dessa. Stockholms stads miljödiplom är uppbyggt i tre nivåer och det tar ett år att genomföra varje nivå. Syftet med denna studie är att studera vilka konsekvenser och förändringar som sker när företag diplomerar sig med Stockholms stads miljödiplom. Detta kommer att analyseras utifrån organisationsteori med tonvikt på förändringar. För att svara på syftet har diplomeringsansvariga för sex företag, fördelade på två per nivå i miljödiplomet, intervjuats om sitt arbete med miljödiplomeringen samt hur miljöarbetet påverkat den dagliga verksamheten inom företaget. Resultat och slutsatser visade att kundkrav var den främsta faktorn till varför företagen diplomerade sig med miljödiplomet. Företagen valde Stockholms stads miljödiplom då det är bättre anpassat för småföretag än ISO 14001. Miljödiplomet uppfattas dock inte som tillräckligt känt i företagskretsar, utan där framstår ISO 14001 som mest erkänt. Trots miljödiplomet har inte miljöarbetet blivit direkt integrerat i företagens verksamheter vilket kan bero på bristande kommunikation mellan de diplomeringsansvariga och övriga anställda. De anställda var inte delaktiga i diplomeringsarbetet vilket kan vara en orsak till att inga större förändringar i den dagliga verksamheten hade skett i majoriteten av företagen. Företagen i studien har behövt mycket hjälp från Miljöcentrum, som är ansvariga för Stockholms stads miljödiplom, vilket innebär att kompetensen om miljödiplomet inte alltid skapades eller fanns inom företaget.