Den här uppsatsen fokuserar på smaken hos den svenska eliten genom att undersöka Nobelmenyer från 1901 till 2022. Syftet består i att genom Nobelbankettens menyer undersöka hur den svenska elitens smak har förändrats över tid. Undersökningen utgår från Bourdieus teorier kring smak, distinktioner och maktens fält. Tidigare forskning visar att forskningsfältet står inför ett skifte gällande smakbegreppet och vill hellre definiera smak som en acceptans och variation snarare än en avsmak som Bourdieu gör. Vidare visar forskningen att etablerandet av de moderna restaurangerna i Frankrike lade grunden för matsom en “offentlig” distinktion mellan samhällsklasser samt att den fina smaken för viss mat bidrar till att skapa och upprätthålla en distinktion. Denna distinktion skapas och upprätthålls av så kallade “tastemakers”. Metoden består i en kvalitativ innehållsanalys av Nobelmenyer, som analyseras både på franska och svenska. Resultatet visar att den svenska eliten har haft smak för det franska, både i språk och mat, vilket syns på rätternas namn samt innehåll.Vidare visar resultatet att eliten har haft smak för franska aristokratiska teman, vilka dock försvinner vid översättandet av menyerna. I modernare tid sker ett skifte och idag utgörs elitens smakpreferenser av svenskinfluerade teman, vilket även här kommer till uttryck i rätternas namn samt i råvarorna.

No description available.

This Master’s thesis concerns the question why a public library establishes a special room for young people and how the young people can influence the activities. I have made interviews with two librarians and four teenagers from a reference group. I have also made an observation of the room. The most important theories are Pierre Bourdieu’stheory of symbolic capital and Mats Lieberg’s theory of free zones. The method used is a qualitative study. The answersfrom the interviews are analysed according to different categories. The results show that young people have a special taste which is shown in the room for young people and that efforts to make young people involved in the planning of activities are very important. / Uppsatsnivå: D

No description available.

No description available.

Den här uppsatsen handlar om unga vuxnas identitetsskapande i dagens västerländska samhälle. Via två uttryck - kläder och kulturkonsumtion - undersöker jag hur individen bygger upp sin identitet och kommunicerar den till omvärlden. Mitt syfte är att undersöka hur stil och smak (i kläder och kulturkonsumtion) utgör meningsbärande komponenter i det egna identitetsskapandet. Stil och smak utgör två viktiga element, eftersom det är genom dessa begrepp som individen avgränsar och definierar både sig själv och andra. I den avslutande diskussionen utgår jag vidare från Ziehes teorier och analyserar sambandet mellan de ungas jakt på identitet och dagens omvälvande samhällsförhållanden.

Vid bytet från grundvattentäkt till ytvattentäkt i Bjuvs kommun började klagomål om dricksvattnets kvalitet att strömma in till Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA), ansvarig för vattenverksamheten i kommunen. Syftet med denna studie är att kartlägga klagomålen kring dricksvattnet, ringa in problemet och eftersöka orsaken. Detta har skett genom intervjuer med konsumenter liksom vattenprovtagningar hos dessa. En geografisk spridning låg till grund vid valet av provtagningspunkterna. Utöver mikrobiologiska, kemiska och fysikaliska parametrar som inkluderas i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten har vattnet analyserats för innehåll av geosmin, 2-metylisoborneol och 2,4,6-trikloranisol då dessa föreningar är kända för att orsaka dålig lukt och bismak på dricksvatten. Analysresultaten visar generellt på ett vatten med god kvalitet. Av de intervjuer som gjorts hos de utvalda konsumenterna framgår det dock att vattenkvaliteten inte är tillfredsställande. Det är i huvudsak vattnets lukt och smak som kritiseras där unken och mögel är den vanligaste beskrivningen. Vad denna lukt och smak beror på har inte kunnat fastställas. En kartläggning av klagomålen och definiering av problemet har dock påbörjats vilket underlättar för fortsatta studier och eventuella åtgärder.

Få produkter i Sverige innehåller idag höns däremot ökar konsumtionen av ägg. Den ojämna balansen mellan ökad äggproduktion och minskad konsumtion av höna tycks vara en uppåtgående trend. Höns som livsmedel har utgått i det ordinarie sortimentet hos de stora livsmedelskedjorna. Livsmedelsproducenter har slutat använda höns på grund av ”kvalitetsbrister” som att de har fått skört skelett. I och med det kan benflisor komma med i köttet. Huvudsakligen är hönsen avlade för att producera mycket ägg - ett om dagen, i stora grupper. Dessa djur är anpassade för storskalig produktion med många djur på en liten yta. Den separering som skett mellan slaktkycklingar och värphöns med början på 1920-talet kan varit en del av förklaringen med minskad hönskötts konsumtion. Hos äldre djur finns det mer bindväv och fettansamling. Den ökade mängden bindväv gör att konsistensen på köttet uppfattas segare men också saftigare, då fett ansamlas där. Substanserna som finns i fettvävnaden, ger upphov till den karaktäristiska smaken och aromen som finns i köttet. Det blir tydligare vid upphettning. När ett djur blir äldre ökar mängden bindväv och dess tvärbindningar, som både stabiliserar men även blir mer värmetåliga. Desto mer ett djuret rör på sig, blir de röda muskelfibrerna aktiva och bildar en grövre struktur. Åldern tillsammans med rörelse kan också skapa ett mer smakrikt kött men även ett segare kött av större fibrer i bindväven som behöver längre tillagningstid. I denna studie undersöktes smak samt textur av foder och genmaterial med två olika tillagningsmetoder, kokning samt sous-vide. En panel utvärderade det utifrån 13 variabler. Där det fanns en tydligast signifikans var skillnaden mellan lår och bröst. Att dela upp höns i bröst och lår/vingar gör att förutsättningarna för en mer exakt tillagning ökar. De variabler som hade en signifikans när en PCA-analys gjordes var: textur: saftighet, fethet; smak: härsken; doft: umami, härsket. När t-test utfördes blev det signifikans på saftighet, fethet, smak av härsket och doften av umami. Variablerna som tydligast skilde sig åt mellan bröst och lår var texturerna, saftighet och fethet. Det var ingen signifikant skillnad mellan genotyperna, tillagning eller foder.

No description available.

No description available.