No description available.

Människan står i kontakt med omvärlden genom sina sinnen. När vi möter vår omgivning, smakar på saker, rör vid saker eller blir berörd av saker, sker det i form av upplevelser. Världen sådan den ter sig för oss består av ett samspel mellan oss själva och vår omgivning, och det meningsfulla skapas i de relationer som byggs däremellan. Sådan är definitionen på den fenomenologiska världsbilden. Denna uppsats undersöker hur ett fenomenologiskt perspektiv kan berika ämnet måltidskunskap, genom dess förmåga att förena annars svårförenade uttryckssätt och kunskapsformer. Uppsatsen har studerat den mänskliga smakupplevelsen av vin, och studien har arbetat med en narrativ metod: författande av inre monolog. Detta är en typ av fenomenologisk text, med kraft att fånga mönster i de associativa tankeströmmar vi upplever vid vinprovning. Dessa litterära texter har innehållsanalyserats utifrån teorier om medvetandet som process. Studien är huvudsakligen autoetnografisk. Det kan visas att smakupplevelsen till väsentlig del är en föränderlig process, att den är beroende av såväl subjektivitet som objektivitet och omgivningsfaktorer, och att upplevelsen är en växelverkan mellan dessa faktorer. Smaken kan aldrig mätas fullständigt, och beror till väsentlig del på implicita kunskapsformer. Denna uppsats kan ses som en förstudie i metodutveckling och som ämnesutveckling, genom att de perspektiv som lyfts fram kan komma till användning dels teoretiskt men också praktiskt vid exempelvis undervisning i vinutbildning

Uppsatsen avser att undersöka hur människors socioekonomiska faktorer (utbildning, klass och lön) påverkar deras val av fritidsaktiviteter (kultur, nöje och utomhus) samt att redogöra för rimliga orsaksförklaringar till varför aktiviteterna företräds av socialt och ekonomiskt homogena grupper. Ett generellt antagande är att valet baseras på aktiviteternas kostnader, vilka begränsar eller möjliggör deltaganden. Emellertid representeras fritidsaktiviteterna inte av ”välbärgade” individer varmed ekonomiskt kapital inte utgör en tillräcklig orsaksförklaring. Av den anledningen undersöks även individernas klass och utbildning med hänsyn till andra kontrollfaktorer (ålder, kön och region).   För att beskriva hur de olika faktorerna påverkar människors val av fritidsaktivitet utgår studien ifrån Pierre Bourdieus teori om kulturellt kapital. Den förklarar hur effekten av klasstillhörighet och utbildningsnivå bildar särskilda konsumtionsvanor bland sociala grupper. Bourdieu menar att individer som bär på kulturellt kapital besitter liknande preferenser, smaker och habitus. Därmed skapas gemensamma konsumtionsmönster och homogena fritidsaktiviteter.   Med hänsyn till teorier och tidigare forskningar genomförs studien deduktivt enligt kvantitativ metod. Från det riksrepresentativa datamaterialet LNU 2010 undersöks sambanden mellan faktorerna och aktiviteterna i multivariata regressionsanalyser. Av resultaten framgår att lön har inverkan på deltagande i kultur- och utomhusaktiviteter men som förklarar en relativt begränsad del av det totala deltagandet. Istället har utbildning och klass högre positiva effekter på kulturaktiviteter. Det ekonomiska kapitalets starkaste effekt är på utomhusaktiviteter då både utbildning och klass förlorar signifikans. I nöjesaktiviteter minskar samtliga faktorernas inflytande vilket innebär att andra outforskade orsaksfaktorer förklarar aktivitetsdeltagandet i högre grad.

Arbetar man med att planera våra offentliga rum har man förhoppningsvis inställningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta måste man veta vad det är som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrågor, är en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande på att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgängliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstråk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras på ett positivt sätt är viktigt, särskilt för barn då deras utveckling är avhängigt det. Miljön runt barnen ska locka till stimulans, men barnet måste själv få använda sin inre motivation. Inget av sinnena är viktigare, men de har olika förutsättningar. Smak-, rörelse och kroppssinnet är till exempel närsinnen och behandlar kroppen och dess närmsta möte med omgivningen. Synen och hörseln är fjärrsinnen som tar in information från långa avstånd. Generellt kan sägas att det är lätt att utforma en park som stimulerar alla fem sinnena, men svårt att utforma en som stimulerar alla delar av dem. Det är också lätt att man utgår från sig själv, och då missar man de delar där barnen inte stimuleras på samma sätt, de grupperar till exempel inte efter form som oss utan efter färg. För att nå dem måste vi alltså ta reda på hur de stimuleras. Min förhoppning är att kvalitetskriterierna presenterade i detta arbete ska kunna användas som en checklista vid planering och utformning av offentliga miljöer såsom till exempel parker. Tillämpningen prövas på slutet genom en utformning av en park efter kriterierna.

<p>Uppsatsen behandlar ICA:s egna märkesvaror (EMV) och dess senaste satsning på lokalproducerat: ”Smak på lokalt”. I uppsatsen undersöks hur ICA kan förstärka sitt varumärke genom just EMV och lokalproducerat.</p><p>Kvalitativa intervjuer har genomförts med olika personer inom ICA-koncernen, dessa personer har valts ut utifrån deras expertisområden; EMV, Sortiment & Inköp, Kategori och ”Smak på lokalt”.</p><p>Resultatet visar på att ICA arbetar aktivt med att stärka lojaliteten till företaget, dess varumärke samt att öka kundlojaliteten. Detta sker genom kontinuerlig lansering av nya produkter, unika produktlinjer samt satsningen ”Smak på lokalt” som har visat sig vara mycket framgångsrik. ICA:s senaste EMV satsning; ICA I Love Eco har även den fått mycket positiv respons.</p><p>ICA är noggranna med kvalitetssäkring av deras produkter och kräver att producenterna skall använda sig av ICA, godkänd standard. ICA försöker ständigt att förbättra kvalitén och priset på sina produkter för att öka kundlojaliteten till EMV. Satsningen på ”Smak på lokalt” har flera utgångspunkter. Det handlar om att man möter olika behov hos konsumenten, bra erbjudanden som kan stärka varumärket.</p>

An apple wine produced by Kiviks Musteri AB have an undesirable flavor of yeast. As a step in the development to reduce this off-flavour the wine flavor was analyzed by gas chromatography-mass spectrometry (GCMS) with headspace solid-phase microextraction (HS-SPME). Two other wines without the flavor of yeast where analyzed as references. Samples from the production step prior to clarification where also analyzed. Through matching against mass spectrum library, retention index and in some cases references a total of 37 volatile compounds were identified in the apple wines. Some uncertainty in the relative quantification of a few compounds was caused by insufficient clearance (deadsorption) of the SPME-fiber. When comparing the different wines the compounds were divided into groups: key compounds, ethyl esters, derivatives of 3-methyl-1-butanol, other compounds: group 1 and other compounds: group 2. In each group the percent area for each compound was calculated. Comparing the percent area of each wine showed that the samples prior to clarification contains a higher number of volatile compounds e.g. ethyl esters and 3-methylbutanol derivatives than the final wine products. The comparisons also revealed differences between the wines. The results from the analyses indicated that the compounds that hypothetically contribute to the yeast-flavor could be 2-phenylethanol; 3-methylbutanoic acid; 2-methyl-1-butanol; 2-phenylacetaldehyde och 2-methylthiolan-3-one. The results need to be verified e.g. by an odor panel if they are going to be useful for Kivik Musteri AB in its effort to solve the taste problem in the wine.

Bakgrund: Att kombinera mat och dryck handlar i hög grad om att uppnå balans och harmoni. För att välsmakande kombinationer ska uppnå balans och harmoni måste hänsyn tas till grundsmaker, textur och liknande aromer samt kontraster och likheter i kombinationen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om gemensamma grundsmaker och aromatisk likhet i mat- och dryckeskombinationer har betydelse för balans och harmoni. Metod: Utifrån subjektiva bedömningar av grundsmaker och hetta av Calientes drycker Blåbär/Citrongräs och Lime/Ingefära samt med hjälp av konceptet aromatisk likhet receptutvecklades fyra maträtter. Rätterna i kombination med drycken testades i ett konsumenttest där 38 respondenter fick svara på frågor om gillande och upplevd harmoni. Resultat: Resultatet visar att majoriteten av respondenterna upplevde balans och harmoni i mat- och dryckeskombinationerna och indikerar att inte bara en aspekt utan flera måste tas i beaktande vid kombination av mat och dryck. Slutsats: Gemensamma grundsmaker, aromatisk likhet samt individens subjektiva smakupplevelse har betydelse för upplevd balans och harmoni i mat- och dryckeskombinationer. / Background: Combining food and drink is foremost about achieving balance and harmony. To reach balance and harmony in food and beverage combinations taste, texture and flavour need to be considered. Contrasts and similarities need to be considered as well. Aim: The aim of the study is to explore if similar basic tastes and aromatic similarity has an impact on balance and harmony in food and beverage pairing. Method: Based on subjective estimation of Calientes drinks Blueberry/Lemongrass and Lime/Ginger and with the help of aromatic similarity, four dishes were developed. The dishes in combination with the drinks were tested in a consumer test where 38 respondents were asked to answer questions about liking and perceived harmony. Result: The result shows that the majority of respondents experienced balance and harmony in the food and drink combinations and indicate that not only one aspect but several must be taken into consideration when combining food and drink. Conclusion: Similar basic tastes, aromatic similarity and the individual's subjective taste experience are important for perceived balance and harmony in food and drink combinations.

Uppsatsen behandlar ICA:s egna märkesvaror (EMV) och dess senaste satsning på lokalproducerat: ”Smak på lokalt”. I uppsatsen undersöks hur ICA kan förstärka sitt varumärke genom just EMV och lokalproducerat. Kvalitativa intervjuer har genomförts med olika personer inom ICA-koncernen, dessa personer har valts ut utifrån deras expertisområden; EMV, Sortiment &amp; Inköp, Kategori och ”Smak på lokalt”. Resultatet visar på att ICA arbetar aktivt med att stärka lojaliteten till företaget, dess varumärke samt att öka kundlojaliteten. Detta sker genom kontinuerlig lansering av nya produkter, unika produktlinjer samt satsningen ”Smak på lokalt” som har visat sig vara mycket framgångsrik. ICA:s senaste EMV satsning; ICA I Love Eco har även den fått mycket positiv respons. ICA är noggranna med kvalitetssäkring av deras produkter och kräver att producenterna skall använda sig av ICA, godkänd standard. ICA försöker ständigt att förbättra kvalitén och priset på sina produkter för att öka kundlojaliteten till EMV. Satsningen på ”Smak på lokalt” har flera utgångspunkter. Det handlar om att man möter olika behov hos konsumenten, bra erbjudanden som kan stärka varumärket.

This paper focuses on how interior decoration and taste was seen and taught in relation to the vision of the ideal home in 1940s Sweden. Two phenomena that are focused on are surveys of how people actually lived, and the attempts made to alter that way of living. The activities of Svenska Slöjdföreningen (SSF, the Swedish Society of Industrial Design) is used as a prism for discerning the discourse on domestic interior reform, and the study consists of a close reading and analysis based on archival material and publications linked to SSF. Part of the archival material consists of survey protocols and photograph, of Swedish homes, from a survey into “dwelling habits” initiated by the Association of Swedish Architects (SAR) and the SSF. In the late 1930s and early 1940s, these kinds of surveys were made in order to analyse the standard of living, and the usage of homes and furniture with the aim to find adequate ways of building better housing, of producing better furniture, and of educating people to be more modern and enlightened consumers and home-makers. Based on these findings, courses were given on how to furnish and decorate the home. Through courses in how to furnish and decorate the home, the ideal home was to become real. I mean that the concept of “taste” was almost as important as the concept of “home” in the vision of what modern Swedish society should be like, but that manifesting “good taste” in the home in the 1940s meant something more than merely creating an aesthetically pleasing or beautiful interior. Taste was, above all, seen as an indicator of the degree of modernity and social awareness of people.

I denna studie undersöks hur smak, status och klass uttrycks i reality-TV-programmen Färjan (Kanal 5) och Danspalatset Playa del Sol (TV3). I program som dessa får vi följa människor som åker på kryssningar, semestrar och shoppar, alltmedan vi förväntas skratta åt dem. De ämnen som dessa program behandlar är tätt förbundna med en förståelse av klass.   Syftet med denna uppsats är således att belysa klassaspekter och smakhierarkier. Vidare kommer representationen av smak diskuteras i relation till klass och status. Utifrån denna förståelse av klass som relaterat till smak och status skall sedan klasspositionering i programmen undersökas. Uppsatsens frågeställningar lyder således: Vilka diskurser är framträdande i programmen och hur är de artikulerade? Hur uttrycks markörer för smak, status och klass inom programmen? Hur positioneras och rangordnas smak- och stilmarkörer i programmen? Hur kan dessa tillskrivas samhällsklasser?   Den teoretiska ramen domineras av sociologerna Pierre Bourdieu och Beverley Skeggs teorier kring klass. Framförallt Bourdieus teorier kring det sociala rummet och kulturellt kapital appliceras på materialet för att belysa underliggande värderingar och klassaspekter. Det metodologiska tillvägagångssättet är uteslutande baserat på Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Framförallt kommer studien att tillämpa Faircloughs tredimensionella modell för analys av en kommunikativ händelse.   Studien visar på hur en semesterdiskurs präglar de båda programmen. Inom semesterdiskursen positioneras val av resmål och fritidsaktiviteter på semestern som något värdeladdat och som kan klassificeras i termer av ”god” och ”dålig” smak. Genom representation av festande som praktik samt av stereotypa kvinnoroller konstruerar programmen en normativ diskurs kring vad som konstituerar smakfullt och smaklöst semestrande. Detta har en tydlig koppling till klass, där klass i programmen formuleras som status. Studien har funnit att programmen bidrar, medvetet eller omedvetet, till att reproducera maktojämlikheter mellan klasserna. Slutsatsen är att klassbegreppet är ständigt närvarande i dessa program, inbäddat i ett klassperspektiv.