The transition towards a renewable electrical power system, characterized by an increased share of intermittent power sources, involves several technical, economical, structural and regulatory challenges in order to secure a reliable and stable power grid. Residential apartment buildings are increasingly being equipped with photovoltaic systems which are assumed to be supplemented with distributed energy storage solutions in the near future. To facilitate an efficient network utilization in the future an external broker, a so called aggregator, is currently being discussed in the industry as a possibility to enable the exchange of energy services between a collection of end consumers and electricity operators. The aim of this study is to investigate the prospects for an aggregator in the segment of residential apartment buildings in Sweden. A sociotechnical perspective has been applied in the study as the envisioned transition of the power grid involves a broad spectrum of interdisciplinary variables. The study is based on literature studies and interviews with stakeholder representatives. The results of the study shows that the prospects for aggregators depends on a still pending massmarket availability of technological prerequisits for managing the complex interaction between different parts of the electrical system. In addition, new regulatory structures will be essential in shaping the future conditions that would in general facilitate a successful transition and stable generation of arbitrage revenue.

No description available.

No description available.

The electrical grid needs to be changed in the future in order to manage more distributed and renewable generation and also to make it possible for electricity consumers to be more active and aware of their electricity consumption. This future grid is usually referred to as a smart grid. With the transition to a smart grid, new challenges occur. One method to determine those challenges is to perform risk and vulnerability analyses. InStockholm, the new urban district Stockholm Royal Seaport is built. The district has a strong environmental profile and the electricity grid in the area is formed into a smart grid. Responsible for constructing the smart grid is Fortum. The purpose of this master thesis has been to develop a method for risk and vulnerability analyses for smart grids. To achieve the purpose, the following questions have been answered: What are the risks and challenges in a smart grid? What do current methods for risk and vulnerability analyses for electricity networks look like? How can a method be developed for risk and vulnerability analyses for smart grids? What are the risks in the smart grid in Stockholm Royal Seaport? Focus in the thesis has been on distribution level and risks that lead to power outages. Some of the smart grid technologies, such as energy storage, will not be included in the early stages in the development of the smart grid in Stockholm Royal Seaport, and are not addressed in this thesis. The risks that have been identified for smart grids are mainly about challenges in communication and how information is handled, maintenance, and the transition of the grid structure. Electricity companies perform risk and vulnerability analyses for their electrical networks regarding delivery security. This means that the risks examined are such that if they do occur they can lead to power outages that lasts more than 24 hours, or shorter depending on power load. The risks are divided into five different categories and the consequences of the risks are determined after how long time it takes to fix them when they have led to a power outage. To obtain a functioning method for risk and vulnerability analyses for smart grids an additional category has been added. This category is called information security and includes risks related to information and communication technology. The method has been tested on the intended grid in Stockholm Royal Seaport. The most important risks that have been identified in the smart grid are integration of new components and systems, cooperation between participants, lack of information management and interruption in communication network.

Energianvändningen i Sverige är relativt stort med avseende på befolkningsmängden. Det beror givetvis mycket på behovet av uppvärmning under större delen av året som det kalla klimatet leder till men även på det kontinuerliga behovet av energi i det vardagliga livet. Den stora energianvändningen medför dock stora belastningar på både klimat och miljö. I dagsläget finns det flera uppsatta mål som är riktade till att minska energiintensiteten i landet samt energianvändningen i bostäder och lokaler. Således är energieffektivisering ett viktigt medel för att minska klimat- och miljöbelastningen. Många energianvändare utför olika vardagliga rutiner som bidrar till energieffektivisering som att bland annat släcka lampor, stänga av elektriska apparater när de inte används och inte använda disk- eller tvättmaskinen om den är halvfull. De ovannämnda åtgärderna är dock inte tillräckliga. Det krävs mer och därför är smarta hem en viktig lösning. Smarta hem är ett komplext system som täcker olika aspekter i hemmet men anses vara ett effektivt medel för energieffektivisering. Hur energianvändningen i bostäder utvecklas i framtiden kommer med stor sannolikhet bero på smarta hem och smarta produkter. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man skulle kunna utveckla eller kombinera energismarta produkter på bästa möjliga sätt. Utifrån en enkätundersökning riktad mot energianvändare och intervjuer med energianvändare och aktörer på den smarta hemmarknaden har energikonsumenternas behov och beteende analyserats och en marknadsanalys av de produkter som finns på marknaden idag utförts. Denna studie har visat att energianvändarna allmänt inte är så insatta i energianvändningen hemma trots att många påstår sig vara engagerade i energieffektivisering. Energianvändarna visade samtidigt på bristande kunskap om smarta hem och energismarta produkter, vilket kan bero på att smarta hemmarknaden fortfarande är ny i Sverige och de flesta aktörer har ännu inte lyckats marknadsföra sig och sina produkter. Det kan även bero på andra faktorer som brist på intresse hos energianvändarna att energieffektivisera som i sin tur kan bero på det låga elpriset i Sverige. De ovannämnda faktorerna kan göra att utvecklingen av smarta hem i Sverige tar längre tid än förväntat. Energianvändarna visade sig prioritera främst kostnader, och utför ofta energieffektiviserings åtgärder för att spara pengar snarare än att bidra till klimatet. Studien visade att ett smart hem bör innehålla produkter som bidrar till komfort, säkerhet och ekonomiska besparingar. Produkter som prioriteras hos energianvändarna och efterfrågas mest på marknaden är smarta brandvarningssystem, smarta dörrlås, smarta energidisplayer, smarta inbrottslarm samt smarta system för styrning av värme och belysning. Samtliga ovannämnda produkter erbjuds på marknaden idag, även om många av dessa är i utvecklingsfasen. Elföretaget Jämtkraft bör ta hänsyn till resultaten i detta examensarbete inför framtida satsningar på smarta hem. / Energy consumption in Sweden is relatively large in terms of population. That depends a lot on the need for heating during most of the year because of the cold climate but also on the continuous need for energy in the everyday life. The large energy consumption entails, however, large loads on both climate and environment. Thus energy efficiency is an important measure to reduce the climate and environmental impact. Smart homes are complex systems that cover various aspects of the home but are considered to be an effective resource for improving energy efficiency. The purpose of this master’s thesis is to investigate how to develop or combine energy-efficient products in the best way possible. Energy consumers needs and behaviors have been analyzed and a market analysis of the products available on the market today has been performed based on a survey directed to energy users and interviews with energy users and stakeholders on the smart home market. Energy users show a lack of knowledge about smart homes and energy-smart products, probably because the smart homes market is still new in Sweden and most stakeholders have not managed to advertise themselves and their products yet. It may also depend on other factors such as energy users’ lack of interest in energy efficiency, which may be due to the low price of electricity in Sweden.

In the new residential area, called Stockholm Royal Seaport (SRS), the customers will be living in Active Houses with Load Management. This implies that some balancing of the grid is shifted from the production to the consumption. To give the customer incentives to participate in the Load Management, new more dynamic pricing models needs to be implemented. At the same time, profits for the investors are needed to motivate an implementation of similar residential areas. To achieve this, an analysis of the electricity markets and an implementation of dynamic pricing models in a MATLAB simulation are done. A proposed trading profit for the investors and possible cost reductions for customers have been derived from the modelling. The results show that the difference in costs between utilized and unutilized Load Management are small, only considering the dynamic pricing models, therefore compliments to these are discussed. The conclusion is therefore that the energy for the manageable loads should be charged separately. Another important conclusion is that a change of the Spotmarket is needed in order to create a more beneficial market for retailers with flexible customers. / I den nya stadsdelen, Norra Djurgårdsstaden, ska kunderna bo i aktiva hus med laststyrda vitvaror. På så vis flyttas en del balanskraft från produktionen till konsumtionen. För att kunderna ska få incitament till att delta i laststyrningen krävs nya, mer dynamiska, pristariffer. Samtidigt behöver investerarna hitta möjliga förtjänster för att motivera ett införande av liknande stadsdelar. Detta har gjorts genom en analys av elmarknaden och en implementering av dynamiska prismodeller i en konsumtionssimulering i MATLAB. En föreslagen trading-förtjänst för investerarna samt möjliga kostnadsreduceringar för kunder har utvärderats utifrån modelleringen. Resultaten visar att med endast de dynamiska prismodellerna blir kostnadsskillnaden liten mellan de som utnyttjar laststyrningen och de som inte gör det, varför komplement till dessa diskuterats. Slutsatsen blir därför att den laststyrda elen bör debiteras enligt separat modell. En ytterligare slutsats är att spotmarknaden bör förändras för att skapa en gynnsam marknad för återförsäljare med flexibla kunder.

Syftet med denna studie har varit att närmare studera användarnas roll vid planering, utveckling och användande av smarta elnät, vad man kan dra för lärdomar av pågående projekt inom utvecklingen av smarta elnät när det kommer till användarnas roll i projekten, samt ge rekommendationer för ett framtida arbete. Detta gjordes genom en fallstudie av två sammanhängande projekt inom en kommun i Sverige som för närvarande arbetar med smart stadsutveckling och smarta elnät. Empiriinsamling skedde med hjälp intervjuer av boende och ansvariga i projektet samt projektdokumentation.   Resultatet visar att de boendes roll i planeringen av projektet inte var stor, och att de inte räknades in bland de viktiga intressenter som enligt rekommendationer skulle vara delaktiga i projektet. Vidare skedde användarmedverkan i en begränsad form vid utvecklingen av den teknik som skulle användas hemma hos de boende, och då främst i form av användartester efter det att systemen hade tagits fram.  Vidare visade intervjuerna på ett bristande engagemang hos användarna när det kommer till att använda tekniken som finns tillgängliga i det smarta nät som utvecklats inom kommunen. Dessa resultat utgör viktiga lärdomar för framtida projekt.    Rekommendationerna som togs fram för ett framtida arbete inom smarta elnät är främst att det bör ske en ökad involvering av användare under samtliga delar i projekt rörande smarta elnät för att säkerställa en relevant och demokratisk samhällsutveckling och att detta bör ingå i projektens målsättningar. Vidare bör framtida projekt undersöka möjligheterna med att studera och arbeta med sociala praktiker inom energianvändning, för att undersöka hur man kan skapa en övertygelse hos de boende som leder till en ökad vilja att spara energi, och utnyttja de tekniska verktyg som gör detta möjligt. Det krävs även arbete för att hitta ytterligare incitament till aktiv energibesparing för att optimal användning av de smarta näten ska kunna uppnås. / Smarta elnät och tjänsteutveckling för hemmet – vem är i behov av en smartare vardag?

Företag har länge kunnat nå ut med information till kunder via traditionella metoder så som sms och e-post. I och med den stora populariteten hos smarta telefoner och sociala medier har information nu blivit extra viktigt. Med detta har det även kommit nyare sätt för företag att kommunicera med sina kunder så som via push-notifikationer till smarta telefoner och webbläsare eller via sociala medier. Projektet beställdes av QT Systems och hade som syfte att ge företaget en bättre inblick i vad de har för möjligheter när det gäller att nå ut med information till deras kunder. Målet med projektet var att finna den metod som bör passa bäst för att just QT Systems fastighetssystem ska kunna notifiera deras användare om olika händelser och att kunna visa att denna går att implementera i detta system. Under arbetets gång bestämdes det att push-notifikationer till en native app skulle vara den bästa lösningen. Det har även gjorts ett ”proof-of-concept” som visar att den valda metoden kommer gå att implementera i QT Systems fastighetssystem och åtminstone nå ut till smarta telefoner som har Android eller iOS som operativsystem. / For a long time companies have been able to reach out to customers by traditionally methods such as SMS or e-mail. The huge rise of popularity in smartphones and social media now makes information more important than ever. With this there are newer ways for companies to communicate with their customers such as push-notifications by native apps and browsers or by social media. This project was ordered by QT Systems with the purpose to give the company a better view of their possibilities when it comes to reaching out with information to their customers. The goal with the project was to find the best method for allowing QT Systems' real estate system to notify their users of certain events and to show that this method can be implemented in this system. During the course of this project it was decided that push-notifications by a native app would be the best solution. A ”proof-of-concept” which shows that this method can be implemented in QT Systems' real estate system and that it can be used for at least Android and iOS smartphones was also done.

Smarta glasögon är interaktiva glasögon som har en inbyggd dator och tillåter användaren att se en bildskärm samtidigt som den materiella omgivningen kan ses. Studiens syfte är att undersöka hur användarens datorvana påverkar den upplevda användbarheten av smarta glasögon. Genomförandet av undersökningen har bestått av att 34 respondenter genomfört ett användartest följt av en strukturerad intervju. Intervjuerna har sedan kategoriserats beroende av datorvana och respondenternas upplevelser, vilket har legat till grund för analysen. För att styrka analysen har en litteraturstudie genomförts av tidigare teori inom ämnena skillnader mellan individer, användbarhet och smarta glasögon. Studiens slutsatser visar på att det inte finns några tydliga skillnader i användarnas upplevelser till följd av den tidigare datorvanan. De skillnader som ändå identifierades är att det finns indikationer på att upplevelsen av svårigheter och effektivitet till viss del påverkats av datorvanan.

Smarta glasögon är en benämning på glasögonliknande huvudburna enheter med inbyggd teknologi så som display, beräkningsenhet, kamera och sensorer, där bäraren kan få information presenterad för sig framför sitt öga. Detta är ett relativt nytt fenomen varför det finns anledning att undersöka värdet av användandet och studera tänkbara tillämpningar med tekniken. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att undersöka möjligheter och hinder för hur tekniken med smarta glasögon kan användas av studiens uppdragsgivares potentiella framtida kunder. Detta genom att pröva huruvida det digitala hjälpmedlet Google Glass Enterprise med tillhörande mjukvara och information kan förkorta upplärningstid av nya arbetsmoment, samt om de kan stödja en oerfaren person att utföra ett specifikt tekniskt arbetsmoment med expertstöd. Studien genomfördes genom att två olika testgrupper fick testa två olika tillämpningar med tekniken. Första gruppen som ett upplärningsstöd och andra gruppen genom att med videolänk bli guidade av en expert att utföra ett avancerat arbetsmoment. Studien utfördes med ett fenomenografiskt angreppssätt med kvalitativa intervjuer av användarna då det var deras upplevelser som stod i fokus. Slutsatsen av studien är att användarnas upplevelse av att använda tekniken som hjälpmedel vid upplärning kräver andra förutsättningar än de som fanns i denna studie för att ha möjlighet att lyckas. Däremot upplevdes tillämpningen med tekniken som länk till extern expert som mycket lovande.