The presence of Smart Technology is becoming more prevalent in our homes with the rise of the Internet of Things. Although this technology is said to ease everyday chores and make our homes safer, the adoption has been slower than first anticipated by researchers. Studies have shown that the relatively low diffusion of this technology can, to some extent, be explained by cost barriers, technology anxiety, lack of technical ‘know-how’ and the perceived risks associated with a digital upgrade. However, there is surprisingly limited information on homeowners’ willingness to pay for Smart Home Technology (SHT) and, in particular, comfort and security appliances currently on offer on the market. This thesis aims to fill that gap and create a broader understanding of what attributes respondents value when making a purchasing decision. By applying a metric-based conjoint analysis model to primary data collected through a web-based survey, sent to condominium owners in Sweden, the authors of this study show what the optimal Smart Home bundle should comprise of, and how much homeowners are willing to pay. The results show that there is a willingness to adopt premium articles currently on offer on the market although, the willingness to pay for these solutions are relatively low. Moreover, although consumer make a trade-off between different attributes when making a purchasing decision, this study shows that price heavily outweighs other attributes in the case of comfort and security SHTs. A cluster analysis also showed a difference of preferences within the sample set, indicating that companies aiming to sell bundled SHTs should offer a variety of bundles to account for different consumer needs and perceived uses. Additionally, SHT bundles should be complemented with additional services that distinguish the products from other appliances sold on the market. / I samband med den snabba utvecklingen av Internet of Things har Smarta Hem-lösningar blivit en vanligare syn i våra hem. Trots att detta har utvecklingen inte skett lika snabbt som många forskare först förväntat sig. Den relativa låga adoptionsgraden har i litteraturen beskrivits som ett resultat av höga kostnader, en generell skepticism mot den nya tekniken, att hemägare saknar kunskapen som krävs för att installera tekniken, kompatibilitetsproblem mellan leverantörer, och de upplevda riskerna med att koppla upp sitt hem till internet. Trots det breda utbudet av forsknings inom ämnet, saknas studier om vad bostadsägare är villiga att betala för den nya tekniken och, i synnerhet, de säkerhets- och komfort-produkter som idag erbjuds på marknaden. Syftet med den här uppsatsen är därför att undersöka kunders betalningsvilja för paketerade Smarta Hem-produkter och skapa en djupare förståelse för vilka attribut konsumenter värdesätter vid ett köpbeslut. Genom att applicera en Conjoint Analys-modell (Conjoint Analysis Model på engelska) på primärdata insamlad genom en webenkät, som skickats till bostadsrättsägare i Sverige, kan författarna av den här studien visa hur Smarta Hem-lösningar ska paketeras och vad kunderna är villiga att betala för dem. Resultaten visar att konsumenter är intresserade av premium-artiklar så som övervakningskameror, robotdammsugare och smarta högtalare. Däremot är betalningsviljan är relativt låg. Studien visar också att respondenter gör en avvägning mellan olika attribut när de ska köpa en produkt. Jämfört med säkerhet och komfort är pris-attributet av störst vikt när vid ett köpbeslut. En klusteranalys av testgruppen visar också att det finns skillnader i preferenser inom testgruppen. Företag som vill sälja paketerade Smarta Hem-lösningar borde därför diversifiera utbudet för att möta konsumenternas olika behov och erbjuda komplementära tjänster som ökar värdet på utbudet.

Intresset för smarta hem ökar kraftigt. Efterhand som smarta hem-konceptet utvecklats och trådlös kommunikation blivit normen har komplexiteten hos systemen ökat och nya säkerhets- och integritetsproblem uppdagats. Syftet med denna uppsats är att undersöka om någon information kan utvinnas ur kommunikationen hos ett smart dörrlås som finns ute på marknaden i dagsläget. Detta har undersökts i form av experiment genom avlyssning av dörrlåsets kommunikation följt av automatiserad och manuell analys av den insamlade datan. Resultatet av studien visar att avlyssning kan användas för att kategorisera kommunikationen och kartlägga interaktionen med det uppkopplade dörrlåset. / The interest in smart homes is increasing rapidly. As the smart home concept has evolved and wireless communication has become the norm, the complexity of the systems have increased and additional security and privacy problems have surfaced. The purpose of this paper is to examine if any information can be extracted from the communication of a smart door lock currently available on the market. This has been investigated in form of experiments through the interception of the door lock’s communication followed by automated and manual analysis of the data collected. The results of the study show that interception can be used to categorize the communication and for mapping of interaction with the connected door lock.

This master's thesis presents the development of a conceptual model, SMARTQUAL LITE, designed to measure and evaluate the quality of services delivered by smart buildings. The purpose of this research is to provide a foundation for a comprehensive service quality model, SMARTQUAL, enabling smart building service providers to enhance their service offerings and effectively meet tenant demands. The study addresses three key research questions: firstly, it explores how smart building services can be leveraged to improve the quality of office spaces. Secondly, it investigates whether property owners adequately meet tenant demands for smart building services. Lastly, it aims to establish a reliable and valid method for measuring the quality of smart building services. The findings highlight the presence of numerous digital tools and solutions offered by established companies specializing in smart infrastructure and smart buildings. These solutions offer substantial advantages, with their limitations gradually diminishing. The PropTech market is poised for the implementation of smart digital solutions to enhance office space quality. However, a significant challenge lies in convincing property owners of the intangible benefits provided by these solutions. While the argument for energy efficiency is relatively straightforward due to its cost-saving potential, the objective value of other smart building services remains unclear. This study aims to bridge this gap by proposing a simplified yet valid and credible measurement of smart buildingservice quality. Additionally, it explores the responsiveness of property owners to tenant demands. By developing SMARTQUAL LITE, this research provides a practical framework for assessing the service quality of smart building offerings. The model contributes to the ongoing advancement of smart building technology and encourages service providers to make informed decisions about service upgrades and offerings. Ultimately, it seeks to create a more tenantcentric approach to smart building services, ensuring an improved quality of office spaces in line with evolving demands and expectations. / Denna masteruppsats presenterar utvecklingen av en konceptuell modell, SMARTQUAL LITE, designad för att mäta och utvärdera kvaliteten på tjänster som levereras av smarta byggnader. Syftet med denna forskning är att ge en grund för en heltäckande tjänstekvalitetsmodell, SMARTQUAL, som gör det möjligt för leverantörer av smarta byggnadstjänster att förbättra sina tjänsteerbjudanden och effektivt möta hyresgästernas krav. Studien tar upp tre viktiga forskningsfrågor: för det första undersöker den hur smarta byggnadstjänster kan utnyttjas för att förbättra kvaliteten på kontorsutrymmen. För det andra undersöks om fastighetsägare uppfyller hyresgästernas krav på smarta tjänster på ett lämpligt sätt. Slutligen syftar det till att etablera en trovärdig och giltig metod för att mäta kvaliteten på smarta byggnadstjänster. Resultaten belyser närvaron av många digitala verktyg och lösningar som erbjuds av etablerade företag som specialiserar sig på smart infrastruktur och smarta byggnader. Dessa lösningar erbjuder betydande fördelar, medan deras begränsningar gradvis minskar. PropTech-marknaden är redo för implementering av smarta digitala lösningar för att förbättra kvaliteten av kontorsutrymmen. En betydande utmaning ligger dock i att övertygafastighetsägare om de immateriella fördelarna med dessa lösningar. Även om argumentet för energieffektivitet är relativt enkelt på grund av dess kostnadsbesparingspotential, är det objektiva värdet av andra smarta byggnadstjänster fortfarande oklart. Denna studie syftar till att överbrygga denna klyfta genom att föreslå en förenklad men giltig och trovärdig mätning av kvaliteten på smarta byggnadstjänster. Dessutom utforskar den fastighetsägares lyhördhet för hyresgästernas krav och efterfrågan. Genom att utveckla SMARTQUAL LITE ger denna forskning ett praktiskt ramverk för att bedöma servicekvaliteten hos smarta byggnader. Modellen bidrar till den pågående utvecklingen av smart byggnadsteknik och uppmuntrar tjänsteleverantörer att fatta välgrundade beslut om tjänsteuppgraderingar och erbjudanden. I slutändan strävar det efter att skapa ett mer hyresgästcentrerat tillvägagångssätt för smarta byggnadstjänster, vilket säkerställer en förbättrad kvalitet på kontorsytor i linje med förändrade krav och förväntningar.

De senaste decenniernas teknikutveckling har fört med sig många möjligheter och industriföretags produkter genererar idag stora mängder data, exempelvis bilar. Mjukvaruföretag har legat i framkant vad gäller insamling och analysering av data och industriföretag har därifrån mycket att lära sig. Syftet med detta arbete är att undersöka möjligheter och utmaningar industriföretag står inför när de samlar in data från sina produkter. Studien inleddes med en litteraturstudie vilken lade grunden för studiens syfte och problematisering. Därefter gjordes en djupare undersökning där teori och intervjustudie jämfördes. I intervjustudien deltog fyra svenska företag som alla tillverkar eller planerar att tillverka smarta produkter. Resultatet av arbetet visar på att industriföretag blir allt mer datadrivna och att de ofta gynnas av att samla in data från deras produkter. De största användningsområdena som kommer med produktgenererad data är att företag kan förstå kundbehov, övervakning av produkter samt prediktivt underhåll. Möjligheterna som kommer med detta är så pass stora att det för de flesta stora industriföretag är nödvändigt att arbeta med produktgenererad data för att bibehålla konkurrenskraft. / The technical advancements that have been made during the last decades have brought many opportunities, and the products that industrial companies are developing now generate vast amounts of data. Software companies have been leading the development of collecting and analyzing data, and industrial companies have much to learn from them. The purpose of this work is to investigate the opportunities and challenges that industrial companies face when collecting data from their products. The study was preceded by a literature review that formed the foundation of the purpose and problematization of the study. A deeper investigation was then conducted where theory and interview study were compared. Four Swedish companies took part in the interview study, and all are manufacturing or plan to manufacture smart products. The results show that industrial companies become more and more data driven and that they benefit from collecting data from their products. The biggest use cases for companies that product generated data brings are understanding of customer needs, the possibility for customer to monitor their products and predictive maintenance. The opportunities this gives are so great that it is necessary for most industrial companies to take use product generated data, in order to stay competitive.

Smart Homes are not smart for everyone, at least not yet. The purpose of this paper is to examine four obstacles that prevents Smart Homes from being adopted as a standard in Sweden. This paper is based on the contributions of the study “Home Automation in the Wild: Challanges and Opportunities” (Brush et al. 2011), and further investigates the obstacles the authors present in that study. Thanks to a broad use of different methods, we state that all the obstacles listed in this particular study (Brush et al. 2011) still remain, but perhaps on different terms. In the discussion part of this paper, we present a few ways to work against these obstacles and, hopefully, eliminate them. / Smarta Hem är inte smarta för alla, åtminstone inte än. Syftet med denna uppsats är undersöka fyra hinder som förhindrar Smarta Hem från att anammas som standard i Sverige. Denna uppsats är baserad på bidragen från studien “Home Automation in the Wild: Challanges and Opportunities” (brush et al. 2011), och undersöker de hinder som presenteras i den studien. Tack vare användandet av ett flertal olika metoder, kan vi konstatera att de hinder som presenteras i den specifika studien (Brush et al. 2011) fortfarande finns kvar idag, men möjligtvis på andra villkor. I uppsatsens diskussionsdel presenterar vi ett antal sätt att arbeta mot dessa hinder och, förhoppningsvis, kunna eliminera dem.

The initial aim of the roll out of smart electricity meters in Sweden was to allow remote readings of the households’ monthly electricity consumption for billing purposes. Since then the transition towards a smart grid has become a more prioritized matter. In the roll out of next generation smart meters more attention is therefore given to how the Distribution System Operator (DSO) can benefit from the meter through different smart grid applications. This study uses a qualitative research method to identify three general fields of application and 15 specific concepts corresponding to ways in which the DSO can create added value from the information provided by the smart meter. The benefits of one of these concepts, the so-called “last gasp” and “first breath” functionality, are assessed in a business case. The study concludes that the three main areas of smart meter applications are operating the grid, planning the grid and utility in the customers’ household. The study also shows that the outcomes of the business case on the “last gasp” and “first breath” functionality are highly dependent on the cost of the functionality, however the investment can still be motivated through increased customer satisfaction andimproved outage management. The general conclusion is that the smart meter will play an essential role in providing the control and information needed in the transition to a smarter grid.

In November 2016 all nations agreed to the COP21 Paris agreement, which binds the nations to combat a global temperature rise above 2 degrees Celsius during this century. For this to become reality, modern technologies, such as solar power, electrical vehicles and energy storage, will have to pave way for feasible, sustainable societies. Smart grids could be one of the solutions to how to integrate modern technologies into our conventional electricity grids. If we manage to cut peak electricity demand and achieve an even electricity demand, renewable energy investments become more feasible while other services for the grid owner are provided. In this paper it is investigated what capacity of battery storage that is required to achieve an even electricity demand in a local electrical grid with solar power, demand response and electrical vehicles. Further, an economical analysis of the required battery storage is made by comparing investment costs to potential savings for the end customer, energy trading company and grid owner. The investigation is made by performing a case study in Ramsjö Backe outside Uppsala. Two models are created, one aggregated model containing the whole residential area and one containing a one single family building. The results show that in the aggregated model a 4.03 MWh battery storage was required to keep an even electricity demand 90 % of the year, and for the building a 108 kWh battery storage was required. Results from both models show that it is not economically feasible today to invest in even electricity demand in local electrical grids.

Cities are facing many challenges; challenges linked to world-wide trends like urbanisation, climate changes and globalisation. In parallel to these trends, we have seen a rapid digitalisation in and of different parts of society. Cities and local governments have been appointed an important role in overcoming these world-wide challenges, and subsequently, in policy practices digitalisation is perceived as an important dimension in delivering better and sustainable services to its citizens. As a result, the smart city has emerged as a concept and approach to contemporary urban planning and development. There is still no common understanding of the concept and what components and dimensions it covers. However, in all definitions digitalisation constitutes one dimension, but the role and function of it is still not clear. In this study I have examined how different stakeholders talk about digitalisation in policy and planning practices of urban development. The aim has been to identify and analyse different repertoires of discourses on digitalisation to advance our knowledge on how goals related to the smart city and digitalisation are put into practice. The results are based on a qualitative and interpretative case study with a social constructionist approach. An analytical framework based on discourse analysis, stakeholder theory and (new) institutional theory has been constructed to analyse the case. Main results show that repertoires on digitalisation are limited in both policy and planning of urban development. In these practices, digitalisation is primarily seen as a means or as a communication infrastructure in relation to two city services/functions; i.e. services related to governance and to environment. Results also show that practices of urban planning and development are institutionalised, where different stakeholders’ salience and stakes in urban development and in digitalisation differ, but it is clear that digitalisation is a secondary issue. Implications of these results are that the taken-for-granted discourses in policy and planning practices of urban development limit both practice and research when developing a smart city. / Städer står inför många utmaningar kopplat till världsomspännande trender såsom urbanisering, klimatförändringar, och globalisering. Parallellt med dessa trender har vi sett en snabb digitalisering i och av olika delar av samhället. I detta sammanhang har städer och kommuner blivit tilldelade en viktig roll i hanteringen av dessa utmaningar. På policynivå ses digitalisering som en viktig dimension för att leverera hållbar och bättre service till medborgarna. Som ett led i detta har smarta städer vuxit fram som både begrepp och metod för stadsplanering och stadsutveckling. Det finns dock ingen gemensam tolkning av begreppet. Däremot finns digitalisering med som en dimension i definitionerna, men vilken roll och funktion den har är fortfarande oklart. I denna studie har jag undersökt hur olika intressenter talar om digitalisering i olika policy- och planeringspraktiker kopplat till stadsutveckling. Syftet har varit att identifiera och analysera repertoarer av digitaliseringsdiskurser för att bidra med kunskap om hur mål kopplade till smarta städer och digitalisering omsätts i praktiken. Resultaten är baserade på en kvalitativ och tolkande fallstudie med en socialkonstruktionistisk ansats. Ett analytiskt ramverk baserat på diskursanalys, intressentanalys, och nyinstitutionell teori har tagits fram för att analysera fallet. Resultaten visar att digitaliseringsrepertoarer är begränsade både i policy och i planering av stadsutveckling. I dessa praktiker ses digitalisering främst som ett verktyg eller en kommunikationsinfrastruktur i relation till två samhällsfunktioner, nämligen funktioner kopplade till styrning och administration, och funktioner kopplade till miljö. Resultaten visar också att praktiker kopplade till stadsplanering och stadsutveckling är institutionaliserade, praktiker där olika intressenter har olika makt, legitimitet och angelägenhet gällande stadsutveckling och digitalisering. Det är dock tydligt att digitalisering är en sekundär fråga. Implikationerna av dessa resultat är att de förgivettagna diskurserna begränsar både praktiken och forskningen i utvecklingen av smart städer.

Formkrav i svensk avtalsrätt innebär bl.a. att vissa avtal måste tecknas i skriftlig form och att de ska undertecknas på papper. I och med digitaliseringen har dock elektroniska medel för ingående av avtal blivit mer och mer av en norm. Smart Contracts är avtal som med tekniska medel syftar till automatisera parternas avtalsprestationer och därmed göra det säkrare för parter att ingå avtal. Detta arbete syftar därmed till att utvärdera huruvida användandet av avtal som ingås via den tekniska företeelsen Smart Contracts kan ersätta användandet av formalavtal.

Globalt ses en tillväxt av godstransporter vilket resulterar i mer trafik. Ökningen kommer från konsumtion av konsumenter och företag som förväntar sig exakta leveranser och oftast med leverans dagen efter. Resultatet blir att den sista biten av leveranser som kallas last-mile blir mer kännbar för städernas invånare, både i form av mer trafik med köbildningar som resultat men också att fler transportfordon rör sig i städernas centrum. Detta resulterar vidare i sämre livsmiljö och en osäkerhet då fler fordon är i rörelse, samtidigt försöker städerna lösa detta med förbud, gågator eller andra logistiska lösningar. Borås är en av städerna i ett Europeiskt projekt för bättre transporter, Göteborg är en av städerna som har en etablerad last-mile lösning i drift. Denna rapport har gjort en fallstudie av verksamheten i Göteborg och en fallstudie av Borås Stad som vill undersöka möjligheterna för en last-mile lösning i Borås. Rapporten har ett tydligt fokus mot informationsdelning och vilka fördelar detta kan ha på stadsleveranser. Genom vår studie har vi kommit fram till att informationsbehovet för en last-mile leverantör med endast stadsleveranser som uppdrag är lågt. Studien visar dock på vilka fördelar en tidig informationsdelning kan ha och de synergier som informationsdelning kan ge med hjälp av integrerade system och en gemensam interoperabilitet. / Globally there is an increase in freight transport which affect the amount of road traffic. The increase comes both from the consumption by regular customers and businesses which both expect fast delivery of new goods and more than often delivery by the next day. The result is that the last stretch of the transport called last-mile becomes more noticeable for the urban residents, both from more traffic with queues as an effect but also from more transportation vehicles in motion in the center of the cities. The situation results in deterioration in the living environment and a perceived feeling of unsafety due to the increasing amount of transportation vehicles in motion, at the same time cities try to solve the issue by laws and regulations, streets that are open only for pedestrians as well as other logistic solutions. Borås is one of the member cities of the European project for better transports, Gothenburg is one of the cities that have an established last-mile solution in place. This report has done a case study on the solution in Gothenburg as well as a case study on Borås city’s possibilities to implement a last-mile solution. The report has a clear focus towards the sharing of information and what benefits a last-mile solution can gain from this. Through our study we have found that the simplest last-mile solution has a very low need for shared information. The study shows the benefits of an early sharing of information and the synergies sharing can give with the help from integrated systems and a common interoperability.